Kiander och Vartia (2011) drar slutsatser att finansiella kriser inte bara händer i outvecklade länder utan även i rika länder, exempelvis kan en förändring i arbetslöshet skapa ekonomiska problem. Swedbank skriver i sin årsredovisning att de vid en beviljad kredit förutsätter att kredittagaren har goda grunder att fullgöra sina åtaganden mot banken. En beviljad kredit har hos Swedbank satts i proportion till omvärldsfaktorer som kan påverka beslutsprocessen.
Omvärldsfaktorer skall grunda sig på den lokala, regionala och global utvecklingen.
Handelsbanken skriver i deras årsredovisning att deras decentraliserade organisation skall bidra till deras låga risktolerans. SEB skriver i sin årsredovisning att det hos banken inte skall finnas ett egenvärde att ta risk utan att det enbart skall göras för att skapa ett kundvärde.
Swedbank Sjuhärad skriver att de är medvetna om risker och att hanteringen av risker är en väldigt central del av deras verksamhet. Thomas pratar om betydelsen av att hålla sig uppdaterad för att kunna ha så goda förutsättningar som möjligt att ge goda råd. Carl-Johan berättar om att banken gör avvägningar av arbetsmarknaden och vilken bransch den aktuella kunden jobbar inom. Carl-Johan säger att andelningen till detta är att försöka bedöma hur
- 42 -
länge kunden eventuellt skulle kunna vara arbetslös. Barbro berättar att det är många som inte tror att de kan bli arbetslösa eller sjukaskrivna.
5.7 Kreditrisk
Kreditrisk definierar Caouette, Altman och Narayanan (1998) med hjälp av den ursprungliga definitionen av kredit, en förväntan på en summa pengar inom en tidsram. Kreditrisken handlar sedan om att de uppsatta överenskommelserna inte uppfylls. Från de undersökta bankernas årsredovisningar kan man utläsa att bankerna har liknande definiering av begreppet kreditrisk. SEB definierar det som risken för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Gemensamt från årsredovisningarna hos Nordea, Handelsbanken, Swedbank, SEB och Swedbank Sjuhärad är just att de använder ordet fullgör eller fullfölja. Handelsbankens kompletterar sin definition av kreditrisk med att det skapar en ekonomisk förlust för deras verksamhet. Dinh och Kleimeier (2007) anser att en stabil ekonomi och ett välbetalt jobb för en individ leder till en minskad risk för banken att krediten missköts. Barbro anser att med hjälp av deras verktyg i form av kalkyler får ett välgrundat underlag ifall kunden klarar av att betala tillbaka det lånade beloppet. Barbros åsikt strykes från intervjun med Hege som anser att kalkylen är avsedd för att fånga kundens återbetalningsförmåga. De andra bankerna stödjer även detta och gemensamt för de undersökta bankerna är att de försöker bedöma kundernas förmåga att uppfylla sina åtaganden. Jarrow och Turnbull (2000) menar på att kreditrisken är korrelerad med marknadsrisken. Enligt Breuer et al. (2010) kan det vara svårt att skilja mellan kreditrisk och marknadsrisk. Bankerna skriver i sina årsredovisningar att marknadsrisk innebär att det sker en variation i tillgångar och skulder som medför en förlust för bankerna.
Morris och Hyun (2009) anser att kreditrisk kan delas upp i två begrepp, insolvens och illikviditet. Illikvididet är något Damla pratar om genom att motarbeta ett kundbeteende där kunden är nollad direkt efter löning. Hon förklarar vidare att en sådan kund skulle kunna klara av skuldsättningen enligt kalkylen men ett sådant beteende är inte hållbart i längden. Case och Shiller (1996) säger att främsta orsaken till en misslyckad hantering av ett bostadslån är på grund av likviditetsbrist. Damla menar att privatrådgivarna kan ställa krav mot kunderna att bygga upp en buffert för att exempelvis kunna klara av ett högre ränteläge. Hege påpekar behovet att kunden skapar sig en buffert men motiverar istället med ett generellt uttryck där den syftar till att användas för att hantera alla typer av oförutseda utgifter. Även Carl-Johan och Jan påtalar vikten av en buffert med motivering i oförutsedda utgifter. Barbro förespråkar att kunden har ett buffertsparande. Hon berättar att det inte finns några krav gällande sparande och att dem individanpassar efter livssituation.
Nackdelarna med en kreditkalkyl som Mester (1997) pekar på är riskerna med hur kalkylen är uppbygg. Ifall den inte uppdateras till relevanta kriterier kan det skapa problem där dåliga låntagaren ändå kanske får möjligheten att låna. En kreditkalkyl skall klara av att förutse situationer i dåliga tider och i bra tider (Mester 1997). Carl-Johan var noga med att betona att rådgivarna i Handelsbanken bedömer och inte kalkylerar kundens återbetalningsförmåga.
Något som styrks av Mester (1997) som menar på att kreditkalkyl aldrig kommer att kunna förutse vad som kommer att hända i framtiden men att det är en effektivmetod för kreditinstitut. Thomas, Edelman och Crook (2002) förklarar att meningen med en kreditkalkyl är att den ska försöka förutsäga risken, inte förklara den. Något som styrks från bankernas årsredovisningar där de lägger fokus på att försöka avgöra vilka kunder som kan anses fullgöra sina åtaganden genom olika metoder.
- 43 -
5.8 Kalkylering
En positiv aspekt från tidigare finansiella kriser är att bankerna har ändrat och skärpt sina krav för att begränsa en osund kreditgivning samt för att skapa en stabilare marknad (Laux & Leuz, 2010). Samtliga respondenter berättar att de gör en form av kalkylering för att bedöma kundens återbetalningsförmåga. Kalkylering i de olika bankerna utförs med olika kalkylräntor. Kalkylräntan är genomgående högre än de aktuella marknadsräntorna kunderna kan få. Bankerna kalkylerar att kundens ekonomi skall klara av en eventuell ränteuppgång.
Vid situationer där räntorna höjs har banken bedömt att kundens finansiella status klarar av räntenivåer som är högre än de aktuella marknasräntorna. Stiglitz och Weiss (1981) skriver att bankernas riskbedömning inte grundar sig på den räntan kunden ska betala för sin kredit.
Handelsbanken skriver i sin årsredovisning att en svag återbetalningsförmåga aldrig får kompenseras med att kunden är villig att betala en högre ränta. Johan betonade att det är viktigt att rådgivarna ser en långsiktig och uthållig återbetalningsförmåga hos de kunder man ger krediter till. Hege anser att det är hennes jobb att med hjälp från kalkylen försöka kartlägga kundens återbetalningsförmåga. Carl-Johan pratar istället om att han skall bedöma kundens återbetalningsförmåga och inte kalkylera den. I Swedbank Sjuhärads årsredovisning kan vi läsa att deras beviljade krediter skall bygga på höga krav gällande etik, kvalitet, och kontroll. SEB skriver i sin årsredovisning att all kreditgivning skall bygga på en analys som baseras på kundens kassaflöde och återbetalningsförmåga i proportion till det sökta lånet. Elul et al. (2010) skriver att risken med att kunden inte kan betala sina lån beror på att något oförutsett händer i individens ekonomiska situation, exempelvis arbetslöshet. Handelsbanken anger i sin årsredovisning att grunden vid en kreditgivning alltid ligger i den enskilde kundens återbetalningsförmåga och hur den skulle klara av eventuella påfrestningar.
Låntagare som väljer att byta bank för att erhålla en förmånligare ränta utgör efterfrågan på den fria marknaden (Dell’Ariccia, Friedman & Marquez 1999). Stiglitz och Weiss (1981) menar att banker med en högre räntesats förlorar kunder med goda chanser till att sköta sina åtaganden. Jan från Swedbank var väldigt tydlig med att Swedbank inte kommer att sälja sig för de kunder som är prismedvetna, utan ser hellre att kundrelationen blir långsiktig. Något som alla respondenterna påtalar är vikten om helkunder och ser helst att kunden och banken inleder en långsiktig affärsrelation. Barbro berättar att kunden är prismedveten och gärna sätter press på banken. Detta är inte generellt utan att det finns kunder som inte bryr sig om prisbilden. Barbro berättar att banken inte tjänar några pengar vid utlåning idag och lägger därför stor vikt på att etablera helkunder. Den enskilda bolåneaffären är inte intressant för Danske bank. Carl-Johan bekräftar att de också vill arbeta med helkunder och ger sina nya helkunder förmåner. Exempelvis kan Handelsbanken erbjuda de kunder som väljer att lägga hela deras engagemang i banken ett kostnadsfritt lånebetalningsskydd. Handelsbanken är enligt deras årsredovisning selektiva och är inte någon massmarknadsbank. Däremot påvisar Carl-Johan att Handelsbanken tjänar pengar vid utlåning och att banken har ett intresse av att tjäna pengar.
5.9 Marknadsvärde
Marknadsvärde är en värderingsmetod som kan skapa stor osäkerhet på marknaden (Laux &
Leuz 2010). Respondenterna har påtalat att de försöker föra en dialog med kunderna för att se hur de resonerar med deras bostadsköp. Där Jan och Johan försöker att precisera lånelöftet till ett visst prisintervall eller för den delen område. Jan och Johan berättar att yngre personer som saknar erfarenhet kan tendera att gå onödigt högt vid en budgivning. Hott (2011) skriver att omfattningen de ger ut finansiella resurser kan bidra till bildandet av en prisbubbla. Vilket styrker Jan och Johans resonemang att styra lånelöftet till ett visst prisintervall för ett visst område även om individen klarar av en högre skuldsättning. Som rådgivare ser de tendenser
- 44 -
till att äldre som har större erfarenhet kring bostadsköp har en bättre förmåga att se vad en bostad i ett visst område är värd. Damla berättar att SEB kan neka kunder ett lån för ett visst objekt om bostaden är orimlig värderad. Hon kan också neka lån till en kund om bostadsförening inte har en bra ekonomi. Enligt Jan är anledningen att man skall minimerar riskerna för kunden att betala för mycket mot vad som skulle kunna vara rimligt för den typen av boende. Från Handelsbankens årsredovisning är de väldigt tydliga med att en bra säkerhet aldrig kan ersätta bedömningen av kundens återbetalningsförmåga. Vilket styrker det Jan och Damla pratar om att det som är viktigt är inte säkerheten utan mer att den är rimligt prissatt.
Oncioiu (2012) definierar marknadsvärdet som det pris på bostäden som en köpare kommer att vara bered att betala för objektet under normala förutsättningar vid det aktuella tillfället.
Johan och Jan berättar att de försöker undvika orimliga värderingar genom att begränsa lånelöftet för kunden och att det ska skapa en rimlig marknadsvärdering av bostaden. Hege påtalar att en tillgång i form av aktier och bostäder inte har något värde först den dagen då du säljer tillgångarna till kontanta medel. Hege påpekar att detta är något som kunden inte alltid förstår. Carl-Johan pratar också om att marknadsvärden kan vara missvisande och att det inte kan fastställas förrän den dag du väljer att sälja ett objekt. Ekonomiska beslut handlar normalt om aktörernas förväntningar på framtiden (Zhu, Pace & Morales, 2014). Kiander och Vartia (2011) påpekar svårigheterna med att finansiella bubblor. Bara för att det är finansiella bubblor behöver de inte spricka eller för den delen upptäckas (Kiander & Vartia 2011). Carl-Johan är noggrann med att tydliggöra i intervjun att Handelsbanken inte gör några egna bedömningar av bostadsmarknaden, han berättar också att Handelsbanken inte har några förväntningar på att värdet på bostäder kommer stiga. Till skillnad från banken så finns det enligt Carl-Johan tendenser hos kunderna att de förväntar sig löneökningar, framtida arv och värdeökningar.
5.10 Amortering
Lin och Yang (2005) definierar amortering som att kredittagaren återbetalar sin kredit till kreditgivare genom en tidsplan eller betalar av krediten i förtid. Damla menar på att kunderna i SEB skall kunna återbetala sin kredit genom en amorteringsplan som sträcker sig över 50 år vid en kreditgivning. Carl-Johan berättar att lånen som tas i Handelsbanken skall vara amorterade på en livstid. Finansinspektionen (2013) anser att amortering är ett sätt att bygga upp en säkerhetsmarginal mot eventuella finansiella osäkerheter som skulle drabba individen negativt. Lin och Yang (2005) menar på låntagare som under sin låneperiod har extra amorterat löper mindre risk att inte kunna fullfölja sina åtaganden. Något som kan kopplas till Thomas som anser att amortera generellt anses vara en form av sparande och tyder på en god ekonomiskt syn. Att ställa krav på kunden att amortera är enligt Thomas enbart ett sätt att hjälpa kunden. Vid en belåning under 75 procent kan Swedbank Sjuhärad se lite friare på amortering. Något som styrks av de intervjuerna som vi genomförde där exempelvis Hege pratar om vikten om att bygga upp ett buffertsparande för att kunna täcka mindre oförutsedda kostnader. Höjda räntor stoppade låneutvecklingen under 1990- talet och skapade en situation där kunder var tvungna att betala höga räntor på sina lån (Kiander & Vartia 2011). Delman, Cross och Shrider (2004) menar att reduceringen av lån genom en extraamortering är ett bra sparalternativ för låntagare. Att amortering är ett bra alternativ till att spara är något som styrks av Johan som säger att det nuvarande låga ränteläget gör att privatpersoner lika väl kan amortera. Barbro och Thomas berättade om nyttan med att amortera då de är ett sätt att reducera kundens räntekostnader. Rådgivarna är enhetliga med att de ser en nytta för kunden att amortera. De väljer att påpeka att amorteringen är en del av sparandet, men framhäver också vikten av att ha ett buffertsparande. Ett buffertsparande som kunden ska använda till oförutsedda utgifter. Carl-Johan tydliggjorde detta med att kunden inte ska behöva springa till banken för att låna till sin konsumtion.
- 45 -