I svenska förarbeten och doktrin har det påståtts att en centraliserad författ- ningsdomstol inte är förenlig med svensk rättstradition. Så må vara fallet men
77
det kan framför allt hävdas att det inte finns något behov av en sådan lösning. Den svenska lagprövningen kan vara ett minst lika effektivt kontrollverktyg som centrala författningsdomstolar. Den existerande lagprövningsmodellen i Sverige följer ju en beprövad amerikansk förlaga där effekten i enskilda fall förstärks av stare decisis-doktrinen som kan leda till att en konstitutionsstridig lag slutar tillämpas helt. En sådan effekt ligger väldigt nära lagprövningens gene- rella effekt då en lag ogiltigförklaras.
Dessutom kan den svenska lagprövningsrättens decentralisering, mot för- modan, vara dess största styrka. Som det politiska övertagandet av Konstitut- ionella Tribunalen i Polen har visat, kan decentraliseringen göra lagprövningsin- stitutet mer motståndskraftigt mot politiska attacker. Ju fler domare som har kompetens att granska och underkänna icke konstitutionella lagar, desto svårare är det att sätta lagprövningen som kontrollmekanism ur spel. Den svenska mo- dellen med decentraliserad lagprövningsrätt kan därför vara att föredra i poli- tiskt osäkra tider.
Även när det gäller skydd för mänskliga fri- och rättigheter finns det fördelar med en decentraliserad modell. Att allmänna domstolar har kompetensen att åsidosätta rättighetskränkande lagstiftning möjliggör bättre genomslag för rät- tighetsskyddet i praktiken. Om svensk konstitutionell praxis fortsätter att ut- vecklas i den riktning den visar idag, kommer EKMR, EU:s rättighetsstadga och 2 kap. RF med största sannolikhet få växande betydelse för enskilda.
Den svenska lagprövningsrättens effektivitet skulle däremot kunna vidareut- vecklas inom den befintliga ramen. Genom en ändring av den processrättsliga regleringen av fastställelsetalan skulle en form av abstrakt lagprövning i kon- kreta fall och med inter partes-verkan kunna utvecklas, förslagsvis på ett sätt som liknar existerande mekanismer för förhandsbesked. En möjlighet att skicka en juridisk fråga till HD och HFD på samma sätt som juridiska frågor skickas till Konstitutionella Tribunalen i Polen eller som förhandsavgörande begärs från EU-domstolen skulle kunna vara ett effektivt komplement till en sådan lösning.
Vissa existerande oklarheter inom det svenska lagprövningssystemet skulle dessutom behöva klargöras, antingen av lagstiftaren eller av de högsta dom- stolsinstanserna. Europakonventionens ställning inom den svenska rättsord- ningen förblir oklar eftersom förarbeten till inkorporeringslagen saknar aktuali- tet i och med uppenbarhetskravets avskaffande. HD har tagit ställning i frågan och tillerkänt EKMR företräde framför svensk lag men lagstiftarviljan förblir otydlig. Förhållandet mellan EKMR och svensk grundlag skulle också behöva klargöras. EU-rättens förhållande till svensk grundlag är inte heller klarlagd. EU-domstolens praxis tyder på unionsrättens företräde men är inte heller enty- dig.
Lagrådsgranskningens betydelse i lagprövningssituationer skulle också be- höva förtydligas. Granskningen har beaktats i HD:s lagprövningspraxis men det förblir oklart om Lagrådets underkännande av lagförslag räcker som grund för åsidosättande av en lagbestämmelse. Sist men inte minst, kan den formella lag- prövningen behöva stärkas. Den förefaller inte ha utvecklats i samma takt som
78
den materiella lagprövningen och kan utgöra en svaghet i lagprövningssystemet om en auktoritär majoritet tar kontroll över riksdagen.
Det finns således utrymme för utveckling och förtydliganden för att öka det svenska lagprövningsinstitutets effektivitet. Dess grundläggande decentrali- serade utformning utgör dock dess främsta styrka inför eventuella hot från auktoritära krafter lika de som har gjort sig gällande i Polen. Förhoppningsvis vidtar lagstiftaren alla nödvändiga åtgärder för att möjliggöra lagprövningens fortsatta utveckling. Den har ju visat sig vara extremt viktig för bevarandet av en konstitutionell demokrati med tillhörande rättsstat och skydd för våra fri- och rättigheter.
Som analysen i Polens fall har visat är kontrollorganens oberoende det vik- tigaste elementet för att säkra effektiv lagprövning. Frågan om hur domstolar- nas oberoende kan säkras i Sverige ska den pågående grundlagsutredningen ta ställning till.412 Kommittén ska se över reglerna för ändring av grundlagen, re-
glering av justitierådens antal och pensionsålder samt Domstolsverkets organi- sation, styrning och roll. Instruktionen till utredningskommittén förefaller till stor del ha baserats på de polska erfarenheterna sedan PiS maktövertagande.
Det finns däremot fler frågor än de ovannämnda som skulle behöva ses över för att garantera domstolarnas oberoende mot sådana politiska attacker som har ägt rum i Polen. Exempelvis skulle mekanismen för domartillsättningar behöva ändras, särskilt till de högsta instanserna. I nuläget är det regeringen som utser ordinarie domare vilket med tanke på den polska erfarenheten inte verkar vara särskilt säkert. Hur domare kan berövas sina positioner genom disciplinära påföljder, inte bara sänkt pensionsålder, skulle också behöva granskas. Säker- hetsgarantier för domares oavhängighet tål att stärkas. Likaså skulle reglering av antalet domstolar i landet behöva granskas. ”Reformer” av domstolsväsendets organisation har också använts i Polen för court packing. Dessa aspekter har dessvärre inte inkluderats i direktivet till den pågående grundlagsutredningen. Om domstolarnas oberoende inte stärks i dessa avseenden, återstår det att hop- pas att samma auktoritära utveckling som ägt rum i Polen inte kommer att ske i Sverige.
79
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m.m. Prop. 1975/76:187 om kommunal demokrati, ny kommunallag m.m.
Prop. 1975/76:209 om ändring i regeringsformen
Prop. 1978/79:195 om förstärkt skydd för fri- och rättigheter m.m. Prop. 1989/90:71 om några processrättsliga frågor
Prop. 1990/91:117 om en ny kommunallag
Prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättig- hetsfrågor
Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag
Offentliga utredningar
SOU 1941:20 Betänkande med förslag till ändrad lydelse av § 16 Regeringsformen SOU 1963:17 Sveriges statsskick
SOU 1965:2 Sammanställning av remissyttranden över författningsutredningens förslag till ny författning
SOU 1972:15 Ny regeringsform, ny riksdagsordning
SOU 1975:75 Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen SOU 1978:34 Förstärkt skydd för fri- och rättigheter
SOU 1987:6 Folkstyrelsens villkor
SOU 1993:40 Fri- och rättighetsfrågor – Del A – Regeringsformen – Del B – Inkorpo- rering av Europakonventionen
SOU 1999:58 Löser juridiken demokratins problem?
SOU 1999:76 Maktdelning. Demokratiutredningens forskarvolym I SOU 2000:1 En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet SOU 2007:85 Olika former av normkontroll. Expertgruppsrapport SOU 2008:125 En reformerad grundlag
Utskottsbetänkanden
KU 1978/79:39 med anledning av propositionen 1978/79:195 om förstärkt skydd för fri- och rättigheter m.m. jämte motioner
KU 2000/01:11 Författningsfrågor
Kommittédirektiv
80
Rättspraxis
Högsta Domstolen NJA 1934 s. 515 NJA 1948 s. 188 NJA 1951 s. 39 NJA 1954 s. 532 NJA 1987 s. 198 NJA 2001 s. 439 NJA 2005 s. 33 NJA 2005 s. 462 NJA 2005 s. 764 NJA 2007 s. 584 NJA 2007 s. 718 NJA 2009 s. 463 NJA 2010 s. 363 NJA 2014 s. 323Högsta Förvaltningsdomstolen (Regeringsrätten före 2011)
RÅ 1989 not 42 RÅ 1994 not 277 HFD 2016 ref. 59 Hovrätterna RH 2000:64 EU-domstolen
C-26/62 Van Gen den Loos mot Nederländska Skatteförvaltningen dom av den 5 februari 1963
C-6/64 Costa mot ENEL dom av den 15 juli 1964
C-11/70 Internationale Handelsgesellschaft mbH dom av den 17 december 1970 C-106/77 Simmenthal SpA dom av den 9 mars 1978
C-294/83 Les Verts v. Parliament dom av den 23 april 1986 C-36/02 Omega Spielhallen GmbH dom av den 14 oktober 2004 C-432/05 Unibet mot Justitiekanslern dom av den 12 mars 2007
Europadomstolen
Sporrong-Lönnroth v. Sweden, dom 23 september 1982 Leander v. Sweden, dom 26 mars 1987
Pudas v. Sweden, dom 27 oktober 1987 Eriksson v. Sweden, dom 22 juni 1989
Polens Konstitutionella Tribunal (Trybunał Konstytucyjny)
KT:s dom av den 28.06.2000 K 25/99 KT:s dom av den 10.07.2000, SK 12/99 KT:s dom av den 4.10.2000, P 8/00. KT:s dom av den 13.01.2004, SK 10/03 KT:s doms av den 27.04.2005, P 1/05 KT:s dom av den 9.11.2005, Kp 2/05
81 KT:s dom av den 11.05.2005, K 18/04 KT:s dom av den 11.05.2007, K 2/07 KT:s beslut av den 8.06.2009, SK 26/07 KT:s beslut av den 7.05.2013, SK 31/12 KT:s dom av den 15.07.2014, K 23/13 KT:s dom av den 10.02.2015 SK 50/13 KT:s dom av den 3.12.2015, K 34/15 KT:s dom av den 9.12.2015, K35/15 KT:s dom av den 9.03.2016, K 47/15 KT:s dom av den 25.05.2016, Kp 5/15 KT:s dom av den 11.08.2016, K 39/16 KT:s dom av den 26.06.2019, K 16/17 KT:s dom av den 22.10.2020, K 1/20 KT:s dom av den 19.12.2020, P 37/05
Polens Högsta Administrativa Domstol (Najwyższy Sąd Administracyjny)
Högsta Administrativa Domstolens dom av den 24.10.2000, V SA 613/00 Högsta Administrativa Domstolens dom av den 27.11.2000, II SA/Kr 609/98
Polens Högsta Domstol (Sąd Najwyższy)
Högsta Domstolens dom av den 16.04.2004, I CK 291/03
Andra instansens administrativa domstolar i Polen (motsvarande kammarrätt)
Wyrok Wojewódzkiego Sądu Administracyjnego w Warszawie z dnia 9.12.2010 V SA/Wa 852/10
Första instansens allmänna domstolar i Polen (motsvarande tingsrätt)
Postanowienie Sądu Rejonowego dla Wrocławia-Krzyków z 25 listopada 2019 r., sygn. akt VII W 256/19
USA Supreme Court (amerikanska federala Högsta Domstolen)
Marbury v. Madison, 5 U.S. (1 Cranch) 137 (1803)
Arizonans for Official English v. Arizona, 520 U.S. 43, 67 (1997) OneSimpleLoan v. U.S. Sec’y of Educ., 496 F.3d 197, 208 (2d Cir. 2007)
Bundesverfassungsgericht (tyska federala författningsdomstolen)
BVerfGE 89, 155 dom av den 12 oktober 1993.
BVerfGE 123, 267 (2 BvE 2/08) dom av den 30 juni 2009.
Litteratur
Tryckt material
Ahlt, Michael & Szpunar, Maciej, Prawo Europejskie, 5 u., C.H. Beck, Warszawa, 2011. Algotsson, Karl-Göran, Sveriges författning efter EU-anslutningen, SNS Förlag, Stockholm,
82
Bar-Siman-Tov, Ittai, The Puzzling Resistance to Judicial Review of the Legislative Process, Bos- ton University Law Journal, Vol. 91, No. 6 (2011), s. 1915-1974, tillgängligt på bu.edu, lydelse 6 november 2020.
Bernitz, Ulf, Europarättens genomslag, 1 u., Norstedts juridik, Stockholm, 2012.
Bernitz, Ulf & Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 6 u., Norstedts Juridik, Stock- holm, 2018.
Bernitz, Ulf, Carlsson, Mia, Heuman, Lars, Leijonhufvud, Madeleine, Magnusson- Sjöberg, Cecilia, Seipel, Peter, Warnling Conradson, Wiweka & Vogel, Hans- Heinrich, Finna rätt, 15 u., Norsteds juridik, Stockholm, 2020.
Brzezinski, Mark F., The Emergence of Judicial Review in Eastern Europe: The Case of Poland, The American Journal of Comparative Law, vol. 41, no. 2, 1993, tillgängligt på JSTOR, jstor.org, lydelse 22 oktober 2020.
Brzeziński, Mark F. & Garlicki, Leszek, Judicial Review in Post-Communist Poland: The
Emergence of a Rechtsstaat, Stanford Journal of International Law, vol. 31, no. 1, Win-
ter 1995, s. 13-60, tillgängligt på HeinOnline, lydelse 15 november 2020. Bull, Thomas, EU-medlemskapet och våra grundlagar, SvJT 2011 s. 375.
Byczyk, Marcin, The Codification of the Polish Substantial Criminal Law in the Sejm Debates
1818. A Practical Test of the Precedence of the 1815 Constitution of the Kingdom of Poland i
Müßig, Ulrike (red.), Reconsidering Constitutional Formation II. Decisive Consti- tutional Normativity. From Old Liberties to New Precedence, Springer Open, Cham, 2018.
Cappelletti, Mauro, Judicial Review in the Contemporary World, The Bobbs-Merrill Co., Inc., Indianapolis, 1971.
Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis. En kommentar till Europakonventionen
om de mänskliga rättigheterna, 5 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2015.
Davies, Norman, God’s Playground, A History of Poland, Vol. II, Clarendon Press Oxford, Oxford, 1981.
de Cruz, Peter, Comparative Law in a Changing World, 3 u., Routledge Cavendish, London & New York, 2007.
Eka, Anders, Lagrådet och rättstillämpningen, SvJT 2009 s. 261.
Eka, Anders, Hirschfeldt, Johan, Jermsten, Henrik & Svahn Starrsjö, Kristina, Regerings-
formen – med kommentarer, 2 u., Karnov Group, Stockholm, 2018 [cit. Eka m.fl., Re-
geringsformen].
Gardocki, Lech, Osiagniecia i spory, Rzeczpospolita, 15.04.2002, tillgängligt på archi- wum.rp.pl, lydelse 30 november 2020.
Garlicki, Leszek, Polskie prawo konstytucyjne. Zarys wykładu., 7 u., Wolters Kluwer, War- szawa, 2020 [cit. Garlicki, Prawo konstytucyjne].
Ginsburg, Tom & Versteeg, Mila, Why Do Countries Adopt Constitutional Review?, Univer- sity of Virginia School of Law, Public Law and Legal Theory Research Paper Series 2013-2019, September 2013, tillgängligt på ssrn.com, lydelse 20 oktober 2020. Hamilton, Alexander, The Federalist Papers: No. 78, tillgängligt på avalon.law.yale.edu,
lydelse 22 oktober 2020.
Hjertstedt, Mattias, Beskrivningar av rättsdogmatisk metod: om innehållet i metodavsnitt vid an-
vändning av ett rättsdogmatiskt tillvägagångssätt i Mannelqvist, Ruth, Ingmanson, Staffan
& Ulander-Wänman, Carin (red.), Festskrift till Örjan Edström, Juridiska institut- ionen, Umeå universitet, Umeå, 2019, s. 165-173.
Husa, Jaakko, Guarding the Constitutionality of Laws in the Nordic Countries: A Comparative
Perspective, The American Journal of Comparative Law, vol. 48, no. 3, 2000, pp.
345–381, available at JSTOR, jstor.org, lydelse 20 september 2020 [cit. Husa, Con- stitutionality].
83
Husa, Jaakko, Classification of Legal Families Today. Is it time for memorial hymn?, Revue in- ternationale de droit comparé. Vol. 56 N°1, 2004. s. 11-38, tillgängligt på persee.fr, lydelse 21 september 2020.
Jędruch, Jacek, Constitutions, elections, and legislatures of Poland, 1493–1977: a guide to their
history, EJJ Books, New York, 1998.
Josefsson, Carl, Domstolarna och demokratin. Något om syftet med grundläggande rättigheter,
europeiseringens konsekvenser och aktivismens baksida, SvJT 2015 s. 40.
Kaczmarek, Zbyszek, Jest decyzja Trybunału Konstytucyjnego w sprawie aborcji, Rzeczpospoli- ta, 22.10.2020, tillgängligt på rp.pl, lydelse 27.10.2020.
Kelsen, Hans, The Nature and Development of Constitutional Adjudication i Dyzenhaus, David & Tomkins, Adam (red.): The Guardian of the Constitution: Hans Kelsen and Carl Schmitt
on the Limits of Constitutional Law, Cambridge Studies in Constitutional Law, Cam-
bridge University Press, 2015 (övers. av Lars Vinx, originalutgåva 1929, Wesen und
Entwicklung der Staatsgerichtsbarkeit i Hans R. Klecatsky, René Marcic & Herbert
Schambeck (red.), Die Wiener rechtstheoretische Schule. Schriften von Hans Kel- sen, Adolf Merkl, Alfred Verdross, 2 vols., Verlag Österreich, Vienna, 2010, II, 1485–531), tillgängligt på cambridge.org/core, lydelse 20 oktober 2020.
Krajowa Rada Radców Prawnych, Stanowisko Komisji Praw Człowieka Krajowej Rady Radców
Prawnych w sprawie 70. rocznicy przyjęcia Konwencji o ochronie praw człowieka i podstawowych wolności, 4.11.2020, tillgängligt på kirp.pl lydelse 30 november 2020.
Kuraś, Jagoda, NSA dementuje informację ws. składu TK: prof. Roman Hauser jest sędzią NSA, Rzeczpospolita, 04.08.2017, tillgängligt på rp.pl, lydelse 26 november 2020.
Kustra, Aleksandra, The Polish Constitutional Tribunal and the Judicial Europeanization of the
Constitution, i Czepliński, Władysław (red.), Polish Academy of Sciences: Institute of
Law Studies and the Committee on Legal Sciences, XXXV Polish Yearbook of Inter-
national Law 2015, Wydawnictwo Naukowe Scholar, Warsaw, 2016.
Lambertz, Göran, Normprövning och demokrati, SvJT 2007 s. 809.
Lavin, Rune, Förvaltningsprocessrätt, 3 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018.
Leszczyński, Leszek, Precedens sądowy w polskim porządku prawnym, 1 u., C.H. Beck, Wars- zawa, 2018.
Lustig, Doreen & Weiler, J. H. H., Judicial review in the contemporary world – Retrospective and
prospective, International Journal of Constitutional Law (2018), Vol. 16 No. 2, s. 315-
372, tillgängligt på academic.oup.com, lydelse 20 oktober 2020.
Łukowski, Jerzy & Zawadzki, Hubert, A concise history of Poland, Cambridge University Press, Cambridge, 2011.
Matczak, Marcin, Poland’s Constitutional Crisis: Facts and interpretations, The Foundation for Law, Justice and Society Policy Brief, 2018, s. 5, tillgängligt på fljs.org, lydelse 4 de- cember 2020.
Melin, Mats & Lindskog, Stefan, Domstolarnas oberoende behöver stärkas, SvJT 2017 s. 345. Mikuli, Piotr, Doktryna konieczności jako uzasadnienie dla rozproszonej kontroli konstytucyjności
ustaw w Polsce, Gdańskie Studia Prawnicze, Tom XL, 2018, s. 637, tillgängligt på
prawo.ug.edu.pl, lydelse 1 december 2020.
Mikulski, Jakub, Parlament Europejski przyjął rezolucję ws. aborcji w Polsce, Rzeczpospolita, 26.11.2020, tillgängligt på rp.pl, lydelse 26 november 2020
Modéer, Kjell Å., Jurister som politikernas kontrollanter. Om Högsta domstolen och Lagrådet som
laggranskare, SvJT 2009 s. 150.
Navot, Suzie, Judicial Review of the Legislative Process, Israel Law Review, Vol. 39, No. 2, 2006, s. 201, tillgängligt på SSRN, papers.ssrn.com, lydelse 8 november 2020. Nergelius, Joakim, Förvaltningsprocess, normprövning och Europarätt, Norstedts Juridik,
Stockholm, 2000 [cit. Nergelius, Förvaltningsprocess].
Nergelius, Joakim, Judicial Review in Swedish Law - A Critical Analysis, Nordisk Tidsskrift for Menneskerettigheter 27, no. 2 (2009):142-159.
84
Nergelius, Joakim, Konstitutionell rättighetsskydd – Svensk rätt i ett komparativt perspektiv, Norstedts Juridik, Stockholm, 1996
Nergelius, Joakim, Svensk statsrätt, 4 u., Studentlitteratur, Lund, 2018 [cit. Nergelius, Svensk statsrätt].
Nergelius, Joakim, 2005 – The Year when European Law and its Supremacy was Finally
Acknowledged by Swedish Courts, i Bull, Tomas & Cramer, Per (red.), Swedish Studies
in European Law, Vol. II, Bloomsbury, Oxford, 2008, s. 145-156.
Pach, Maciej, Okoliczności i przejawy utraty konstytucyjnej charakterystyki przez polski Trybunał
Konstytucyjny po 19.12.2016 r. i Bojarski, Łukasz, Grajewski, Krzysztof, Kremer, Jan,
Ott, Gabriela & Żurek, Waldemar (red.), Konstytucja. Praworządność. Władza są- downicza. Aktualne problemy trzeciej władzy w Polsce, Wolters Kluwer, Warsza- wa, 2019.
Pichlak, Maciej, Zamknięty system źródeł prawa. Studium instytucjonalizacji dyskursu prawnicze-
go, Prawnicza i Ekonomiczna Biblioteka Cyfrowa, Wrocław, 2013, s. 16. Tillgängligt
på bibliotekacyfrowa.pl, lydelse 19 oktober 2020.
Redelbach, Andrzej, Wpływ praw człowieka na wymiar sprawiedliwości Rzeczypospolitej Polskiej, Ruch Prawniczy, Ekonomiczny i Socjologiczny, Rok LXI, Zeszyt 2, 1999, s. 23, tillgängligt på repozytorium.amu.edu.pl, lydelse 30 november 2020.
Oworuszko, Jakub, PiS zapowiada kolejne zmiany w sądownictwie. Trybunał Konstytucyjny
wstrzymał posiedzenie trzech izb Sądu Najwyższego, Polska Times, publicerat 22.01.2020,
tillgängligt på polskatimes.pl, lydelse 6 november 2020.
Qvarsell, Roger, Den svenska välfärdens idéhistoria 1967-2017, i Swärd, Hand, Den kant- stötta välfärden, Studentlitteratur, Lund, 2017.
Sadurski, Wojciech, Constitutional Crisis in Poland i Graber, Mark A., Levinson, Sanford & Tushnet, Mark, Constitutional Democracy in Crisis?, Oxford University Press, New York, 2018 [cit. Sadurski, Constitutional Crisis].
Sadurski, Wojciech, Polish Constitutional Tribunal under PiS: From an Activist Court, to a
Paralysed Tribunal, to a Governmental Enabler, Hague Journal on the Rule of Law
(2019) 11:63–84, tillgängligt på link-springer-com.ezp.sub.su.se, lydelse 23 septem- ber 2020.
Sadurski, Wojciech, Rights Before Courts: A Study of Constitutional Courts in Postcommunist 3
States of Central and Eastern Europe, 2 u., Springer, Dordrecht, 2014 [cit. Sadurski,
Rights Before Courts].
Sandgren, Claes, Är rättsdogmatiken dogmatisk? TfR, vol. 118, 04–05/2005, s. 648–656. Schelin, Johan, Kritiska perspektiv på rätten, Poseidon Förlag AB, Stockholm, 2017. Schmauch, Magnus, Tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna och EU-rätten — en kommentar till
en kommentar, SvJT 2014 s. 520.
Smith, Eivind & Petersson, Olof, Konstitutionell demokrati som begrepp och som ideal, Peters- son, Olof & Smith, Eivind (red.), Konstitutionell demokrati, Stockholm, SNS, 2004.
Steinfeld, Robert J., The Rejection of Horizontal Judicial Review During America's Colonial
Period, 2 Critical Analysis Law 214 (2015), University at Buffalo School of Law, till-
gängligt på digitalcommons.law.buffalo.edu, lydelse 8 november 2020.
Sterzel, Fredrik, Författning i utveckling — tjugo studier kring Sveriges författning, 2 u., Iustus Förlag, Uppsala, 2009.
Strömberg, Håkan, Normprövning i nyare rättspraxis, FT 1988, s. 121-143.
Stylska, Joanna, Orzecznictwo Trybunału Praw Człowieka w Strasburgu a stanowienie i stosowanie
prawa polskiego, Studenckie Zeszyty Naukowe, Zeszyt 26, rok XVIII 2015, Uniwer-
sytet Marii Curie-Skłodowskiej, Lublin, s. 55. Tillgängligt på journals.umcs.pl lydel- se 30 november 2020.
Szymaniak, Piotr, Wyrok TK uznany za niebyły, Dziennik Gazeta Prawna, 03.11.2020, tillgängligt på prawo.gazetaprawna.pl, lydelse 26 november 2020.
85
Tarnowska, Anna (red.), Polish Constitutional Documents 1790-1848 i Dippel, Horst (red.), Constitutions of the World from the late 18th Century to the Middle of the 19th Century, Sources on the Rise of Modern Constitutionalism, Europe: Volume 5, K.G. Saur Verlag, München, 2008, s. 19-30, tillgängligt på degruyter.com, lydelse 25 novermber 2020 [cit. Tarnowska, Polish Constitutional Documents].
Tarnowska, Anna, “To Which Constitution the Further Laws of the Present Sejm Have to Adhere
to in All…” Constitutional Precedence of the 3 May System i Müßig, Ulrike (red.), Recon-
sidering Constitutional Formation II. Decisive Constitutional Normativity. From Old Liberties to New Precedence, Springer Open, Cham, 2018 [cit. Tarnowska, Constitutional Precedence].
Treanor, William Michael, Judicial Review Before Marbury, 58 Stanford Law Review p. 455- 562 (2005), tillgängligt på stanfordlawreview.org, lydelse 22 oktober 2020.
Trybunał Konstytucyjny, Wybrane orzeczenia Trybunalu Konstytucyjnego związane z prawem
Unii Europejskiej 2003-2014, Biuro Trybunału Konstytucyjnego, Warszawa, 2014.
Victor, Dag, Svenska domstolars hantering av Europakonventionen, SvJT 2013 s. 343.
Wachowiec, Patryk, Pojęcie sądu na gruncie traktatów unijnych. Polski wkład do redefinicji? i Bojarski, Łukasz, Grajewski, Krzysztof, Kremer, Jan, Ott, Gabriela & Żurek, Wal- demar (red.), Konstytucja. Praworządność. Władza sądownicza. Aktualne problemy trzeciej władzy w Polsce, Wolters Kluwer, Warszawa, 2019.
Wacks, Raymond, Understanding Jurisprudence. An Introduction to Legal Theory, 5 u., Oxford University Press, 2017.
Warnling-Nerep, Wiweka, Rättsmedel: Om- & överprövning av förvaltningsbeslut, Jure, Stock- holm, 2015 [Se vidare Warnling Conradson].
Warnling Conradson, Wiweka, Bernitz, Hedvig, Sandström, Lena & Åhman, Karin,
Statsrättens grunder, 6 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [Se vidare Warnling-
Nerep].
Zieliński, Maciej, Wykładnia prawa. Zasady – reguły – wskazówki, 7 u., Wolters Kluwer, Warszawa, 2017.
Ziółkowski, Michał, Constitutional Moment and the Polish Constitutional Crisis 2015–2018 (a
few Critical Remarks), Przegląd Konstytucyjny 4/2018 s. 76-106, tillgängligt på
SSRN, ssrn.com, lydelse 25 september 2020.
Zweigert, Konrad & Kötz, Hein, Introduction to Comparative Law, 3 u., Clarendon Press, Oxford, 1998.
Åhman, Karin, Grundläggande rättigheter och juridisk metod. RF 2 kap., Europakonventionen och
EU:s stadga och deras tillämpning, 2 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2019.
Åhman, Karin, Normprövning: Domstols kontroll av svensk lags förenlighet med regeringsformen och
europarätten 2000-2010, Norstedts Juridik, Stockholm, 2011 [cit. Åhman, Norm-
prövning].
Åhman, Karin, Rättighetsskyddet i praktiken – skydd på papperet eller verkligt genomslag i Smith, Elvind & Pettersson, Olof (red.), Konstitutionell demokrati, SNS Förlag, Stock- holm, 2004 [cit. Åhman, Rättighetsskyddet i praktiken].
Elektroniskt material
Council of Europe, Chart of signatures and ratifications of Treaty 005 Convention for the Protec-
tion of Human Rights and Fundamental Freedoms, coe.int, lydelse 1 november 2020.
Czubkowska, Sylwia, "Suweren". Mityczny twór, któremu służy PiS, Dziennik.pl, 30.12.2016, wiadomosci.dziennik.pl, lydelse 30 november 2020.
Degener, Renata, Stosowanie Konwencji o ochronie praw człowieka i podstawowych wartości, VI
Seminarium Warszawskie, 19.10.2012, Ministerstwo Spraw Zagranicznych, Warszawa,
86
European Commission, Rule of Law: European Commission acts to defend judicial independence
in Poland, press release 20 December 2017, ec.europa.eu, lydelse 4 oktober 2020.
European Commission, Reasoned proposal in accordance with article 7(1) of the Treaty on Euro-