Synen på undervisning

Fråga: Varför väljer du den undervisningsmetod som du gör?

Elevgruppen: Alla lärarna anser att elevgruppen är en styrande faktor till varför de

undervisar som de gör. Lärarna menar att gruppens storlek och intresset för naturkunskap är mest utmärkande för en styrande elevgrupp.

Detta är en klass som inte är så bra på att lyssna, inte så studiemotiverade, dom läser ekonomi och dom har inte så mycket intresse för naturkunskap, en del har det ju förstås men överlag så är det väl så att dom tycker det är si sådär kul. (Lärare B)

Samtliga lärare anser även att elevernas förmågor påverkar deras val av undervisningsmetod. Lärare B nämner också i samband med begreppet elevgrupp om gruppdynamik, mognad, studiemotivation och disciplin. Alla lärare förespråkade även ett varierat arbetssätt där eleverna är mer delaktiga i undervisningen.

Tiden: Lärarna B, C och D uttryckte ofta tiden som en begränsande faktor i deras arbete.

I intervjun med lärare B tar han upp tidens begränsningar. Bland annat tar bedömningen av eleverna tid och det centrala innehållet är stort till antalet timmar som finns till förfogande. Däremot menar han att ju mer rutin han får med GY11, speciellt i avseendet med bedömningen, desto mindre begränsar tiden honom. Lärare D ser tiden som en begränsande faktor när hon ska förklara kursens syfte och sitt arbete med läroplanen.

När man började sitt jobb kunde man fokusera nästan helt och hållet på sin undervisning (…) den elevvårdande biten har ökat oerhört och då blir ju tidsfaktorn en viktig roll. (Lärare C)

Läroboken: Lärarna A, B och C säger att läroboken är ett hjälpmedel för eleverna och

på så sätt styrande. Däremot är synen på läroboken annorlunda bland lärarna. Lärare B anser att boken kan begränsa eleverna eftersom den mest tar upp fakta.

Boken diskuterar inte så jättemycket utan boken är mest basfakta (…) jag ser den mest som ett hjälpmedel, som man kan ta hjälp av och som man kan titta i, men eleverna tycker den är bra.

37

Det blir väl oftast att det som står i läroboken är det som jag också går igenom helt enkelt (…). Så jag tror att det kan vara en grej för att man ska känna sig säker [refererar till arbetserfarenhet]. (Lärare A)

Lärare D anser att läroboken, tillsammans med läroplanen, styr planeringen av undervisningen men att den i naturkunskap är en mindre styrande faktor än i andra ämnen.

Övriga faktorer: Lärarna nämnde ytterligare faktorer som styr valet av undervisningen,

dessa faktorer var personliga och delades inte av alla. Lärare A nämner andra lärare som ramfaktor, utbyter erfarenheter med varandra. Lärare B menar att aktuella händelser i kommunen har inflytande i undervisningen, som exempel nämner han att rökning är något som kanske bör ingå i punkten om hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället även om det inte uttryckligen står med men det är aktuellt för eleverna eftersom många elever röker. Lärare C nämner sina egna förmågor att upptäcka och hantera olika elever, hans kunskaper och erfarenheter samt hans val av stoff som styrande faktorer. Lärare C betonar även händelser i omgivningen som styrande faktorer.

Är det något som är aktuellt just då kan man ju ta in det då. Man kan ju inte blockera sig vad som händer runt om i världen.

Lärare D vill lyfta att vår personlighet och intresse spelar stor roll för de val vi gör inför en undervisningssekvens.

Fråga: Hur varierar din undervisningsmetod beroende på vilket ämne du undervisar?

Lärare A har mer lärarledda lektioner i ämnet biologi medan i naturkunskap försöker hon variera undervisningen mer eftersom hon påpekar att eleverna som läser naturkunskap har ett mindre intresse för ämnet än de som läser biologi.

Lärare B ser inte så stor skillnad mellan ämnena utan istället mellan olika klasser. I vissa klasser ansåg läraren att man inte kan ha en genomgång längre än tio minuter utan då är en laboration ett bra sätt för eleverna att lära sig om hur saker och ting ser ut/fungerar. Han menar att en varierad undervisning är det bästa, oberoende ämne.

Lärare C har en traditionell undervisning i matematik, mycket på grund av tidsfaktorn, medan undervisningen i naturkunskap är mer varierad och anpassad till företeelser i samhället på grund av hans tankar kring elevernas ointresse för naturkunskap. Han nämner också att han är styrd av nationella provet i matematik.

38

I naturkunskap har vi ju inget nationellt prov så det är mycket friare att ta upp vilka moment man vill fokusera kring.

Lärare C anser att laboration är ett utmärkt arbetssätt i naturkunskap men anser att många elever har svårt att klara av en laboration men även att GY11 minskar möjligheterna för laboration.

Lärare D menar att läroplanen för naturkunskap 1b inte ger så många laborativa tillfällen, en undervisningsmetod som hon annars lämpar sig för naturkunskap. Under kursen försöker hon variera undervisningen med exempelvis film, Powerpoint och artiklar. Undervisningen anpassas efter den grupp som hon har, hon nämner exempelvis inte att undervisningsmetoden är annorlunda mellan ämnena naturkunskap och matematik.

5.2 Observation

Lärare A: Lektionens utformning tog plats i helklass och grupparbete där alla elever

arbetade med samma innehåll. Lektionen började med att eleverna tittade färdigt på en film, därefter höll läraren en teoretisk genomgång som var inledning för en diskussionsuppgift i grupp som upptog resten av lektionen. Uppgiften bestod av tre fall som eleverna skulle diskutera och ta ställning kring. Läraren fanns tillgänglig för eleverna och gick runt till de olika grupperna.

Lärare B: Lektionen var i helklass med ett innehåll inom givna ramar. Den började med

att en grupp elever redovisade ett arbete, där efter fortsatte lektionen med en teoretisk bakgrund om blodet som läraren höll framme vid tavlan. I slutet av lektionen genomfördes en lärarledd laboration som gick ut på att undersöka vilken blodgrupp man har. Eleverna fick frivilligt ställa upp som försökspersoner.

Lärare C: Lektionen bestod av en laboration där eleverna fick arbeta i grupp om 2-4,

alla grupper utförde samma laboration. Laborationen byggde på området kost och hälsa. Innan eleverna fick börja laborera skulle de läsa instruktionerna och sedan formulera en hypotes. Läraren cirkulerade och fanns till hjälp för eleverna. Efter laborationen höll läraren en genomgång av resultatet samt hur grupperna skulle skriva en laborationsrapport.

39

Lärare D: Läraren inledde lektionen med en repetition av föregående lektion. Sedan

följde en lång teoretisk genomgång om nervsystemet, där hon använde sig av Powerpoint och visade en kort film. Under genomgången ställde läraren frågor till eleverna. Eleverna fick sedan ut instuderingsfrågor med titeln ”Basfakta” som de skulle besvara med hjälp av en hemsida på sina datorer. Under denna del cirkulerade läraren och hjälpte eleverna. Lektionen avslutades med att läraren gick genom frågorna med hjälp av eleverna.

40

6. Diskussion och analys

Diskussionen och analysen är uppdelad i tre delar. I den första och andra delen analyserar och diskuterar vi intervjusvaren och observationerna med litteratur och tidigare studier. I den avslutande delen gör vi en sammanfattning utifrån vår frågeställning och av analyserna.

6.1 Intervju

6.1.1 Synen på läroplanen

Fråga: Hur upplever du GY11? I en undersökning av Jensen (2011) om lärares inställning till den nya läroplanen visade det sig att det fanns en positiv inställning till de förändringar som gjorts, särskilt omarbetat med betygssystemet. De ansåg dock att det var svårt att skilja mellan nivåerna i systemet och att olika lärare tolkar nivåerna olika. Resultatet av Jensens (2011) studie stämmer väl överens med de svar som lärarna i vår undersökning gav. Lärarna i undersökningen upplevde att det centrala innehållet i GY11 var bra formulerat och tar upp de viktigaste kunskaperna ur naturvetenskapens innehåll. Däremot ansåg lärarna i undersökningen att kursplanens språk är svårt att tolka, både för lärarna och för eleverna. De upplevde även att det finns ett dilemma när det kommer till bedömningen av elever. De problem som lärarna upplevde vid bedömningen väljer vi att ta upp i frågan om de begräsningar som lärare upplever med GY11.

Palmqvist och Taubert, (2008) gjorde en undersökning av lärares attityd till Lpo94 och fann att lärare hade en positiv inställning när den introducerades men att det innebar en ökad arbetsbörda. Intrycket vi fick i vår undersökning var densamma. Lärarna hade en positiv inställning till GY11 men de upplevde också att de fick en ökad arbetsbörda. Detta antar vi är något som är naturligt när en så stor förändring genomförs och att lärarna kommer uppleva detta som ett mindre problem när de har fått en ökad rutin av GY11.

41

Fråga: Vilka möjligheter tycker du att GY11 ger för dig som lärare? Denna fråga besvarades ur olika perspektiv. Två av lärarna hade fokus på sig själva i denna fråga. Lärare B ansåg till exempel att det allmänna innehållet ger en större frihet, denna uppfattning går emot andra lärares inställning. De upplever tvärtom att den gamla läroplanen gav en större frihet (Jensen, 2011). Det kan vara svårt att dra slutsatser av detta eftersom lärare har olika syn på vilket inflytande läroplanen har i deras undervisning (Linde, 2000). Lärare D såg de största möjligheterna med det nya betygssystemet och tyckte att det underlättade bedömningen och att det var lättare att hantera elevernas eventuella kritik vid bedömningen. Det är många lärare som upplever det nya betygssystemet som positivt framförallt för att det underlättar för lärarna (Jensen, 2011). I likhet med andra lärare uttrycker dock Lärare D en oro för de elever som tvingas använda två olika betygssystem under sin skolgång (Jensen, 2011).

Lärare A hade ett tydligt elevperspektiv då hon ansåg att den nya kursplanen gynnar elevers olika behov eftersom många olika förmågor ska bedömas. Lärare C hade ett kunskapsperspektiv när han besvarade frågan. Han ansåg att det blivit ett ändrat fokus i den nya läroplanen från begreppskunskap till att eleverna lär sig att se helheter kopplat till sin vardag och anser att detta är positivt för eleverna och en möjlighet för honom själv när han bedriver sin undervisning.

Fråga: Tycker du att det finns några begränsningar i GY11? Lärare A ser inga begränsningar i GY11 och vi tolkar det som att det beror på hennes korta arbetserfarenhet. Hon har förmodligen inte några etablerade rutiner i sitt arbete och använder därför läroplanen som ett stöd. Detta är första läroplanen som hon arbetar med i naturkunskap och kan tänkas ha samma syn som de andra lärarna om en ny läroplan införs i framtiden. De andra lärarna, som har en längre arbetslivserfarenhet, ser däremot begränsningar med GY11. Bland annat anser lärare B och D att deras arbete försvåras. Lärare B, som angav naturkunskapens centrala innehåll som en möjlighet, ser den också som en tidsbegränsning. Denna begränsning är vanlig för ett ämne med brett innehåll (Linde, 2000).

Lärare D påpekar att det är svårt att anpassa elever till det nya systemet, då den gamla läroplanen fokuserade på begreppskunskap och inte en formativ

42

kunskapsutveckling. Forskning visar att elever inte klarar av för stor frihet i undervisningen utan behöver stöd från lärarna (Peters, 2009). Man kan tänka sig att denna förändring i läroplanen gör att lärare D förväntar sig mer eget ansvar från eleverna än vad de faktiskt från början klarar av.

Lärare C ser begränsningarna på ett nationellt plan och anser att den likvärdiga bedömningen mellan landets skolor faller mellan stolarna eftersom Skolverket inte har kommit ut med exempelmaterial på bedömning. Läraren känner en frustation mot detta eftersom tolkningsfrågorna kvarstår och lärare kommer att fortsätta bedöma elever olika, det vill säga kritik kommer fortsätta att riktas mot lärares förmåga att bedöma. Detta visar sig även i en studie av Jensen (2011) där lärare riktar kritik mot Skolverket eftersom de upplever att de fått ett för litet stöd i hur man tolkar det nya betygssystemet. Lärare C har en lång erfarenhet och har genomgått flera förändringar från Skolverket, vilket kan tänkas vara hans motiv till hans syn på begränsningar med GY11.

Fråga: Vilket inflytande skulle du vilja säga att läroplanen har i din undervisning? Alla lärarna ansåg att läroplanen var en del av en helhet och att det är många andra faktorer som har inflytande på vilken undervisning de bedriver (Linde, 2000). Lärare A och D anser att läroplanen har ett stort inflytande och använder den kontinuerligt i sitt arbete. Som vi tidigare nämnt är Lärare A ganska ny som lärare och upplevde läroplanen som en trygghet och vi antar att det är därför läroplanen är en så stor del i hennes verksamhet.

Lärare B och C menar på att läroplanen har inflytande i de moment som ska behandlas och Lärare C menar att han idag, på grund av den nya läroplanen, arbetar mer med elevaktiva uppgifter. Detta kan bero på att naturkunskap av tradition varit starkt kopplat till begrepp och teorier och innehållet i undervisningen har därmed varit mer styrt (Linde, 2000). Det centrala innehållet i GY11 är mer fokuserat på att kunna koppla naturvetenskapliga begrepp till ett samhällsperspektiv. Det går därför att tolka det centrala innehållet friare (Linde, 2000).

Fråga: Hur kommunicerar du läroplanens innehåll och krav till eleverna? På denna

fråga fick vi inte svar från tre av lärarna om hur de kommunicerar läroplanens innehåll till eleverna. Vi tror detta kan bero på att lärarna i naturkunskap redan planerat i vilken ordning ämnesområden skulle komma. Anledningen till detta tror vi beror på att lärarna

43

inte tycker det är viktigt att låta eleverna veta eller vara delaktiga i vilken följd det centrala innehållet presenteras i kursen.

Samtliga lärare kommunicerade dock läroplanens krav med hjälp av exempel på provfrågor och svar på de olika betygsnivåerna för att underlätta för eleverna. Vad vi uppfattade gjordes detta bara vid första tillfället när eleverna skulle bedömas. Vi drar slutsatsen att kommunikationen från lärare till elever gällande läroplanen beror på att lärarna inte är vana att arbeta formativt.

6.1.2 Synen på undervisning

Fråga: Varför väljer du den undervisningsmetod som du gör? Lärarna i intervjun hade väldigt olika erfarenheter och arbetslivserfarenhet. Denna fråga är därför starkt kopplad till lärarnas olika repertoar (Linde, 2000). Bland annat kunde vi se att ämnesstudier hos lärare B och D var starkt kopplade till deras repertoar. Gällande lärare A, som ganska nyligen examinerats, kunde man se spår av en ny pedagogik. Utifrån lärarnas personliga repertoar besvarades frågorna med hjälp av olika ramfaktorer, så kallades begränsningar av olika slag.

Elevgruppen: Det mest utmärkande om elevgruppen från lärarna var just att de anser att

elever som läser naturkunskap, det vill säga alla programmen utom det

naturvetenskapliga, saknar intresse för ämnet. Man kan tänka sig att detta synsätt på elever påverkar vilken undervisningsmetod lärarna väljer (Imsen, 2006). Lärarna valde ett varierat arbetssätt med sina elever i naturkunskap bland annat då de ansåg att dessa elever inte klarade av att lyssna i mer än tio minuter. Imsen (1999) skriver att läraren måste anpassa undervisningen efter elevernas förmågor. Vad vi reagerade på var att lärarna gav uttryck för att elever som läste det samhällsvetenskapliga programmet automatiskt hade ett lågt intresse för naturkunskap och att detta påverkade

undervisningen. Elevinflytandet hade en indirekt påverkan på undervisningen, vilket lärarna var väldigt uppmärksammade på eftersom de valde att ha mer diskussioner på grund av att eleverna läste ett samhällsvetenskapligt program (Englund, 1999).

Även gruppstorleken påpekade lärarna som en styrande faktor för hur

undervisningen skulle se ut, vilket är en av de ramfaktorer som påverkar lärarnas val i sitt arbete (Linde, 2000). Gruppstorleken har i tidigare undersökningar visat en

44

fördel jämfört med grupper upp mot 30 (Nihlfors, 2012). Den enda lektionen som vi märkte problemet med en stor elevgrupp var på observationen hos lärare C. På den lektionen var det 27 stycken elever och tiden samt rummet kändes otillräckligt.

Tiden: Under intervjuns gång påpekade lärarna B, C och D ofta hur tiden begränsar

deras arbete speciellt i avseende med bedömningen. Lärare B menar att tiden är en faktor för vilket stoff som väljs ut från det centrala innehållet. Detta kan styrkas i den undersökning som Lärarnas Riksförbund (2012) gjorde i början av 2012. Lärarna i undersökningen menade att undervisningstiden är för kort för att kunna uppfylla styrdokumentens krav. Lärare C betonade att kursen idag bara har 86 timmar istället för som tidigare, 100 timmar. Kommunen har alltså valt att korta ner kursen vilket inte är något som har med den nya läroplanen att göra. Däremot så hade ämnet naturkunskap tidigare inget centralt innehåll utan det var mål som eleverna skulle uppnå (Lärarnas Riksförbund, 2012). Vi tolkar därför att lärarna B, C och D som har en längre arbetslivserfarenhet därför upplever stress inför detta obligatoriska innehåll.

Studien, som utfördes i USA, där man undersökte olika strategier för att förbättra undervisningen visade däremot att fler antal timmar inte ger en förbättring. (Nihlfors, 2012). För att kunna jämföra detta resultat behövs fakta om hur många timmar lärarna där hade till förfogande sig samt i vilken omfattning målen för kursen var. För lärarna på denna skola var 14 timmar en uppmärksammad förlust och för eleverna innebar det en förlust på cirka 9 lektioner. Det är förståeligt att detta märks av i en planering. Om elevantalet är stort i klasserna kan det tänkas ha en än mer betydande roll. I sin tur kan det kreativa tänkandet i planeringen bli begränsad, speciellt i avseende med det lärare B sa angående det breda innehållet i kursen (Brynolf m.fl., 2012).

Läroboken: I vår studie framkom att lärarna delvis styrs av läroboken. De planerar

gemensamt utifrån boken vilka områden de ska behandla. Synen på hur mycket läroboken styr lärarnas egen undervisning varierar dock. Detta är något som har framkommit i andra studier. Juhlin Svensson (2000) skriver att lärare inte upplever läroboken som direkt styrande men däremot som en yttre ram av vilket innehåll som kunde väljas/väljas bort. Studien visade även att lärare använder läroboken olika mycket i sin undervisning.

45

Lärare A som har en kort arbetslivserfarenhet menade på att läroboken var en trygghet för henne så att innehållet stämde överens med läroplanen. Detta är något som hon inte är ensam om. I en studie av Englund (1999) visar det sig att många lärare använder läroboken som ett stöd för att garantera att eleverna lär sig det som de ska lära sig enligt kursplanen. Detta var dock inget som märktes av under lärarens lektion eftersom hon då använde sig av eget material.

Lärare B ansåg att läroboken ibland kunde innebära ett problem för eleverna eftersom den är så faktabaserad och det är inte faktakunskaper som bedöms i de nya betygskriterierna. Samtliga lärare uttryckte att läroboken är ett bra stöd för eleverna vilket Englund (1999) nämner som en viktig uppgift läroboken har.

Övriga faktorer: Vi har ovan nämnt de vanligaste faktorerna som påverkar

undervisningen. Lärarna i vår undersökning gav fler exempel på faktorer som påverkar deras planering av sin undervisning. Dessa var erfarenheter mellan lärare, händelser lokalt, nationellt och internationellt, och sina egna intressen. I en forskningssammanställning av Helldén (2005) nämns samtliga faktorer som lärarna nämner som viktiga för att främja undervisningen i naturvetenskapliga ämnen. Helldén påpekar även att det inte finns något generellt sätt att undervisa naturvetenskapliga ämnen vilket lärarna i vår undersökning gav uttryck för. En faktor som inte nämndes bland lärarna var hur deras entusiasm påverkade deras undervisning. Under observationerna märkte vi att lärarna var olika mycket engagerade och att detta hade påverkan på elevernas intresse. Imsen (1999) skriver att en lärares insatser och entusiasm har ett stort inflytande över hur undervisningen kommer att se ut. Dock ska man vara försiktig när man drar slutsatser av lärarnas entusiasm eftersom vi endast observerade vid ett tillfälle.

6.2 Observation

Lärare A: Lektionen uppfyllde en del punkter i GY11 för ämnet naturkunskap. Bland

annat syftet med att eleverna ska i vardagsnära situationer kunna, med hjälp av