Lpo 94 och timplaneförsöket
11. SVENSKUNDERVISNINGEN
I detta kapitel redovisar och analyserar jag först svenskämnet och arbetet i de sex klassernas svenskundervisning i de tre skolorna var för sig. Till grund för beskrivningen ligger klassernas planeringar, mina observationer, elev- och lärarintervjuer med fokus på svenskämneskonceptioner, kommunikativa handlingar och läs- och skrivprocessen för elever i svårig- heter, vilka analyseras med utgångspunkt i en inkluderande svenskunder- visning. Kapitlet avslutas med en sammanfattning om likheter, skillnader, möjligheter och hinder i svenskundervisningen för elever i svårigheter att nå målen i svenska.
Gärdeskolan
Klass 8:1
Terminsplanen för svenskundervisningen i skolår 8:1 presenteras hösten 2001 efter en genomgång av skolans lokala uppnåendemål i svenska. Terminsplanen har följande tre moment:
* Läsa två böcker varje termin, en valfri och en som läraren väljer. * Dikter och författare med betoning på att läsa och lyssna på dikter. * Grammatik. 556
Arbetet med den lärarvalda boken i första momentet sker på lektionstid, medan eleverna läser den valfria boken på arbetspass eller på tid för fri
läsning som skolan har en gång i veckan. Den lärarvalda boken, ungdoms- romanen En ö i havet av Annika Thor, arbetar klassen med under en månad. Läraren förklarar arbetet med romanen med att eleverna ska få läxa kapitelvis varefter de på lektionerna ska ”framföra delar i den på olika sätt”.557 De olika sätten beskriver hon som t.ex. ”måla, beskriva, drama- tisera m.m. om handlingen, personerna och miljön i boken”. Alla elever får likadana uppgifter. Arbetet avslutas med att alla elever skriver en recension på boken. På liknande sätt beskriver Linda, en elev utan svårigheter, arbetet med boken:
- Vi har just börjat läsa en bok som vi ska göra olika saker till varje kapitel. Just nu har det varit person- och miljöbeskrivningen. Vi håller på en månad med samma bok och har olika uppgifter, som vi lämnar in till läraren558.
Det andra momentet i planeringen, ”dikter och författare”, är det arbete som inleder höstterminens svenskundervisning. Arbetsområdet börjar med att elever får en stencil med frågor om dikter.559 I grupp diskuterar eleverna sedan uppgifterna och skriver ner alla gruppdeltagares svar. Frågorna de ska diskutera är:
1.Vad är en dikt? 2. Vilken skillnad är det på prosa och poesi? 3. Hur ser en dikt ut? 4. Kan ni några namn på diktare i Sverige eller utomlands? 5. Har du någon gång läst en dikt högt? Vad var det för dikt? 6. Vad handlar en dikt för det mesta om?
Därefter har eleverna i läxa att välja ut var sin favoritdikt, som de på en lektion läser upp för varandra. Även läraren läser en vald dikt.560 En annan lektion skriver eleverna en gruppdikt med inspiration från ett musik- stycke.561 De ska därvid tänka på fem adjektiv och fem substantiv som de uppmanas att skriva ner.562 Innan musiken sätts på repeterar läraren snabbt vad ett adjektiv och substantiv är. Därefter ska de i grupp formulera en gemensam dikt genom att välja bland gruppdeltagarnas adjektiv och substantiv. 557 Klassrumsobservation 010828, 8:1. 558 Elevintervju 010921, 8:1, L. 559 Klassrumsobservation 010829, 8:1. 560 Klassrumsobservation 010904, 8:1 561 Klassrumsobservation 010905, 8:1. 562 Ibid.
Momentet dikter och författare avslutas med att läraren föreläser om sju olika författare och läser några av deras dikter.563 Eleverna har under den föregående lektionen skrivit av en tidsaxel som läraren har ritat på tavlan och under föreläsningen antecknar de stödord som läraren skriver på tavlan under genomgången. Innan läraren föreläser om författarna går hon igenom vad eleverna ska visa att de kan på provet på författare och deras dikter, som avslutar arbetsområdet.För att få betyget G ska de kunna ange namn på författare samt skriva något om dikterna. Dessutom ska de känna till vad författarna mest skriver om. VG får den elev som klarar G och som dessutom kan para ihop diktare och strofer eller dikter. Kriterierna för MVG innebär att eleven, förutom det som står för G och VG, ska kunna analysera en dikt, vilket läraren beskriver som att ”skala av och beskriva vad en dikt handlar om”.564
I klass 8:1 säger svenskläraren att hon har arbetat på ”vanligt sätt sedan timplanen [befrielsen] infördes.”565 Hennes första tanke när hon började med klass 8:1 i skolår 7 var att ”gå från det lilla till det stora”. Hon använder begreppen ”baskurs i 7:an, medium i 8:an och i 9:an svårare”. Dessa uttryck konkretiserar läraren med att säga:
- I sjuan började jag då med hur man skriver, jag gillar både skriv- och läsprocessen. De måste också börja nosa på biblioteket, sökmotorer och hur det funkar att söka. Det utgör grunderna för skolår 8 då man ska skriva mer avancerade rapporter och kanske läsa mer. Men så utgår jag från de där fyra färdigheterna läsa, tala, skriva och lyssna - att man får ihop de på något sätt.
Sedan tillägger hon att ”utifrån de kriterier vi har, så har jag som målsättning att försöka se till att alla i klassen ska få G”. Mycket av det hon ska hinna och göra tycker hon styrs av betygskriterierna.
Språkliga aktiviteter och färdigheterna läsa och skriva dominerar lärarens liksom Lindas tidigare beskrivning av hur klassen arbetar med nämnda ungdomsroman. Färdigheter är också ett centralt innehåll för Jonas, en elev utan svårigheter, när han beskriver klassens svenskundervisning.566 Dessutom säger han att man får lära sig ”att böja olika verb och sånt, vilket
563 Klassrumsobservation 010911, 8:1. Författarna är Sapho, Carl, M., Bellman, Johan Erik
Stagnelius, Erik Gustaf Geijer, Viktor Rydberg, Gustaf Fröding och Nils Ferlin.
564 Klassrumsobservation 010911, 8:1. 565 Lärarintervju 011115, 8:1. 566 Elevintervju 010926, 8:1, J.
är bra för språkets skull”. Arash, en av invandrarna som bedöms som en elev i svårigheter att nå målen, deltar i svenskundervisningen i klass 8:1 men läser svenska som andraspråk. Han tycker att svenskundervisningen mest går ut på att lyssna och att sedan arbeta själv. Däremot i svenska som andraspråk lär han sig läsa ”högt och klart” samt att återge handlingen av det lästa. Robert, som även han är i svårigheter att nå målen, tycker att svenska är ”roligt ibland men ibland är det jobbigt”.567 Det svåraste och tråkigaste är att skriva, då han har ”dålig fantasi”. Han anser att vanliga områden de arbetar med är ”grammatik” och ”svenska kända dikter”. Läraren är den som bestämmer innehåll och arbetsuppgifter, vilka gäller för alla elever.568 Mot den starka lärarstyrningen finns inte mycket protester från eleverna i klass 8:1 under lektionerna. En anledning är att elever ser det som självklart att lärare bestämmer. Jonas säger att om lektionerna inte fanns så skulle han inte ha något att göra på arbetspassen, där elever väljer ämne och uppgift att jobba med.569 Samtidigt tycker hans klasskamrat Johan att arbetspassen utgör ett skönt avbrott från ”vanliga lektioner”.570
Även om läraren i sin retorik söker sig mot funktionalitet och talar om läs- och skrivprocessen framstår sammanfattningsvis det praktiska arbetet i ämnet svenska i klass 8:1 som ett färdighetsämne. Anledningen är att färdigheterna läsa, skriva, lyssna och/eller att samtala framträder som aktiviteter och innehåll i planeringar, i genomförande samt i elevers och delvis i lärares uttalande om ämnet. Dessutom visar terminsplaneringen på ett momentindelat svenskämne, vilket ytterligare markerar svenskämnet som ett färdighetsämne. Trots att arbetsområdet ”dikter och författare” har ett innehåll inspirerat av svenska som bildningsämne, så framskymtar i uppgifterna att färdigheter som att läsa högt och att läsa om författarna är viktigare än vad dikterna handlar om. Läraren går igenom de lokala betygskriterierna men varken de eller målen används konkret i arbetet annat än till ett prov.
Med det innehåll och de arbetsuppgifter som klassen har i svenska uppfattar jag inte att ämnet samarbetar eller är integrerat med något annat
567 Elevintervju 010926, 8:1, R. 568 Klassrumsobservation 0100828. 569 Elevintervju 010926, 8:1, J. 570 Elevintervju 010929, 8:1, J.
ämne. Det innebär att läraren har stark kontroll över innehåll och arbets- uppgifter.
Klass 8:2
Svenskundervisningen i klass 8:2 skiljer sig inte mycket från den i klass 8:1. Däremot finns ingen terminsplanering för svenskämnet. Svenskläraren anger som anledning att hon arbetar i ett arbetslag ”som vill arbeta tematiskt”, vilket hon vill kunna delta i och därför behöver ”vara anpassningsbar”.571 Dessutom beslutar och diskuterar arbetslaget varje vecka ”Arb”-lektionernas innehåll.
Däremot antecknar svenskläraren på tavlan i klass 8:2 varje lektion en eller flera rubriker, vilka i korthet anger vad eleverna ska arbeta med under lektionen. Den första lektionen i klass 8:2 hösten 2001 skriver läraren på tavlan rubrikerna ”berättelse”, ”uppgift” och ”redovisning”.572 ”Berättelse” innebär att läraren ber eleverna skriva klart och lämna in den berättelse de påbörjat i klass 7. I rubriken ”uppgift” ingår att eleverna ska skriva en gruppdikt utifrån isärklippta ord hämtade från en dikt av Karin Boye. Med ”Redovisning” avses att eleverna ska läsa upp den gruppdikt de kompo- nerat.
Nästa lektion består av två aktiviteter.573 Den första är att göra färdigt påbörjad ”berättelse” och den andra ”att välja en ny bok eller att fortsätta läsa en redan vald bok”. Inför en annan lektion finns följande aktiviteter skrivna på tavlan:
* välja dikt till nästa vecka * berättelse574
* läsa575
Nästa gång jag besöker klassen är det halvklass med flickorna.576 De läser i tur och ordning sin individuellt valda dikt högt för varandra. Sedan går läraren igenom regler för dikttyperna haiku och femrading innan eleverna
571 Lärarintervju 011113, 8:2. 572 Klassrumsobservation 010828, 8:2. 573 Klassrumsobservation 010829, 8:2. 574 Samma berättelse som tidigare nämnts. 575 Klassrumsobservation 010905, 8:2. 576 Klassrumsobservation 010911, 8:2.
får försöka att skriva en dikt på något av versmåtten eller båda om de vill.577 Nästa lektion är en läslektion i helklass.578
På lektionen därefter läser och diskuterar alla elever i klassen utdrag ur ungdomsböcker, som läraren i samråd med bibliotekarien har valt.579 Eleverna indelas i grupper och tilldelas olika utdrag ur ungdoms- romaner.580 De har alla anknytning till Asien, som eleverna parallellt arbetar med i SO-ämnet. Uppgiften är att diskutera de frågor läraren sammanställt på en stencil, som delas ut.581 När lektionen avslutas har en grupp inte läst texten medan en annan grupp har läst, diskuterat och antecknat svaren, vilket ingår i uppgiften.
Denna lektion avviker något från tidigare observerade lektioner i klass 8:1 och 8:2. För det första låter sig läraren i klass 8:2 inspireras av elevernas önskemål om aktivitet. Dessutom tar hon hänsyn till SO-ämnet vid val av romaner.
Svenskläraren i klass 8:2 säger att hon när hösten börjar vill fullfölja den process med berättelsen som eleverna påbörjat i åk 7 och är inne i för att sedan gå vidare med det muntliga.582 Tanken är då att eleverna ska ”skriva ett tal som de skulle hålla, /.../ ett argumenterande tal, samtidigt som de arbetar med språket då, i det de skriver”. För att ”ha kontroll över vad eleverna ska lära sig i svenska” säger läraren att hon i läroplanen, målen och betygskriterierna ser vad ”eleverna har kvar att lära sig” och ”då tänker jag mig ungefär att det här vill jag att de ska kunna i åttan”.
577 För båda dikterna finns klara regler för hur de ska skrivas, vilka noggrant förklaras av
läraren på lektionen. Haiku är en bunden diktform, som består av fem stavelser i rad ett, sju stavelser i rad två och fem stavelser på rad tre. I en femrading ska första raden innehålla ett substantiv, andra två adjektiv; tredje tre verb, den fjärde raden ett ord som uttrycker en känsla och slutligen den femte raden ska upprepa en synonym till första radens substantiv. (Klassrumsobservation 010911, 8:2)
578 Klassrumsobservation 010916, 8:2.
579 Klassrumsobservation 010920. På den OH, där läraren antecknat elevernas många olika
förslag på hur eleverna sagt att de vill arbeta, nämns aktiviteter som t.ex. skriva dikter, arbeta fritt, skriva berättelser, lära sig använda språket, läsa, göra pjäser, egen forskning, inte så mycket tema. Däremot står inget om innehåll elever vill få kunskap om och erfarenhet av.
580 Romanerna är Klaus Kordon, Tiger eller lamm; Inger Brattström, Selines skyddsnät;
Inger Brattström, Susila Sanna tur och retur; Inger Brattström, Ambrika – en levande
gudinna; Mecka Lind, Anja tiggarbarn i Moskva.
581 Frågorna finns återgivna i kap.12 under rubriken Möte och bearbetning av text. 582 Lärarintervju, 011113, 8:2.
Svenskämnet uppfattas av Fatima, en elev som bedöms vara i svårigheter att nå målen, som oklart till sitt innehåll583. Det hon menar är roligt är ”att man liksom kan sitta och prata eller man har mycket diskussioner och sånt, och man ser hur andra diskuterar, det är roligt.”
Ahmed, en elev i svårigheter att behålla sitt G, tycker inte att de har svenska så ofta.584 När jag frågar vad han tycker om svenska säger han:
- Vi har inte haft det så mycket, fast det är väl bra. - Vad är det som är bra?
- Jag vet inte, men vi håller på med poesi nu då, fast det var länge sedan vi hade det så… jag vet inte.
En anledning till att han inte minns kan bero på att de haft elevens val veckan före.585 Jag ber honom därför erinra sig något annat som de gjort på svensklektionerna före elevens val, men då säger han: ”Jag minns inte, jag har så dåligt minne.”
Ellen, som bedöms ha stora möjligheter att nå mer än G, tycker svensk- ämnet är roligt men är missnöjd med att pojkarna pratar för mycket.586 Hon önskar dessutom att de fick möjlighet att skriva, läsa och samtala om det lästa oftare.
Flera pojkar i klassen förefaller enligt observationerna vara oroliga, pratiga och har svårt för att lyssna och arbeta utan att kommentera det som sägs eller görs av andra klasskamrater och lärare. Ett exempel är när läraren har läst upp titlarna på böckerna som eleverna ska läsa med anknytning till arbetsområdet Asien i SO. Då säger en pojke: ”Tjejböcker!” 587. En del håller med. Det pratas på flera håll och ljudnivån höjs. Med flera ”sch” får läraren möjlighet att utan gensvar på elevens kommentar fortsätta att berätta om tillhörande uppgift.
583 Elevintervju 011008, 8:2, F. 584 Elevintervju 011015, 8:2, A.
585 Elevens val syftar till att ge elever möjlighet att bredda eller fördjupa sina kunskaper i
ett eller flera ämnen, som skolan erbjuder och eleverna själva väljer. Inriktningen ska vara förenlig med målen i kursplanerna. (UFB 2 (1999/2000). Skolans författningar Grundskole- förordningen 2 kap 19§) Denna möjlighet erbjuds eleverna under en vecka på Gärdeskolan, då arbetslagen för sina klasser ordnar andra aktiviteter än de som står på schemat, t.ex. Skrivarstuga, Friluft, Film, Äventyrssport, men även traditionella ämnen som t.ex. musik.
586 Elevintervju 011016, 8:2, E. 587 Klassrumsobservation, 010920, 8:2.
Sammanfattningsvis är svenskundervisningslektion i klass 8:2 uppdelad i olika aktiviteter, vilket kan vara en anledning till att några elever har svårt att konkretisera vad de arbetar med. Men uppdelningen kan även ses som ett sätt att ge elever olika lång tid för att skriva färdigt sin berättelse, som återkommer under flera lektioner. Elevernas svårigheter att konkretisera undervisningen kan dels ha att göra med elevernas oro och ständiga kommenterande, dels med lektionsuppdelningen.
Lärarens aktivitetsindelade och genomförda lektionsplanering samt elevernas beskrivning av svenskundervisningen visar att skriva berättelser och läsa böcker utan koppling till ett innehåll dominerar klassens svenskundervisning med undantag av den lektion som knyter an till SO- ämnet och elevernas önskemål. Svenskämnet är språk- och aktivitets- inriktat och lika för alla elever. Det betyder att svenskundervisningen i klass 8:2 liksom i klass 8:1 domineras av svenska som ett momentindelat färdighetsämne.588 Även om läraren i sin beskrivning av klassens svenskundervisning antyder att arbetslaget ibland arbetar tematiskt och att hon ser funktionellt på språket, så syns inte detta i observationerna.589 Planering och elevernas utsagor pekar även på att svenskläraren bestämmer och kontrollerar innehåll och arbetsuppgifter under den period jag observerar undervisningen. Mål eller kriterier diskuteras inte heller på dessa lektioner.
Med det innehåll och de arbetsuppgifter som klass 8:2 har i svenska uppfattar jag inte, trots arbetslagets uttalade ambitioner, att ämnet samarbetar eller är integrerat med något annat ämne hösten 2001. Emeller- tid tar läraren vid ett tillfälle hänsyn till SO-ämnet och elevers förslag.
Reflektioner
Svenskämnet i de två klasserna på Gärdeskolan är indelat i moment, i klass 8:1 terminsvis och i klass 8:2 även lektionsvis. De olika momenten handlar ofta om att eleverna ska skriva, läsa eller samtala. Även i de lokala betygskriterierna betonas färdigheter för måluppfyllelse i svenskämnet.590
588 Malmgren, Lars-Göran (1996), s 87-89. 589 Lärarintervju 011113, 8:2; Fokusgrupp 011115.
Innehållet i det eleverna läser, skriver och samtalar om i de två klasserna är av underordnad betydelse. I arbetsmomentet ”författare och dikter” i klass 8:1 finns ett innehåll som överensstämmer med det i svenska som bildningsämne med de kronologiskt valda klassiska diktarna och några av deras nyckeltexter. Men i likhet med Ulf Teleman menar jag att innehållet grundar sig på den färdighetsinriktade och formella språksyn som finns i svenska som färdighetsämne591, vilket också aktiviteter och uppgifter i klass 8:1 och 8:2 antyder. Innehållet i ungdomsromanen Ö i havet av Annika Thors väljs inte med utgångspunkt i elevernas erfarenheter och behov, vilket inte heller läraren i klass 8:1 gör vid val av utdrag ur ungdomsromaner. Däremot tar hon hänsyn till ett arbetsområde i SO- ämnet och elevernas önskningar om att få läsa och diskutera texter.592 Vidare i klass 8:1 och 8:2 antyder varken lärarnas introduktion eller uppgifter att innehållet är av betydelse. Min slutsats är därför att svenskämnet och undervisningen i dessa två klasser har stora likheter med det Lars-Göran Malmgren beskriver som svenska som färdighetsämne, som med sin formalisering ofta har fasta studiegångar.593
Svenska som färdighetsämne, dess ringa anknytning till andra ämnen och elevernas livsvärld, tillsammans med en stark lärarkontroll på innehåll och arbetssätt i klass 8:1 och 8:2 betyder att svenskämnet ur ett rättvise- och demokratiperspektiv inte i så hög grad kommer att bekräfta alla elever socialt, kulturellt och/eller språkligt.594 I stället menar jag att det finns risk att skolans och svensklärarens språkliga och litterära föreställningar kan komma att enstämmigt dominera svenskundervisningen med avseende på vilka texter eleverna ska läsa och skriva, vad i dessa som är viktigt och anses vara god alternativt mindre god språkförmåga, text, genre etc. När eleverna skriver dikter är antingen normen för hur de ska skrivas given eller orden givna. För den fria skrivningen finns en ”mall”, säger en elev595. Elever som inte klarar dessa enstämmiga och dominanta normer, krav och värderingar riskerar att marginaliseras och segregeras som elever
med avvikande språkligheter.596 En anledning är att den dominanta enstämmigheten i de språkliga aktiviteterna eleverna genomför underlättar bedömningen i t.ex. ’fel’ eller ’rätt’ svar, ’bra’ eller ’dålig’ text. Elever
591 Teleman, Ulf (1991).
592 Klassrumsobservation 010919, 8:2.
593 Malmgren, Lars-Göran (1996), s 57-58, 86-87.
594 SOU 1997:108 Att lämna skolan med rak rygg; Hultin, Eva (2004). 595 Elevintervju 011015, 8:2, A.
som ger ’fel’ svar, skriver en ’dålig’ text eller läser ’dåligt´ bedöms aldrig göra det på grund av att t.ex. texten eller uppgiften inte tar sin utgångspunkt i hans eller hennes intresse eller att den inte är vald med avseende på frågor eleverna ställt sig. I stället uttrycker sig personalen på Gärdeskolan enstämmigt om dessa elever som elever med svårigheter. Även elever som är i svårigheter ser sig som elev med svårighet, t.ex. säger sig en elev att han har ”dålig fantasi”597 och en annan säger att han har dåligt ”minne”598. En följd av en normativ och lärarbestämd svenskundervisning tillsammans med skolans syn på orsaken till elevers svårigheter blir att det är eleven och inte undervisningen som måste förändras. Den förändringen eller ’behandlingen’ av eleven vill Gärdeskolan åstadkomma genom att organisatoriskt differentiera undervisningen i homogena ”behovsgrupper”.599
Sammanfattningsvis är den genomförda svenskundervisningen i klasserna 8:1 och 8:2 ur ett specialpedagogiskt perspektiv mer moment- och under- visningscentrerad än undervisnings-, aktivitets- och uppgiftsanpassad utifrån elevers förutsättningar och behov. Den är mer enstämmig än flerstämmig och inkluderande. I svenskundervisningen dominerar språk- liga aktiviteter i olika moment och påminner därför om svenska som färdighetsämne med inslag av svenska som bildningsämne i klass 8:1. Svenskämnet samspelar eller interagerar sällan i praktiken med andra ämnen. Trots retorik om och genomgång av målen vid ett prov har de en underordnad betydelse i det praktiska arbetet. Det råder en stark klassifi- kation mellan svenskämnet och andra ämnen men även i tid. Den ofta starka inramningen medför en dominant, lärarbestämd svenskunder- visning, vars enstämmiga normer, krav och värderingar inte alla elever kan, vill eller förmår leva upp till. I stället marginaliseras de som elever