Syftet med balanserade styrkort i landstinget i Östergötland

Mikael Borin menar att syftet med balanserade styrkort i landstinget i Östergötland rymmer en tydlig tidsdimension. Syftet i början av implementeringfasen var något annorlunda jämfört med vad det är idag och vad som är ämnat inför framtiden:

”I första läget var det ju för att få ett operationellt verktyg som var ett styrverktyg som vi alla känner igen, att det var ett gemensamt språk mer. Det var det som var själva utgångspunkten för det och också för att få mer fokusering på uppföljning och inte bara på planering, så det var tanken. Det var tanken och är det fortfarande.” (Borin, 2005-12-05)

Borin menar att processen har gått från ”balanserade vykort” till balanserade styrkort, där man ute i organisationen till en början primärt såg styrkorten som ett sätt att strukturera verksamheten och synliggöra den snarare än att använda styrkorten som styrinstrument, men att styrkorten efter hand alltmer har gått mot att likna just styrkort. Genom införandet av balanserade styrkort har dock den ekonomiska styrningen, menar Borin, blivit tydligare jämfört med tidigare. Landstingets strategier framträder klarare, liksom de mål man har att jobba efter, vilket underlättas genom att man kan samla allt på en strategisk karta. Kopplingen mellan mål och strategier har genom balanserade styrkort blivit lättare att se, vilket är till gagn för styrningen och därmed effektiviteten i organisationen, anser Borin. Han poängterar också, att genom att införa flera gemensamma nyckeltal, får styrkorten mer karaktären av styrkort än vykort. Styrningen är, som tidigare har tagits upp, ämnad att bli än tydligare från och med 2006 års styrkort.

”Vi har något sådant där som vi vill att alla ska följa och det är ju just för att vi vill ha den där styrningen så att det inte blir vykortsliknande” (Borin, 2005-12-05)

På ledningsnivå såg man, enligt Mikael Borin, tidigt potentialen i styrkortskonceptet, mot bakgrund av dess flerdimensionella karaktär. Då det saknas ett övergripande vinstmål för

landstingskommunal verksamhet, fanns det anledning till att rikta blickarna mot andra styrformer än de traditionella, där vinsten utgör det övergripande målet. Genom att styrkortsmodellen tillåter att se organisationen inte enbart i ekonomiska termer, fångas verksamheten bättre, menar Borin. Det ekonomiska perspektivet förbises heller inte med ett styrkort, utan utgör en viktig del av styrkortet, med den skillnaden att fokus i ekonomiperspektivet i landstinget i Östergötland ligger på kostnadseffektivitet:

”Kostnader [är] väldigt viktigt för oss, att ha en ekonomi som ger oss handlingsfrihet som gör att vi klarar vårt uppdrag. Men ekonomi kan aldrig bli något självändamål.” (Borin, 2005-12-05)

Detta bredare resonemang är något som Borin också tror har varit den enskilt viktigaste faktorn till varför många andra landsting och kommuner i Sverige har funnit balanserade styrkort intressant som styrmodell. Han menar dock att syftet med styrkort i landstinget i Östergötland har skiftat över tid, vilket beror på att tidtabellen varit och alltjämt är olika i olika delar av organisationen.

Att få organisationen att gå i takt kan vara svårt om man har kommit olika långt i sitt styrkortsarbete. Borins uppfattning kring vad som är syftet med styrkort i landstinget i Östergötland stämmer in på flera av de övriga uppgiftslämnarnas intervjusvar. Eleonor Thelaus anser, precis som Borin, att det finns ett värde i sig att uppmärksamma andra parametrar än de rent ekonomiska när man utvärderar verksamheten, något som styrkortskonceptet möjliggör, menar hon:

”Det ju intressant när du [som verksamhetschef] träffar ledningen i närsjukvården att [du kan] visa dina medicinska resultat vid sidan av dina ekonomiska resultat, hur du arbetar med dina medarbetare och utveckling, och att det inte är så ensidigt ekonomiskt.” (Thelaus, 2005-12-08)

Thelaus menar att det inte är säkert att bara för att du har goda ekonomiska resultat att du för den skull levererar god sjukvård till dina patienter, vilket underlättas genom en flerdimensionell ansats. En fördel med styrkort som Thelaus ser här ligger i kommunikationen med omvärlden. Genom att beskriva verksamheten inte enbart i ekonomiska termer förmedlas en bredare bild av vad verksamheten genererar också i form av exempelvis kvalitet, vilket är

intressant både för såväl ansvariga och medarbetare som patienter. För att alla i organisationen skall sträva mot samma mål, är det enligt Thelaus dock viktigt att det finns en samsyn gällande syftet med styrkort, något som underlättas om det finns en någorlunda klar uppfattning om av de olika styrkortsperspektiven står för, en diskussion som vi kommer att föra längre fram i detta kapitel.

Ute på vårdcentralerna anser man överlag syftet med styrkortet också vara att ge en bredare bild av organisationen och att verksamheten inte enbart bör styras utifrån ett ekonomiskt perspektiv:

”Man måste se helheten och då blir det ett verktyg att styra verksamheten efter.” (Enhetschef, vårdcentral U, 2005-12-06)

”Styrkortet är ju vägvisaren!” (Enhetschef, vårdcentral V, 2005-12-07)

Enhetschefen på vårdcentral V menar att styrkortet konkretiserar verksamheten och dess inriktning på ett tydligare sätt – en guide till helheten, vilket är något som stämmer väl överens med vad enhetschefen på vårdcentral Y anser vara syftet med styrkort:

”Varför vår verksamhet finns till och hur vi skall jobba i den här organisationen och mer tydliggöra vad gör vi just nu, och vilka kunder har vi och vad skall vi göra för dem, för det kan ju också variera med åldersstruktur med mera. Man kan även tydliggöra att de här processerna är viktigt för oss det här året.” (Enhetschef vårdcentral Y, 2005-12-16)

Styrkort har lett till en ökad förståelse av verksamheten även internt, att sjukvård inte bara handlar om att ge vård till patienter, utan också har en kostnadssida. Enhetschefen på vårdcentral V menar:

”Sedan det ekonomiska, att man ser vad saker och ting kostar, att om vi tar in en vaktmästare här, så kostar det si och så mycket.” (Enhetschef, vårdcentral V, 2005-12-07)

Med hjälp av styrkortet nås större insikt, enligt uppgiftslämnaren. Det finns en annan synpunkt, som harmonierar med Borins tankar kring syftets utveckling över tid:

”[Från början var syftet] att man fick upp saker till ytan, att man ökade förståelsen i personalgruppen för att inte bara se en bit av verksamheten, utan alla de olika delarna, att dess samverkade sinsemellan.” (Enhetschef, vårdcentral U, 2005-12-06)