Skr. 2001/02:105
Utskottets överväganden
I regeringens skrivelse 2001/02:105 lämnas en utförlig redogörelse för det svenska ordförandeskapet i EU under första halvåret 2002.
Utrikesutskottet vill betona att det sätter stort värde på att regeringen på detta sätt för riksdagen redovisar resultat och erfarenheter av ordförandeskap-et. Skrivelsen omfattar alla samarbetsområden, och i skrivelsen redogörs även för organisatoriska frågor och budgetfrågor angående ordförandeskapet.
Utskottet konstaterar att det inte har inkommit några motioner med anled-ning av denna skrivelse men att ett yrkande från allmänna motionstiden 2001/02 behandlar en fråga med bäring på ordförandeskapet.
I den enskilda motionen 2001/02:U241 (kd) menar motionären att rege-ringen bör ta initiativ till att en ansenlig produktion av läromedel skapas med utgångspunkt i Sveriges erfarenheter av EU-ordförandeskapet.
Utskottet konstaterar att ett mycket omfattande informationsmateriel har framställts med anledning av det svenska ordförandeskapet i EU. Detta material kan även användas i skolans undervisning. Utskottet menar även att föreliggande skrivelse 105 om ordförandeskapet fyller ett lovvärt informat-ionssyfte och speglar regeringens erfarenheter av detta. Vidare vill utskottet framhålla att ett stort antal artiklar och även forskningsrapporter skrivits om
31 det svenska ordförandeskapet. För den som vill ta del av erfarenheterna
lik-som av utvärderingar kring ordförandeskapet finns således ett omfattande material att tillgå. Utskottet ser därför ingen anledning att för detta syfte ta fram särskilt material.
Med vad som anförts anser utskottet att motion 2001/02:U241 (kd) kan av-styrkas.
EU-nämnden tar i sitt yttrande 2001/02:EUN2y upp vissa frågor med an-ledning av det svenska ordförandeskapet. EU-nämnden anför följande.
I skrivelsen redogörs dels för hur ordförandeskapet förbereddes och ge-nomfördes, dels för de politiska resultat som uppnåddes under första halv-året 2001, med tonvikt på de sakområden som angivits som prioriterade i det ordförandeprogram som den svenska regeringen presenterade i de-cember 2000. EU-nämnden behandlar här i första hand skrivelsens redo-görelse vad avser ordförandeskapets förberedelser och genomförande.
Det framgår att förberedelserna för Sveriges ordförandeskap inleddes i större omfattning år 1998. Regeringskansliets organisation för samord-ning av förberedelserna för och genomförandet av ordförandeskapet re-dovisas. Vidare beskrivs arbetet med att utforma ordförandeprogrammet och arbetsprogrammet i övrigt.
Ordförandeprogrammet får anses vara det tillträdande ordförande-skapets viktigaste policydokument, vari man anger de politiska sakområ-den och frågor som avses bli ägnade särskild uppmärksamhet under ord-förandeskapsperioden. Det var, enligt EU-nämndens mening, en styrka att regeringens arbete med detta program innefattade en bred diskussion såväl med de politiska partierna som med andra organisationer. Vid några tillfällen behandlades programmet i EU-nämnden. Den kontinuerliga dis-kussion med EU-nämnden som nämns i skrivelsen fördes i första hand informellt med en särskild beredningsgrupp inom nämnden, vari företrä-dare för samtliga riksdagspartier ingick. EU-nämnden vill för sin del ut-trycka tillfredsställelse med denna behandlingsordning.
I skrivelsen (avsnitt 7) redogörs för de tekniska förberedelserna och genomförandet av de EU-möten på minister- och tjänstemannanivå som hölls i Sverige samt redovisas vissa övergripande principer i fråga om miljöaspekter, tolkning, gåvor m.m. EU-nämnden noterar särskilt den goda geografiska spridningen och det stora antal orter i olika delar av landet som därigenom kom att beröras av mötesverksamheten under Sve-riges ordförandeskap. Den omfattande press-, informations- och kultur-verksamhet som genomfördes i anslutning till ordförandeskapet redovisas i avsnitt 8. Bland annat etablerades en särskild hemsida för ordförande-skapet. Hemsidan innebar ett tydligt framsteg vad gäller öppen och lätt tillgänglig information om de möten som genomfördes samt om aktuella sakfrågor. Hemsidan mötte stor uppskattning såväl nationellt som inter-nationellt.
Som inledningsvis påpekas i skrivelsen omfattar ordförandeskapet inte endast att leda ministerrådets och Europeiska rådets arbete, utan även att representera rådet gentemot övriga EU-institutioner samt i internationella organisationer och gentemot utanförstående länder. I skrivelsen (avsnitt 6) behandlas ordförandeskapets kontakter med Europaparlamentet, dock utan att kommissionen och dess roll i medbeslutande- och förlikningsför-farandena omnämns. Uppgiften att representera EU i internationella or-ganisationer och gentemot tredjeland berörs i avsnitt 5.6 med rubriken
”En solidarisk och internationellt aktiv union”. Det hade, enligt EU-nämndens mening, varit av intresse om man i dessa avsnitt även redovi-sat ordförandeskapets erfarenheter av arbetet med att inom rådet utforma
32
ståndpunkter, förhandlingspositioner m.m., och att utåt företräda rådets uppfattningar snarare än nationellt svenska.
Frågan om ordförandeskapets arbete inom ministerrådet uppmärk-sammades vid flera tillfällen i samband med EU-nämndens samråd med regeringen inför olika ministerrådsmöten. I det underlag regeringen över-lämnade inför dessa samråd förekom inte sällan, under rubriken ”Svensk ståndpunkt”, formuleringar av innebörden att ”Sverige stöder ordföran-deskapets förslag”. Avsikten tycks ha varit att indikera att regeringen i egenskap av ordförande skulle kunna företräda en annan ståndpunkt i ministerrådet än den ”svenska” varom man samrått med EU-nämnden.
Mot denna bakgrund noterar EU-nämnden att information till och samråd med riksdagen under ordförandeskapsperioden över huvud taget inte nämns i skrivelsen. EU-nämnden vill i detta sammanhang hänvisa till lydelsen av 10 kap. 5 § riksdagsordningen samt till utrikesutskottets av riksdagen godkända betänkande 1998/99:UU10 (s. 24–25), vari utskottet delar EU-nämndens uppfattning att ”…de reguljära samråd som äger rum inför ministerrådsmötena inte bara skall innebära att svenska ståndpunk-ter i enskilda frågor stäms av utan att i största möjliga utsträckning in-formation ges och samråd sker om hur Sverige som ordförandeland avser agera”.
EU-nämnden utgick, vid de samråd med regeringen som ägde rum under det svenska ordförandeskapet, från att regeringen även under denna period avsåg att i varje fråga driva endast en uppfattning i mi-nisterrådet. En annan sak är att Sverige i vissa frågor, i syfte att uppnå re-sultat, haft anledning att i samband med ordförandeskapet inta en mer flexibel position än annars. EU-nämnden anser sig kunna konstatera att samrådet de facto rörde hur den svenska regeringen avsåg att agera i egenskap av ordförande. EU-nämnden har med den utgångspunkten kun-nat stödja ståndpunkter som syftat till att uppnå acceptabla kompromisser snarare än specifika lösningar i de utestående frågorna.
Sammanfattningsvis konstaterar EU-nämnden, trots de principiella oklarheter som antytts ovan, att regeringen på ett tillfredsställande sätt in-formerat och samrått om sitt arbete i EU:s ministerråd under det svenska ordförandeskapet.
Utrikesutskottet delar de bedömningar som framförs i EU-nämndens yttrande.
Även utrikesutskottet vill bidra med några övergripande observationer med avseende på det svenska ordförandeskapet.
En central fråga för riksdagen är processen med information från regering-en till riksdagregering-en och samråd mellan riksdag och regering i de frågor som behandlas inom EU, såväl i det löpande samarbetet som under det svenska ordförandeskapet. För detta finns institutionella arrangemang mellan riksdag och regering.
Utskottet kan konstatera att redan under förberedelserna för ordförande-skapet delgav regeringen väsentlig information till riksdagen och genomförde samråd. Utrikesutskottet uppmärksammade detta i sitt betänkande 1999/2000:UU10 och framhöll följande.
Utskottet kan konstatera att vice statsminister Lena Hjelm-Wallén redan under 1999 inledde en process av information till – och samråd med – riksdagen inför det svenska ordförandeskapet. Detta välkomnades av ut-skottet i betänkande 1998/99:UU10, och utut-skottet framhöll samtidigt att det såg positivt på regeringens avsikt att löpande hålla riksdagen informe-rad och samråda om förberedelserna för ordförandeskapet och de frågor som då kommer att behandlas.
33 Utskottet kan konstatera att regeringen härvidlag har uppfyllt vad som
ställdes i utsikt. Vid ett sammanträde i EU-nämnden den 11 februari 2000 presenterade statsministern det preliminära ordförandeskapsprogrammet.
Vid presentationen underströks att ordförandeskapen av tradition tar upp ett brett spektrum av frågor som ryms i EU-samarbetet, varför program-met inte skall ses som någon prioriteringslista utan snarare som en indi-kation på färdriktningen inom olika områden. I det preliminära ordföran-deskapsprogrammet anges fem teman, vilka kommer att bli av största vikt under Sveriges ordförandeskap, anför regeringen:
– en utvidgad union,
– en öppen, modern och effektiv union,
– en union för hållbar utveckling, välfärd och trygghet/en union nära medborgarna,
– ökad sysselsättning och tillväxt i en konkurrenskraftig union, – en solidarisk och internationellt aktiv union.
Statsministern framhöll under föredragningen i EU-nämnden att Sverige som ordförandeland har att verka i hela unionens intresse, men att rege-ringen avser att ta fasta på det utrymme som finns för att ge en svensk prägel åt ordförandeskapet. Härvidlag specificerade statsministern att tre av de ovannämnda områdena kommer att stå i fokus under det svenska ordförandeskapet: utvidgningen, miljön och sysselsättningen.
Utskottet menar att regeringens övervägningar kring ordförandeskapet är bra och balanserade. Utskottet vill framhålla att den agenda som kom-mer att gälla under det svenska ordförandeskapet till stor del ärvs från ti-digare ordförandeskap eller är frågor som blir aktuella på rådets bord un-der just den perioden. I så måtto finns inte stora möjligheter att påverka agendan, menar utskottet. Möjlighet finns dock att inom dessa ramar lägga vissa accenter, och ordförandeskapet innebär därför även vissa möj-ligheter att påverka utvecklingen. Utskottet noterar att statsministern re-dan aviserat att regeringen därvid kommer att fokusera på utvidgningen, miljön och sysselsättningen. Även utskottet finner dessa frågor särskilt angelägna. Samtidigt vill utskottet framhålla att beredskap måste finnas för att Sverige som ordförande skall kunna ta sig an frågor som är aktuella under det första halvåret år 2001 i ljuset av den händelseutveckling i Europa och internationellt som då äger rum. Av naturliga skäl kan inte hela det kommande politiska panoramat överblickas ett halvt år före ord-förandeskapets inledning.
Utskottet noterar att den slutliga versionen av det svenska ordförandeskaps-programmet presenterades av statsministern i riksdagen den 14 december 2000.
Utskottet kan nu konstatera att även under ordförandeskapet genomfördes informations- och samrådsplikten på ett tillfredsställande sätt. Riksdagen – kammaren, utskotten och EU-nämnden – erhöll löpande information om de olika förhandlingsområdena och hade möjlighet att uttrycka sina ståndpunk-ter.
Huvudprioriteringarna för det svenska ordförandeskapet var utvidgningen, miljöfrågorna och sysselsättningen.
Avseende utvidgningen fattades, i samband med Europeiska rådets möte i Göteborg, konkreta beslut om tidtabellen. Utskottet kan konstatera att
till-34
sammans med de framsteg som uppnåddes under förhandlingarna, innebar detta ett genombrott i utvidgningsprocessen.
På sysselsättningsområdet fördes den s.k. Lissabonprocessen vidare under Europeiska rådets möte i Stockholm, och fyra nya områden lades till agendan:
Europas demografiska utmaning, bioteknikens betydelse för tillväxt och sysselsättning, miljöaspekter och begreppet hållbar utveckling samt frågan om kandidatländernas medverkan i Lissabonagendans mål och mekanismer.
Vidare antogs i Göteborg en strategi för hållbar utveckling, vilket innebär att Lissabonprocessen, som tidigare endast fokuserat på ekonomiska reformer och sysselsättnings- och sociala åtgärder, kompletterades med en miljödi-mension. Därutöver uppnåddes en gemensam ståndpunkt om det sjätte miljö-handlingsprogrammet med riktlinjer för EU:s miljöarbete för de kommande tio åren.
När det gäller framsteg i de externa förbindelserna under det svenska ord-förandeskapet hänvisas till avsnitt 3.6 i detta betänkande.
Utskottet noterar slutligen i denna del att kostnaderna för ordförandeskapet har rymts inom de av riksdagen anslagna budgetramarna.
Under ett ordförandeskap äger även möten mellan parlamentariker rum.
Syftet med dessa möten är att samla parlamentariker från medlemsländerna, med deltagande av representant från berört utskott i Europaparlamentet, samt i vissa fall med deltagande av parlamentariker från kandidatländerna, för att belysa och diskutera aktuella frågor i unionssamarbetet. Detta utgör således en parlamentarisk del av möten och aktiviteter under ett ordförandeskap.
Med anledning av det svenska ordförandeskapet anordnande utrikesutskot-tet två möten i Sverige. Det första möutrikesutskot-tet, vilket ägde rum i sluutrikesutskot-tet av januari månad, samlade ordföranden för utrikesutskotten från medlemsländerna, Europaparlamentet och kandidatländerna. Utrikesminister Lindh presenterade under mötet det svenska ordförandeskapsprogrammet, vilket följdes av dis-kussion. Vidare framträdde generalsekreteraren för rådssekretariatet, Javier Solana, Förbundsrepubliken Jugoslaviens president Kostunica samt vice statsminister Lena Hjelm-Wallén. Ett sammanträffande med statsminister Göran Persson ägde rum i anslutning till mötet. Det andra mötet samlade ordförandena för biståndsutskott från medlemsländerna och Europaparlamen-tet. Vid mötet framträdde förutom Sveriges biståndminister den i EG-kommissionen ansvarige för bistånd, Poul Nielson, samt Mark Malloch-Brown, chef för UNDP. Båda mötena gav upphov till intressanta och givande diskussioner.
Förutom de nämnda mötena arrangerades motsvarande sammankomster av försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt arbetsmarknadsutskottet med brett deltagande från EU:s medlemsländer.
Vad gäller socialförsäkringsutskottet var det första gången utskottsordföran-dena sammanträffade på detta vis för att diskutera asyl- och migrationsfrågor, och de övriga utskotten har inte tidigare sammanträffat regelbundet varje halvår. Riksdagen bidrog därmed under det svenska ordförandeskapet till att
35 stärka den parlamentariska dialogen i EU-frågor mellan de nationella
parla-menten och mellan dessa och Europaparlamentet.
Vidare ägde även det traditionsenliga mötet mellan utskott ansvariga för EU-frågor rum. Dessa möten går under beteckningen COSAC (Conférence des organes spécialisés dans les affaires communautaires et européennes de l’Union européenne, Konferensen för parlamentariska organ som särskilt verkar inom frågor som rör Europeiska gemenskapen och Europeiska union-en).
EU-nämnden arrangerade mötet under det svenska ordförandeskapet, och vid detta diskuterades bl.a. de nationella parlamentens roll inom EU-samarbetet.
Med det anförda föreslår utrikesutskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2001/02:105 Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Euro-peiska unionens ministerråd första halvåret 2001 till handlingarna.