Svenska Röda Korset

4.6.1 Bakgrund

Svenska Röda Korset grundades år 1865 och är en ideell förening och humanitär organisation. Idag är organisationen Sveriges främsta och ledande katastroforganisation och består av 947 lokala föreningar i Sverige. Svenska Röda Korset har som uppdrag att “Skydda individer, säkerställa respekt för människors värdighet samt förhindra och förmildra mänskligt lidande.” Därav arbetar de i Sverige och i andra delar av världen med att hantera katastrofer, konflikter

58

och kriser. Arbetet sker utifrån deras grundprinciper om opartiskhet, humanitet, frivillighet, neutralitet samt erfarenhet och kompetens. Svenska Röda Korset har som vision: ”Ingen ska lämnas ensam i en katastrof.” Verksamheten finansieras främst via bidrag från offentliga organ och myndigheter, gåvor från allmänheten samt lokala insamlingsverksamheter som second hand-försäljning. Materialet bygger på Svenska Röda Korsets årsredovisning år 2014. Organisationen tillämpar ej GRI och har inte upprättat någon hållbarhetsredovisning.

4.6.2 Socialt ansvarstagande

Svenska Röda Korset arbetar inom tre huvudsakliga områden. Ett av dessa områden är konflikt och katastrof där arbetet främst utgörs av internationella insatser. Insatserna kan vara av akut karaktär i vissa länder, men även av mer långsiktig karaktär då Svenska Röda Korset har vissa samarbetsländer. Ett av målen är att Svenska Röda Korset ska kunna öka

motståndskraften, både hos människor och samhället, gentemot kriser och katastrofer. Då Svenska Röda Korset även syftar till att finnas där i återhämtningsfasen försöker de bistå andra nationella föreningar belägna i katastrofländer där behovet av hjälp är stort. I de länder där befolkningen levt i katastrofsituationer under en längre tid och där nationella föreningar är svagare, önskar Svenska Röda Korset förstärka sina insatser. Dessutom vill de bidra med kunskap internationellt inom genus, vatten och sanitet, psykosocialt stöd, migration med flera. Det andra området utgör hälsa och social delaktighet. Området syftar till behandling av tortyr- och krigsskadade, arbete med att engagera och göra människor i storstädernas förorter

delaktiga, hjälpa papperslösa migranter att få vård vid behov med mera. Det sista området är migration där en hel del insatser gjorts i Sverige under de senaste åren. Svenska Röda Korset hjälper bland annat migranter under asylprocesser, samtidigt som många erbjuds språkträning och hjälp med läxor. En av Svenska Röda Korsets nyckelfrågor är just asylsökanden och därför önskar de öka insatserna för att på så sätt kunna vara mer närvarande i den bemärkelsen att de innehar verksamheter på alla de asylboenden som finns i Sverige. Utöver de

huvudsakliga områdena arbetar Svenska Röda Korset även med påverkans- och kommunikationsarbete.

En av de kriser som råder idag är belägen i Syrien där befolkningen är i starkt behov av hjälp. Några av Svenska Röda Korsets medlemmar befinner sig där för att kunna bidra med hjälp och då konflikten är av våldsam karaktär riskerar de sina liv. Under de insatser som gjorts i Syrien har Svenska Röda Korset bidragit med 47,1 miljoner kronor. Svenska Röda Korset genomförde även en julinsamling under år 2014 där syftet var att skapa ett matpaket och sända till Syrien. Genom marknadsföring fick konceptet stort utrymme i sociala medier och ledde till att insamlingen blev väldigt lyckad. Utöver krisen i Syrien är Västafrika drabbat av Ebola, något som Svenska Röda Korset engagerat sig i. Organisationen bedriver hjälpinsatser inom drabbade länder, bland annat med att förse länderna med sjukvårdspersonal men även att utbilda volontärer och genomföra smittspårning. Svenska Röda Korset ansvarar även för omhändertagande av döda kroppar och begravningar. Sammanlagt har de bidragit med 21,4 miljoner kronor till ebolasmittade länder. Ytterligare hjälpinsatser har gjorts i Sydsudan som präglats av naturkatastrofer, epidemier och våldsamheter. En stor del av befolkningen där är i starkt behov av hjälp och därav har Svenska Röda Korset bidragit med 13,4 miljoner kronor.

Utöver internationella insatser gjordes insatser under branden i Västmanland år 2014. Svenska Röda Korset bistod med krisstödjare, bland annat till skolor och förskolor. Dessutom arbetade de under år 2014 med att öka engagemanget och delaktigheten i storstädernas förortsområden. Idag finns Svenska Röda Korsets verksamheter i 23 förortsområden runt Göteborg,

59

utbildningar. De insatser som redogjorts för ovan önskar Svenska Röda Korset arbeta vidare med och förbättra, men organisationen har även andra mål. Ett av dessa är bland annat att engagera fler frivilliga i andra nationella föreningar, och därför har de skapat ett projekt kallat ViCE-projektet (Volunteering in Conflicts and Emergencies) med förhoppningar om att detta ska bidra till ett utökat engagemang.

För att finansiera organisationen bedriver Svenska Röda Korset bland annat second hand- verksamhet där de genom att lansera ett nytt butikskoncept har för avsikt att öka effektiviteten och lönsamheten i verksamheten, samtidigt som detta skapar global och lokal nytta.

Verksamheten finansieras även av månadsgivare vilka uppgår till cirka 53 000 personer i Sverige. Årliga förtroendemätningar visar på att det finns ett stort förtroende för Svenska Röda Korset hos allmänheten då den verksamhet som bedrivs betraktas som relevant och effektiv, vilket är en förutsättning för att de ska kunna verka runt om i världen. Svenska Röda Korset arbetar ständigt med att fördela resurserna där de behövs mest för att på lång sikt göra skillnad. För att säkerställa detta följer de upp verksamhetens sociala resultat i förhållande till önskade resultat. För att exemplifiera detta beskriver de i sitt program Vulnerability to

Resilience i Bangladesh, hur de löpande följer upp hos respektive målgrupp och ger dem möjlighet till återkoppling om åtgärder som vidtagits och förbättringar som gjorts. Ytterligare ett exempel är uppföljning av deras behandlingsverksamhet för krigs- och tortyrskadade som följs upp varje kvartal i form av antalet genomförda behandlingar, kvaliteten på

behandlingarna samt patientnöjdhet med mera. Utöver att studera det sociala resultatet är Svenska Röda Korset även noga med att involvera målgrupperna i planering av fortsatt utveckling för att kunna effektivisera hjälparbetet ytterligare, vilket de menar är nyckeln till goda hjälpinsatser.

Det arbete som organisationen utför utgörs av frivilliga, förtroendevalda och anställda.

Organisationen består av ett personligt och frivilligt engagemang från individer och i slutet av år 2014 hade organisationen 124 707 medlemmar. Detta påvisade en ökning från tidigare år vilket de tror kan ha sin förklaring i en satsning gjord av de anställda om att värva

månadsgivare samt ökade hjälpinsatser gällande katastrofarbete, social utsatthet med mera. Svenska Röda Korset är noga med att deras medarbetare arbetar under goda

arbetsförhållanden och att deras arbetsuppgifter är anpassade efter deras fysiska och psykiska förutsättningar. Därav fastställer de årligen handlingsplaner för att säkerställa en säker

arbetsmiljö. Vidare anser organisationen att mångfald är viktigt och presenterar att deras verksamhet till stor del speglar hela Sveriges befolkning med avseende på kön, ålder och etnicitet.

Organisation Hållbarhetsaktiviteter Intressenter som prioriteras Regeltillämpning/Riktlinjer Svenska Röda Korset (ideell förening och en humanitär organisation)  Syrienkonflikten  Ebolakrisen  Branden i Västmanland  Engagemangsarbete i förorten  Second- hand verksamhet  ViCE- projektet

 Samhället  Nationell lagstiftning  Frivilligorganisationernas

Insamlingsråds (FRII)

 Internationella humanitära rätten (krigets lagar)

60

4.6.3 Kategorisering enligt The Douglas Cultural Framework

Organisationen Svenska Röda Korset är en verksamhet som utgörs av och är beroende av samhällshjälp i form av bidrag från individer. På det sättet anser vi att medlemmarna inom Svenska Röda Korset innebär de som är anställda inom organisationen, men även samhället genom att många är månadsgivare samtidigt som en stor del av det arbete som genomförs inom Svenska Röda Korset bedrivs genom frivilliga människor. I och med att samhället utgör en medlem i Svenska Röda Korset riktas organisationens hållbarhetsarbete gentemot

samhället och är därmed att betrakta som den huvudsakliga intressenten som Svenska Röda Korset har, då verksamheten ägnar sig åt välgörenhetsarbete runt om i världen. Därav hävdar vi att samhället både utgör en medlem och en intressent för Svenska Röda Korset och därmed råder ett ömsesidigt beroende mellan samhället och organisationen. Några av de aktiviteter som genomförs är bland annat ViCE- projektet, behandling av tortyrskadade samt

hjälpinsatser i Syrien vilket tyder på att de aktiviteter som görs riktar sig mot organisationens egna medlemmar (samhället), något som kännetecknar den egalitära kulturformen (Patel & Rayner, 2012a). Vidare visar aktiviteterna på att organisationen innehar ett demokratiskt synsätt när det gäller människor, då de anser att alla människor har rätt att leva på ett värdigt sätt och omsorg tas för dessa (Verweij et al., 2006). Det kan kopplas samman till låg

klassificering där människor inte särskiljs, utan anses vara jämlika vilket hör samman med en egalitär kulturform (Patel & Rayner, 2012a).

Då organisationen till stor del bedrivs av frivilliga människor i samhället som utför ideella insatser, utgör det en stor fördel för Svenska Röda Korset som därmed kan utöka sin verksamhet och på så sätt hjälpa fler människor på fler ställen. Detta kan även bidra till att skillnader mellan priviligierade och svagare parter i samhället reduceras genom att människor har möjlighet att arbeta ideellt inom Svenska Röda Korset och hjälpa svagare parter, och på så sätt bidras till att mer maktfulla individer får en större förståelse för svagare grupper i

samhället. Något som anses vara önskvärt i en egalitär organisation där klassificeringsnivån är låg då alla individer betraktas som jämlika (Patel & Rayner, 2012a). Ytterligare exempel på att det råder en låg klassificeringsnivå inom Svenska Röda Korset är då medlemmarna som arbetar på fältet har möjlighet att påverka deras situationer och vara delaktiga vid

beslutsfattande (Patel & Rayner, 2012a). För att skapa goda arbetsförhållanden för

organisationens medarbetare har medarbetarna möjlighet att påverka sina arbetssituationer i form av att kunna anpassa arbetsuppgifter efter fysiska och psykiska förutsättningar vilket karaktäriserar en låg klassificeringsnivå och ett egalitärt synsätt (Patel & Rayner, 2012a). Då samhället utgör en av organisationens medlemmar och således deras huvudsakliga intressent kommer regelverk inte betraktas som en lika viktig del och därför åsidosättas då Svenska Röda Korset inte anser sig vara ansvarig gentemot styrande organ i lika stor utsträckning som emot deras medlemmar. Det indikerar en hög gruppnivå (Patel & Rayner, 2012a). De regelverk och ramverk som tillämpas är bland annat Frivilligorganisationernas Insamlingsråds (FRII) och Internationella humanitära rätten, däremot tillämpas inte andra regelverk i särskilt stor omfattning. Åsidosättande av lagstiftning kan tänkas ha sin förklaring i att Svenska Röda Korset är en egalitär organisation där fokus läggs på prioritering av de egna medlemmarna. Att Svenska Röda Korset inte efterföljer GRI:s ramverk och valt att inte upprätta en hållbarhetsrapport kan i ett första skede uppfattas som märkligt i och med att hela deras verksamhet bygger på ansvarstagande. Då organisationen däremot är baserad på

ansvarstagande och syftar till att bidra med välgörande arbete i samhället, skulle en hållbarhetsrapport egentligen kanske inte fylla någon huvudsaklig funktion genom att

61 organisationens intressenter är medvetna om att syftet med Svenska Röda Korset är

välgörenhetsarbete vilket påvisar ansvarstagande.

Den bristfälliga regeltillämpningen kan förklaras genom att de regelverk som tillämpas inom Svenska Röda Korset också berör deras verksamhet och utgår ifrån gruppen bästa (Patel & Rayner, 2012a), medan andra regelverk kan betraktas som att de inte tillför något till

verksamheten. Ett exempel på detta är Global Compact som många företag väljer att tillämpa, dock bygger det bland annat på mänskliga rättigheter med mera, något som Svenska Röda Korset redan tar hänsyn till och arbetar för. Därför skulle inte ett medlemskap tillföra någon egentlig mening. Dessutom kan medlemskap inom regelverk som berör ansvarstagande även anses vara legitimitetsskapande, vilket gör att en diskussion kan tillkomma kring om de företag som använder sig av ett flertal regel- och ramverk inom hållbarhetsområdet gör det för att uppnå legitimitet gentemot omvärlden. Att Svenska Röda Korset inte tillämpar särskilt många regelverk kan därför ha sin förklaring i att de genom sina aktiviteter och huvudsakliga verksamhet som utgörs av hjälpinsatser uppnår legitimitet, därför utgör inte regeltillämpning något krav och heller ingen huvudsaklig prioritet. Genom ovanstående diskussion och analys råder inga tveksamheter kring att Svenska Röda Korset innehar en egalitär kulturform i och med deras starka prioritering av egna medlemmar och humanitära anda.