SYFTE OCH BEGREPPSPRECISERING

Syfte

Det handlingsutrymme som Lpo 94 medger tillsammans med de utökade möjligheter som timplanebefrielsen tillför, innebär att deltagande skolor har stor lokal frihet att utveckla undervisningen för alla elever. Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva, analysera och problema- tisera några timplanebefriade skolors arbete med att tillse att elever i svårigheter når målen i svenska. Skolornas arbete studeras med utgångs- punkt i följande frågor:

• Hur ser skolorna på sitt uppdrag gentemot elever i svårigheter att nå målen? Hur återspeglas synen på uppdraget och målsättningen med försöksverksamheten i det konkreta arbetet med dessa elever? • Vilka är möjligheterna till och hindren för delaktighet, bekräftelse

och måluppfyllelse i undervisningen i svenska för elever i svårigheter?

• På vilka sätt ges elever i svårigheter möjligheter att nå målen i svenska? Sker några förändringar för dessa elever med anledning av timplaneförsöket?

Begreppsprecisering

Stödundervisning

Skollagen föreskriver att elever, som skolan befarar inte kommer att nå målen i slutet av det femte och det nionde skolåret, skall ges särskilt

stöd.290 Beslutet fattas av rektor.291 Enligt Grundskoleförordningen kan denna undervisning ges till elever i stället för utbildning enligt timplanen eller som ett komplement till sådan utbildning”.292 _{Vidare i Grund-} skoleförordningen sägs att ”elever med behov”293 _{av specialpedagogiska} insatser ska ges särskilt stöd.294 _{Dessa insatser ska i första hand ges inom} den klass och grupp som eleven tillhör. Men om särskilda skäl föreligger får ”sådant stöd ges i en enskild undervisningsgrupp”. Dessutom finns enligt samma förordning möjlighet för skolor att anordna anpassad

studiegång för elever som har svårigheter att trots rimlig anpassning

fungera i den ordinarie undervisningen. Elevvårdskonferensen, där rektor ingår, har ansvar för behandling av elevvårdsfrågor som berör samverkan mellan olika intressegrupper för t.ex. elevers stödundervisning.295 _Jag benämner ibland den anpassade undervisningen för resurscentrum.

I läroplanens inledningskapitel ”Skolans värdegrund och uppdrag” skrivs under rubriken ”En likvärdig utbildning” att det finns många olika vägar till målen. I det sammanhanget har skolan ett ”särskilt ansvar för elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla”.296 _Dessutom skriver man under ”Mål och riktlinjer” att ansvaret att ”uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd” gäller för alla som arbetar i skolan.

290 _{UFB 2, (2001/2002). Skolans författningar. Skollagen 4 kap. 1§.}

291 _{UBF 2 (20001/02) Skolans författningar. Grundskoleförordningen 5 kap. Särskilda}

stödinsatser. 1§.

292 _{Ibid. 4§.}

293 _{Jfr Lpo 94 (2000b). Där står ” elever i behov av särskilt stöd” (mina kursivering), s 6.} 294 _{UBF 2 (2001/02). Skolans författningar. Grundskoleförordningen 3 kap.}

Samverkansformer. 3§.

295 _{Ibid., Grundskoleförordningen 5 kap. Särskilda stödinsatser 5§.} 296 _{Lpo 94 (2000a), s 2.}

Med de sätt skolor tillser att elever i svårigheter når målen avser jag undervisning och insatser såväl inom som utanför klassundervisningens ram. Stöd som ges inom klassens ram kallar jag med Urban Dahllöfs indelning pedagogiskt differentierad stödundervisning och om det ges utanför för organisatoriskt differentierad stödundervisning.297 _{Även om} gränsen ibland är svår att dra, enligt Bengt Persson298_{, avgränsar jag det} organisatoriskt differentierade stödet att omfatta de i grundskoleför- ordningen nämnda inriktningarna på stöd, i praktiken ofta kallad special- undervisning, vars innehåll inte alltid överensstämmer med den ordinarie klassens och ofta ges utanför klassundervisningens ram.299 _{Med pedago-} giskt differentierat stöd avser jag en anpassning av den ordinarie undervis- ningens innehåll och uppgifter, eller att de är flerstämmiga, så att alla elever ges möjlighet att i sitt kunskapssökande och meningsskapande vara delaktiga och bli bekräftade. En sådan svenskundervisning har jag behandlat tidigare i kapitel fyra.

Elever i svårigheter

Grundskoleförordningens beskrivna syn på stöd innebär att skillnad görs på stödundervisning till elever som ej befaras nå målen, särskilt stöd till elever i behov av specialpedagogiska insatser och anpassad studiegång för elever som har svårt att fungera i den ordinarie undervisningen. Denna åtskillnad kräver en orsaksbestämning och kategorisering av elevers svårigheter och behov. En sådan anledning till stöd kan vara att en elev har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi,.300 _{Även andra funktionshinder än} dyslexi, t.ex. ADHD/Damp, Aspergers Syndrom, utgör ofta en anledning

297 _{Dahllöf, Urban1(967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp. Göteborgs studies}

in Educational Sciences 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell; Persson, Bengt (2001).

298 _{Persson, Bengt (1998a). Specialundervisning och differentiering. En studie av}

grundskolans användning av specialpedagogiska resurser. Specialpedagogiska rapporter nr

10. Göteborgs universitet, Institutionen för specialpedagogik, 3 ff.

299 _{I både Haug, Peder (1998) och i Skolverket (1999b) sägs att specialundervisning}

används i praktiken för både stödundervisning och specialpedagogiskt stöd.

300 _{Läs- och skrivsvårigheter, som beror på ärftliga eller biologiska orsaker är ett}

funktionshinder och benämns dyslexi. Se bl.a. Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar, (1999).

Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur. Bladini, Ulla-Britt (1994);

Persson, Bengt (1995), s 75- 82; Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och

till stöd.301 Men det finns även elever som anses behöva stöd i ämnet svenska eller svenska som andraspråk därför att de har ett annat modersmål än svenska.302 _{Dessutom anses pojkar som grupp vara i större} svårigheter än flickor att nå målen i ämnet svenska303_{, men även i skolan} totalt304_{, och av den anledningen kan en större andel pojkar erbjudas stöd.} Men även elever som tillhör missgynnade socioekonomiska grupper i samhället har som grupp svårare att nå målen i skolan än elever från mer gynnade grupper.305

Genom att i stället skilja på pedagogiskt och organisatoriskt stöd är orsaken till, samt graden eller arten av elevers svårigheter inte nödvändig att kategorisera. Däremot är kunskap om elevers olika svårigheter fortsättningsvis nödvändiga för lärare i deras strävan efter att i ett flerstämmigt demokratiskt erfarande i undervisningen på bästa sätt tillsammans med eleven finna ett innehåll och aktiviteter, som eleven vill och kan arbeta med.

Tony Booth ser elever i svårigheter oavsett orsak som ”sårbara unga människor”, för vilka skolan har ett ansvar att undanröja hinder.306 _Samma innebörd lägger jag i begreppen elever i svårigheter eller elever i svårigheter att nå målen, ibland med tillägget i svenska. Inte heller i förarbetena till försöksverksamheten att arbeta utan timplan görs någon åtskillnad mellan elever i svårigheter. Där framhåller man att yttersta syftet är att alla elever, ska ges möjlighet att nå målen, alltså oavsett svårighet eller behov.307

301 _{Se bl.a. Gillberg, Christoffer (1996) Ett barn i varje klass – om DAMP/MBD/ADHD.}

Stockholm: Cura Förlag; Gillberg, Christoffer (1999). Autism och autismliknande tillstånd

hos barn, ungdomar och vuxna. Tredje upplagan. Stockholm: Natur&Kultur.

302 _{Se bl. a SOU 1996:143 Krock eller möte. Om den mångkulturella skolan. Delbetänkande}

av Skolkommittén. Stockholm: Fritzes; Tallberg Broman, Ingegerd m.fl. (2002).

303 _{Se bl.a. Molloy, Gunilla (2002); Malmgren, Gun (1992).}

304 _{Öhrn, Elisabet (1990). Könsmönster i klassrumsinteraktionen. En observations- och} intervjustudie av högstadieelevers lärarkontakter. Doktorsavhandling. Göteborg: Acta

Universitatis Gothoburgensis; Elisabeth Öhrn (2002). Könsmönster i förändring? – en

kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Skolverket.

305 _{Se bl.a. Tallberg Broman, Ingegerd m.fl. (2002), s 52; Arnman, Göran & Jönsson,}

Ingrid (1983); Arnman, Göran & Jönsson, Ingrid (1986).

306 _{Booth, Tony (1998). “The Poverty of Special Education. Theories to the rescue?”. I:}

Clark, Catherine, Dyson, Alan & Millward, Alan. Theorising Special Education. London: Routledge, s 81-82.

Ytterligare en anledningen till att inte särskilja olika elever är de senaste årens specialpedagogiska forskning, i det fält avhandlingen i teori- och forskningskapitlet placerats in. Där pekar forskare på vikten av att i stället för att fokusera individen granska normer, värderingar och krav i den ordinarie klassundervisningen, vilka kan tänkas ge upphov till att en del elever identifieras som elever i svårigheter.

Definition av svenskundervisning

Med svenskundervisning avser jag de lektioner där svenska ingår men även de lektioner där svenskämnet samarbetar eller är integrerat med andra ämnen. Dessutom ingår de lektioner som fått tid från bl.a. svenskämnet, där eleverna själva får välja vilket ämne de ville arbeta med. Dessa lektioner har olika benämningar på schemat, t.ex. Arbetspass, Eget arbete och Allt.308 _{Jag kallar det fortsättningsvis arbetspass. Däremot ingår inte} undervisning i svenska som andraspråk. Att elever som läser svenska som andraspråk ingår i studien beror på att de även deltar i den ordinarie svenskundervisningen och av lärare bedömts vara i svårigheter.

308 _{Alm, Fredrik (2003). Skolämnen och alternativen. Schemat som indikator på vad som} händer i skolor utan timplan. Institutionen för beteendevetenskap. SiUS – Pedagogik i