Uppföljningen av implementeringen av Sveriges miljömål sker länsövergripande varför det är svårt att bedöma implementeringsgraden på kommunal nivå, då endast exempel på åtgärder gjorda av specifika kommuner omnämns i de årliga uppföljningarna. I de aktuella årsuppföljningarna omnämns Ljungby kommun i flera fall när det gäller åtgärder kopplade till vattenförvaltningen. Det gäller anläggning av överföringsledningar för spillvatten, arbete med dagvattenhantering, en interkommunal utredning om trygg och gemensam vattenförsörjning, samt olika våtmarksprojekt och framtagande av vattenförsörjningsplan för ett framtida skogslandskap. Dessa exempel visar ändå på att Ljungby kommun arbetar aktivt med att implementera de miljökvalitetsmål som har relevans för vattenförvaltningen. Särskilt verkar det finnas ett stort engagemang för restaurering av våtmarker, då det på Ljungby kommuns hemsida (Ljungby kommun, 2021) informeras om flera pågående våtmarksprojekt. Detta indikerar en affektiv uppslutning kring förändring (Jacobsen, 2019).
Konklusion
Implementeringsgraden hos Ljungby kommun bedöms som genomsnittlig vid en jämförelse med andra kommuner, men i arbetet med enskilda avlopp och restaurering av våtmarker bedöms kommunen ligga i framkant.
Slutsatserna från den tidigare forskningen om behovet av, eller bristen på tillsynsvägledning har med tydlighet bekräftats i denna studie, liksom att vissa handläggare struntar i att implementera beslutade policys. Kopplat till implementeringsteori pekar studien på policymisslyckande både i form av teorifel och implementeringsfel. Teorifel med tanke på att man inte skapat några sanktionsmöjligheter
mot de kommuner som struntar i att implementera beslut och implementeringsfel till följd av bristande styrning och vägledning. Kopplat till teorier om förändringsprocesser pekar även studien på ett motstånd mot förändring, men ytterligare forskning krävs för klarlägga vad motståndet beror på.
Studien pekar på att vattenförvaltningen behöver förändras för att politiskt fattade beslut ska kunna implementeras effektivt och få avsedd verkan. Den visar att tillsynsvägledningen från statliga myndigheter behöver förbättras, men även att sanktionsmöjligheter behöver införas för att med maktmedel kunna tvinga kommuner att implementera fattade beslut, exempelvis genom vitesförelägganden. Detta eftersom många av Sveriges kommuner helt eller delvis struntat i att implementera EU:s vattendirektiv, vilket är allvarligt både ur ett miljöperspektiv och ett demokratiperspektiv.
En reformering av vattenförvaltningen är på gång och i december 2019 lämnade Vattenförvaltningsutredningen sitt betänkande En utvecklad vattenförvaltning (SOU 2019:66) till regeringen. I betänkandet anges bland annat att styrningen av kommuner bör utvecklas och att de nationella myndigheternas styrning uppfattas som svag, samt att det behövs förstärkt vägledning från centrala myndigheter. Vidare anges att både administrativa och fysiska åtgärder inte genomförs i tillräcklig utsträckning. Uppgifterna i betänkandet bekräftar de brister som framkommit i studien och kommer förhoppningsvis kunna leda till förbättringar i vattenförvaltningen. Det gäller nu för regeringen att ta lärdom av det som framkommit i forskningen och i Vattenförvaltningsutredningens betänkande vid framtagandet av en proposition till Riksdagen.
Sammantaget görs bedömningen att det krävs mer av förändringsstrategi E och ledarskapsstil E (Jacobsen, 2019) för att få ordning på den svenska vattenförvaltningen.
Detta utesluter inte användningen av pedagogiska verktyg som vattenpedagogik. En av de bärande idéerna bakom EU:s vattendirektiv är att allmänheten ska involveras i vattenförvaltningsprocessen. I detta arbete torde kunskapsförmedling kunna spela en viktig roll för att förankra och skapa förståelse för vattenåtgärder lokalt, samt skapa engagemang och intresse för vattenfrågor hos berörda i det aktuella avrinningsområdet.
28
REFERENSER
Andersson, Ingela, Petersson, Mona, & Jarsjö, Jerker. (2012). Impact of the European Water Framework Directive on local-level water management: Case study Oxunda Catchment, Sweden. Land Use Policy, 29(1), 73-82.
Brockwell, Erik, & Elofsson, Katarina. (2020). The role of water quality for local environmental policy implementation. Journal of Environmental Planning and Management, 63(6), 1001-1021.
Bäck, Henry., Erlingsson, Gissur Ó. & Larsson, Torbjörn. (2015). Den svenska politiken: struktur, processer och resultat. Stockholm: Liber.
Ek, Kristina & Persson, Lars. (2020). Priorities and Preferences in Water Quality Management - a Case Study of the Alsterån River Basin. Water Resources Management, 34(1), 155-173.
Ekonomistyrningsverket. (2012). Programteori och verksamhetslogik: ett metodstöd för Regeringskansliet. Stockholm: Ekonomistyrningsverket.
Havs- och vattenmyndigheten. (2020). Vattenpedagogik i Sverige. Hämtad 2021-04-21 från
https://www.havochvatten.se/planering-forvaltning-och- samverkan/program-projekt-och-andra-uppdrag/vattenpedagogik-i-sverige.html
Hertting, Nils. (2018). Implementering: perspektiv och mekanismer. I Carl Dahlström (Red), Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem.
Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, Dag Ingvar. (2019). Organisationsförändringar och förändringsledarskap.
(Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Jager, Nicolas W., Challies, Edward., Kochskaemper, Elisa., Newig, Jens., Benson, David., Blackstock, Kirsty., . . . Von Korff, Yorck. (2016). Transforming European Water Governance? Participation and River Basin Management under the EU Water Framework Directive in 13 Member States. Water (Basel), 8(4), 156.
Hammer, Monica., Balfors, Berit., Mörtberg, Ulla., Petersson, Mona & Quin, Andrew.
(2011). Governance of Water Resources in the Phase of Change: A Case Study of the Implementation of the EU Water Framework Directive in Sweden. Ambio, 40(2), 210-220.
Keskitalo, E. Carina H, & Pettersson, Maria. (2012). Implementing Multi‐level Governance? The Legal Basis and Implementation of the EU Water Framework Directive for Forestry in Sweden. Environmental Policy and Governance, 22(2), 90-103.
Ljungby kommun. (2017). Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder 2017 i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Ljungby:
Ljungby kommun.
Ljungby kommun. (2019). Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2018. Ljungby:
Ljungby kommun.
Ljungby kommun. (2020). Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2019. Ljungby:
Ljungby kommun.
Ljungby kommun. (2021). Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2020. Ljungby:
Ljungby kommun.
Ljungby kommun. (2017). Policy Hållbar Utveckling i Ljungby kommun. Ljungby:
Ljungby kommun.
Ljungby kommun. (2016). Rent vatten och sanitet. Hämtad 2021-02-19 från
https://www.ljungby.se/sv/miljo-och-klimat/hallbar-utveckling/globala-malen/rent-vatten-och-sanitet/
Ljungby kommun. (2021). Vision och styrmodell (utkast). Ljungby: Ljungby kommun.
Länsstyrelsen i Kalmar län. (2016). Förvaltningsplan 2016-2021 för Södra Östersjöns vattendistrikt Del 4, Åtgärdsprogram 2016-2021: Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt konsekvensanalys. Kalmar:
Länsstyrelsen i Kalmar län.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. (2017). Regional årlig uppföljning av
miljökvalitetsmålen år 2019. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. (2018). Regional årlig uppföljning av
miljökvalitetsmålen år 2019. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. (2019). Regional årlig uppföljning av
miljökvalitetsmålen år 2019. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. (2020). Regional årlig uppföljning av miljömålen 2020.
Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. (2019). Vägen framåt: Åtgärdsprogram för miljömålen i Kronobergs län 2019-2025. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Länsstyrelsen i Kronobergs län. (2014). Åtgärdsprogram för miljömålen i Kronobergs län 2014-2020. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2016). Förvaltningsplan 2016-2021 för
Västerhavets vattendistrikt Del 4, Åtgärdsprogram 2016-2021: Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt konsekvensanalys. Göteborg:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Naturvårdsverket. (2020). Levande sjöar och vattendrag. Hämtad 2021-02-18 från https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-sjoar-och-vattendrag/
Nygård, Mikael. (2021). Innehållsanalys och diskursanalys: Fördjupad forskningsmetodik. Hämtad 2021-02-18 från
https://www.vasa.abo.fi/users/minygard/Undervisning-filer/2%20Inneh%C3%A5llsanalys%20och%20diskursanalys_vt2021_FI NAL.pdf
Prop. 2019/20:188. Sveriges genomförande av Agenda 2030. Stockholm:
Miljödepartementet.
30
Rådet för främjande av kommunala analyser. (2021). Kolada/Verktyg/Jämföraren.
Hämtad 2021-02-19 från
https://www.kolada.se/verktyg/jamforaren/?_p=jamforelse&focus=16611
&tab_id=130255
Sevä, Mikael & Jagers, Sverker. (2013). Inspecting environmental management from within: The role of street-level bureaucrats in environmental policy
implementation. Journal of Environmental Management, 128, 1060-1070.
Sevä, Mikael, & Sandström, Annica. (2017). Decisions at Street Level: Assessing and explaining the implementation of the European water framework directive in Sweden. Environmental Policy and Governance, 27(1), 74-89.
SFS 2020:1301. Miljötillsynsförordning. Stockholm: Miljödepartementet.
SOU 2019:13. Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet.
Stockholm: Finansdepartementet.
SOU 2019:66. En utvecklad vattenförvaltning: volym 1 och 2. Stockholm:
Miljödepartementet.
Söderberg, Charlotta. (2016). Complex governance structures and incoherent policies:
Implementing the EU water framework directive in Sweden. Journal of Environmental Management, 183, 90-97.
Ulén, Barbro M, & Kalisky, Teresa. (2005). Water erosion and phosphorus problems in an agricultural catchment: Lessons from implementation of the EU water framework directive. Environmental Science & Policy, 8(5), 485-492.
Vattenmyndigheterna. (2018). Genomförda åtgärder 2017. Vattenmyndigheterna i samverkan.
Vattenmyndigheterna. (2020). Genomförda åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormer för vatten 2019. Vattenmyndigheterna i samverkan.
Vattenmyndigheterna. (u.å.). Rapportering av arbetet med åtgärdsprogrammet. Hämtad 2021-02-18 från
https://www.vattenmyndigheterna.se/atgarder/rapportering-av-arbetet-med-atgardsprogrammet.html
Vattenmyndigheterna. (2019). Sammanställning av kommuners och myndigheters rapportering av genomförda åtgärder 2018. Vattenmyndigheterna i samverkan.
Vattenmyndigheterna. (2012). Vatten: vårt gemensamma ansvar. Västerås:
Vattenmyndigheterna.
Vattenmyndigheterna. (u.å.). Vattenförvaltning. Hämtad 2021-03-07 från https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning.html
Bilaga II