5. Resultatredovisning, analys och tolkning
5.2 Vilken syn på lärande går att utläsa av åtgärderna i åtgärdsprogrammen?
I vår undersökning jämförde vi fördelningen av åtgärder på organisations-, grupp- och individnivå i matematik och svenska. Vi ville ta reda på om ämnena skiljde sig åt. En markering på individnivå kan innehålla flera åtgärder till exempel läsa med flyt och läsförståelse. Vi studerade förekomsten av åtgärderna på de olika nivåerna i åtgärdsprogrammen och inte antalet åtgärder hos varje individ. Om exempelvis samtliga åtgärder inom svenska var individuella räknades de som en markering i svenska på individnivå. Ett program kan ha åtgärder inom båda ämnena eller bara inom ett av dem.
Tabell 1
Åtgärder på:
Ämne Organisationsnivå Gruppnivå Individnivå
Matematik 14 1 20
Svenska 15 1 19
Tabellen ovan visar att de flesta åtgärderna ligger på individnivå och organisationsnivå. Endast två åtgärder finns på gruppnivå. Åtgärderna på organisationsnivå är att eleverna antingen får stöd i liten grupp utanför klassrummet eller att de får hjälp av resursperson som kommer in i klassen. På gruppnivå handlade det om utematte och träning av ordförrådet i helklass. Åtgärderna på individnivå behandlas under tabell 2. Vi ser ingen skillnad mellan matematik och svenska.
I intervjuerna framkommer att lärarna i den dagliga undervisningen använder sig av olika arbetssätt. De diskuterar och har genomgångar i helklass och låter klassen arbeta enskilt, i par och i mindre grupper. I åtgärdsprogrammen ser man inte detta tillvägagångssätt. Nedan redovisas exempel på hur lärarna arbetar i den dagliga undervisningen:
37
L: - Vi har matteprat i princip varje dag. Jag har inga matteböcker nu. Jag ser
att de har bra förståelse. Emellanåt får de gruppuppgifter men inte så mycket. Ofta jobbar vi hela gruppen. Ett pass i veckan har jag halvklass med dem.
L: - Vi hade en ganska lång text med resonemangsfrågor till. Nu satt de i tre
små grupper med tre i varje. Då hann jag gå runt till de här tre grupperna och lyssna, prata och vara med och diskutera. Sen satt vi och diskuterade allihop. Det ger hur mycket som helst.
L: - Eleverna får ansvar för att redovisa en bok för de andra. Då sitter de i
grupp och diskuterar. Då får de andra ge feedback. Vad skulle du kunna tänka på till nästa gång du ska redovisa eller vad skulle gruppen vilja veta mer om boken? Som jag sa innan. Bollplank! De använder varandra hela tiden.
L: - De får ett matteproblem av mig som de ska lösa i gruppen. Det är roligt om
det finns olika svar. En del vet svaret men kan inte förklara för de andra hur de tänkt. Andra kan återge sina tankar. De ska berätta för varandra hur de tänkt. Det är ju jättenyttigt att de gör det.
Tabell 2 nedan redovisar förekomsten av åtgärder på individnivå uppdelade i färdighetsträning, interaktion och övriga åtgärder.
Tabell 2
Åtgärder på individnivå
Ämne Färdighetsträning Interaktion Övriga åtgärder
Matematik 22 2 15
Svenska 35 8 9
Under färdighetsträning finns åtgärder som eleven kan sitta med själv och träna. Interaktion är de åtgärder där det tydligt framkommer i texten att åtgärden innebär ett samspel mellan elev och vuxen där dialogen utvecklar elevens förståelse inom ett
38
område. I den högra kolumnen finns åtgärder där vi inte kan utläsa om det är färdighetsträning eller interaktion.
Nedan följer exempel på färdighetsträning, interaktion och övriga åtgärder.
Färdighetsträning: (sitter själv och tränar)
” Intensivträna 5 min/dag multiplikationstabellen på surfplattan.”
” Träna skrivning och stavning med hjälp av MG-programmet”
Interaktion: (Samspel med annan person)
” Arbetar med läsförståelse samt skrivande kring faktatexter tillsammans med SvA pedagog.” (förståelse i Sv)
” Vi ska prata om hur man bygger upp en enkel berättelse och tillsammans göra en stödtankekarta.” (förståelse och struktur i Sv)
” xxx behöver också visa att han har förstått rätt.” (förståelse i Ma)
Övriga åtgärder: (går ej att avgöra hur eleven arbetar)
” Arbete i liten mattegrupp.” ” Studiehandledning”
Av de sammanlagt 24 övriga åtgärderna handlar 17 stycken om att eleven är tillsammans med vuxen enskilt, i liten grupp eller vid studiehandledning. Vårt resultat visar att färdighetsträning är den vanligaste åtgärden på individnivå följt av övriga åtgärder inom både matematik och svenska. Inom svenska kan vi dela in interaktion i två områden: förståelse och struktur. Förståelsen handlar om att få en koppling mellan modersmål och svenska, utveckla begrepp eller förståelse för hur meningar och berättelser är uppbyggda. Struktur omfattar hjälp med strukturering i form av tankekartor. Inom matematiken handlar det också om förståelse genom att interagera och visa sin förståelse för vuxen.
I åtgärdsprogrammen ser vi exempel på både intellektuella och fysiska artefakter. Säljö, Schoultz och Wyndhamn (1999) förklarar att de intellektuella redskapen är olika
39
språkliga former som exempelvis begrepp, algoritmer, modeller och instruktioner. Säljö (2000) förklarar att de fysiska artefakterna, är saker som finns runt omkring oss. Det kan vara instrument för att kunna väga och mäta, datorer, tidningar och böcker. I tabell 3 har vi delat in de fysiska artefakterna i två områden, matematik och svenska. De fysiska artefakterna nämns vid fler tillfällen än de intellektuella. I vår undersökning ser vi endast två exempel som kan vara ”rent” intellektuella artefakter där språket används som redskap för att eleven ska få en förståelse utan hjälp av någon fysisk artefakt.
”…Ljudjämförelser mellan sitt modersmål och svenskan.”
” Muntliga genomgångar och förklara svåra ord gemensamt i klassen.”
I tabellen nedan redovisas fysiska verktyg. De kombineras ibland med intellektuella.
Tabell 3
Fysiska verktyg
Matematik Svenska
Konkret matematikmaterial, pengar, centimo, tiotals- och entalsplatta
iPad
Utematte Skriva eller rita stödord
Datorn : klocka, tabeller (2), matteknep 1 (2)
Arbeta med SvA-pedagog inom
läsförståelse (2) och skriva faktatexter Praktisk matte (3) Bildmaterial som stöd för skrivande (2)
Studiehandledning Daisy (3)
Anpassat material Läsförståelsebok,
Mattebok (5) Extra lästräning i bok, läsa högt Tabellträningspapper Språkljudsträning
Hjälp med att hitta genvägar för att komma ihåg tabellerna
Lästräning med ett visst material, lästräning med Språkbiten och Läsin- lärning i sju steg
iPad, klock-app (2)
surfplatta multiplikationstabellen (2)
Pedagog stöttar och lär elev hur denne ska tänka inom skrivandet
Kortläggningsövningar, mattekort (2) Samtal kring meningar, berättelsers uppbyggnad och hur göra tankekarta
40
Extra mattebok Tankekarta vid planering av textskrivande
Laborativ matte Rydaholm (3)
Anpassade uppgifter Läsförståelse B + CD
Studiehandledning (2) Studiehandledning eleven stryker under ord han/hon inte förstår i en text och diskuterar med vuxen Anpassat material
Läsa och återge textavsnitt muntligt Majas alfabete
Datorn: Stava Rex på dator, Mg- programmet (2), Lexia, Klicker 2, datorövningar för att arbeta med vad en mening är, dubbelteckning på datorn
Analys och tolkning: Utifrån tabell 1 och 2 tolkar vi att svårigheter ses som elevens egen angelägenhet eftersom åtgärderna ligger på individen. Skolverket (2003) visar också i sin undersökning att de flesta åtgärder låg på individen. Den vanligaste åtgärden på individnivå i våra resultat var färdighetsträning. Samma resultat fick Isaksson (2009), Andreasson (2007) och Asp-Onsjö (2006) i sina studier. Persson (2002) fick däremot ett annat resultat i sin enkätstudie. Där låg anpassning av arbetsformer och/eller arbetssätt högst medan färdighetsträning låg på andra plats. Lärarna vi intervjuade beskrev att de i sin undervisning hade varierande arbetssätt men de syns inte i valet av åtgärder. Vi tolkar att detta beror på att elever i behov av särskilt stöd ses som något skiljt från den vanliga undervisningen.
I åtgärdsprogrammen ser vi att det är vanligt med fysiska verktyg i åtgärderna inom både matematik och svenska. Ofta handlar det om färdighetsträning med hjälp av verktygen. Språk och interaktion finns med inom samtliga åtgärder men i olika hög grad. I några fall används verktygen för att skapa broar mellan språk och kulturer. Säljö (2000) skriver att kulturen utvecklas i interaktion med andra och den avspeglas i individens tänkande. Vi ser att i dessa åtgärder skapas en förståelse mellan kulturerna vilket är en förutsättning för lärande. Se blå markering i tabell 3.
41
Imsen (2006) skriver att utifrån Piagets tankar inom kognitiv konstruktivism som innebär att eleven sitter själv med ett material och är aktiv skapar han/hon sin egen förståelse. Lärande ses som en individuell angelägenhet. Vidare säger Imsen att utifrån social konstruktivism och Vygotskijs tankar utvecklas lärande utifrån ett socialt samspel i en dialog. Det som eleven klarar själv att göra är det som tidigare föregåtts av en interaktion med andra.
Vår andra frågeställning är vilken syn på lärande som går att utläsa av åtgärderna i åtgärdsprogrammen. Utifrån resultatet i tabell 1 där mycket av åtgärderna ligger på individen tolkar vi detta som lärande enligt kognitiv konstruktivism. Eleven blir skild från sitt sociala sammanhang. De två gruppåtgärderna tolkar vi som lärande utifrån social konstruktivism. Där sker lärandet tillsammans med andra. När vi vidare analyser åtgärderna på individnivå i tabell 2 och de fysiska artefakterna i tabell 3 ser vi att det mestadels handlar om färdighetsträning. Det är svårt att koppla färdighetsträningen till den ena eller den andra av ovan teorier om lärande. Vi ser att många av åtgärderna inte kräver någon direkt kommunikation mer än instruktioner till eleven hur han/hon ska göra. Vi vet inte om någon dialog har föregått färdighetsträningen så att eleven redan har en förståelse för det som ska tränas. Vi hade behövt observera interaktionen ute i klassrummen. I de fall där det handlar om annan träning ser vi att det sker en interaktion med andra och det tolkar vi som lärande utifrån social konstruktivism. Kolumnen med övrig träning kan innehålla ett lärande i interaktion med vuxen men det kan vi inte utläsa. Mycket färdighetsträning utan dialog innebär som Säljö (2000) tar upp utifrån det sociokulturella perspektivet, att kulturen det vill säga de värderingar och idéer som eleven kan tillägna sig i interaktion med andra inte blir synliggjord.