Svenska/danska språket används hos dessa elever mer än arabiska och engelska eftersom den är deras verkliga kommunikations språk i större delen av deras vardag, d v s att de använder svenska/danska språket i skolan genom att lyssna och läsa, de använder det också för att kommunicera med omvärlden, bland annat kompisarna. I min studie använde eleverna svenska/danska språket för att ge respons och förklara spelens genomgång till varandra. De använde svenska/danska språket för att veta ordets betydelse, genom att läsa ur lexikon om vad ett engelskt ord betyder. Eleverna kommunicerar med varandra på svenska/danska mer än arabiska, de letar också efter de svåra orden genom att använda svenska/danska lexikon ”… jag letar efter ordet på svenska, eller frågar jag kompisarna…” säger en elev.
Socialisation
Jag tror att sociala nätverk är en viktig del för att använda och praktisera språket inte minst för vardagstalspråket, särskilt svenska/danska och arabiska språken, men den är även viktig så att eleven inte blir isolerad. Gee (2009: 9) i en artikel skriver han att om man spelar ensam eller i grupp är det en fördel då en socialisations plats utformas. Han skriver ”… they play alone or together, the enterprise is social since almost all players need to get and share information about the games in order to become adept at playing them.”. (Gee, 2009: 9) medan Säljö (2005) också skriver att människan lär sig och utvecklas genom socialisationen, han skriver ”… i ett sociokulturellt perspektiv, och genom dess fokus på hur människor tillägnar sig samhälliga erfarenheter, föregår lärande där med utveckling”. (Säljö, 2005: 22) Genom dessa kommunikationer praktiserar spelarna sitt svenska och ibland engelska språken skriftligt. Skriftligt arabiska språket använder de inte eftersom det finns andra spelare som inte kan arabiska ”:* :; " ف-" 3 :="7>…” betyder ”min kompis inte kan arabiskan” säger en av en danska elever.
I intervjun sade två av eleverna att de pratar arabiska när de spelar, men jag märkte att de pratar både svenska och arabiska. Genom min observation har jag också betraktat att eleverna i båda grupperna använder kroppsspråk för att gestalta sina reflektioner, exempelvis använder de ansiktsuttryck för att reflektera hur de presterar i spelat, om det går bra eller dåligt, och ibland använder de händerna genom att höja handen upp i luften och slå den ner på bordet för att visa sin frustration.
Människan är en lärande varelse, som lär sig hela tiden, hon betraktar, utforskar och bearbetar det hon gör och ser i omgivningen. Henningsson-Yousif & Viggósson (2006) skriver att lärande är en pågående process i människans liv ”… lärande följer oss från vaggan till graven.”. Henningsson-Yousif & Viggósson (2006: 15) Vidare skriver de att människan lär sig av allt man träffar i sitt liv, både medvetet, om de saker och ting man vill lära sig, men ofta lär man sig omedvetet. ”… människan utforskar, granskar och tolkar alltid mer eller mindre medvetet de situationer hon befinner sig i …” Henningsson-Yousif & Viggósson (2006: 15) Om jag tillämpar det tankesättet på det jag skriver, ser vi att elektroniska spel påverkar spelaren negativt samt positivt, men till vilket grad påverkar den det ena mer än det andra, beror på spelets egenskaper och
spelarens fysiska situation. Trotts denna negativa del i spelen är de ändå lärorika, inte minst inom språkutveckling, men även inom andra skolämnen.
Slutdiskussion
För att svara på frågeställningen om hur eleverna använder arabiska, som är deras modersmål språket, när de spelar. Jag kan säga att språket används som ett komplement medel, det används också i ”kristider” i mening att de använder språket för att uttrycka sina känslor vid lyckande eller när de förlorar spelet. Trots att resultaten överraskade mig delvis, innan jag började min studie tänkte jag att det är bara svenska/danska språket som används som ett kommunikation språk utan deras modersmål arabiskan, eftersom modersmålet inte används tillräckligt i elevernas vardag, ändå märkte jag att de använder arabiskan när det blir svårt att uttrycka sig i svenska/danska eller för att förankra ett yttrat ord. Spelen spelar en vis roll i språkanvändning, som många forskare visat, men modersmålsdialekt, d v s, vardagstalspråket är det den som används och det är inte standardarabiskan. Med standardarabiskan menar jag läs- och skrivspråket man använder för att lära sig språket, men inte det dialekt som kan variera mellan olika arabiska länder.
Språk
Spelets instruktioner är skriven på engelska språk vilket betyder att eleverna läser dessa instruktioner och förstår dem, medan svenska/danska språket som är starkare än arabiskan hos en del av eleverna blir det språket dem använder för att förstå de engelska instruktionerna. Svenska/danska också är det språk eleverna använder för att kommunicera med varandra, medan arabiskan kommer på tredje nivå i elevernas språkanvändningsskala. Arabiska språket används mest i ”kristiden” när eleverna vill uttrycka sina glada och/eller nervösa känslor, ibland är den också ett kommunikations språk. Men varför är det så? Jag kan inte svara på det hela men jag nämner fyra viktiga faktorer som är inblandade familjen, själva eleven, skolan och modersmålsläraren.
Spelen och kommunikationen tvingar eleverna att använda språken genom att läsa, lyssna, uttala och ibland skriva. Gee (2009) skriver i en artikel att spelet kan vara en osynlig resurs för att använda och utveckla språket, vidare skriver han ”… informal specialist-language lessons as another foundation for specialist language learning, one currently better represented in popular culture than in school”. (Gee, 2009: 13)
Socialisation
Arbetets andra frågeställning var att studera om eleverna kan utnyttja dem elektroniska spelen socialt. Eleverna kommunicerar med varandra för olika syften när de spelar, genom kommunikationen utvecklar de deras socialisation trots att dem inte menar att utveckla den. Genom att de spelar och diskuterar spelens genomgång med varandra utvecklar dem sin sociala skicklighet. De gör det även när de spelar onlinespel, om den virtuella socialisationen förankrar Gees forskningen. Gee (2009) skriver om att spelarna kan kommunicera genom en virtuell socialisering, han kallade det affinity.
Slutligen vill jag säga att spelen där eleverna utöver sin socialisation virtuellt genom att dela sina tankar med varandra är nyttiga och viktiga i dagens it-samhälle, de är också nyttiga och bidrar mycket till språkanvändningen i svenska/danska och kanske även i engelskan eftersom att de läser instruktionerna på engelska. Trots att eleverna inte använder standard arabiskan när de spelar, men ändå vi som modersmålslärare kan utnyttja dessa spel på ett pedagogiskt sätt genom att uppmuntra eleverna att var och en berättar om det spelet de tycker mest att spela, i den andra nivån får de skriva om det.