Att undersöka på vilket sätt barnen arbetar med estetiskt skapande i bild och form med utgångspunkt i utomhusobservationer och återvinningsmaterial.
Till att börja med kretsade mina funderingar kring hur estetiskt skapande kunde leda till fantasifulla och kreativa skapelser. Skapa kan alla barn göra och det märktes tydligt under hela arbetet. Att möjliggöra för barn att få uttrycka sig i bild och form är viktigt. Det ger glädje och positiva känslor som främjar deras personlighet och utvecklar deras fantasi och inlevelseförmåga. Genom bild och form får barn uttrycka känslor och de får möjlighet att bearbeta sina tankar och upplevelser av omvärlden. Med detta resonemang kan dock vissa barn reagera annorlunda och inte tycker att skapandet är en form av glädje som uttrycker positiva känslor men det förekom inte i min undersökning.
På skolgården betraktade barnen blommorna som fanns i närheten. De tittade inte enbart på blommorna utan de använde sig av sina sinnen för att förstå och se hur en blomma kan se ut, med olika egenskaper som former, färger, dofter med mera. Jean Piagets kända uttryck ”gripa för att begripa” var då en stor del av händelsen. När det gällde användning av materialet upptäckte jag fort under både min medverkan och mina observationer att barnen var glada och nyfikna över att använda plastkorkarna. De älskade att upptäcka att man kunde använda olika storlekar, färger och sätta korkarna på olika sätt, utan särskild ordning eller plats. Och det är just genom att undersöka, utforska och fritt välja hur ens bild och form ska se ut som stärker fantasi och den kreativa förmågan och även deras självförtroende och smak för saker och ting. Barnen fick då uppleva glädjen att arbeta med ett okänt material som plastkorkar, som vanligtvis kan betraktas som skräp. Där fick de en förklaring till hur de kunde skapa någonting estetiskt ovanligt, det vill säga genom användningen av plastkorkar tillsammans med dels sina egna naturupplevelser, dels sin egen fantasi och kreativitet.
7.2 Den första problemställningen var:
På vilket sätt använder barn sina tidiga erfarenheter av utomhusobservationer som utförs på fritids i estetiskt skapande med bild och form som uttrycksmedel?
31
Jag tror mycket på att tidiga positiva upplevelser och erfarenheter med naturen som grund ger en känsla av respekt och välbefinnande kring både det naturliga, det mänskliga och det konstnärliga. Under intervjun fick jag bekräftelse på att barnen hade fått erfarenheter av vad en blomma har för egenskaper. Några barn hade till och med sagt namnet på blommorna. Dessa blommor var dock inte de vi hade tittat på. Under betraktelserna av blommorna samtalade jag med barnen kring hur de tänkte och tyckte. Jag är medveten om att naturobservationer samt upplevelser kan tolkas på olika sätt och dessa tolkningar är givetvis väldigt individuella. För varje gång barnen ställde frågor, tolkade jag det som de var nyfikna och intresserade av vad de höll på med. Som sagt var vi ute på skolgården, som är på något sätt ska vara en plats som är alltid beredd och välkommande. Under den tiden har barnen då upptäckt och känt – med alla sinnen öppna – hur naturen, eller i det här fallet blommorna, kan se ut i verkligheten med alla sina egenskaper. Jag kan tycka och på så sätt dra slutsatsen att barnen fick med sig sina tidiga erfarenheter av närmiljön som präglades av deras egna estetiska konstverk. Efter detta arbete är jag övertygad om naturen inte enbart är en plats för traditionella ”naturupplevelser”, det vill säga att enbart vistas i naturen utan att reflektera över den, utan också är en plats där estetiska upplevelser födds och upptäcks.
7.2.1 Den andra problemställningen var:
På vilket sätt kan fantasi, kreativitet och estetiskt skapande integreras i utomhuspedagogik?
Det som särskilt intresserade mig från början var att fokusera mycket på själva det estetiska skapandet och kreativiteten som kan uppstå ur denna. Mitt huvudämne, kultur, medier och estetiska uttrycksformer (KME) handlar just om det. Samtidigt tänkte jag att jag kunde integrera utomhuspedagogik i mitt arbete där jag själv har stor glädje av att vara i naturens närhet. Att arbeta tematiskt har varit i mina tankar under en lång tid. Detta arbete var då ett utmärkt tillfälle att kunna genomföra det. Enligt mig innehåller de olika begreppen samma ingrediens, nämligen sinnenas verklighetsupplevelser. I varje begrepp ingår en del av verkligheten. Inom utomhuspedagogik är barns upplevelser direkt kopplade till händelsen. I fantasi och kreativitet finns alltid ett ”verkligt” element som är grunden till upplevelsen. Och till sist handlar estetiskt skapande om erfarenheter som barn har av verkligheten där de fantiserar och blir kreativa. Att sammanföra de ämnena har varit ett mycket bra sätt att arbeta. Jag fann inga större problem att arbeta på det sättet och tvärtom skulle jag påstå att både jag och barnen hittade en glädje i det vi gjorde.
32
7.2.3 Den tredje problemställningen var:
Hur och på vilket sätt kan skapande med bild och form främja barns fantasi och kreativitet?
Mitt arbete bygger på den kreativa tanken som finns hos barnen. Jag lägger tonvikt på det estetiska skapandet som leder till fantasi och kreativitet. Skoglund (1993) talar om skapandet som finns till grund för att hitta nya lösningar. Nya lösningar finns då bland barn som skapar och provar sig fram och använder sin fantasi. Under temat såg jag tydligt att barnen tyckte om att upptäcka olika former och använda olika material som skapade en gemensam glädje. Skapandet sätter spår på barnets eget medvetenhet om sig själv och sitt verk. När barnen skapade sina blommor genomförde dem en dialog med sig själv och sin fantasi. Det är just där som kreativitet uppstod ur hans/hennes egen fantasivärld. Det skapas mycket på fritids och på så sätt är det då viktigt att barnen tas emot och tas på allvar med deras fantastiska förmåga att upptäcka saker och ting ur deras egna villkor och erfarenheter.