Synpunkter från workshop och underhands-

remiss

Naturvårdsverkets förslag om att underlätta kontrollen av miljökvalitetsnormer för utomhusluft utgjorde bas för workshopen. Deltagarna delades in i fyra grupper som diskuterade förslaget och presenterade sina synpunkter vid en gemensam redovis- ning. Grupperna hade som uppgift att särskilt diskutera ansvarsfördelning, under- lättande för kommuner, styrmedel, resurser och kompetens. Resultat av grupparbe- ten skrevs ned och viktiga punkter visades på overhead och kommenterades av workshopens deltagare. Nedanstående summering bygger på dessa dokument samt de kommentarer som skriftligen inkom före workshopen i samband med en snabb- remiss av förslaget.

1. Blir ansvaret för mätning och rapportering

tydligare?

Summering:

• De flesta ansåg att förslaget innebär att ansvarsfördelningen blir bättre och tydligare, några kritiska röster fanns dock. Flera förtydliganden om ansvarsfördelningen behövs för att förslaget skall bli moget.

• Inga tydliga invändningar emot att kommunerna har fortsatt ansvar för mätningar.

Stöd för förslaget:

• Bra att länsstyrelserna får en tydligare och tyngre roll för kontrollen av miljökvalitetsnormer.

• Kommunernas ansvar för mätningar blir tydligare. Genom att en regional plan för övervakningen av tätortsluften upprättas så blir det också mer rättvist. Idag gör vissa kommuner de mätningar som krävs, men andra som borde mäta gör det inte.

Kritik mot förslaget:

• Risk för att kommunernas delaktighet och ansvarstagande minskar ge- nom att luftvårdsförbunden och länsstyrelserna tar över för mycket av kommunernas ansvar. Därmed risk för att den politiska kopplingen mins- kar vilket inte är bra.

• Om förslaget inte åtföljs av ökade penningmedel till länsstyrelserna är kanske nuvarande system bättre.

• Förslaget kan skapa förvirring om inte länsstyrelsen tar sitt ansvar som samordnare.

• Dagens ansvarsfördelning fungerar och behöver inte ändras. • Risk för alltför mycket central styrning.

Andra synpunkter:

• Viktigt att ta tillvara de samarbetsformer som fungerar bra idag, till ex- empel väl fungerande luftvårdsförbund. Alternativa samarbetsformer bör kunna finnas även fortsättningsvis om de fungerar bra.

• Länsstyrelsens roll i luftvårdsförbund behöver förtydligas liksom an- svarsfördelningen mellan länsstyrelsen och luftvårdsförbundet. Länssty- relsen är mycket aktiva i vissa luftvårdsförbund. I andra har länsstyrelsen en tillbakadragen roll på grund av risken för jäv.

• Naturvårdsverkets roll gentemot länsstyrelser och kommuner behöver förtydligas.

• Mätansvaret behöver förtydligas, till exempel för vilka mätningar i kommunerna som Naturvårdsverket och andra än kommunerna tar ansvar för. Kommunerna bör inte behöva ta ansvar för mätningar som främst är till för att klara Sveriges rapportering till EU.

• Verksamhetsutövarnas ansvar behöver förtydligas.

• En samordningsgrupp mellan kommuner länsstyrelser och Naturvårds- verket behöver bildas för att ta fram en lägsta acceptabel nivå för luft- övervakning i länen inklusive den som sker i kommunerna. Gruppen be- hövs även för att undvika alltför stora skillnader mellan regioner.

• Vem som skall ha informationsskyldighet för överskridande av miljökva- litetsnormer behöver förtydligas.

2. Underlättas arbetet för kommunerna?

Summering:

• Förslaget tycks som helhet underlätta för kommunerna genom tydligare rollfördelning, tydligare krav på mätningar, bättre vägledning och bättre mätkvalitet.

• Ingen synpunkt att förslaget skulle försämra för kommunerna.

Stöd för förslaget:

• Klargör bättre än idag vilka kommuner som behöver och inte behöver mäta.

• Lättare att få pengar för mätningar om det är ett krav i ett regionalt luft- övervakningsprogram.

• Förslaget särskilt gynnsamt för små kommuner med begränsade resurser. Kvaliteten på mätningarna förbättras vilket underlättar arbetet.

• Vägledning från län i stället för Naturvårdsverket gör att vägledningen kommer närmare kommunerna.

Kritik mot förslaget:

-

Andra synpunkter:

• Viktigt att kommunerna får någonting tillbaka för den tid de lägger ned på samordning.

• Förslaget underlättar bara för kommunerna om länsstyrelsen har/får de resurser som behövs för att kunna ta sitt ansvar som samordnare också för tätortsluften i regionen.

3. Vilka styrmedel behövs för att genomföra

förslaget?

Summering:

• Flera betonar vikten av att öronmärka anslagen till att användas för kon- troll av miljökvalitetsnormer.

• Betydande behov av bättre vägledning (mätning, utvärdering av resultat etc). Speciellt Naturvårdsverket bör se till att vägledningen förbättras.

Ekonomiska styrmedel:

• Penninganslag till kommuner och län behöver öronmärkas för använd- ning till att kontrollera miljökvalitetsnormer.

• Verksamhetsutövare behöver betala mer för kontrollen av luftkvaliteten i tätorter. Kan göras via anläggningskontroll (egenkontroll), betalning till recipientkontroll, betalning till luftvårdsförbund eller högre statlig skatt på transportföretag som öronmärks för kontroll av miljökvalitetsnormer. • Länsstyrelsen kunde ha en penningfond som kommuner, luftvårdsför-

bund kan söka medel ur för mätningar etcetera.

Juridiska styrmedel:

• Tydligare nationella riktlinjer behöver tas fram (av Naturvårdsverket) för att få fram jämförbara mätdata med god kvalitet inom varje län.

• MKN förordningen behöver ange en nationell ”lägsta-krav-nivå” för de regionala luftövervakningsprogrammen. Det är inte minst viktigt att be- akta om länsstyrelsen skall kunna godkänna ett luftvårdsförbunds plan som regionalt luftövervakningsprogram.

• Ekonomiska bidrag för mätningar bör åtföljas av skall-krav istället för bör-krav.

• Förordningen för miljökvalitetsnormer behöver ändras så att regionalt luftövervakningsprogram kan ersätta obligatoriskt mätkrav för varje tät- ort som ha överskridande av den övre utvärderingströskeln.

Informativa styrmedel:

• Utbildningspaket borde finnas till exempel för mätningar.

• Bättre vägledning från Naturvårdsverket till län och kommunerna behövs om hur och var mätningar bör/skall göras, tillsyn och hur mätresultaten bör utvärderas. En handbok kunde vara lämplig.

• Behov av modeller finns för att minska mätbehov.

• Länsstyrelserna bör ta fram ett uppföljningssystem för att kontrollera att kommunerna gör de mätningar de ska. Kommuner som bör mäta men inte gör det borde ”hängas ut”.

4. Hur påverkas resurser och kompetens?

Summering:

• Denna fråga var tydligen svårast att ge svar på. Dock verkade de flesta tycka att förslaget kan innebära högre kompetens och kanske även bättre nyttjande av resurser.

• Genomgående är att ökade medel till länsstyrelserna behövs för att för- slaget skall kunna genomföras.

Positiva konsekvenser:

• Förslaget torde leda till bättre resursutnyttjande förutsatt att länsstyrel- serna får mer resurser och kompetens.

• Förslaget leder troligen till att kompetensen om luftföroreningsfrågor och miljökvalitetsnormer sammantaget ökar.

• Det regionala luftövervakningsprogrammet innebär bättre koppling mel- lan miljökvalitetsnormerna för luft i tätorter och uppföljningen av miljö- mål i länet. Det spar även resurser.

Negativa konsekvenser:

• Viktigt att inte tappa kompetens hos kommunerna. Det finns en risk att förslaget får en sådan följd.

Varken positiva eller negativa:

• Förslaget kräver ökade resurser till länsstyrelserna. Den nuvarande för- delningsnyckeln inom miljöövervakningen kan användas så att duktiga län inte straffas.

• Förslaget behöver förtydligas om vilka resurser länsstyrelserna kan för- dela. Är det för samordning, mätning eller vad?

• Nya lufttjänster på länsstyrelserna behövs för att förslaget skall vara genomförbart. Ett förslag var i genomsnitt 0,5 tjänster per länsstyrelse.