Syftet var att undersöka hur sex och samlevnadsundervisningen bedrivs på grundsärskolans åk 6-10 respektive gymnasiesärskolans nationella program. Genom intervjuerna, resultatet i undersökningen och teorianknytningen anser jag att mina frågeställningar har besvarats. Jag uppfattar det som att innebörden av sex och samlevnad är väl förankrat hos
specialpedagogerna vilket öppnar för fler möjligheter för undervisningens utformning.
43 undervisningen. Specialpedagogerna i undersökningen var positiva till Thelins (2008)
övningar och påtalade att eleverna lärde sig mycket genom dem. Eftersom eleverna har olika inlärningsstilar är olika undervisningssätt av stor betydelse för inhämtade av kunskap. Teoretisk undervisning i kombination med praktiska övningar ger en adekvat grund i undervisningen och gör undervisningen mer konkret för eleverna. Thelins (2008) praktiska övningar för att stärka handikappmedvetenheten, samarbetet i gruppen, samt även diskutera sex och samlevnad på olika sätt har varit mycket positiv för eleverna, enligt utsago av specialpedagogerna i undersökningen. I resultatet uppkom att största problematiken när det gäller utformningen av undervisningen är elevernas olika mognadsnivå samt erfarenheter. Eleverna som skall delta i undervisningen har i de flesta fall olika erfarenheter av sex och samlevnad. Särskilt i gymnasiesärskolan kan detta vara påtagligt. Löfgren- Mårtensson (2009) och FUB (2007) påtalar att elever med intellektuella funktionsnedsättningar är precis som alla andra ungdomar när det gäller skillnaderna kring den sexuella erfarenheten. En del har ett aktivt sexliv medan andra inte ens har kysst någon. Thelin (2008) betonar att det är viktigt att lyssna på eleverna och vad de vill prata om diskuterades i teorianknytningen.
Samtal var ett av nyckelorden i undervisningen, även om specialpedagogerna i
undersökningen hade olika syn på spontana inslag och när samtalen skulle bedrivas. Vygotskij (1978) hävdar att det som gör individen delaktig och mer medveten om kunskap är den
verbala kommunikationen, språket är enligt Vygotskij (1978) därför nyckeln till det sociala samspelet. Genom kommunikation förstår barnet sin omgivning och kan sedan utveckla kunskap genom inre tänkande. Att våga möta frågorna på ett konkret sätt är en av
grundpelarna i att skapa en bra undervisning. Oavsett vad vi som specialpedagoger själva tycker så har eleverna dessa frågor och funderingar. Detta kan knytas an till relationsteorin där Jensen & Juul(2009) menar att vi enbart kan överblicka och kontrollera en liten del av de fenomen som barn möts av under sin uppväxt. En svårighet när det gällde tillämpningen av undervisningen kan vara föräldrarnas reaktion. Som beskrevs i stycke 4.4 är min uppfattning att en förankring hos föräldrarna är en nödvändighet. Föräldrarna kanske inte vet vad sex och samlevnad överhuvudtaget innebär vilket leder till att de blir misstänksamma. Kanske är de oroade eller har negativa erfarenheter från undervisningen tidigare. Ett öppet samtal mellan föräldrarna, ansvariga specialpedagoger och skolledning uppfattar jag hade varit ett ypperligt tillfälle att förklara vad det är som gäller och vad undervisningen innebär.
I resultatet och analysen diskuterades möjligheterna till fortbildning och kunskap inom sex och samlevnad. Specialpedagogerna i undersökningen var positiva till kompetensutveckling
44 men påtalade att det inte prioriterades på skolorna. Enstaka föreläsningsdagar kunde ges men inte mycket mer än det. Även om specialpedagogerna var väl förankrade i vad sex och samlevnad innebär påtalade de flesta av dem att de egentligen inte hade en fördjupad utbildning eller kunskap om hur sex och samlevnadsundervisningen skulle omsättas i praktiken. Löfgren- Mårtensson (2009) påtalar att det är betydelsefullt att redan från början visa på grundläggande, mänskliga likheter hos oss alla och att vi alla behöver sex och samlevnadskunskap och genom detta kan vi närma oss varandra som personliga, unika individer, även om vissa delar kan kännas främmande. För att kunna göra detta krävs det en positiv attityd till undervisningen i sig men även ett öppet och tolerant klimat. Nordeman (1999) hävdar att tabun när det gäller sex har alltid funnits och kommer alltid finnas i vårt samhälle. Personal som arbetar med människor med intellektuella funktionshinder skall arbeta för en normalisering av deras liv. I detta normala liv ingår rätten till att få känna och ge
uttryck för sina behov. Nordeman (1999) poängterar att specialpedagogens möjligheter oftast begränsas av de egna kunskaperna och attityderna. Det går inte att bortse från sina egna attityder - de behöver både reflekteras över samt bearbetas.
Skolorna prioriterar ofta inte en vidareutbildning i ovanstående ämnen eftersom det enligt resultatet i undersökningen inte är lika prioriterat som exempelvis mobbning, rasism, dyslexi osv. Min uppfattning är att det ena inte skall utesluta det andra men om vi jämför med Löfgren-Mårtensson (2009) kan vi läsa att det är få skolor som har en utarbetad och väl genomförd plan för hur sex- och samlevnadsundervisningen skall bedrivas. En del av
specialpedagogerna i min undersökning vittnade själva om att fördomen att det enbart handlar om samlag är relativt stor bland kolleger och föräldrar, och det är attityden kring den som behöver förändras för att sex- och samlevnadskunskapen skall prioriteras mer. FUB (2007) hävdar att möta sexuella uttryck kan kännas svårt. Det måste finnas en förståelse för att personalen inte alltid kan respektive vill undervisa om sex och samlevnad eftersom de inte har den teoretiska kunskapen som krävs. Ceder (2010) påtalar att något som påverkar hur lärare organiserar undervisningen är de minnen vi har med oss från vår egen sex- och
samlevnadsundervisning. Men det räcker inte med enbart minnen för att få en gedigen sex- och samlevnadsundervisning, minnena måste kompletteras med ny kunskap och nya
förhållningssätt. Ett av målen i grundsärskolans läroplan för de samhällsorienterade ämnena (Lpo 94) är följande:
Kunna diskutera frågor som rör sexualitet och samlevnad.
45
Rektor har när det gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ett särskilt ansvar för att
eleverna får kunskaper om sex och samlevnad
För att kunna tillgodose sig ovanstående mål måste det finnas en möjlighet att få samtala om sex och samlevnad kontinuerligt och fortlöpande. Om möjligheten inte ges blir målet omöjligt att uppnå.