Sverige

Sverige som gruvnation

Sverige tillhör de mest attraktiva gruvländerna i världen. Det beror bland annat på en god infrastruktur, god tillgång till hållbar energi och en konkurrenskraftig skattenivå för existerande gruvor.2 _Sveriges regering antog 2013 en mineralstrategi, som syftar till att skapa gynn- samma förutsättningar, peka på möjligheter och identifiera utma- 1 _{Genom det europeiska partnerskapet om mineraler med ansvar (European Partnership on}

Responsible Minerals, EPRM)31 får gruvorna hjälp att följa EU-förordningen och OECD:s riktlinjer för tillbörlig aktsamhet.

ningar så att gruv- och mineralnäringen kan växa på ett hållbart sätt enligt följande.

Med denna mineralstrategi ska konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring ökas, så Sverige behåller och förstärker sin position som EU:s ledande gruvland. Sveriges mineraltillgångar ska nyttjas på ett lång- siktigt hållbart sätt, med beaktande av ekologiska, sociala och kulturella dimensioner så att natur- och kulturmiljöer bevaras och utvecklas. Genom att använda mineralresursen på ett hållbart sätt, i samklang med miljö-, natur- och kulturvärden, ska jobb och tillväxt skapas. I mineralstrategin identifieras fem strategiska områden som bedöms vara av särskild vikt för att nå strategins vision:

• En gruv- och mineralnäring i samklang med miljö, kultur och andra näringar

• Dialog och samverkan som främjar innovation och tillväxt • Ramvillkor och infrastruktur för konkurrenskraft och tillväxt • En innovativ gruv- och mineralnäring med en excellent kunskaps-

bas

• En internationellt välkänd, aktiv och attraktiv gruv- och mineral- näring3_.

Den information som finns att tillgå avseende tillgången till och be- hovet av innovationskritiska metaller och mineral i Sverige är Tillväxt- analys rapport från 2017 som redovisas nedan, samt SGU:s rapporter som redovisas nedan under punkt 3.4.1 vilka visar tillgång till dessa ämnen.

Det kan noteras att mer detaljerad information om tillgången till metaller och mineral i huvudsak fås genom undersökning som genom- förs av prospektörerna. Då innovationskritiska metaller och mineral inte tidigare har undersökts eller bearbetats i Sverige saknas mer detal- jerad information om tillgången till dessa.

Behov av innovationskritiska metaller och mineral

Tillväxtanalys har i sin rapport från 2017 bedömt inom vilka områ- den Sverige har goda förutsättningar för att utveckla värdekedjor som bygger på utvinning och förädling av innovationskritiska metal- ler och mineral för miljö- och teknikinnovationer. De har valt att definiera det som innovationer som syftar till att minska miljöpå- verkan genom ökad resurseffektivitet, förnybar energi och genom återvinning av råvaror. Av Tillväxtanalys rapport framgår att för att kunna bedöma inom vilka områden Sverige har goda förutsättningar för att utveckla värdekedjor som bygger på utvinning och förädling av innovationskritiska metaller och mineral behövs en definition av miljö- och teknikinnovationer. Tillväxtanalys har definierat det som innovationer som syftar till att minska miljöpåverkan genom ökad resurseffektivitet, förnybar energi och genom återvinning av råvaror. Med denna bakgrund analyserade Tillväxtanalys fem relevanta tek- niker som myndigheten bedömer ha fortsatt stor potential för tek- nikutveckling inom dessa områden – permanentmagneter, batterier, speciallegeringar, bränsleceller och solceller. Det är teknik som är nödvändig för utvecklingen av informations- och kommunikations- teknik, modern elektronik, fordon och förnybar energitillförsel, se Tabell 3.2 nedan. Permanentmagneter har en särskild ställning efter- som det är en fundamental teknik i alla dessa slutprodukter. Detta innebär att modern teknik är särskilt beroende av tillgången på säll- synta jordartsmetaller. Ett samhälle med elektrifierade fordon som drivs med förnybar elproduktion är därför inte möjligt utan tillgång till sällsynta jordartsmetaller.4

Tabell 3.2 Behov av innovationskritiska metaller och mineral för utvalda miljö- och teknikinnovationer. Sällsynta jordartsmetaller är gulmarkerade.

Källa: Tillväxtanalys (2017).

www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f1b7cc/1586366157955/rapport_2017_03_Innovations kritiska%20metaller%20och%20mineral%20från%20brytning%20till%20produkt.pdf.5

Beträffande mera ingående och uppdaterade analyser av det framtida behovet av innovationskritiska metaller och mineral hänvisas till Världsbankens och EU:s prognoser i avsnitt 3.3.1 samt 3.3.2 ovan.

I detta sammanhang kan också noteras Energimyndighetens rap- port om Vindkraftens resursanvändning – Ett livscykelperspektiv på vindkraftens resursanvändning och växthusgasutsläpp från 2020. Myn- digheten konstaterade att sällsynta jordartsmetaller används i flera olika elektronikapplikationer, bland annat i permanentmagneter som används för elgeneratorer i många vindkraftverk. Nedan finns en figur över materialanvändning för ett vindkraftverk Vestas 90 på 2 MW. Det kan konstateras att det i dag installeras allt större vindkraftverk. Materialsammansättningen är liknande den för Vestas V90, men total- vikten ökar betydligt.6

5 _{Tillväxtanalys (2017).} 6 _{Energimyndigheten (2020).}

Figur 3.4 Material som ett vindkraftverk består av

Källa: Energimyndigheten (2020). Notera: Materialanvändning för ett vindkraftverk på 2 MW med navhöjd 80 m (Modell: V902.0 MW, Vestas). Totalt cirka 250 ton material. Kategorierna aluminium, stål och järn samt koppar innehåller också legeringar och föreningar av dessa metaller.

Om innehållet av innovationskritiska metaller och mineral i alunskiffer

Alunskiffern innehåller i varierande halter huvuddelen av de metaller och mineral som för närvarande är upptagna i EU:s förteckning över råvaror av särskild betydelse, för vilka EU är importberoende, se ovan under avsnitt 3.3.2 samt bilaga 3. Brytvärda halter för respektive metall och mineral i alunskiffer är beroende av hur de förekommer, tillgäng- lig teknik för utvinning, efterfrågan och världsmarknadsläget. Det bör noteras att det också i framtiden kan tillkomma ytterligare metal- ler och mineral på EU:s förteckning vilka i dag inte anses kritiska men där innovationer och tillgänglighet kan påverka deras betydelse. Detta kan i framtiden förändra relevansen för alunskiffern som natur- resurs. För en mer detaljerad beskrivning av alunskifferns innehåll se vidare avsnitt 5.2.

De material som EU bedömer som kritiska är: antimon, baryt, bauxit, beryllium, borater, flusspat, fosfatmineral, fosfor, gallium, germanium, grafit, hafnium, indium, lätta sällsynta jordarts- metaller (LREE), tunga sällsynta jordartsmetaller (HREE), kisel, kobolt, koks, litium, magnesium, naturgummi, niob, platinagrup- pens metaller (PGE), strontium, tantal, titanium, vanadin, vismut och volfram (se 3.3.2).

Platinagruppens metaller (förkortade till PGE, platinum group elements) består av sex stycken grundämnen: platina (Pt), iridium (Ir)

osmium (Os), palladium (Pd), rodium (Rh) och rutenium (Ru).

De sällsynta jordartsmetallerna (REE, rare-earth elements) är så kallade övergångsmetaller, där lantan (La), cerium (Ce), praseo-

dym (Pr), neodym (Nd), prometium (Pm), samarium (Sm), euro- pium (Eu), gadolinium (Gd), terbium (Tb), dysprosium (Dy), hol- mium (Ho), erbium (Er), tulium (Tm), ytterbium (Yb) och lutetium (Lm) ingår. I vissa sammanhäng ingår även grundämnena skandium (Sc) och yttrium (Y). De kan delas in i grupperna LREE och HREE (light respektive heavy rare-earth elements), där LREE innefattar den till atomvikt lättare halvan av serien (lantan–lutetium samt skandium och yttrium) och HREE den tyngre (gadolinium–lutetium).

Om tillgång till innovationskritiska metaller och mineral

Som redovisats inhämtas kunskap om tillgången till metaller och mineral i huvudsak genom prospektering. Prospektering av innova- tionskritiska metaller och mineral har inte tidigare aktualiserats var- för det saknas kunskap i detta hänseende.

I Tillväxtanalys rapport 2017 redovisas översiktlig information om innovationskritiska metaller och mineral som krävs för vissa ut- valda miljö- och teknikinnovationer i Sverige. Det bör noteras att rapporten har tagits fram i syfte att kartlägga framtida behov av inno- vationskritiska metaller och mineral, samt att analysera och ge under- lag till vad som kan komma att krävas för att hela produktionskedjan från utvinning till färdig produkt ska kunna förläggas till Sverige.

Tillväxtanalys konstaterar i sin rapport att de geologiska förhållan- dena för utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Sverige är mycket goda. I rapporten finns också en figur över den fysiska potentialen för utvinning av flera av de metaller och mineral som krävs för den gröna omställningen i Sverige, se figur 3.5 nedan. Tillväxtanalys har, med beaktande av de tekniker de valt att undersöka, lagt fokus på utvin- ning av grafit och litium för batteritillverkning, sällsynta jordarts- metaller samt volfram till speciallegeringar och hårdmetalltillverk- ning. Den fysiska potentialen för utvinning av flera av de metaller och mineral som behövs för produktion av bränsleceller och solceller bedöm däremot inte vara särskilt hög i Sverige, men det konstateras samtidigt att utvecklingen av bränsleceller och solceller går fort, och att behovet av vilka metaller och mineral som behövs kan förändras. Det är inte uteslutet att situationen kan vara annorlunda om några år.7 _{För en mer detaljerad redogörelse över fyndigheter hänvisas till} Tillväxtanalys rapport.8

Figur 3.5 Geologisk potential och ekonomisk vikt av utvalda

innovationskritiska metaller och mineral i Sverige

Källa: Tillväxtanalys (2017).

www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f1b7cc/1586366157955/rapport_2017_03 _Innovationskritiska%20metaller%20och%20mineral%20från%20brytning%20till%20produkt.pdf.

7 _{Tillväxtanalys (2017).} 8 _{Tillväxtanalys (2017), s. 25 f.}