Syftet med denna studie är att belysa några aspekter av arbetets betydelse för invandrare och då för en speciell grupp, kosovoalbaner. För att kunna belysa detta har följande frågeställningar legat till grund för arbetet; Vad betyder arbetet för dessa individer? Hur upplevs det att vara arbetslös? Hur kan det komma sig att arbetslösheten varit en stor del av dessa personers tid i Sverige trots att de har utbildning och kompetens?
Bakgrund
Eftersom mina fem informanter är från Kosova kommer jag under denna del kort beskriva hur situationen såg ut under början 1990-talet samt vad som var upprinnelsen till händelserna och senare även att tiotusentals kosovoalbaner flyttade till Sverige. Varför jag valt att benämna landet för Kosova och inte det mer kända Kosovo, beror på att det förra är det albanska namnet på landet.
Kosova är ett litet land i södra delen av Balkan-halvön där merparten (cirka 90 % 199157) av
befolkningen är albaner och landet gränsar till bland andra Serbien, Albanien och Makedonien. Sedan 1912 har landet varit styrt av Serbien, där Kosova anses vara nationens vagga. Bortsett från de så kallade goda åren under 1970-talet då Kosova fick självstyre inom före detta Jugoslavien, har oroligheter präglat området sedan 1912. Protester bland befolkningen mot de dåliga sociala förhållandena i Kosova i början av 1980-talet ledde till ett ingripande av den dåvarande Jugoslaviens folkarmé, och senare, 1989, även till att Kosovas självstyre fråntogs och landet var ännu en gång en provins under Serbien. Mellan åren 1989 och 1993 skedde en rad händelser som avsevärt försämrade livsvillkoren för albanerna i Kosova, bland dessa märks ett stopp för kosovoalbanska medier58 och en massavskedande av albaner i olika delar av näringslivet på grund
av politiska och etniska skäl. Sören Sommelius tar upp en rapport där det framkom att det endast fanns 100 000 jobb till 900 000 albaner i arbetsför ålder.59 Många kosovoalbaner blev även
utslängda från sina bostäder till förmån för den serbiska befolkningen. Alla dessa händelser gjorde att en stor grupp kosovoalbaner lämnade sitt land och tiotusentals flyktingar kom till Sverige för att börja om sina liv här.
Sverige tog emot ett stort antal flyktingar under början av 1990-talet, där de flesta kom från Bosnien och Kosova. Paulina de los Reyes skriver att de flesta av dessa flyktingar erbjöds endast tillfälliga uppehållstillstånd och därmed kunde de inte börja planera sin framtid i landet eftersom den var högst osäker.60 I samband med att denna stora grupp flyktingar fick permanenta
uppehållstillstånd och senare medborgarskap i Sverige skulle de i arbetsför ålder ut i arbetslivet. Detta var dock inte helt enkelt eftersom det vid denna tidpunkt rådde lågkonjunktur. Elsie Franzén med flera betonar betydelsen av rätt konjunkturer för möjligheterna att bli anställd. Vid lågkonjunktur är det svårt för alla, både invandrare och svenskar, att få jobb.61 I en SOU
utredning som utkom 2005, Det blågula glashuset, redovisas en undersökning gjord av Hjerm där det konstateras att invandrare och särskilt de sent invandrade drabbades mycket hårdare av lågkonjunkturen under åren 1991 och 1993.62 I och med att svårigheterna att få ett jobb var stora
för de nya invandrarna påverkades således deras integration in i samhället. De informanter som läsaren möter i denna studie kom till Sverige vid denna tid som kännetecknades av hög arbetslöshet, lågkonjunktur och stor flyktinginvandring.
57 Sören Sommelius, Kosova utan stjärna, (Stockholm, 1993) s. 27 58 Örjan Sturesjö, Den albanska frågan, (Stockholm, 1997) s. 40ff 59 Sommelius, s. 27
60 Paulina de los Reyes, Mångfald och differentiering, (Stockholm, 2001) s. 65 61 Elsie C. Franzén, Att bryta upp och byta land, (Falun, 2005) s. 146 62 SOU 2005:56, Det blågula glashuset, (Stockholm, 2005) s. 283
Metod
För att fördjupa mig i ämnet samt få en inblick i vilken syn en grupp invandrare har på till exempel arbete, arbetslöshet och arbetsförmedlingen gjorde jag, vid två tillfällen, observationer på en arbetsförmedling samt enskilda intervjuer med fem personer.
Observationerna på arbetsförmedlingen ägde rum i en medelstor stad i Sverige. Jag gjorde en dold och deltagande observation.63 Detta motiverar jag med att jag satt vid en sådan
datorterminal som finns där och i viss mån låtsades söka arbete samt att ingen i övrigt visste att jag var där i observationssyfte. Observationen analyserades sedan utifrån Grounded Theory och gav uppslag till en del av de frågor som jag sedan använde i mina intervjuer. En av dessa frågor handlade om hur en persons välmående påverkas av att inte ha något jobb.
Denna studie bygger på enskilda intervjuer med fem personer, tre kvinnor och två män, som alla är ursprungligen från Kosova och som är första generationens invandrare. Även en kompletterande telefonintervju med en av informanterna ingick i det slutgiltiga materialet. Alla fem informanterna hittade jag genom privata kontakter. De kom till Sverige under början av 1990-talet och är mellan 41 och 58 år gamla. Anledningen till att alla informanterna är i den åldern beror på att jag ville få med deras upplevelser från hemlandet rörande arbete och arbetslöshet. Dock har de olika bakgrunder i form av utbildning, där flera är högutbildade och andra har gymnasialutbildning, men även i form av arbete där de har haft blandade poster i näringslivet. Intervjuerna har spelats in på band och sedan transkriberats i sin helhet, de är mellan 20 och 25 minuter långa och har utförts i informanternas hem. Efter transkriberingen inleddes den del av Grounded Theory där data analyseras och bryts ner i koder som sedan kategoriseras. Enligt Alan Bryman är kodning en av de viktigaste processerna i Grounded Theory och är ett sätt etikettera och organisera data.64 Vid analys av det transkriberade materialet bröt jag ner texten i
koder, i form av ord och meningar, som på olika sätt förklarade sociala skeenden. Därefter placerades de koder som förklarade samma skeende under samma kategori och var grunden till min slutgiltiga analys.65 Namnen på informanterna har fingerats för att undvika ett igenkännande
av dem och därmed följa anonymitetskravet.66 Nedan följer en kort presentation av
informanterna.