Lärarna beskriver ett generöst klimat där eleverna naturligt hjälper varandra och lär av varandra. I studien framkommer också att bloggen synliggör elevernas arbete och lärarna beskriver effekterna av detta i intervjuerna. Synliggörandet av elevernas arbete i bloggen verkar ha flera aspekter som kommer att beskrivas närmare. De olika aspekterna är: meta-lärande/metakognition, bedömning, olikheter som styrkor och att vara en bit i pusslet. Till detta tillkommer bloggens tillgänglighet.
Metalärande/metakognition
Elevernas arbete synliggörs i bloggen både för eleven själv och för andra, vilket är något som forskare hävdar är gynnsamt för lärande. Det vill säga att eleverna får visa vad de kan och att deras lärande synliggörs (Gärdenfors, 2010a; Hattie, 2009; Lundahl, 2011b). De ser sitt arbete igen och med andras ögon, både genom att de skriver med ett mottagarper-spektiv som nämnts tidigare och genom att de får kommentarer på sitt arbete. När de även ser andras arbeten, beskriver lärare hur eleverna upptäcker att man kan tänka olika, vara olika, vara bra på olika saker och att det inte är konstigt att det blir fel ibland. Möjligheten att återvända till sitt arbete och reflektera över det kallar Selander och Kress (2010) för metalärande, och anser att det är en viktig del i lärprocessen. Och insikten att man kan ha olika perspektiv på ett och samma fenomen är även det ett slags lärande och gynnsamt för lärandet enligt flera forskare (Gärdenfors, 2010a; Molloy, 2007; Säljö, 2000). Bloggen verkar kunna ge både möjlighet till att se sitt lärande igen och att få flera perspektiv, vilket enligt forskare gynnar lärandet. Det kan dessutom vara gynnsamt att få möjlighet att åter-vända till sitt arbete flera gånger (Klingberg, 2011).
Alexanderson, projektledare på Webbstjärnan, berättar hur hon upptäckte att ”samtalet fördjupades när eleverna, oberoende av klassrummets begränsningar i tid och rum, kunde läsa varandras tankar och formulera egna (Näslundh, 2010). Dessutom hade hon själv kvar elevernas diskussioner lättåtkomligt på webben”.
Jens är osäker på om bloggen har gjort att eleverna ser sitt lärande mer. Där tror han att läraren behöver hjälpa till att lyfta det. Cecilia, Jens och Rosita verkar däremot vara över-ens om att eleverna tydligt ser att de fått en digital kompetöver-ens. I våra styrdokument är me-takognitiv förmåga en av de fem viktigaste förmågorna, enligt Svanelid (2011) som menar att om vi fokuserar på dem kommer eleverna lättare att nå målen.
Bedömning
Att arbetet synliggörs för bland annat lärare, eleven och klasskamrater, samlas på ett ställe och finns kvar över tid, erbjuder möjlighet till bedömningar av flera slag.
Ett exempel är kamratbedömning. Genom att se varandras arbeten och kommentera varandra har de möjlighet att lära av varandra, vilket är ett av de största syftena med blog-gen för Rosita. I de klasser där eleverna kommenterar varandra, har eleverna fått i uppgift att kommentera varandra precis som vilken annan uppgift som helst och har arbetat myck-et kring kommentarerna. I Cecilias klass har de valt att inte kommentera varandra. Hon berättar att de istället säger det till varandra muntligt i klassrummet och att de är mer in-tresserade av att få kommentarer från andra utanför klassen. Däremot är deras mål att börja samarbeta med en annan klass med blogg och att klasserna ska få kommentera varandra. Att eleverna kommenterar varandra är inget som kommer av sig självt menar lärarna, utan behöver styras av läraren, både att det sker och hur det sker. Enligt Lundahl (2011a) är det vid kamratbedömning ”viktigt att eleverna lär sig ge kommentarer som inte sårar klasskamraterna eller på något annat sätt förstör lärandet” (Lundahl, 2011a, s. 138) och att läraren behöver göra goda etiska avvägningar för att undvika att elever känner sig uthängda. Att kamratbedömning eller kamratgranskning som det också kallas, är fram-gångsrikt styrks av flera forskare (Gärdenfors, 2010a; Hattie, 2009; Lundahl, 2011a). Två av Lundahls (2011) fem strategier för framgångsrikt lärande handlar just om detta. Dels att använda eleverna som lärresurser för varandra och låta dem lära av varandras lärstrategier och kommentarer och dels att synliggöra lärandet. En lärare nämner att hon upplever att eleverna registrerar mycket mer av det de ser hos sina kompisar än när hon som lärare kommer och kommenterar något. Detta har visat sig i forskning menar Lundahl (2011) som också menar att forskning visat att den som ger kommentaren lär sig väldigt mycket själv.
En fördel som Jens nämner är just att elevers arbete dokumenteras och sparas över tid, samlat på ett ställe som en naturlig portfolio och sökbar utifrån att alla inlägg kategorise-ras. Att detta spar tid för läraren när de ska bedöma sina elevers arbeten är ett argument för bloggen som även Alexandersson, projektledare för Webbstjärnan, för fram på sina före-läsningar om bloggande i skola (Bäck, 2012, 24 januari).
För Rosita var de viktigaste syftena med bloggen att den skulle synliggöra lärandet för att elever lättare skulle kunna äga sitt lärande, dra slutsatser, se vad de lärt sig, att man kan tänka olika och lära av varandra. Hon är övertygad om att bloggen är ett viktigt redskap för att bedöma lärandet, exempelvis i matten, där de med ett program både kan förklara och rita hur de har tänkt när de löst en uppgift. Detta möjliggör för henne att ta del av hela
klassens strategier, något som hade tagit betydligt mer tid om hon skulle ha gått runt till var och en och frågat. Att bedömningen kan förbättras när lärandet synliggörs och elever-na får möjligheter att visa vad de kan, är något som Lundahl (2011) meelever-nar.
Även Jens ser en möjlighet att låta bloggen hjälpa till att utveckla matematiken, att låta den vara ett ställe där eleverna kan synliggöra sitt matematiska tänk genom att rita och muntligt förklara hur man löst en uppgift. Där tänker de att flera elevers strategier kan finnas och synliggöra olika sätt att tänka, vilket kan leda till bra matematiska samtal. Att det finns ett behov av att utveckla användningen av IT i matematikundervisningen visar Skolverkets kartläggning av skolornas IT-användning 2009 och enligt Per Jönsson, profes-sor i matematik vid Malmö Högskola, är Sverige förmodligen är sämst i Europa när det gäller att använda modern teknik i matematikundervisningen (Jämterud, 2011).
Bloggen verkar kunna vara ett redskap som kan användas till att integrera IT i matematik-undervisningen, och förbättra matematikkompetensen genom den möjlighet till formativ bedömning som erbjuds då elevernas strategier och kunskap kan synliggöras både för lära-ren och för eleverna när de kan rita och förklara hur de tänker och publicera på bloggen. Positivt med olikheter
Lärarna upplever att med bloggen synliggörs och bekräftas elevernas olikheter. De menar att det blir synligt att eleverna är bra på olika saker. Ingen av lärarna har märkt att eleverna jämför sig med varandra på ett negativt sätt, utan att olikheterna blir en styrka genom att eleverna ser att de är olika och att de kan hjälpa varandra. Det här arbetar lärarna mycket och medvetet med. Med bloggens vidgade textbegrepp, kan lärarna lyfta och förstärka det som behövs, exempelvis lite andra förmågor än de som traditionellt syns i skolan, enligt lärare i studien. Samtidigt som olikheter synliggörs menar Cecilia att en elevs svårigheter inte märks lika mycket på bloggen, att bloggen blir till allas fördel genom de tekniska verktyg och resurser som finns till hands. I vilken utsträckning eleverna jämför sig med varandra tänker de lite olika om.
Cecilia tror inte att hennes elever reflekterar över att någon lägger ut mycket och att någon alltid arbetar själv för att man är osäker, kanske för att alla hör till som en bit i pusslet. Jens och Rosita däremot tror att eleverna jämför sig med varandra, även om det inte sker på ett negativt sätt. Jens menar att eleverna har stenkoll på varandra, oavsett om de skriver på blogg eller på papper. Skillnaden nu är att de kan lyfta upp det och prata om det. Han nämner att de lägger mycket tid på att bejaka varandras olikheter och han lyfter ofta att man gör framsteg i sin takt och att det kan finnas poänger i en kort text.
Det framkommer olika aspekter på korta texter. Jens lyfter poängen med korta texter och menar att det är viktigt hur läraren uttrycker sig om en text, för det påverkar hur eleverna ser på varandras texter. Rosita menar att i bloggen, med de andra texterna synliga, bedö-mer eleven själv sin text på ett annat sätt än om hon/han skulle ha skrivit på ett papper och lämnat in till läraren. Det kan göra att texter blir längre utan att initiativet kommer från läraren. Rosita brukar tipsa eleverna om att titta på varandras texter om de inte vet hur eller vad de ska skriva.
Att vara en bit i pusslet
En annan aspekt av bloggens synliggörande av allas arbeten som Cecilia lyfter är att alla blir en bit i pusslet, alla hör till helheten. Den skapar en vi-känsla i en av klasserna. Vi är olika och tillsammans skapar det ”vi”. Som Cecilia uttrycker det:
− Ja, alla är en bit i pusslet, hon hör till och han hör till, lång eller kort berättelse, rolig el-ler tokig gåta. De är alla en del i hela pusslet
Enligt Gärdenfors (2010a) kan det bero på att en viktig faktor i det informella lärandet är ömsesidigheten; att vi tycker om att nå mål med andra och att bidra till något gemensamt arbete där varje elevs del i det hela är viktig för helheten. Jens beskriver en stolthet hos eleverna över bloggen som han tror beror på att man kan visa upp vad man gör och vilka man är. Om man tänker sig att det här även ryms vad man kan och har lärt sig, så kan även det här bidra till lärande enligt Gärdenfors (2010) och Lundahl (2011a, 2011b).
Tillgänglighet
På en blogg ligger instruktionen, dokumentationen, genomgången eller presentationen kvar och finns tillgänglig om en elev behöver gå tillbaka till den, om den varit sjuk och borta, men även om den behöver repetera eller vill läsa kommentarer. Rosita beskriver också att eleverna är mer motiverade att läsa igenom sin text igen när den ska in på blog-gen. Genom att de kommenterar varandras texter får de även möjlighet att återkomma till sin text flera gånger.
Bloggen gynnsam för många
Lärarna verkar se att bloggen gynnar alla elever mer eller mindre. De menar att alla gyn-nas av den verkliga läsaren, det vidgade textbegreppet, uppmärksamheten och synligheten av vad man har gjort. Dagbokstänket, att man får se vad man ska göra och vad man har gjort och att vara en del av helheten. Lärarna tror att bloggen kan fungera som ett mer jämställt verktyg som har möjlighet att inkludera fler. Men inte bloggen i sig själv utan i pedagogens tjänst tillsammans med andra digitala verktyg. Detta styrks även av Brodin när det gäller bloggen som ett IKT-redskap (Brodin, 2010). Hon har i sin studie sett att datorn ger elever med funktionshinder ett bättre självförtroende, men anser att alla barn gynnas av IKT oavsett funktionshinder eller inte. Däremot tillägger hon att datorn endast är ett redskap för inkludering (Malmqvist, 2011:). Jens påpekar att bloggen finns i en hel-het som har betydelse och när det gäller de elever som behöver allra mest hjälp, så gynnas de mest av allt av tid med läraren. Han menar att tiden elever skriver på bloggen bara är en liten del av allt klassrumsarbete.
Lärarna beskriver att fler elever kommer med på tåget. De beskriver att de skrivstarka, kanske speciellt flickorna, har möjlighet att utvecklas på sin nivå och att de inte längre har lika dåligt samvete för de elever som behöver större utmaningar. Enligt Klingberg (2011) handlar anpassning av undervisning lika mycket om att ge resurser och rätt verktyg till de elever som har goda förutsättningar men behöver extra stimulans, så att de kan utveckla sin fulla potential. Lärarna beskriver även hur de skrivsvagas texter, speciellt när det gäller pojkar med senare mognad av finmotorik, blir lättare att skriva på datorn. De har möjlig-het att lägga till bilder och texterna blir mer intressanta, lättlästa och finns i ett samman-hang. De stora möjligheterna att utgå från intressen och behov tillsammans med de digi-tala hjälpmedlen, som bland annat talsyntes, gör att svårigheter blir mindre.
Även Falkenbergs kommun, som blev Sveriges IT-kommun 2009, såg i sin utvärdering att datorn haft störst effekt för just elever med särskilda behov och de väldigt duktiga elever-na, elever som Skolverket lyft fram som särskilt viktiga (Hörngren, 2011). Att bloggen verkar gynna de skrivsvaga och skrivstarka är intressant med tanke på att Skolverket visat att vi i skolan anser att vi inte lyckas anpassa verksamheten efter de här eleverna i tillräck-ligt hög omfattning (Skolverket, 2010b).
Både lärare och forskare ser att vidareutbildning av lärarna behövs när det gäller pedago-gisk användning av IT i skolan (Brodin, 2010; Skolverket, 2010b). Det finns inte ett undervisningssätt som passar alla elever. Det krävs en verktygslåda där läraren kan plocka det verktyg som passar både målet och eleven (Bransford, 2000; Gärdenfors, 2010a; Klingberg, 2011). Här verkar bloggen vara ett verktyg som erbjuder anpassningar för ele-ver med olika förutsättningar. Tillsammans med möjligheten att bloggen lyfter olikheter som något positivt och låter allas texter bli till sin fördel kan bloggen även ses som gynn-sam för inkludering. Brodin har visat att IKT kan vara ett redskap för inkludering (Brodin, 2010).
Jens och Rosita beskriver att de ser ett större intresse hos flickorna för skrivandet på blog-gen och att läsa det skrivna. De tar för sig på ett positivt sätt och flera flickor har startat egna bloggar. Detta framkommer också i .SEs rapport Svenskarna och Internet som be-skriver hur flickorna dominerar bloggarna, både när det gäller att läsa och skriva. Även Olin-Scheller och Wikström (2010) ser samma mönster i sin forskning om fanfiction22. Jens erfarenhet är att skillnaden syns när det gäller det skriftliga. När det gäller radio eller film, är det ingen skillnad, vilket vi också ser hos Findahl (2011).
På bloggen finns även möjlighet för föräldrar som talar ett annat språk, att läsa bloggen på sitt språk med översättningsverktyg, vilket gör att de kan följa sitt barns skoldag.
Förändrad lärarroll
Rosita och Cecilia beskriver att arbetet med bloggen och arbetet med digitala verktyg bi-dragit till en förändrad lärarroll, där det inte längre handlar om att läraren vet allt och kun-skap ska överföras, utan mer att de gör det tillsammans. Man skulle kunna tolka det som att dessa lärares beskrivning av den förändrade lärarrollen också speglar en förändrad syn på lärande. Det är inte längre kunskapsöverföring utan lärandet ses mer som en process. En förändrad lärarroll vid asynkrona distansutbildningar på nätet är också något som Bjessmo och Karlsson (2008) har sett. Den förändrade lärarrollen och bloggen har bidragit till en förbättrad relation med eleverna, menar Rosita och Cecilia. Att relationen till lära-ren är av betydelse för motivationen menar både Hugo (2007) och Skolverket (2010a). Jens och Maria ansåg däremot inte att bloggen hade bidragit till en förändrad lärarroll. Bloggen blir som Jens uttrycker det, ett öppet klassrum med insyn i lärandet för både för-äldrar, andra elever och kollegor. Han berättar att klassbloggarna tillsammans med Le-arning Study23 på skolan har bidragit till ett lärande klimat bland kollegorna, med insyn i varandras arbete och där de lär av varandra. Detta är helt i enlighet med läroplanen, där vi
22 Berättelser på nätet baserade på karaktärer från redan kända verk, som Harry Potter, Twilight mm. Ofta skrivna av fansen själva, utan vinstsyfte och utan tillåtelse från ursprungsverkets författare.
23 Learning study är en kompetensutvecklingsmetod där lärare genom samarbete, att filma varandras lektioner och utvärdera den, hjälps åt att hitta en undervisning som ger bästa möjliga lärande hos eleverna.
kan läsa att ”alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande” (Skolverket, 2011, s. 14).
Digital kompetens
Lärarna använder bloggen tillsammans med andra digitala verktyg och vill inte gärna sär-skilja verktygen utan menar att de hör ihop. För Cecilia har blogg-projektet ökat använd-ningen av digitala verktyg och datorn har blivit ett naturligt arbetsverktyg och gett digital kompetens, från att tidigare mest ha setts som ett verktyg för spel och chatt. Övriga lärare är också överens med Cecilia om att elevernas digitala kompetens har ökat genom bloggen och övriga digitala verktyg som används. Alexandersson, menar på Webbstjärnans blogg den 24 januari 2012 att: ”Det enda sättet för dem att lära sig webbpublicering är att arbeta med verktygen, att få tid att reflektera och förstå”.
Bloggen verkar på ett naturligt sätt kunna bidra till att öka elevernas digitala kompetens. Detta är intressant av tre skäl. Digital kompetens är ett område vi behöver utveckla i sko-lan då det nu hör till en av EU:s nyckelkompetenser, likställt med att kunna läsa, skriva och räkna (Skolverket 2008). Att det är likställt med läsning, räkning och skrivning ställer krav på oss i skolan att hitta vägar att integrera IT i undervisningen. Bloggen finns även i ett demokratiperspektiv. Den kan ge alla elever digital kompetens oavsett tekniska förut-sättningar hemifrån och dessutom sker mycket idag på nätet vilket förutsätter kritiska kon-sumenter och producenter som kan hantera informationen. Digital kompetens är också viktigt att utveckla utifrån att forskning visat att elever, trots att de vuxit upp med den di-gitala tekniken och ibland kallas för nätets infödda, inte självklart behärskar den (Samu-elsson, 2010; White, 2011).