System för revision

7.2.1 Riksrevisionen

I Sverige finns ett system med en från regeringen oberoende granskning av statens resursanvändning och effektivitet. Riksrevisionen ingår i riksdagens kontrollmakt och är en myndighet vars oberoende garanteras i en av Sveriges fyra grundlagar d.v.s. regeringsformen 12 kap. om kontrollmakten. Närmare bestämmelser om Riksrevisionen finns i riksdagsordningen6. Riksrevisionen granskar all statlig verksamhet inklusive länsstyrelserna. Riksrevisionen har inte mandat att granska kommunala myndigheter. Riksrevisionens verksamhet regleras i lag om revision av statlig verksamhet m.m.

Riksrevisionen spelar en viktig roll i vårt demokratiska system. Riksrevisionen granskar såväl myndigheternas redovisning som effektiviteten i statens åtaganden. Det övergripande målet för Riksrevisionen är att bidra till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten genom en oberoende granskning av all statlig verksamhet. Riksrevisionen utför dels årliga revisioner, dels effektivitets-

revisioner. Riksrevisionen är dock inte behörig myndighet eller särskilt kontroll- organ enligt EG-förordning 882/2004.

Den årliga revisionen innebär att årligen granska myndigheternas redovisning och förvaltning. Denna ska följa god revisionssed, det vill säga bedöma om redo- visningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande, och om myndigheterna följer gällande föreskrifter.

Den årliga revisionen upprättar revisionsberättelser och samlar de viktigaste iakttagelserna i en årlig rapport som lämnas till riksdagen och regeringen.

6

8 kap. - Vissa befattningshavare och organ. Riksdagsordningen var fram till 1974 en grundlag, men har nu en mellanställning. Här finns detaljerade regler om riksdagens arbetsformer inkl. dess ombudsmän.

Effektivitetsrevisionen granskar hur effektiv den statliga verksamheten är.

Resultatet redovisas i granskningsrapporter. De viktigaste iakttagelserna tas med i den årliga rapporten tillsammans med motsvarande iakttagelser från den årliga revisionen.

Effektivitetsrevisionen granskar förhållanden som rör statens budget, genom- förande och resultat av den statliga verksamheten samt statens åtaganden.

Effektivitetsrevisionen granskar även statliga insatser i allmänhet. Staten ska få ett effektivt utbyte av sina insatser, mot bakgrund av allmänna samhällsintressen. Varje myndighets styrelse ska följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelse till riksdagen som Riksrevisionens granskningsrapporter och revisionsberättelser ger anledning till. Enligt 28 § myndighetsförordningen (2007:515) ska myndigheten - om Riksrevisionens revisionsberättelse över myndighetens årsredovisning innehåller någon invändning - inom en månad efter berättelsens överlämnande, till regeringen redovisa de åtgärder myndigheten har vidtagit eller avser vidta med anledning av invändningen.

7.2.2 Justitieombudsmannen och justitiekanslern

Justitieombudsmannen (JO) är utsedd av riksdagen med uppgift att övervaka att domstolar, andra myndigheter och tjänstemän vid myndigheter (samt även andra vilkas arbete innebär s.k. myndighetsutövning) följer lagar och andra författningar och att de även i övrigt uppfyller sina skyldigheter. JO:s tillsyn (övervakning) baseras på anmälningar som allmänheten skickar in till JO, initiativärende och på iakttagelser vid inspektioner. JO:s tillsyn gäller både statliga och kommunala myndigheter.

JO har vissa befogenheter när han eller hon vid sin tillsyn upptäcker att en tjänste- man har tillämpat en lag felaktigt. Det yttersta vapnet är att JO, som särskild åklagare, kan väcka åtal mot en tjänsteman för tjänstefel eller annat brott i tjänsten. Detta händer mycket sällan, men bara vetskapen om att JO har denna möjlighet har stor betydelse för JO-ämbetets auktoritet. JO har även rätt att initiera disciplinförfarande mot en tjänsteman för tjänsteförseelse. Vanligast är att JO i sin tillsynsverksamhet gör kritiska, vägledande och/eller rådgivande

uttalanden. Ett uttalande från JO är aldrig rättsligt bindande. JO-ämbetet är helt opolitiskt.

Justitiekanslern är regeringens högste ombudsman. Justitiekanslern (JK) har tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. JK:s tillsynsuppgift liknar därmed den uppgift som JO har. JK koncentrerar sig dock i sin tillsyn i högre grad på granskning av större missförhållanden eller systemfel i myndigheternas

Statliga myndigheter samt anställda, uppdragstagare och andra som är knutna till sådana myndigheter står under JKs tillsyn i den utsträckning regeringen

föreskriver det. Under JKs tillsyn står dessutom bland annat kommunala myndigheter och andra myndigheter som ej är statliga. Vid tillsyn över kommunala myndigheter skall JK beakta de former i vilka den kommunala självstyrelsen utövas.

7.2.3 Statlig internrevision

Den statliga internrevisionen regleras i internrevisionsförordningen (2006:1228). Myndighetens styrelse ska enligt 10 § besluta om revisionsplan. Planen ska grundas på en inom internrevisionen genomförd analys av risken för väsentliga fel i den granskade verksamheten. Internrevisorerna ska redovisa sina iakttagelser till myndighetens styrelse varefter styrelsen ska fatta beslut om åtgärder. Denna förordning tillämpas på de myndigheter som har en särskilt inrättad funktion för internrevision. I detta fall berörs sex länsstyrelser (Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län) samt Jordbruksverket. De myndigheter under regeringen som är skyldiga att följa internrevisionsförordningen ska även följa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. För övriga statliga myndigheter gäller

myndighetsförordningen (2007:515), där det anges att myndighetens ledning skall säkerställa att det finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett

betryggande sätt.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har sedan den 1 januari 2006 enligt förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket, i uppgift att ansvara för att utveckla och samordna den statliga internrevisionen. ESV ska sedan årligen lämna en redovisning till regeringen över hur väl den statliga internrevisionen fungerar. Genom samordning ska internrevisionen stärkas, vilket innebär att ESV ska upprätta ett system för en planerad och ordnad metod- och kompetensutveckling samt kvalitetssäkring.