Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Estetisk-filosofiska fakulteten
Nathalie Thegel
På riktigt
Fyra lärares erfarenheter av blogg i undervisningen
It gets real
Four teachers’ experiences from using blog in teaching
Examensarbete 15 hp
Lärarprogrammet
Datum: 2012-04-05
TACK TILL
Min handledare Dan Åkerlund för all hjälp, tid och allt tålamod. Min familj för deras stöd, uthållighet och inspiration.
ABSTRACT
The purpose of this thesis was to find out what experiences teachers have from using a class blog in teaching. What are the advantages and disadvantages by the use of blogs in education? I have used qualitative interviews with four teachers in grades 1 to 6 who have worked with a class blog in teaching between one and three years.
The study has shown that teachers' experience is that the blog serves as motivation and pro-motes learning for many different pupils and that, together with other digital tools is more equal. The main benefits that teacher mention is the expanded concept of text that offers mul-tiple forms of expression and the authentic reader, which makes it more real, important and meaningful. Other benefits that come up are that it helps students to see their learning and learn from and with each other. The teachers think that the blog makes the students work, learning and differences visible in a positive way while difficulties become less visible. Ac-cording to the teachers it creates a sense of belonging. They also feel that it increases the digi-tal literacy, the computer becomes a tool and the blog has together with other ICT-tools for some of the teachers contributed to a different teacher role. One of them says that one ad-vantage is that everything is archived, you can see what you have done earlier and it keeps things in order.
The study indicates that the blog promotes pupils with both strong and weak writing skills, as the writing is not dependent on fine motor skills, digital tools make the text easier to write and the ability to adapt to the pupils’ abilities and interests. That’s a big advantage, according to the teachers in the study. Some of the teachers experiences that girls have a strong interest and confidence in the blog, especially when it comes to writing.
The teachers find it hard to see disadvantages, but mention the dependence of effective IT support as technology causes trouble and the need for routines in the beginning as it may take some time to learn the tools, yet a teacher says that the blog saves time after a while. They also believe that you need to think in advance about what you publish.
The teachers emphasize that the blog is only a tool in the teacher’s hands, which has to be based on a pedagogical idea.
SAMMANFATTNING
Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka erfarenheter lärare kan ha av klassblog-gen i undervisninklassblog-gen. Vilka fördelar och nackdelar ser de med blogg i undervisninklassblog-gen? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra lärare i skolår 1-6 som har arbetat med klassblogg i undervisningen mellan ett och tre år.
Studien har visat att lärarnas erfarenheter är att bloggen fungerar som en motor för eleverna och gynnar lärandet för många olika elever och att den tillsammans med andra digitala hjälp-medel är mer jämställt. De största fördelarna som lärarna nämner är det vidgade textbegreppet som erbjuder flera uttrycksformer och den autentiska mottagaren, som gör att det blir på rik-tigt, viktigt och meningsfullt. Andra fördelar som kommer fram är att den hjälper eleven att se sitt lärande och lära av och med varandra. Lärarna menar att den synliggör elevernas arbeten, lärande och olikheter på ett positivt sätt, samtidigt som svårigheter blir mindre synliga. Enligt lärarna skapas en känsla av att alla hör till. De menar också att den ger en ökad digital kompe-tens, att datorn blir ett arbetsredskap och den har hos vissa lärare bidragit till en förändrad lärarroll. En av lärarna menar att en fördel är att allting arkiveras, man ser vad man gjort tidi-gare och den håller ordning.
Studien pekar på att bloggen gynnar både skrivstarka och skrivsvaga elever, då skrivandet inte är lika beroende av finmotorik och digitala hjälpmedel gör texten mer tillgänglig tillsammans med möjligheten att utgå från sina förutsättningar, intressen och behov. Det är en stor fördel, enligt lärare i studien. Det kommer fram att flickor tar plats i arbetet med bloggen, i synnerhet då det gäller skrivandet.
Lärarna har svårt att hitta nackdelar, men nämner beroendet av en fungerande IT-support när tekniken strular och att det i början är bra med rutiner eftersom det kan ta lite tid innan red-skapen sätter sig. Samtidigt menar en lärare att bloggen spar tid efter ett tag. De menar även att man behöver tänka i förväg på vad man publicerar.
Lärarna betonar att bloggen bara är ett verktyg i pedagogens hand och att den behöver bäras av en pedagogisk idé.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning och bakgrund ... 1
IT-utvecklingen ... 1
Barn och IT ... 2
Skolans uppdrag ... 3
Sociala medier i skolan ... 5
Syfte ... 5
Litteraturgenomgång ... 6
Motivation som drivkraft för lärande ... 6
Multimodalitet och ett vidgat textbegrepp ... 8
Socialsemiotik ... 10
Språket som funktionellt ... 10
Språkets grund – att skapa mening tillsammans med andra ... 11
Att se sitt eget och andras lärande. Att lära av och med varandra ... 12
Begrepp och debatt ... 13
Nätets infödda, eller? ... 13
Modern kommunikation ... 13
Digital teknik och pedagogik ... 13
Könsskillnader ... 15
Svårt att anpassa undervisningen till elevers olika förutsättningar ... 15
Sammanfattning ... 15
Metod ... 17
Val av metod ... 17
Urval ... 18
Tabell över lärarna ... 18
Genomförande ... 19 Etiska överväganden ... 21 Resultat ... 22 Resultatdelens upplägg ... 22 Klassbloggens fördelar ... 22 Verkliga läsare ... 22
Ett vidgat textbegrepp ... 24
Synliggörande ... 28
Kollaborativt lärande: att lära tillsammans och av varandra ... 30
Bloggen gynnsam för många ... 32
Förändrad lärarroll ... 35
Förändrad lärare-elevrelation ... 36
Digital kompetens ... 37
Klassbloggens svårigheter och fallgropar ... 37
Diskussion ... 39
Metoddiskussion ... 39
Resultatdiskussion ... 40
Verkliga läsare ... 40
Ett vidgat textbegrepp ... 41
Synliggörande och kollaborativt lärande ... 42
Bloggen gynnsam för många ... 45
Förändrad lärarroll ... 46
Digital kompetens ... 47
Svårigheter och fallgropar ... 47
Förutsättningar och hinder ... 48
Slutsatser ... 48
Frågeställningar att arbeta vidare med ... 49
Framtiden ... 50
Referenser ... 52
INLEDNING OCH BAKGRUND
Som lärare behöver man nästan dagligen hitta nya vägar att stödja elevers lärande. Ofta handlar det om elever som skolan inte lyckas fånga eller hitta vägar till lärande för. Inte sällan har jag då sett att just den digitala tekniken erbjudit sådana möjligheter. Denna erfa-renhet, tillsammans med min egen upptäckt av de sociala mediernas1 potential för lärande, väckte min nyfikenhet över hur dessa medier kan användas i undervisningen. Sociala me-dier i skolan är dessutom ett aktuellt problemområde som det inte hunnit forskas mycket kring ännu.
De sociala mediernas tillgänglighet och kollaborativa egenskaper är slående. En vän hade lagt in kort från sin semester i Syrien på Facebook. Jag frågar i en kommentar vid bilden var bilden är tagen och hon berättar. En vän till henne som jag inte känner, dyker upp i konversationen. Jag berättar om min upplevelse av bilden, en upplevelse som är ny för henne och som hon inte tänkte på när hon var där. Hon berättar om platsens historia. Hen-nes vän lyfter ett samtal om språket med koppling till bilden. Alltsammans blir ett gemen-samt lärande utifrån en bild i ett socialt medium från en semesterresa.
Uppsatsens frågeställning härrör ursprungligen från mitt teknikintresse och min längtan att hitta nya möjligheter och vägar i elevers lärande och att ge alla barn de bästa förutsätt-ningar för lärande. Största delen av mitt arbete som yrkesverksam lärare har varit inom särskolan, men även med elever utanför denna skolform som har behövt hitta andra vägar till lärande. Som teknikintresserad har jag fångat upp de möjligheter som digitala hjälp-medel kan ge. Min erfarenhet av de digitala resursernas stora möjligheter och motiverande kraft har ökat intresset än mer. I mitt arbete möter jag många elever vars lärande och självbild begränsas av otillräckliga förutsättningar. Sociala mediers framfart ledde min nyfikenhet till bloggen och lärares erfarenheter av den i undervisningen.
IT-utvecklingen
Hur viktig är frågan om bloggen som socialt medium i undervisningen egentligen? IT-utvecklingen har gått snabbt, från det att internet började erbjudas gemene man i mitten av 1990-talet tills idag, 15 år senare, när 90% av befolkningen mellan12-44 år använder in-ternet dagligen (Findahl, 2011) och 95% av barn mellan 9-12 år använder inin-ternet på friti-den (Medierådet, 2010). Samma utveckling ser vi när det gäller sociala medier. Hälften av alla svenskar är med i sociala nätverk. Det europeiska forskningsprojektet EU Kids online 2010 rapporterar att över hälften av 9-16-åringarna i de 25 ingående länderna har en profil på något socialt nätverk (Feilitzen, Findahl & Dunkels, 2011). Enligt Mediebarometern 2010 är användningen av sociala medier nu vanligare än användningen av traditionella medier på nätet (Nordicom-Sverige, 2011). Av alla som använder internet besöker 2 av 3 ett socialt medium och under de senaste fyra åren har det ökat med 10 procentenheter varje år. I åldern 16-25 är snart alla (96%) ute på de sociala nätverken (Findahl, 2011).
Ett exempel på sociala medier är Facebook som snart finns i var människas hem. Hans Rosén skrev i DN den 9 december 2011 att hälften av svenskarna har ett konto på Fa-cebook och 800 miljoner använder FaFa-cebook världen över; en häpnadsväckande siffra. En niondel av världens befolkning kan med andra ord kommunicera med varandra i realtid. Fler och fler kommuner, tidningar och företag ser idag till att finnas i sociala medier. Även inom skolan letar sig den nya tekniken och sociala medier in. Här möter vi tillsammans med IT även förkortningen IKT, informations- och kommunikationsteknik, som vill be-tona det kommunikativa perspektivet på tekniken. Enligt webbsidan för konferensen Framtidens Lärande har 180 kommuner i Sverige inlett eller planerat en satsning på en dator till varje elev (Taawo, Davidsson & Becker, 2012). På det pedagogiska nätverket Dela2, hittar man ett flertal grupper och diskussioner runt sociala medier i klassrummet. Söker man på begreppet ”Sociala medier” skolan på Google får man 17,6 miljoner sök-träffar och söksök-träffarna har fördubblats bara det senaste året jämfört med året innan (2012-02-11). Även bloggar3 har de senaste åren blivit mycket populära och fenomenet har vuxit lavinartat och används nu av fler än någonsin och i betydligt fler sammanhang. Enligt Wikipedia (2012) beräknades det i april 2009 dagligen i världen starta ca 190 000 bloggar. Att blogga har blivit något man kan försörja sig på. Hos över hälften av de unga kvinnorna ingår bloggläsandet i den dagliga aktiviteten. En tredjedel skriver också på egna bloggar (Findahl, 2011). Bland de yngsta (9-14 år) är andelen bloggläsare hög, nästan en fjärdedel (23 procent) besökte någon blogg och 9% skrev i en egen blogg en genomsnittlig dag (Nordicom-Sverige, 2011).
Något som också har förändrats i både samhälle och skola är synen på text. Traditionellt har text inneburit löpande skrift och i vissa fall även tal. Men med bildens intåg som kommunikationsform tillsammans med andra kommunikationsformer som blivit mer till-gängliga med den nya tekniken som film, bild och ljud, har textbegreppet vidgats. Till detta hör multimodalitet, ett begrepp som blivit populärt i forskningslitteratur och som innebär att det finns många olika uttryckssätt för kommunikation (Kress, 2010). Detta vi-dareutvecklas mer i litteraturgenomgången.
Barn och IT
I rapporten Svenskarna och Internet 2011 ser vi att den digitala tekniken är en självklar del av många barn och ungdomars liv idag. Det är vanligt att tv-program för barn har hemsi-dor där det finns mer information, tävlingar och spel. Många yngre hittar på Bolibompas hemsida och i föräldrarnas smartphones som i sin egen ficka och de äldre har inte sällan egna smartphones och umgås lika mycket i sociala medier som IRL4. Genomsnittsåldern för internetdebut har de senaste åren sjunkit ett år för varje år. 2010 hade hälften av alla treåringar börjat bekanta sig med internet. Samma år var andelen unga 12-15 år som an-vände sociala medier 85% (Findahl, 2011). Därför är det idag svårt att räkna bort den nya tekniken och de sociala medierna när man exempelvis ser på lärandet i skolan. Med tanke på att den uppväxande generationen nu möter tekniken på ett helt annat sätt, har begreppet nätets infödda dykt upp (Hernwall, 2010; Olin-Scheller & Wikström, 2010). Med det
2 Dela är ett nätverk på nätet för lärare, pedagoger, skolledare, forskare, bibliotekarier och beslutsfattare med intresse
att dela idéer, frågor och erfarenheter om skolan, se www.shareanduse.ning.com.
3 En blogg en webbdagbok där läsare har möjlighet att lämna kommentarer och kan prenumerera på nya inlägg (Wiki-‐
pedia).
4 IRL är ett vanligt förekommande internetslang som står för In Real Life, som står för den verkliga världen i motsats till
nar man att de har datorns och Internets digitala språk som modersmål och att deras relat-ion till och kompetenser på området skiljer sig markant från gruppen digitala invandrare, som inte föddes in i den digitala världen. Men denna indelning i digitalt infödda och digi-tala invandrare ifrågasätts av andra forskare som menar att de kan leda tankarna fel om vi tror att alla barn därmed behärskar den digitala tekniken (Samuelsson, 2010; White, 2011). Det här beskriver jag mer om i litteraturgenomgången.
Skolans uppdrag
I denna digitala värld som fortsätter att utvecklas i snabb takt är skolans uppdrag att rusta alla elever inför framtiden. Det går fort och förutsättningarna för lärande förändras med de nya verktygen (Bjessmo & Karlsson, 2008). Hur ser det då ut när det gäller IT i skolan? Om vi flyttar blicken utanför Sverige kan vi se att händer mycket inom IT och skolan, vilket Pålsson presenterar i Omvärldsbloggen, en blogg som Skolverket driver. Där kan vi läsa att digital kompetens nu lyfts fram i brittisk skoldebatt och att den danska regeringen både har presenterat sin nationella strategi för IT i skolan och tillsatt en rådgivningsgrupp för IT i skolan. I november kunde vi där läsa att man i provinsen British Columbia i Ca-nada har tillsatt en plan som ska anpassa skolan till de förändringar som sker i samhället, där en punkt handlar om att den pedagogiska IT-användningen ska stärka och ge stöd åt lärandet och IT. Han skriver även om hur både demokrater och republikaner i USA har gett klartecken till en storsatsning på tillämpad forskning kring IT och lärande i skolan och att alla skolor i USA ska gå över till digitala läromedel de närmaste åren. I Skottland arbe-tar regeringen sedan november 2010 på en strategi för IT och lärande som syfarbe-tar till att förändra och förbättra skolans undervisning och arbete. I alla dessa exempel hämtade från Omvärldsbloggen (omvarld.blogg.skolverket.se)handlar det både om att hjälpa lärarna att undervisa bättre med hjälp av teknikens möjligheter, att låta tekniken hjälpa till att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och se till att lärarnas undervisning kan nå ut till fler elever, över nätet. Det handlar inte om att undervisa traditionellt med teknikens hjälp, utan att tänka om och hitta nya vägar.
2010 placerades Sverige i topp på tre internationella index5 som på olika sätt försöker mäta och jämföra länder efter hur framgångsrika de är som ett informationsteknologiskt
land och Sverige har fortfarande en framskjuten plats på FN-organet ITU:s ICT
Develop-ment index6och brukar räknas till ett av de datortätaste länderna (Findahl, 2011). Detta lyser inte igenom inom skolan. Trots att vi tidigt satsade miljarder på att öka användning-en av IKT i skolan ganvändning-enom KK-stiftelsanvändning-en, ITIS-projektet och kommuners egna investering-ar är användningen av tekniken ojämn (Säljö, 2009). Ett möjligt skäl som nämns är att vi har saknat styrning och krav på resultat när det gäller den pedagogiska användningen. Sverige är idag det enda nordiska land som inte har en nationell strategi för IT och fors-kare efterlyser en digital vision för skolan (Carlsson, 2011). Men IT-utvecklingen i skolan är kommunernas sak, tycker både SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och utbild-ningsdepartementet (Lena Hörngren, 2011). När det gäller vår utbildningsminister Jan Björklund, så har hans budskap ”minst av allt handlat om digital kompetens” enligt
5
Se Svenskarna och Internet 2010 för mer information om dessa index.
6 Det består av tre delar där den första gäller tillgång (mobil, dator m.m), den andra användning
wall (Carlsson, 2011). Björklund har inte stött digitala satsningar som 1-17 och har även uttalat sig bekymrat om effekten av surfplattor i skolan (Folcker Aschan 2012, 1 februari). När det gäller den digitala kompetensen i skolan ligger Sverige på efterkälken. Till exem-pel har Norge digital kompetens inarbetad i varje ämnes kursplan och England har gjort stora satsningar. Men i Sverige saknar Skolverket direktiv för att föra in digital kompetens i grundskolans kursplan och den nya lärarutbildningen som slog igenom 2011 har kritise-rats för att sakna IT-inslag (Jerräng, 2010). De nya läroplanerna/kursplanerna har alltså fått kritik för att de inte tillräckligt tydligt lyfter digital kompetens. Men mellan raderna dyker ändå IKT upp i alla ämnen, trots att man inte har använt begreppet digital kompe-tens en enda gång. Vår uppdragsgrund framgår i läroplanen bland annat genom följande skrivningar (Skolverket, 2011):
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informat-ionsflöde och en snabb förändringstakt (s.9).
Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker (s.10).
Det står även att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera stånd-punkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. (s.13)
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommuni-kation, skapande och lärande. (s.14)
Holmqvist på Skolverket, menar att ”Digital kompetens, informationssökning och källkri-tik utgör en del av det centrala innehållet i kursplanerna. Detta är övergripande kunskaper som eleverna ska tillskansa sig i de flesta olika ämnena” (.SE, 2012).
2006 antogs dessutom EU:s rekommendationer om åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, vilka man menar ska genomsyra hela utbildningssystemet i medlemsländerna. Digital kompetens är en av de åtta nyckelkompetensernaoch är nu likställt med att läsa, skriva och räkna (Skolverket, 2008). Alexandersson, projektledare på bloggtävlingen Webbstjärnan8 menar:
”Att använda sig av internet, både som källa och publiceringsyta borde i dag vara en självklar del av vardagen i alla klassrum. På samma sätt som alla generationer 30+ lärde sig analysera en tidnings innehåll, skilja på en ledare och ett reportage, bedöma källor och skriva insändare behöver dagens elever kunna hantera nätets källor och publiceringsytor, öva sig i att höras och synas i det offentliga rummet”. (Näslundh, 2010)
Till skillnad från de unga är den digitala världen ett nytt område för många lärare. Det finns en digital klyfta mellan generationerna. Det enskilt största problemet inom dagens utbildningssystem som OlScheller och Wikström (2010) ser det, är att lärarna är in-vandrare i den digitala världen och kämpar med att undervisa elever som talar ett helt nytt
7 En dator till varje elev
språk. Lärare är inte längre en naturlig auktoritet på det här området vilket gör att många lärare känner sig tveksamma inför att använda det i undervisningen. Enligt Säljö (2009) ser användningen av tekniken i skolan ser väldigt olika ut, och det hänger ofta på lärarens eget intresse eller rektorns engagemang om frågorna drivs. När det gäller lärarutbildning-en finns det ett motstånd mot IT-stödda undervisningsmetoder lärarutbildning-enligt Granberg (2011), eftersom de strider mot traditionella föreställningar om undervisning och lärande.
Sociala medier i skolan
Förändringarna både i samhället och i styrdokument har lett till att många har börjat med sociala medier i klassrummet. Vad är då egentligen sociala medier? Det är ett verktyg för social interaktion på nätet där man erbjuds vara både konsument och producent på samma gång. Olin-Scheller och Wikström (2010) nämner i sin bok om författande fans att man inom kulturproduktionen nu pratar om prosumenter, där gränserna mellan producenter och konsumenter mer och mer försvinner. Vad kan då sociala medier i klassrummet handla om? Det kan handla om Skype som ger eleverna möjlighet att ha videosamtal med vem som helst oavsett avstånd, wikis som bygger på att man skapar något tillsammans, Fa-cebook som kan ge möjlighet till snabb interaktion kring läxhjälp, hemuppgifter eller nå-got projekt, YouTube där man delar och kommenterar varandras filmer. Det kan vara en blogg som bland annat blir en dagbok på nätet där man kommenterar egna erfarenheter och omvärlden. Internet erbjuder på detta sätt samspel med många autentiska mottagare och ett gemensamt lärande.
Syfte
Syftet med den här studien är att undersöka lärares syn på användningen av bloggar i undervisningen. Sociala medier, inklusive bloggar, är en i högsta grad aktuell kommuni-kationsform i samhället och bland våra unga och kommer med största sannolikhet att vara det framöver. Digital kompetens har blivit ett tydligt uppdrag för skolan både enligt styr-dokument och enligt EU (Skolverket, 2008; Skolverket, 2011). Lärande bygger i många avseenden på kommunikation och digital teknik i skolan är ett område att utveckla. Vi kan dessutom i läroplanen läsa att det inte är ”tillräckligt att i undervisningen förmedla kun-skap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demo-kratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet” (Skolver-ket, 2011, s.8). Mycket av samhällslivet sker idag på internet. Sammantaget finns det en lång rad aspekter som gör det intressant att undersöka lärares erfarenheter av bloggen i undervisning och lärande.
Min frågeställning är följande:
- vilka fördelar och nackdelar kan lärare se med blogg i undervisningen?
LITTERATURGENOMGÅNG
I det här avsnittet går jag igenom kunskapsläget i forskning och aktuell debatt när det gäl-ler IT och lärande.
Motivation som drivkraft för lärande
Gärdenfors citerar i sin bok Lusten att lära Jarl Bengtsson, som under många år var forsk-ningschef på OECD och låg bakom projektet Understanding the Brain: Towards a New Learning Science: ”Det minsta man kan begära av skolan är att den lämnar ifrån sig bar-nen med samma lust att lära som de hade när de kom hit.” (Gärdenfors, 2010a, s. 82). Det skapar enligt Gärdenfors (2010a), en rejäl utmaning för skolan som system att skapa struk-turer som höjer elevernas inre motivation.
Enligt Gärdenfors (2010a) är drivkraften bakom allt informellt lärande den inre motivat-ionen. Här behöver man skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation finns det nästan inga gränser för vad man kan lära sig. Man gör något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse, man är intresserad av det man gör och blir nyfi-ken, koncentrerad och ivrig. När man drivs av yttre motivation gör man något för att det ger något annat som är värdefullt, men som inte handlar om aktiviteten i sig. Skolan ut-nyttjar ofta den yttre motivationen, genom betygen, medan vardagliga lärandet utanför skolan oftast drivs av den inre motivationen (Gärdenfors, 2010a, 2010b).
Gärdenfors (2010a) tar även upp att hjärnforskning visat att det viktigaste när det gäller utvecklingen av kognitiva förmågor som att läsa, skriva och räkna, är motivation och ele-vernas känslor. Enligt honom bör skolan därför inrikta sig på hur vi kan stödja och för-stärka elevernas medfödda motivation. Han drar det så långt att han säger att det inte kan finnas något lärande utan känslor och motivation eftersom det alltid finns en känsla kopp-lad till lärsituationen, till exempel glädje, skam och frustration. Här finns det enligt hans teori en möjlighet att påverka känslorna åt rätt håll genom att öka elevens känsla av att ha kontroll över sitt lärande och om eleven får en positiv uppfattning om värdet av det som de ska lära sig (ibid.) Och enligt läroplanen ska läraren ”stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan” och ”organisera och genomföra arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt” (Skolverket, 2011, s. 14).
• Mötet med läraren, att det finns en djupare relation. • Att skolan är meningsfull och begriplig, på riktigt.
• Delaktigheten, det vill säga att eleven känner att hon/han gör det för sin egen skull och att hon/han får vara med och bestämma.
Betydelsen av att det finns en relation mellan lärare och elev och att skolan är meningsfull återkom även i konferenser Skolverket anordnade 2010 för att stimulera till diskussion om motivation, lärande, ledarskap och föräldrasamarbete (Skolverket, 2010a). Som en röd tråd genom varje föreläsning gick betydelsen av att som lärare kunna kommunicera sitt ämne på ett bra sätt. En del av detta är att som lärare skapa en relation till eleven för att eleven ska bli motiverad men också att skolarbetet måste kännas meningsfullt och begrip-ligt. Ju mer det är på riktigt, ett begrepp som lyftes fram på konferensen, ju lättare är det för eleven att bli motiverad – när ingen motivation finns (Skolverket, 2010a).
Att motivationen påverkas när det blir på riktigt ser vi hos Svensson (2008), som beskriver hur eleverna uppskattade omvärldskontakterna och tyckte att skolan blev mer verklighets-anpassad, vilket skapade ett större intresse. Hon menar att autentiska mottagare skapar en större läsekrets och ger texten en formell status. Med autentiska mottagare och verkliga läsare menas även i fortsättningen de omvärldskontakter som bloggen skapar. Att blog-gens autentiska mottagare, verkliga läsare, gör att det blir på riktigt och ökar motivation-en kommer ävmotivation-en fram i tidigare arbetmotivation-en som gjorts (Christersson, 2011; Forslund & Lind-fors, 2010; Ingers & Tandefelt, 2008; Mathiasson, 2011).
Åkerlund (2011a) lyfter förutom bloggens autentiska mottagare en till aspekt som gör att bloggen kan upplevas vara på riktigt. Dels har den en verklig läsare som kan dela elevens upplevelse och berättelse och ge respons som gör att texten blir på riktigt. Men den ger även eleven möjlighet att berätta om ett ämne utifrån sina egna upplevelser och erfaren-heter vilket gör lärandet meningsfullt och på riktigt och ökar möjligheten till förståelse. Att använda sina upplevelser igen ger större chans att komma ihåg dem (ibid.).
När det gäller skriv- och läsinlärning så utgår den norske forskaren Tragetons (2009) me-tod Att skriva sig till läsning från det meningsfulla budskapet. ”Förmedlingen av budskap-et är dbudskap-et centrala, barnen måste ha något att säga, och inkodning är lättare än avkodning … Läsningen blir enklare med meningsfull avkodning redan från första början. Motivationen är drivkraften för hela skriv- och läsprocessen och ger skrivlust och läsglädje” (Trageton & Nilsson, 2005, s.175). Att insikten om betydelsen av att kunna skriva ökar lusten att skriva och läsa kommer även fram i tidigare studier.
Multimodalitet och ett vidgat textbegrepp
En blogg innehåller text. Därför blir textbegreppet centralt i uppsatsen; ett begrepp som blivit mycket diskuterat och omvärderat de senaste åren. Traditionellt har vardagsbetydel-sen av text varit löpande skrift och ibland till viss del även tal. Nuförtiden innehåller texter i reklam, medier och läromaterial både bild, ljud, film, skrift och färg (Björkvall, 2009). Ett exempel på det är en interaktiv digital lärobok, som nyligen har kommit ut på mark-naden. Den innehåller både videos, foton och 3D-diagram, liksom verktyg för att belysa stycken, anteckna och förvandla glosor och begrepp till flashkort för inövning. Tillsam-mans med företagets program för att själv kunna skapa dessa interaktiva böcker, blir det möjligt att som lärare skapa sina egna läroböcker utifrån det vidgade textbegreppet. Dess-sutom har även eleverna med all digital teknik som finns idag, stora möjligheter att skapa avancerade multimodala texter (Selander & Kress, 2010; Åkerlund, 2008; Åkerlund, 2011b).
Björkvall (2009) och Kress (2003) skriver båda om hur dominant bilden har blivit i dags-tidningar och läromedel och om den enorma ökning av bildanvändning som har kommit med alla skärmbaserade medier såsom mobiltelefoner, teve och internet. I och med att bilden har blivit alltmer dominerande i kommunikationen har textbegreppet vidgats (Björkvall, 2009; Kress, 2003; Kress, 2010). Vi kan bland annat se det hos Björkvall (2009) som i sitt textbegrepp innefattar även visuella element, som bilder, illustrationer och textlayout utifrån en syn på texten som kommunicerande och betydelseskapande. Han menar att bilder behövs i kommunikationen och skriver till och med att det i skriftspråk-liga texter kan vara svårt att skapa betydelse utan något visuellt element som bilder eller grafik (ibid.).
Även Skolverkets definition av det vidgade textbegreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet, bild, film och ljud. Det återfinns i kursplanerna för svenska och skrevs ut i klartext 1994 med argumenten att skolan behöver följa samhällets förändringar där det inte längre räcker med literacy, det vill säga att behärska skriftspråket, utan där generell mediakompetens, media literacy, numera behövs. Skolverkets beskriver på sin hemsida de förändrade villkoren när det gäller läsning och skrivande:
”Nuvarande kursplanen i svenska för grundskolan betonar betydelsen av att kunna tolka film och bilder, hantera digitala medier och att förhålla sig kritisk och grans-kande till vardagens informationsflöden. Dagens digitala medielandskap skapar helt andra villkor för läsning och skrivande än när tryckpressen dominerade. Detta måste eleverna helt enkelt lära sig att handskas med och därför är det en viktig del av svenskundervisningen”. (Pålsson, 2010)
Just hur läsande och skrivande förändras när skärmen ersätter boken som dominerande medium beskriver Kress (2003) i Literacy in the New Media Age. Säljö (2009) beskriver möjligheten att ”vägen till kunskaperna blir annorlunda. Förr lärde vi oss forma bokstäver och stava för att kunna skriva ord och meningar. I en digital värld skriver man samtidigt som man lär sig stava och upptäcker meningsbyggnadens finesser” (Säljö, 2009, s.27). Tragetons metod WTR9 bygger på denna omvända princip med datorn som hjälp, utifrån att skrivning är lättare än läsning och datorn som skrivredskap är enklare än pennan (Tra-geton & Nilsson, 2005).
Selander och Kress (2010) går ett steg längre i sitt textbegrepp och inkluderar alla me-ningsbärande uttryck i begreppet multimodalitet. Ett mod/tecken kan sägas vara varje ut-tryck vi kan använda i kommunikationen, såsom exempelvis kroppsspråk, bilder, rytm, möblering i ett klassrum, handstil och röst. Texter som omfattar flera olika kommunikat-ionsformer brukar därför kallas för multimodala. Björkvall (2009) ger exempel på multi-modala texter som består av kombinationer av tal, skrift, bild, musik, rörliga bilder som exempelvis i radioreklam, musikvideor och film. Han konstaterar att vi, då vi lever i en multimodal tid och troligtvis kommer att se en framtid som är än mer multimodal, behöver ha multimodala analysmetoder av text där fler uttryck ingår (Björkvall, 2009). Han anty-der att bilanty-der har en grammatik precis som skriftspråket och att det alltmer blir en demo-kratifråga att kunna läsa de bilder vi möter. Vilket budskap påverkas jag av i bilderna omedvetet? Vilket budskap vill jag ge? Han tar ett exempel med flyktingar avbildade i grupp, där han menar att det är tänkbart att människor i grupp blir svårare för läsaren att identifiera sig med, och därmed svårare att acceptera och känna empati med och ställer frågan vad det innebär i ett vidare samhällsperspektiv? Bilder i massmedia och läroböcker har kraft att påverka och förändra oss och det är därför viktigt att kunna granska bilder kritiskt, enligt honom.
Han anför att ett skäl till bildens intåg i kommunikativa sammanhang till viss del kan vara västvärldens uppmärksamhetsekonomi, att det möjligen är lättare att fånga uppmärksam-het med hjälp av visuella uttrycksformer i dagens överflöd av intryck.
Det normala för mänsklig kommunikation är just multimodalitet enligt Kress (2010). Han hävdar att kombinationen av exempelvis bild, text och färg har stora fördelar eftersom varje tecken har sin egen distinkta potential för att skapa mening, varje tecken har sin spe-cifika funktion. Exempel som han tar upp är att bilden visar det som kan ta för lång tid att läsa, namn kan vara svåra att visa och färger kan belysa, tydliggöra och lyfta fram vissa specifika aspekter av budskapet.
En fördel med att kombinera ljud och bild enligt Gärdenfors (2010a) är att de har två olika arbetsminnen, ett för hörseln och ett för synen. De fungerar oberoende av varandra, vilket betyder att vi har två minnesförråd till hjälp när vi använder både ljud och bild, mot om man enbart använder ljud eller bild. ”Den digitala tekniken erbjuder i själva verket möj-ligheter till lärande som är radikalt annorlunda än vad som kan uppnås med skriven text och statiska bilder” (Gärdenfors, 2010a, s. 228).
Socialsemiotik
Språkets funktion och syfte är centralt i bloggen. Det är också centralt i uppsatsen och därför presenteras teorin socialsemiotik här som sammanfattningsvis menar att allt språk utgår från vårt behov av att skapa mening tillsammans med andra och att språket är funkt-ionellt, det vill säga, vi skapar de tecken/uttryck som passar bäst just då och som finns till hands.
Språket som funktionellt
I begreppet multimodalitet och teorin socialsemiotik finner vi det vidaste textbegreppet, där text innefattar allt meningsskapande, där allt som har betydelse i kommunikationen blir en byggsten, ett semiotiskt tecken. Tecken för Kress (2010) är att närma sig språket i vid bemärkelse; talat, skrivet, läst, kroppsspråk, konstruktion, skulpturer, teckningar, lek, röst, tonfall osv. Han menar att varje tecken är både mening och form samtidigt och att användaren inte använder ett tecken utan skapar det och ger det mening i en form som hon/han valt utifrån sitt behov och intresse (ibid.). Att kommunikationen i det semiotiska perspektivet inte är begränsad till verbalspråket förklarar Björkvall (2009) med synen att allt betydelseskapande alltid är funktionellt. Människan behöver uttrycka sig och använder därför så välfungerande resurser som möjligt för det, vilket inte alltid är verbalspråket. Ibland krävs exempelvis en bild för att uttrycka något som skrift inte kan. Skriften är bra när man vill beskriva och problematisera. Men för vissa typer av betydelser gör bilder ett bättre semiotiskt arbete. Bilder och illustrationer har överlägsna egenskaper för att på ett överskådligt sätt presentera exempelvis blodsystemet eller matsmältningskanalen, där ver-balspråkliga beskrivningar skulle bli långa och invecklade. Dessutom menar Gärdenfors att ”den nya generationen datoranvändare lättare tolkar visuell information [….] Den digi-tala tekniken erbjuder möjligheter till lärande och förståelse som är radikalt annorlunda än vad som kan uppnås med skriven text och statiska bilder. IT innebär därför en av de vik-tigaste förändringarna av villkoren för lärande – en revolution för pedagogiken som kan bli minst lika stor som den som tryckpressen innebar” (Gärdenfors, 2010a, s. 227).
Även om textbegreppet i läroplanen inte är lika vidgat som i socialsemiotiken framgår det ändå tydligt att modern teknik och olika uttrycksformer ska användas i lärandet.
Skolan har ansvar för att varje elev:
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Läraren ska:
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. • organisera och genomföra arbetet så att eleven
– utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.
Att ha tillgång till olika uttryckssätt och olika verktyg är viktigt enligt flera forskare (Bransford, 2000; Gärdenfors, 2010a). Enligt socialsemiotiken där språket innefattar varje meningsbärande tecken och där barnen är teckengörare och skapar tecken utifrån behov och vad som finns till hands, kan man se datorskriven text som ett uttryck. I det treåriga forskningsprojektet Att skriva sig till läsning, såg Trageton (2005) att pojkar, på grund av att deras finmotorik och öga/handkoordination utvecklas senare än flickors, gynnats av att få skriva på datorn de första två åren istället för med handskrift. Enligt föräldrarna i stu-dien slapp de nederlaget med ”ful handstil”, lyckades ”skriva fint” och var mer nöjda med sina prestationer.
I läroplanen hittar vi att läraren ska ”ta hänsyn till varje enskilds behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande … samt stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter” (Skolverket, 2011, s. 14). Varken Klingberg (2011) eller Gärdenfors (2010) tror att det finns ett undervisningssätt som passar alla elever. Och i läroplanen läser vi: ”Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan under-visningen aldrig utformas lika för alla” (Skolverket, 2011, s. 8). Utifrån det kan man tänka sig att det är viktigt med möjligheter till olika uttryckssätt och olika verktyg utifrån vad som passar elevens behov och förutsättningar bäst. Detta kan minska risken för dålig skol-prestation, som enligt Klingberg (2011) är en av de största stressfaktorerna för barn och ungdomar. Och stress menar han, är mycket negativt för skolprestationen. Det gäller enligt honom inte bara att” i tid hitta och hjälpa barn som har svårigheter, utan också att ge re-surser och rätt verktyg till de elever som har goda förutsättningar men behöver extra sti-mulans, så att de kan utveckla sin fulla potential” (Klingberg, 2011, s. 175). För att ge rätt verktyg till rätt elev, menar författarna till boken How People Learn, att läraren behöver en innehållsrik verktygslåda. De använder följande liknelse: ”Att fråga vilken undervis-ningsteknik som är bäst, är som att fråga vilket verktyg som är bäst – hammare, en skruv-mejsel, en kniv eller tång. En lärare liksom en snickare väljer verktyg efter vilken uppgift som ska utföras och efter vilket material man arbetar med” (Bransford, 2000, s. 22).
Språkets grund – att skapa mening tillsammans med andra
Att se sitt eget och andras lärande. Att lära av och med
varandra
I sin bok Bedömning för lärande tar Lundahl (2011a, 2011b) upp fem effektiva strategier för framgång i lärandet, enligt sammandraget nedan.
1. Tydliggöra mål och kunskapskrav och få elever att dela skolans kriterier för framgång. 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet och ger tecken/bevis på elevernas lärande. 3. Återkoppling som för lärandet framåt.
4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Poängen med kamratlärande är att ele-verna blir resurser för varandra i varandras lärande. De lär av varandras lärstrategier och av varandras kommentarer. Forskningen har dessutom visat att den som ger kommentaren lär sig väldigt mycket själv. Det har också visat sig att eleverna ibland kan vara viktigare resurser för varandra än vad läraren kan vara för dem.
5. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess.
Att använda eleverna som lärresurser för varandra är något som även Gärdenfors (2010a) och Hattie (2009) lyfter. Gärdenfors (2010a) nämner kamratgranskning som ett fram-gångsrikt kollaborativt lärande och att det skapar en känsla av att höra till om andra elever svarar och lyssnar. Han beskriver även att lärare som arbetat med kamratgranskning har upplevt att det blir mest effektivt när alla i klassen deltar i processen (ibid.).
Att synliggöra sin kunskap och sina erfarenheter för sig själv och för andra samt ta del av andras kunskaper och erfarenheter och se hur andra tänker, är viktigt enligt flera forskare. Enligt Gärdenfors (2010) handlar det om en aspekt av metakognition, vilket är en motivat-ionsfaktor. Metakognition är ”förmågan att se mönster hos sig själv och sina handlingar och därmed få en förståelse för sitt eget tänkande, agerande och lärande. En aspekt av me-takognition är att eleverna inser att man kan ha olika perspektiv på ett och samma feno-men” (Gärdenfors, 2010a, s. 126). Enligt Molloy (2010), är det ett slags lärande i sig att se hur någon tolkar en text som man själv inte förstår och att man kan tolka olika utifrån att man har olika bakgrunder och enligt Säljö (2000) ger det oss möjlighet att få nya perspek-tiv på världen.
Gärdenfors (2010a) tar upp tre gynnsamma faktorer för lärande. Här följer ett samman-drag:
1. Nyfikenhet. Vi har en naturlig nyfikenhet redan från födseln.
2. Kompetens. Det finns en inneboende önskan om att få visa upp vad man kan och om man får visa upp det man har lärt sig ökar det motivationen att anstränga sig. Att få en utmaning med feedback skapar en känsla av kompetens, glädje och stolthet.
3. Ömsesidighet. Vi tycker om att nå mål med andra, t ex att bidra till något gemensamt arbete där min del i det hela är viktig för helheten.
Begrepp och debatt
Eftersom datorer i skolan engagerar så uppkommer ofta debatter kring både begrepp och dess innehåll som ofta kan knytas tillbaka till den syn olika forskare och debattörer har på skolan, kunskaper och lärandet.
Nätets infödda, eller?
Dagens barn och ungdomar, kallas som tidigare nämnts, ibland för nätets infödda eller digitalt infödda (Hernwall, 2010; Olin-Scheller & Wikström, 2010). Med det menar man att de har datorns och Internets digitala språk som modersmål och att deras relation till och kompetenser på området skiljer sig markant från gruppen digitala invandrare, som inte föddes in i den digitala världen.
Men att den digitala tekniken tillhör alla barn och ungdomar och att alla dessa behärskar den, är en myt enligt Samuelsson (2010), som menar att det inte är generationen som är annorlunda utan ett helt samhälle. Hon fann i sin studie att barns och ungdomars digitala kunskaper varierade men att det generellt saknades grundläggande datorkunskaper och kompetens i hur man använder digitala verktyg i lärandet. Både hon och White (2011) menar att metaforen nätets infödda kan ge oss ett felaktigt synsätt och leda till felaktiga beslut och att mytbildningen bidrar till att skolan står och stampar (Säljö, 2009). White (2011) tror inte att den metaforen hjälper oss att förstå vilka utmaningar och möjligheter som skolan och undervisningen står inför, utan använder istället uttrycken digitala besö-kare och digitala bofasta vilka han menar handlar om hur man förhåller sig till tekniken och vad man själv ser sig som. De handlar inte om förmågor eller ålder och är inte statiska utan man kan förflytta sig däremellan. De ger en mer komplex bild av hur nätet används av olika personer och kan ge möjlighet att fundera över i vilka situationer de olika förhåll-ningssätten fungerar bäst (White, 2011).
Modern kommunikation
Att kommunikation är viktig för lärandet är inget nytt (Säljö, 2000). Det som är nytt är de förändrade förutsättningarna för kommunikation som modern teknik skapar, där mötet inte längre är begränsat till tid och rum. Klassrummet kan öppnas upp och möta den värld som finns utanför skolans eller förskolans väggar, som på en blogg. Detta kallas för en asyn-kron kommunikation, enligt Bjessmo och Karlsson (2008), vilket innebär att den doku-menteras, synliggörs, finns kvar till mottagaren interagerar och att den växer fram och bevaras.
Den är även multimodal och erbjuder ett vidgat textbegrepp, på så sätt att kommunikat-ionen inte begränsas till enbart skriven text, utan ger möjlighet till både bild, inspelat tal, video och olika former av layout (se rubriken Multimodalitet och ett vidgat textbegrepp).
Digital teknik och pedagogik
Debatten verkar främst handla om två saker, dels tekniken och dels den pedagogiska an-vändningen av den. Många kommuner väljer att köpa in en dator per elev, surfplattorna gör sitt intåg och begreppet BYOD10 har aktualiserat frågan om eleverna kan ta med sitt
10 Bring Your Own Device, ett begrepp för att elever får ta med sig sitt eget digitala hjälpmedel i form av bärbar dator,
eget IT-verktyg, som bärbar dator, surfplatta och smartphone till skolan, för att snabbare nå målet med ett digitalt verktyg per elev, bort från plattformsberoendet. Men det som återkommer i den aktuella debatten kring digitala resurser i skolan är att det bakom ett lärande som tar stöd av digital teknik måste finnas en bärande pedagogisk idé. Vi finner den som en röd tråd i Pedagogiska Magasinets temanummer Gränslösa möten – vad gör vi i den digitala världen (Pedagogiska Magasinet, 2009). IT i skolan är inte i första hand en fråga om teknik utan om pedagogik och även om datorn ger verktygen, så är det avgö-rande för resultatet hur uppgiften konstrueras (Alexandersson, 2010, 16 april; Hörngren, 2011). Detta blir även tydligt i ITL11 Researchs sammanfattning av sin forskning:
Expanding and deepening student learning is directly related to the CONTENT AND QUALITY OF TEACHING. Technology can and often does support high quality teaching. However, to strongly impact student learning, technology must be integrated with learning goals and combined with fundamental pedagogical capacity-building. In parallel, teachers and school leaders must be empowered to use this capacity through the modernization and alignment of learning objectives and assessments across all system levels. (Hylén, 19 au-gusti 2011)
Läroplanen för skolan är tydlig med att alla elever ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation och skapande och lärande (Skolverket, 2011). Men Gärdenfors (2010) menar att vi är dåliga på att utnyttja de möjligheter till för-ståelse och lärande som datorer erbjuder. Det räcker inte att ge varje elev en dator, vi måste kunna använda dem också. Om vi missar detta, kan det till och med försämra läget, enligt Fullan (2011). Han tycker ändå att han i USA ser tecken på att insikten att pedago-giken behöver styra IT-utvecklingen i skolan börjar komma. Men när det gäller den peda-gogiska användningen av tekniken i Sverige, anser forskare att vi inte har kommit långt (Pålsson, 2012).
Ny teknik kräver även nya sätt att undervisa på menar Brodin:
När skolor i allt större utsträckning får tillgång till nya möjligheter med hjälp av nya me-dier ställer det samtidigt krav på förnyelse av de undervisningsmetoder som används. Framför allt tror jag att rektorerna kan utveckla en större medvetenhet om behovet av grund- och vidareutbildning för sina lärare. För lärarnas del hoppas jag att de känner sig utmanade att våga tänka nytt och att de är intresserade av att bygga upp sin digitala kom-petens.” (Malmqvist, 2011).
I Falkenberg, som blev Sveriges IT-kommun 2009 och som utrustat alla elever i årskurs 7-9 med datorer, menade man att man förutom datorer och en pedagogisk idé även hade lä-rare och skolledare med en vilja att utveckla arbetet med datorns hjälp och att det satte fart på skolutvecklingen (Hörngren, 2011). Att skolledningens engagemang är avgörande för hur satsningen fungerar i praktiken är flera forskare eniga om (Malmqvist, 2011; Pålsson, 2012).
11 Innovative Teaching and Learning, ett flerårigt globalt forskningsprogram som initierats av Microsoft Partners in
Könsskillnader
Rapporten Svenskarna och Internet 2011 beskriver hur flickor från 10 års ålder alltmer intresserar sig för bloggar och att de i åldern 12-15 år dominerar bloggarna. I samma ålder skriver en tredjedel av flickorna på en egen blogg mot 4% av pojkarna. Nio av tio flickor i samma ålder läser andras bloggar, 52% gör det dagligen jämfört med 1% av pojkarna (Findahl, 2011). Även Olin-Scheller och Wikström (2010) ser samma mönster i sin forsk-ning om fanfiction12. ”Medan pojkarna är överrepresenterade på sajter för publicering av egna videofilmer såsom YouTube.com, är flickorna på motsvarande sätt överrepresente-rade på populära sajter för publicering av texter som exempelvis FanFicton.net eller Live-Journal.com” (Olin-Scheller & Wikström, 2010, s. 11).
Könsskillnader i medievanor ökar ju äldre barnen blir. Överlag är flickor mer kommunika-tiva i sin användning av internet och mobiltelefoni genom att chatta, umgås på sociala sajter och läsa bloggar, medan pojkar är betydligt mer intresserade av att spela dator- och tv-spel och titta på filmklipp. Dock har könsskillnaderna generellt minskat de senaste åren, främst vad gäller internetaktiviteter (Medierådet, 2010).
Svårt att anpassa undervisningen till elevers olika förutsättningar
I en attitydundersökning Skolverket gjorde 2009 ansåg få lärare att skolan klarar av att anpassa undervisningen till elevers olika förutsättningar och att de ofta saknar kompetens för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Bara en tredjedel av lärarna tycker att deras skola lyckas med att ge extra stimulans till särskilt duktiga elever. Knappt hälften anser att den egna skolan lyckas ge stöd till elever som har det svårt i skolarbetet. Andelen lärare som tycker att eleverna har bra möjligheter att få stöd har dock ökat över tid (Skolverket, 2010b).
Sammanfattning
Forskningen visar att det är den inre motivationen som är drivkraften vid informellt rande, när vi lär oss utanför skolan, och för att vi ska uppleva inre motivation behöver lä-randet och kunskapen upplevas som meningsfull och på riktigt. Ju mer på riktigt det är, desto större motivation har det visat sig att eleverna upplever. Viktigt för motivationen är också mötet med läraren och hur delaktig eleven känner sig i sitt lärande. Skolans uppdrag är att stärka elevens vilja att lära och organisera arbetet så att kunskapen blir meningsfull. I och med den digitala utveckling som har skett har nya möjligheter till kommunikation öppnat sig, vilket vi ser både i reklam, media och även i läroböcker i form av mycket mer bilder, film och ljud. Detta har bidragit till att synen på text vidgats. Björkvalls (2009) vidgade textbegrepp innefattar även visuella element och Skolverkets vidgade textbegrepp innehåller förutom skrift även bild, film och tal. I läroplanen framgår att eleverna ska an-vända flera olika uttryckssätt och den moderna tekniken i sitt lärande. Det mest vidgade textbegreppet finner vi i teorin socialsemiotiken och begreppet multimodalitet där text innefattar alla meningsbärande uttryck, utifrån synen på språket som funktionellt och alltid skapat i ett socialt sammanhang. Språket finns till utifrån vårt behov att skapa mening med andra.
12 Berättelser på nätet baserade på karaktärer från redan kända verk, som Harry Potter, Twilight mm. Ofta skrivna av
Kress (2010) menar att multimodalitet, kommunikation med många olika uttryckssätt, är det normala för människans kommunikation och har stora fördelar, vilket även Gärdenfors (2010) påpekar. Vid kombinationen bild och ljud används två arbetsminnen parallellt, me-nar han vidare. Kress (2010) beskriver multimodalitet som viktigt eftersom varje tecken har sin egen specifika förmåga att förmedla mening. Till exempel kan en bild förmedla något som skrift inte kan och vice versa.
Förutom att den nya tekniken öppnat upp möjligheter för flera uttryckssätt har den även skapat möjligheter för asynkron kommunikation, det vill säga kommunikation som kan ske oberoende av tid och rum samt tillgänglig för alla. Att digital teknik är en resurs med radikalt andra förutsättningar till förståelse och lärande och möjligheter att förbättra undervisningen framgår, men att vi är dåliga på att utnyttja de möjligheterna. Tekniken kan vi inte bortse ifrån, men den pedagogiska idén bakom användandet är avgörande för resultatet. Enligt Skolverkets kartläggning tycker lärare inte att skolan förmår anpassa verksamheten efter elevers olika förutsättningar eller att vi har kompetens i att ge elever extra stöd (Skolverket, 2010b).
Kamratbedömning är något som gett positiva resultat för lärande enligt forskare och att se sitt och andras lärande ger möjligheter till metakognition som bidrar till motivation. Flick-or är mycket mer aktiva på bloggar medan pojkar spelar spel och ser på YouTube i högre utsträckning.
METOD
I det här avsnittet berättar jag hur jag gick till väga för att få svar på min frågeställning och motiverar mina metodval.
Val av metod
Arvidsson (2000) menar att det som styr metoden är vilken kunskap man är ute efter. Är man intresserad av att mäta var, hur ofta, hur många eller hur vanligt är kvantitativ studie intressant, medan om det är idéer, erfarenheter och synsätt i personers livsvärld man är ute efter är det kvalitativa studier som gäller (Arvidsson, 2000; Patel & Davidson, 1994; Trost, 2010). Att valet föll på kvalitativ forskningsintervju i min undersökning hade föl-jande skäl. Om området hade varit mer känt och väldefinierat hade kvantitativa studier varit mycket mer möjliga, jag skulle ha kunnat analysera vad jag skulle ha gjort, till exem-pel skickat ut enkäter, analyserat webbsidor och gjort litteraturstudier (Arvidsson, 2000). Men nu vet vi ganska lite om hur lärare förstår det här området; bloggen i lärandet och dess konsekvenser och då kan kvalitativ studie vara lämpligt att börja med, enligt Arvids-son (2000). En kvalitativ studie ger forskare en djupare kunskap inom området då meto-den bland annat gör att forskaren kan ställa mer omfattande frågor till en mindre antal in-tervjupersoner (Patel & Davidson, 1994). Eftersom syftet dessutom var att försöka förstå bloggen i undervisningen utifrån lärarnas synvinkel och utveckla en mening av deras erfa-renheter var kvalitativ studie det mest lämpliga (Arvidsson, 2000; Kvale, Brinkmann, & Torhell, 2009; Patel & Davidson, 2003).
Den kvalitativa studien har rötter i fenomenologin och delar gemensamma värden; som intresse av att förstå någons livsvärld, beskriva meningen och vara medveten om förutsätt-ningarna man bär med sig in i intervjun (Kvale, 1997). Jag har inspirerats av fenomeno-logi, i och med att jag ville försöka förstå intervjupersonernas livsvärld, tolka deras erfa-renheter och därigenom hitta olika synsätt på fenomenet (Kvale, 1997). I fenomenologin beskrivs intervjupersonens livsvärld så exakt som möjligt för att hitta det gemensamma i olika synsätt, genom att man låter ”ett givet fenomen variera fritt i sina möjliga former och att det som förblir konstant under variationerna är fenomenets väsen” (Kvale, 1997, s. 55.). Det handlar om att hålla ögonen öppna för att göra det osynliga synligt. Det hör också till fenomenologin att vara kritiskt medveten om sina förutfattade meningar och i möjligaste mån sätta dem åt sidan (Kvale, 1997).
men i det ena fallet för att finna det konstanta och i det andra fallet att beskriva de olika uppfattningarna, skillnaderna i synsätt.
Jag är alltså inspirerad av fenomenologin genom mitt intresse för lärarnas erfarenheter av bloggen och inspirerad av fenomenografi i det att jag var intresserad av på vilka olika sätt de lärare jag intervjuat ser på blogg i undervisningen. Klart är ändå att det här inte kan bli en fenomenografisk undersökning eftersom den inte uppnår mättnad med enbart fyra in-tervjuer och inte heller en fenomenologisk undersökning eftersom jag på bara fem veckor och fyra intervjuer inte har kunnat komma åt något som kan vara konstant i de olika syns-ätten. Jag kommer inte att kunna dra några generaliserbara slutsatser. Men förhoppnings-vis kan studien ändå påförhoppnings-visa en möjlig förekomst av förhoppnings-vissa synsätt.
När det gäller generaliserbara resultat vänder sig Arvidsson (2000) mot att det i vissa böcker står att kvalitativa resultat inte skulle kunna vara generaliserbara. Han anser att de visst är generaliserbara utifrån ett allmängiltigt perspektiv där de uttalar sig om det djupt mänskliga. Att vi i varje god iakttagelse av en människas villkor ser något som är giltigt för alla människor. Att vi kan se en del av en helhet. Enligt honom kan man alltså utifrån kvalitativa studier dra en allmängiltig slutsats.
Arvidsson (2000) hävdar bestämt att det som utmärker en kvalitativ studie är att det är idén vi är ute efter och varianter av idén och att det är helt betydelselöst hur många som sällar sig till de olika varianterna, ja till och med felaktigt för värderingen av idén att kvan-tifiera resultatet. ”Det här är mycket viktigt och helt centralt för det som gör det till en kvalitativ studie. Det medför nämligen att varje försök till kvantitativ värdering av idén är helt igenom och i grunden feltänkt!” (Arvidsson, 2000, s. 21). Enligt honom ska idén övertyga med helt andra argument än de kvantitativa. Idéerna har upptäckts med kvalitativ metod och är ”kvaliteter” oberoende av förekomst. Han menar vidare att den kvalitativa forskarens subjektivitet blir nödvändig för mottagligheten för idéerna som ska upptäckas, samt möjligtvis talang (ibid.).
Urval
Jag valde att ta med fyra lärare som arbetat olika länge med klassblogg och har avgränsat mig till lärare för skolår 1-6 eftersom de ofta har mycket tid med en klass och flera ämnen med samma klass. För att hitta klassbloggar använde jag mig av länkarna till klassbloggar på Webbstjärnans hemsida, skickade ut förfrågan på Dela13 och Twitter14 och fick namn på bloggar som var med i ett projekt. Urvalet skedde slutligen utifrån vilka som svarade när jag ringde och som kunde vara med i undersökningen.
Tabell över lärarna
Här följer en presentation av de fyra lärarna som jag valde att intervjua. Namnen är ut-bytta.
13 Ett forum för lärare på nätet.
Maria
Maria är 40 år och utbildad 1-7 Ma/No-lärare. Hon är lärare för klass 2 i en F-5 skola på en mindre ort och har haft klassen sedan ettan. Hon blev inspirerad att starta en klassblogg efter en kurs om sociala medier och lärande. Bloggen startade upp hösten i år 1 och de har haft den i ett år. 20% av sin tjänst har hon ett IT-ansvar på sin skola och de övriga 80% är hon tjänstledig och läser till IT-pedagog.
Cecilia
Cecilia är 37 år och också utbildad till 1-7 Ma/No-lärare. Hon är lärare för klass 5 i en nybyggd F-9 skola med IT-profil i ett litet samhälle och har haft klassen sedan trean. De började med klassbloggen i år 4 genom ett projekt de fick erbjudande om att vara med i. Klassen är nu inne på andra året med klassbloggen.
Jens
Jens är 30 år och lärare för år 3 på en F-5 skola i en storstad och har haft klassen sedan förskoleklassen. Bloggen har de haft sedan starten av år 1. En dag i veckan ansvarar han för medietillvalet på skolan.
Rosita
Rosita är 50 år och är lärare för en 5-6:a på en F-6 skola i en mindre stad. Skolan satsar mycket på IT och klassen startade upp klassbloggen förra året. Rosita har haft sexorna i ett år och femmorna sedan höststart, men haft engelska med dem när de gick i fyran. En dag i veckan läser Rosita kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd.
Genomförande
Kvale (2009) menar att formen för intervjuerna kan skifta. Jag använde mig av inspelning av ljudsamtal i Skype för tre av intervjuerna och av en röstinspelning i fältintervjun där jag besökte läraren i hennes klassrum för att det fungerade bäst för henne. Intervjuerna skedde inom en tidsrymd av två dagar och varje intervju varade i 45-80 minuter. Skypeintervjuer möjliggjorde ett större urval av intervjupersoner. Första intervjun fungerade som pilotin-tervju och blev transkriberad i sin helhet för att jag skulle få syn på min egen insats och utveckla den för att förbättra resultatet så mycket som möjligt. Om det hade funnits längre tid för studien hade fler pilotstudier sannolikt ökat reliabiliteten ytterligare.
Intervjun började och avslutades med enkla frågor för att hjälpa den intervjuade igång. Trost (2010) menar att de första frågorna kan vara avgörande för hur resten av intervjun flyter på och skriver att om man börjar intervjun på ett störande sätt kan det vara svårt att bygga upp det förtroende som behövs.
När det gäller hur strukturerad den kvalitativa intervjun ska vara, är meningarna delade beroende på hur man definierar struktur, enligt Trost (2010). Han menar att man ska vara medveten om vilken betydelse man lägger i ordet. Jag använder mig av Patel och Davids-sons (1994) definition som säger att graden av struktur handlar om vilket svarsutrymme intervjupersonen får. I en ostrukturerad intervju lämnar frågorna maximalt utrymme för intervjupersonen att svara inom medan strukturerade intervjuer lämnar ett begränsat svarsutrymme, exempelvis fasta svarsalternativ eller ja- och nej-frågor (Patel & Davidson, 2003). Mina intervjuer var utifrån den definitionen relativt ostrukturerade, då de mestadels bestod av öppna frågor som gav maximalt utrymme för intervjupersonen att svara inom. En del av följdfrågorna var dock strukturerade frågor, det vill säga frågor med ett mer be-gränsat svarsutrymme.
Utifrån att arbetet var på fem veckor och metoden var kvalitativa intervjuer med öppna frågor, begränsade jag studien till fyra intervjuer, vilket är ungefär vad Trost (2010) rent allmänt rekommenderar för att materialet inte ska bli ohanterligt. Intervjupersonerna fick samtycka till intervjun och blev informerade om att de inte behövde svara på alla frågor, när som helst kunde avbryta intervjun och inte skulle kunna identifieras i uppsatsen (ibid.). Deras namn har ersatts med andra namn i studien.
Transkribering av öppna intervjuer är dock tidsödande och för att få med mesta möjliga antal intervjupersoner och kunna använda mig av öppna delvis ostrukturerade intervjuer på den tid som fanns till förfogande, så valde jag att vid transkriberingen av övriga inter-vjuer skriva ut särskilt intressanta delar av inspelningarna och försökt se till att ingen be-tydelsefull information förlorats (Ahrne & Svensson, 2011; Stukát, 2005). Jag skrev nyck-elord ur de ställen jag inte transkriberade för att kunna se vad jag valt att inte ta med, om jag senare under processen skulle omvärdera vad som var centralt för uppsatsen.
Trots att citat ibland rekommenderas att användas som en krydda (Patel & Davidson, 1994) så har jag valt att presentera resultatavsnittet med många citat eftersom det ger liv åt framställningen och det är en framställning vi är vana vid från dagstidningar. Tanken är att citaten ger en röst åt intervjupersonerna. Trost (2010) tycker att det är en smaksak hur mycket citat man använder och att det styrs av den tänkta läsaren. I citaten har talspråk undvikits, för att det ska bli läsbart och för att den intervjuade ska framställas på ett rätt-vist sätt (Ahrne & Svensson, 2011). Både Trost (2010) och Kvale (1997) menar att det är oetiskt att använda talspråk.
Etiska överväganden
Vid vetenskapliga studier bör hänsyn tas till forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet (2002) har tagit fram fyra huvudkrav för hur forskning inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning ska genomföras på ett etiskt korrekt sätt. Denna undersök-ning har utgått från de kraven.
Informationskravet innebär att forskaren ska informera de berörda om forskningens syfte. Samtyckeskravet innefattar att deltagarna i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att alla personer som ingår i forsk-ningen skall ges största möjliga konfidentialitet och att personuppgifter skall förvaras så att obehöriga ej kan ta del av dem. Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas för forskningens ändamål.
RESULTAT
Det här avsnittet börjar med syftet och frågeställningen som utgör grunden för undersök-ningen och en kort beskrivning av resultatdelens upplägg. Sedan beskrivs själva resultatet. Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av blogg i undervisningen. Frå-geställningen som jag ville få svar på var:
- vilka fördelar och nackdelar kan lärare se med blogg i undervisningen?
Jag har identifierat följande teman: verkliga läsare, ett vidgat textbegrepp, synliggörande, kollaborativt lärande och att bloggen är gynnsam för många olika elever. Därutöver har övriga fördelar framkommit: ökad insyn, digital kompetens och vi-känsla, förändrad lärar-roll och förbättrad lärare-elev-relation.
Resultatdelens upplägg
Vid kategoriseringen av resultatet utgick jag ifrån min frågeställning och plockade ut det jag tyckte var mest intressant. Jag började med det som var gemensamt och fortsatte med det som skilde sig åt.
Jag använder i resultatdelen text i betydelsen skrift, då det är den innebörden jag uppfattar att lärarna lägger i det om inget annat framgår. I övriga avsnitt framgår det av samman-hanget om det är det traditionella textbegreppet som avses eller det vidgade.
Klassbloggens fördelar
Något som lärarna nämner som en stor fördel med bloggen är att den har verkliga läsare. Andra begrepp som också används är publik och mottagare. De uttrycker att en verklig läsare gör att eleverna känner att det de gör blir på riktigt, får ett värde och blir menings-fullt. Cecilia beskriver att hon och hennes kollegor förundrats över att eleverna även i ar-beten utanför bloggen, har varit på hugget. Alla beskriver att många elever blir motive-rade, aktiva och lär av varandra och de tycker att olikheter synliggörs på ett positivt sätt. Cecilia och Rosita uttrycker hur arbetet runt bloggen blir någonting lärare och elev gör tillsammans och samma lärare har upplevt att deras lärarroll förändrats, medan Jens inte ansåg att bloggen hade bidragit till en förändrad lärarroll. Bloggen visar sig vara tätt sam-manknuten med andra digitala resurser hos de intervjuade lärare och ett vidgat sätt att se på text, vilket Jens lyfter fram vikten av. Att bloggen synliggör elevernas arbete på ett lärande sätt kom fram hos både Jens, Rosita och Cecilia.
Verkliga läsare
bloggen är att eleverna ska känna att det de gör är viktigt, att det finns en verklig läsare av det de gör. Det är inte bara hon som lärare som läser det och sedan sätter det i pärmen.
– Att det finns en verklig läsare gör att eleverna blir mer noggranna, mer måna om att de-ras arbete ska vara på riktigt, att det är ordentligt gjort. De har pratat om att någon från Ki-runa kanske hamnar på deras blogg. De hittar även sina intressen och vill visa det på något sätt.
Från början tänkte hon inte så mycket på det där med mottagare. Hon var så van vid att de jobbade, lämnade in och visade upp för henne. Nu känner hon mer att det har ett syfte att mottagaren är en riktig mottagare och att det är viktigt. Hon tycker även att det märks när de har öppet hus och tidningsvernissage och eleverna visar upp sitt arbete för någon an-nan, hur noggranna de blir.
– När mottagaren blir viktig blir det även viktigt att fylla bloggen med värdefulla saker och saker man vill få ut. På så sätt kan det breddas. Innehållet fylls på, blir bättre och bloggen utvecklas.
Även om eleverna inte får jättemånga kommentarer, är vetskapen att den kan nås tillräck-lig. De vet att andra kan läsa den och att det är fler som läser än som kommenterar. ”Det är lite kittlande att vi sitter här och gör ett arbete i skolan och någon någon helt annanstans kan ta del av det.” Rosita har en liknande uppfattning:
– Deras arbeten blir publicerade. Det de gör i skolan får en mening och ett syfte. Det blir
på riktigt och inte bara en meningslös uppgift. Dessutom ser de sitt lärande på ett väldigt
tydligt sätt i bloggen.
Även Maria menar att mottagaren är en viktig faktor när det kommer till bloggen och barns lärande. Att eleverna får en publik när de skriver. Cecilia ger två exempel där en mottagare för arbetet ger en extra dimension. Det motiverar många att kunna utgå från sina intressen. Den möjligheten fanns givetvis tidigare, men då skrev de med penna och papper och lade i sin låda. Det blev inte samma sak som nu när de har en mottagare. För de skrivsvaga gör skrivandet på datorn att det inte blir krattigt och tråkigt, utan deras ar-bete ser lika fint ut som andras, vilket ger mer motivation. Där lägger bloggens verkliga läsare till ytterligare en dimension. De skriver för någon och blir en del i en helhet. Vinsten med en verklig läsare handlar i ettan framförallt om skrivlust, enligt Jens. Istället för att lära sig läsa först och sedan förstå betydelsen av det, så kände han det som att han vände på det. Genom bloggen visade han dem först betydelsen av att lära sig läsa och skriva och det kunde ge motivation att lära sig det. Han tyckte att han såg det hos de flesta, även om det även fanns elever som var sena och som fortfarande har problem. Det behö-ver finnas en anledning och en motivation till det skriftliga språket, att det behövs. Han tar ett exempel som har funnits i många år:
