I denna del kommer vi att presentera ett kontrafaktiskt scenario gällande hur en svensk utveckling hade skett ifall Sverige varit medlem av EMU sedan 1999.
I metoddelen introducerades de olika formler och ekvationer som behövs i syfte till att erhålla det hypotetiskt BNP som en stat hade haft ifall en annan växelkurs varit verksam. De värdena erhölls tillämpades i formeln:
Där framkom det att den koefficienten som ska användas blev 0,80. Denna koefficient är viktig att använda för att kunna beräkna det hypotetiska BNP som Sverige kunde ha haft med en annan växelkurs. För att få ut hypotetiskt BNP har därför en formel konstruerats som inkluderar denna koefficient samt den indexerade växelkursen. Den indexerade växelkursen kommer sedermera att multipliceras med faktiskt realt BNP.
I formeln framkommer den indexerade växelkursen för ett givet år, där Y är ett indexerat BNP och koefficienten, som i det här fallet är 0,8, multipliceras med avvikelsen i den indexerade växelkursen. Med denna formel kan det beräknas hur mycket hypotetiskt BNP, ifall epsilon varit lika med 1, skiljer sig från det faktiska BNP som Sverige de facto har haft. Detta ger en uppfattning om hur växelkursen påverkat utvecklingen av BNP. Vi får då fram en linjär regression som vi använder som simuleringsmodell.
Där hypotetiskt Y är den beroende variabeln, som är av intresse att undersöka, och Y är BNP, vilket är den oberoende variabeln. 𝛃1 är riktiningskoefficienten i simuleringen och beskriver hur mycket hypotetiskt BNP ökar ifall faktiskt BNP ökar med en enhet. Varför denna simulering passar bra i detta fallet är för att vi då med ceteris paribus kan isolera effekterna av en ökning i växelkursen. Med hjälp av denna formel går det att beräkna och urskilja vad det hypotetiska BNP hade varit ifall epsilon hade förblivit med värdet ett. Som ett räkneexempel går det att applicera värdet 1,10 för epsilon. Det genererar följande scenario, inom vilket BNP hade varit lägre:
Med simuleringen genomförd erhölls data som sedan kunde tillämpas in i en graf, huvudsakligen för att kunna få ett bättre perspektiv för utvecklingen av faktiskt BNP och hypotetiskt BNP. Grafen nedan visar hur BNP har rört sig, med dels faktiskt BNP som representeras av den blå linjen och dels hypotetiskt BNP som representeras av den orangea linjen. Båda linjerna visar att BNP-utvecklingen rör sig relativt parallellt med varandra. Båda visar på en linjär uppgång som bryts kring år 2009 i samband med finanskrisen, som sedan följs av en period av återhämtning för de båda linjerna. Det som är intressant att observera är den orangea-linjens avvikelse från den blå-linjen år 1999, vilket är det år som Sverige hypotetiskt skulle infört euron som valuta. Den orangea linjen avviker då och fortsätter sedan att ha en lägre utveckling på BNP än vad som egentligen var fallet. Detta fortsätter konstant under hela tidsserien och gapet utvecklar sig till att bli större allteftersom.
I början av 2000-talet visar de tillämpade modellerna att Sveriges BNP-utveckling hade varit svagare med ett införande av euron som valuta. Växelkursrörelserna stabiliserade Sveriges BNP och bidrog till att BNP-utvecklingen stabiliserades. Vid är finanskrisen år 2009 går värdet för hypotetiskt BNP går ned kraftigare än vad faktiskt BNP gjorde. Enligt de tillämpade modellerna beror denna skillnad främst på växelkursen. Den svenska räntan sänktes kraftigt under denna period vilket ledde till en depreciering av valutan. Till följd av att svenska varor blir relativt billigare bidrog detta till att exporten gynnades. Detta bidrog i sin tur till en mer stabil utveckling av BNP och ledde till minskade fluktuationer under denna
period. Med andra ord stabiliserade de svenska växelkursrörelserna utvecklingen för Sveriges BNP, och den svenska kronan utvecklades i takt med hur Sveriges BNP utvecklades under denna period. Den hypotetiska utvecklingen visar på ungefär samma trend men med större fluktuationer. Med ett införande av euron skulle Sverige givit upp Sveriges Riksbank och därmed räntan som styrmedel. Räntan hade i detta fall bestämts av ECB som genomför sina beslut med hänsyn till medlemsländerna i EMU, och under dessa år låg denna ränta på en högre nivå än vad den svenska gjorde. Detta ledde till större fluktuationer under denna period. I detta hypotetiska fall hade inte de svenska växelkursrörelserna bidragit till en stabilisering av utvecklingen för Sveriges BNP.
Kurvorna fortsätter sedan samma trend av återhämtning under åren efter finanskrisen, men de börjar divergera mer från varandra kring år 2017. Detta kan återigen ses som en konsekvens av att Sverige utan en egen riksbank inte hade kunnat påverka räntan. Sveriges Riksbank har kontinuerligt under dessa år haft en lägre ränta och har på detta sätt kunnat styra den svenska kronan mot en depreciering för att kunna gynna exporten och, därigenom, BNP.
Den europeiska centralbanken hade under dessa år en högre ränta på grund av flertalet orsaker, mestadels kopplade till asymmetriska störningar och därför en högre appreciering och växelkurs, vilket påverkar exporten och, därigenom, BNP i negativa termer.
Som en konklusion kan vi se att Sverige haft en stabilare utveckling med kronan istället för euron, då vi genom detta fortfarande innehaft kontroll över penningpolitiken. Detta är, som vi visat, centralt för växelkursrörelserna och påverkar i hög grad BNP. Med en egen kontroll över räntan går det att påverka växelkursen och därigenom främja en stabil ekonomisk utveckling för BNP, vilket har varit fallet för Sverige under tidsperioden 1998-2019 enligt denna simulering.
Diagram 5.1 Sverige
Not: I grafen visas hypotetiskt BNP och indexerat BNP, där hypotetiskt BNP har tagits fram genom den reala växelkursens inverkan.
Källa: Egna bearbetningar
Samma metod kan användas i syfte för att kunna estimera Finlands hypotetiska BNP i ett scenario där den reala växelkursen hålls konstant. Med formeln som användes ovan, i delen för Sverige, gick det att urskilja att Finlands koefficient är 0,71. Efter detta indexerades både Finlands växelkurs och faktiska BNP, sedan användes de årliga värdena från detta resultat och tillämpades i formeln.
Precis som i fallet för Sverige leder detta till att vi får fram en simulering som isolerar växelkursens påverkan och håller allt det övriga Ceteris paribus.
Den kan användas för att få en uppfattning om den hypotetiska utvecklingen. Detta blir den linjära trenden som det tas hänsyn till i grafen nedan. När koefficienten adderas till simuleringen framkom det att för varje tidpunkt skulle Finland ha haft ett lägre BNP med mer tydlig divergens från år 2004 och framåt. Det är även intressant att titta på hur Finland, med
den hypotetiska växelkursen från år 2008 och framåt, sjunker mer och i princip har en horisontell trend fram till och med år 2014. Dock besvarar denna simulering inte huruvida Finland hade kunnat ha en mer stabil eller instabil utveckling, huvudsakligen till följd av att vi inte vet vad som hade hänt ifall Finland hade haft en egen valuta. Den finska marken hade exempelvis kunnat rört sig annorlunda under den globala finanskrisen år 2009.
Diagram 5.2 Finland
Not: I grafen visas hypotetiskt BNP och indexerat BNP, där hypotetiskt BNP har tagits fram genom den reala växelkursens inverkan.