Synen på träning, vad träning är och hur den kan utföras kan ha haft en påverkan på vilka aktiviteter som prioriteras och därmed i sin tur det uppfattade handlingsutrymmet. Vad en respondent kategoriserade in under klassen träning kategoriserade andra respondenter in under andra sfärer eller klasser, såsom exempelvis nöje. Vilka sfärer som en aktivitet ingår i är inte svart eller vitt, i alla fall inte för respondenterna själva, och flera aktiviteter verkar kunna kategoriseras in under flertalet sfärer. Vilken sfär som respondenten slutligen placerade aktiviteten under berodde på vad det huvudsakliga målet med aktiviteten är eller vilket som är det huvudsakliga projektet. Både Helena och Gabriel utförde eller hade utfört dans som aktivitet under en längre tidsperiod. Helena kategoriserade in dansen under sfären träning, medan Gabriel ansåg att dansen tillhörde sfärerna nöje och socialisering. Båda danserna var fysisk krävande och når upp till WHO:s (2011) rekommendationer för fysisk aktivitet, även om Helenas dans är något mer högintensiv. Att de kategoriserar aktiviteterna olika kan dels ha att göra med vilket som är det huvudsakliga syftet med dansen, men även vad respondenterna har för nuvarande livsstil. Helena utför i dagsläget inga aktiviteter som tillsammans uppnår tillräcklig intensitet för att kunna räknas in som fysisk aktivitet.
Gabriel däremot har en hög grad av vardagsmotion i sin nuvarande livsstil då han cyklar i snitt 30 minuter per dag i minst 10 minuter åt gången, vilket i sig är nog för att uppnå WHO:s (2011) rekommendationer för fysisk aktivitet. Dessutom dansar Gabriel i snitt en timme per dag vilket i sig också är nog för att uppnå rekommendationerna. En fysisk aktiv livsstil kan alltså bidra till att respondenten ställer högre krav på aktiviteternas fysiska intensitet för att kategorisera in dem under sfären träning, även om aktiviteten uppfyller WHO:s rekommendationer.
6. SLUTSATSER
Nedan presenteras de slutsatser vi gjort kring vad som påverkar tidsuppfattning. Dessa faktorer presenteras i fallande ordning utefter hur viktigt vi anser att resultatet är för att förstå tidsuppfattning. Sist beskriver vi områden för vidare studier som skulle kunna bidra till en mer omfattande förståelse för fenomenet uppfattad tidsbrist för träning.
Först av allt kunde vi se att det möjliga handlingsutrymmet inte alltid var identiskt med det uppfattade. Det uppfattade handlingsutrymmet var dock det som verkade påverka hur respondenterna uppfattar tidsbrist, och den upplevda tidsbristen ökade då det uppfattade handlingsutrymmet minskade. Handlingsutrymmet påverkades dels av de begränsningar respondenterna mötte, men även av de prioriteringar respondenterna gjorde.
Vi har också observerat att prioriteringar har möjlighet att skapa tydliga begränsningar och kan spela stor roll för det uppfattade handlingsutrymmet. Prioriteringarnas inverkan på handlingsutrymmet är något som vi upplever saknas i de tidsgeografiska metoderna. Genom att kartlägga individers prioriteringar kan det uppfattade handlingsutrymmet tydligare synliggöras.
Prioriteringar utgår till stor del från de projekt individer utför. Den av oss framtagna prioritetsövningen var effektiv för att fånga upp respondenternas prioriteringar. Genom att sedan placera in prioriteringarna i respondenternas tidsgrafer kunde det möjliga och uppfattade handlingsutrymmet synliggöras ännu tydligare. Vi uppfattade att samtliga respondenter strävade efter att uppnå projektet ”att ha ett bra liv”. I detta projekt ingår flertalet mindre projekt som tillsammans utförs för att uppnå projektmålet. Den främsta aktiviteten som utförs för att nå detta mål är någon form av arbete som ger en direkt vinning i ekonomiska medel, vilket i dagens samhälle ofta är ett krav för att kunna leva ett någorlunda bra liv. Prioritering av aktiviteter ökade där vinningen av aktiviteten var direkt och tydlig. På samma sätt minskade aktivitetens prioritering där vinningen var diffus och långsiktig. Oavsett direktheten av aktivitetens vinning fördes aktiviteter med högre prioritering oftare in i handlingsutrymmet än aktiviteter med låg prioritet.
De begränsningar som hade störst inverkan på det uppfattade handlingsutrymmet i vår studie var kapacitetsbegränsningar och överblicksbegränsningar. Kapacitetsbegränsningar består utav begränsningar på grund av trötthet, hunger och brist på motivation. Dessa förstärks av tidens intensitet vilket kan skapa ett större återhämtningsbehov. Återhämtande aktiviteter kräver därmed större utrymme i handlingsutrymmet, vilket kan skapa en upplevelse av tidsbrist.
Kapacitetsbegränsningar är svåra att negligera, men genom att placera in aktiviteterna strategiskt kan dessa minimeras och det uppfattade handlingsutrymmet utvidgas. Därmed kan den upplevda tidsbristen minimeras. Närvaron av överblicksbegränsningar var svår att observera, däremot gick det att observera frånvaron av dem. Frånvaron av överblicksbegränsningar förstorade det uppfattade handlingsutrymmet och minskade därmed den uppfattade tidsbristen. Detta på grund av att de möjliga positionerna i tidrummet upplevdes som fler. Genom att övervinna
överblicksbegränsningarna tror vi att individer kan minska sin uppfattade tidsbrist.
Kopplingsbegränsningar är en annan begränsning som beskrivs hos många respondenter. Med avsaknad av överblicksbegränsningar har flera dock övervunnit kopplingsbegränsningarna.
Således är kopplingsbegränsningarna en tydlig begränsning för upplevelsen av tidsbrist, men inte den största.
Synen på träning spelar också in i upplevelsen av tidsbrist. Det har visat sig möjligt att uppleva tidsbrist för planerad träning samtidigt som WHO:s (2011) gränsvärden för aktivitet per vecka uppnås. Det är det uppfattade handlingsutrymmet som påverkas av en varierad syn på vad som är träning. Synen på vad som kan räknas som en träningsaktivitet varierade således med respondenternas fysiska livsstil. De som rörde sig mest ställde högre krav på aktiviteten för att kategorisera den som träning.
Vidare vore det intressant att studera motivationsfaktorers inverkan på upplevelsen av tidsbrist.
Motivation verkar ha en inverkan på hur individer prioriterar och hur de upplever tidsbrist.
Motivation är dock något som är diffust och individuellt och därmed vore det intressant att studera hur motivationsfaktorer uppstår och i vilken utsträckning de påverkar individers tidsuppfattning.
Sömnens effekt på tidens intensitet är ytterligare ett intressant område för vidare studier. Flera respondenter påpekade detta som en enskilt stor begränsning för planerad träning. Studier kring sömn görs, men i koppling till upplevelsen av att hinna träna finns ny mark att bryta. Vidare vore det intressant att ytterligare utveckla de tidsgeografiska metoderna så att de även inkluderar aktiviteters prioritering, då dessa har stor betydelse för hur tid uppfattas. Detta kan göras med hjälp av prioritetsövningen samt genom att synliggöra aktiviteternas prioriteringar i de tidsgeografiska graferna.
REFERENSLISTA
Litteratur
Ellegård, K., 2019a. Time Geography in the Global Context : An Anthology. Routledge.
Ellegård, K., 2019b. Thinking Time Geography : Concepts, Methods and Applications.
Routledge.
Friberg, T., 1990. Kvinnors vardag : Om kvinnors arbete och liv. Anpassningsstrategier i tid och rum. Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Lund.
Hägerstrand, T. 1991. Tiden och tidsgeografin Tidsgeografi. I Carlestam, G., Sollbe, B., Perlenhem, L (red.). Om tidens vidd och tingens ordning: texter av Torsten Hägerstrand, Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. 133-142.
Hägerstrand, T., Ellegård, K., Svedin, U., Lenntorp, B., 2009. Tillvaroväven. Malmö:
Forskningsrådet Formas.
Paluska, S.A., Schwenk, T.L., 2000. Physical Activity and Mental Health. Sports Medicine, 29(3): 167-180.
Strazdins, L., Griffin, A.L., Broom, D.H., Banwell, C., Korda, R., Dixon, J., Paolucci, F., Glover, J., 2011. Time Scarcity: Another Health Inequality? Environment and Planning, 43(3): 545–559.
Strazdins, L., Welsh, J., Korda, R., Broom, D., Paolucci, F., 2016. Not all hours are equal: could time be a social determinant of health? Sociology of Health and Illness, 38(1): 21–42.
Statistiska centralbyrån, 2003. Tid för vardagsliv: kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01. Statistiska centralbyrån (SCB), Stockholm.
Valentine, G., 2005. Tell me about…: using interviews as a research methodology. I Flowerdew, R. Martin, D (red.). Methods in human geography. Harlow: Prentice Hall, 110–127.
Intervjuer
”Alfred,” 2019. 36 år, arbetar på familjeföretag. Intervju 20 februari.
”Beata,” 2019. 24 år, praktiserande student. 2019. Intervju 23 februari.
”Conny,” 2019. 28 år, arbetar på kontor. Intervju 3 mars.
”Daniella,” 2019. 25 år, student. Intervju 3 mars.
”Emil,” 2019. 39 år, arbetar på kontor. Intervju 5 mars.
”Fia,” 2019. 24 år, arbetar i butik i skift. Intervju 6 mars.
”Gabriel,” 2019. 29 år, arbetar på kontor. Intervju 15 mars.
”Helena,” 2019. 24 år, student. Intervju 19 mars.
Internet
LiU, n.d.b. Ladda ner Vardagen 2011. https://liu.se/artikel/vardagen-2011 (Hämtad 2019-04-08).
LiU, n.d.a. Tidsgeografi. https://liu.se/artikel/tidsgeografi (Hämtad 2019-04-08).
WHO. 2011. Information sheet: global recommendations on physical activity for health 18 - 64 years old. WHO.
http://www.who.int/ncds/prevention/physical-activity/recommendations18_64yearsold/en/ (Hämtad 2019-02-18).
WHO. 2018a Physical Inactivity: a global public health problem. WHO.
http://www.who.int/ncds/prevention/physical-activity/inactivity-global-health-problem/en/
(Hämtad 2019-26-06).
WHO. 2018b. Prevalence of insufficient physical activity among adults - Data by country.
WHO. http://apps.who.int/gho/data/node.main.A893?lang=en. (Hämtad 2019- 02-26).
BILAGA 1
Till dig som ska fylla i en tidsdagbok
Först och främst, TACK för att du medverkar i detta! Vi är så glada att du tar dig tiden att medverka.
Hur ska du fylla i?
Du får själv välja om du vill fylla i dagboken i pappersformat eller om du hellre föredrar att skriva i ett excel dokument på mobil eller dator. Exceldokumentet består utav fem ark där varje ark representerar en dag i undersökningen. Tidsdagboken ska fyllas i under fem sammanhängande dagar. Dagboken ska vara enkel att fylla i och bör ta maximalt 10 minuter per dag.
Dagboken består av fem tabeller, och nedan förklarar vi dem en och en. Därefter kommer ett exempel på en ifylld dagboksdag.
Tid
Ange gärna både start och sluttid per aktivitet. Tid behöver inte anges exakt på minuten. En uppskattning på en kvart eller halvtimme är lagom, beroende på aktivitet.
Aktivitet
Aktiviteterna behöver inte vara superdetaljerade, utan det ska vara enkelt för dig att på kvällen titta tillbaka på din dag och minnas vad du gjort. Därmed behöver inte ”borsta tänderna” stå som en egen aktivitet, utan kan kategoriseras in i den mer generella
aktiviteten ”morgonrutin”. Enskilda uppgifter på arbete eller i skolan behöver inte heller skrivas ned utan kan kategoriseras in i ”studera”/”jobba”, om inte någon aktivitet i arbetet avviker kraftigt från det normala. Däremot bör längre pauser, såsom lunchrast och
håltimmar, från arbetet eller studierna dokumenteras. Kortare raster behöver inte skrivas upp.
Alla transporteringar från en plats till en annan ska skrivas ned, då rörelsen i rummet är en viktig del i undersökningen. Ange gärna vilket transportmedel du använt dig av.
Plats
Exempel på platser är hemma, arbetsplats, skola, hemma hos vän, mataffär eller på stan. Du behöver inte ange plats om ovanstående aktivitet i dagboken hör till samma plats. Vid transport kan du skriva startplats-slutplats.
Tillsammans med
Här noterar du om du utför aktiviteten tillsammans med någon.
Kommentarer
Detta är ett fält för övrig information, såsom känslor av stress, trötthet, upprymdhet, tidspress och så vidare. Kommentarsfältet kan även användas för att beskriva aktiviteten, såsom ”fick jobba över på grund av tidspress” eller ”matlådorna var slut, så vi gick ut och åt idag istället för att äta hemma”. Du kan även ange om något oförutsett inträffat som fått dig att ändra din aktivitet, eller om du hade planer för något som inte inträffat.
Exempel på ifylld tidsdagbok
13.00 lunchrast Louices pizzeria flera kollegor
Gick till pizzerian bredvid jobbet för
18.45 handlar mat mataffär Går till lokala mataffären.
18.45 -
21.10 - 21.30
hänger tvätt
på tork tvättstuga 21.30 -
23:00 tittar på tv hemma sambo 23.00 lägger mig
Om du vill och tycker det vore bekvämt kan vi skicka en påminnelse med sms om att fylla i tidsdagboken. Efter du utfört denna undersökning kommer vi att kontakta dig för att boka in en intervjutid. Intervjun tar ca en timme och utförs där det passar dig. Vid denna intervju kommer vi ställa frågor relaterade till det du angett i din tidsdagbok för att få en bättre förståelse dig och din vardag. Har du några frågor eller funderingar, tveka inte att höra av dig till:
Sara: , ________________
Ingrid:_________, _________________
Varma hälsningar
Sara Collin & Ingrid Möllerberg