3 Resultat
3.2 Blockväxthuset samt reglering av ventilation
Temperaturprofilerna för blockväxthuset av glas följer samma utseende som figur 28 och 29. I figur 34 och 35 går det att se att den relativa fuktigheten skiljer jämfört med det bågformade växthuset (figur 30 och 31). I figur 34 och 35 är ventilationen styrd efter den relativa fuktigheten. Två avfuktare finn också att tillgå.
En studie gjordes där både temperaturen samt fuktigheten kunde styra ventilationen men på grund av att temperaturdifferensen oftast är högre än differentes för den relativa fuktigheten, (med undantag på hösten) resulterar det i att temperaturen oftast styr klimatet i växthuset. Detta gör att risken ökar att det blir för tort inne i växthuset speciellt under groningsperioden, se figur 30 och 31. Den totala primärenergianvändningen blir lägre av att reglera ventilationen efter den relativa fukthalten istället för temperaturen, se tabell 15 och 16 samt figur 33 och 36.
Tabell 15. Kostnad samt koldioxidutsläpp då ventilationen styrs utifrån temperaturen för blockväxthuset.
Faktor Enhet Fall TallMikro Fall MikroMikro
Kostnad kr/KWh 76 98
Fall TallMikro 78 272 20 124 79 4 41 16
Fall MikroMikro 109 261 20 155 110 4 41 16
0
50
Figur 33. Energi samt primärenergi då blockväxthuset styrs utifrån temperaturen.
Figur 34. Den relativa fuktighet för fall TallMikro i blockväxthuset av glas där ventilationen är styrd efter fuktigheten.
Energi
värme Energi
kyla Energi el Total primärene
rgi
Primärene
rgi värme Primärene
rgi kyla Primärene rgi el
Fall TallMikro 87 192 14 119 88 2 29
Fall MikroMikro 121 190 14 153 122 2 29
0 50 100 150 200 250
kWh/m2
51
Figur 35. Den relativa fuktighet för fall MikroMikro i blockväxthuset av glas där ventilationen är styrd efter fuktigheten.
Referensvärden för blockväxthuset av glas visas i tabell 16 och figur 36. Elförbrukningen i detta fall har minskat med cirka 30 % jämfört med det bågformade växthuset, se tabell 14 och figur 32.
Tabell 16. Kostnad och utsläpp då blockväxthusets ventilation är styrd efter den relativa fuktigheten.
Faktor Enhet Fall TallMikro Fall MikroMikro
Kostnad kr/KWh 75 95
Utsläpp g CO2-ekv/m2 2180 2800
Figur 36. Energianvändning samt primärenergianvändning för blockväxthuset då ventilationen är styrd efter den relativ fuktigheten.
Fall TallMikro 85 189 14 117 86 2 29 10
Fall MikroMikro 117 179 14 149 118 2 29 10
0
52 3.3 Påverkande faktorer
Då olika parametrar undersökts på blockväxthuset av glas har det visats sig att vissa parametrar har större eller mindre påverkan. I följande resultat tas de parametrar upp som hade störst påverkan på resultatet. Några faktorer som undersöktes men inte påverkar resultatet nämns även. Värdena från blockväxthuset av glas i tabell 16 och figur 36 används som referensvärden.
3.3.1 Golvytans påverkan
Golvytan hade en påverkan för små areor. När arean blev större än ca 1500 m2 planade förändringarna ut vilket visas i figur 37-39. Fall TallMikro och fall MikroMikro följer samma trend. Elkonsumtionen för växthuset är oberoende av arean. Behovet av värme minskar med ökad golvyta medan kylbehovet ökar med större golvyta.
Figur 37. Energianvändningen och primärenergianvändningen beroende på golvytan för fall MikroMikro.
Enligt figur 38 och 39 minskar den totala driftkostnaden samt utsläppet av koldioxidekvivalenter med en ökad golvarea.
Energi
värme Energi kyla Energi el Total primärener
53
Figur 38. Driftkostnaden för fall TallMikro och fall MikroMikro beroende på golvytan.
Figur 39. Utsläppet av CO2-ekv/m2 beroende på golvytan.
3.3.2 Höjd
En lägre takhöjd resulterar i en mindre energianvändning och primärenergianvändning, se figur 40. Elanvändningen påverkas inte av att takhöjden ändras. Kylbehovet minskar med ökad takhöjd. Primärenergin för kylan är nästintill 0. Samma trend gäller för fall TallMikro och fall MikroMikro.
1 block 5 block 10 block 15 block 20 block 25 block 30 block
Fall TallMikro 113 74 70 67 66 64 63
Fall MikroMikro 145 95 87 83 81 79 78
0
1 block 5 block 10 block 15 block 20 block 25 block 30 block
Fall TallMikro 3390 2180 2080 2000 1912 1910 1895
Fall MikroMikro 3460 2800 2606 2490 2420 2350 2320
0
54
Figur 40. Energianvändningen samt primärenergianvändningen för växthuset beroende på höjden, fall MikroMikro.
Driftkostnaden samt utsläppet av växthusgaser reduceras med minskad takhöjd, se figur 41 och 42.
Figur 41. Driftkostnad för fall TallMikro och fall MikroMikro beroende av takhöjden.
Eneregi
värme Energi kyla Energi el Total primärenerg
Fall TallMikro 66 70 74 81 86 92
Fall MikroMikro 84 89 94 102 109 117
0
55
Figur 42. Utsläppet av CO2-ekv/m2 beroende av takhöjden.
3.3.3 Fasadmaterial
Val av material hade en påverkan på energianvändningen, se tabell 17 och figur 43. Att byta material från 4 mm glas till 16 mm polykarbonat minskade driftkostnaden med 20 %. Figur 43 påvisar att primärenergianvändningen ökar genom att isolera hela växthuset på grund av den höga elanvändningen. Behovet av belysning ökar med 97 % jämfört med referensväxthuset (4 mm glas) då hela växthuset isoleras, se figur 43. Resultatet i fall TallMikro och MikroMikro påvisar samma trend. Den isolerade fasaden bestod av 28 mm träpanel, 195 mm mineralull och 70 mm betong.
Tabell 17. Energi, kostnad och utsläpp av koldioxidekvivalenter beroende på fasadmaterialet, fall TallMikro.
Material Glas
Fall TallMikro 1960 2060 2179 2430 2600 2770
Fall MikroMikro 2500 2670 2800 3080 3300 3510
0
56
Figur 43. Fasadmaterialets påverkan på energianvändning samt primärenergianvändningen för fall TallMikro.
3.3.4 Behovet av ljus till plantorna
När behovet av strålning ökades från 7 mol/dag under groning och växtfas till 20 mol/dag samt att behovet under korttidsbehandlingen gick från 3 mol/dag till 10 mol/dag ökade primärenergianvändningen med 75-80 %. Behovet av el blev ungefär 19 gånger större, se figur 44. Figur 44 och tabell 18 påvisar att en ökad belysning har en stor inverkan på primärenergin för växthuset, driftkostnaden samt utsläppet av CO2-ekv.
Tabell 18. Kostnad samt utsläpp av CO2-ekvtill följd av ökad belysning till 20 mol/dag för groning och tillväxt samt 10 mol/dag under korttidsbehandlingen.
Enhet Fall TallMikro Fall MikroMikro
Kostnad kr/m2 335 356
Polykarbonat 10 57 201 19 14 101 58 3 40
Polykarbonat 16 mm 52 204 18 14 94 53 3 38
Akryl 32 mm 39 211 18 14 80 39 3 38
Träpanel 50mm 42 6 336 332 748 42 0 706
Isolerad fasad 41 8 336 332 747 41 0 706
0
57
Figur 44. Primärenergianvändning samt energianvändning till följd av ökat behov av ljus till plantorna.
3.3.5 Installation vävar
Att enbart ha väv på växthusets norra sida gav det en relativ liten skillnad från att ha skuggväv och isoleringsväv i hela växthuset på både väggar och tak, se tabell 19 och figur 45. Både fall TallMikro och fall MikroMikro påvisade samma trend då skuggvävar samt isoleringsvävar installerades. Primärenergi minskar med 23 % vid användning av vävar för golv och tak jämfört med enbart väv för den norra väggen. Från tabell 19 tydliggörs även att utsläppet av CO2-ekv samt driftkostnaden minskar vid installation av vävar.
Tabell 19. Påverkan av väv i växthuset för fall TallMikro.
Enhet Väv på norra
väggen
Väv för alla väggar inklusive tak
Kostnad kr/m2 73 57
Utsläpp g CO2-ekv/m2 2180 1670
Energi el Energi belysningen Total primärenergi Primärenergi el
Fall TallMikro 193 190 494 406
Fall MikroMikro 193 190 475 406
0 100 200 300 400 500 600
kWh/m2
58
Figur 45. Påverkan av energi samt primärenergi vid installation av väv på norrvägg samt väv i hela växthuset för fall TallMikro.
3.3.6 Reglering temperaturspann
När temperaturspannet öka till +/- 5 ℃ minskade den totala primärenergianvändningen, kostnaden samt utsläppet av CO2-ekvmed 30 % för både fall TallMikro och fall MikroMikro jämfört med ett temperaturspann på +3/-2 ℃ (referensvärdet). Då temperaturspannet minskade till +/- 1 ℃ ökade behovet av energi vilket gjorde att kostnaden samt utsläppet av växthusgaser ökade, se tabell 20 och figur 46.
Tabell 20. Kostnad samt utsläpp av CO2-ekvvid minskat och ökat temperaturspann.
Enhet Fall
Väv för alla väggar inklusive tak 57 190 88 58 3
0
59
Figur 46. Temperaturspannets påverkan på energianvändningen och primärenergianvändningen.
3.3.7 Konvektiva värmeövergångstalet
Värmeövergångstal hade en påverkan på primärenergianvändningen, driftkostnaden samt utsläppet av CO2-ekv i växthuset, se figur 47 och tabell 22. Påverkan av värmeövergångstalet för de konvektiva förlusterna för fall TallMikro och fall MikroMikro följer samma trend.
Värmeövergångstalen för de tre studerade fallen visas i tabell 21. Ett lägre värmeövergångstal bidrog till en mindre användning av primärenergi samt lägre kostnad och utsläpp.
Elanvändningen är oförändrad.
Tabell 21. Värmeövergångstal för de tre olika undersökta fallen.
Enhet Värmeövergångstal
Tabell 22. Konvektiva förlusters påverkan på kostnaden samt energin för fall TallMikro.
Enhet Värmeövergångstal
60
Figur 47. Värmeövergångstalets påverkan på energianvändningen samt primärenergianvändningen för fall TallMikro.
Då värmeövergångstalet för torvytan förändrades hade det ingen inverkan på resultatet.
3.3.8 Analys av faktorer med liten påverkan för resultatet
Några av de studerade fallen gav en liten påverkan på resultaten eller nästan ingen. Det visade sig att lutningen på taket hade en liten påverkan på resultatet om hela taket var platt eller var vinklat 25° åt öst eller väst. Läckaget av luft in och ut ur växthuset gav en förändring av värmebehovet med 5 % då arean på läckaget gick från 0,5 m2 till 40 m2. Rotation av växthuset ökade primärenergianvändningen mindre än 5 % för blockväxthuset.
3.4 Det energieffektiva växthuset
Efter att studerat påverkande faktorer togs ett energieffektivt växthus fram. Resultatet från det effektiva växthuset visas i tabell 23, 24 samt figur 48.
Det energieffektiva växthuset är likt konstruktionen för blockväxthuset av glas när det gäller mått och storlek. Indata värden som förändrades för det effektiva växthuset visas i tabell 23.
Övriga värden är ekvivalenta med blockväxthuset av glas i tabell 10. Växthusets väggar isolerades med 28 mm träpanel, 195 mm mineralull samt med 70 mm lättbetong. Absorptionen i alla väggarna sätts till 0,9. Taket bestod av dubbelglas fyllt med argon, värden för ljusgenomsläpplighet, U-värde, samt solfaktor hämtades från Glassolotions (u.å). Skuggväv samt nattväv installerades för taket. Värmeövergångstalet för utsidan samt insidan väggar och tak ändrades enligt tabell 23. Temperaturspannet ökade till +/- 5 °C.
Energi värme Energi kyla Total
primärenergi Primärenergi
värme Primärenergi kyla
Värmeövergångstal 1. 53 216 85 53 3
Värmeövergångstal 2. 85 188 117 86 2
Värmeövergångstal 3. 104 177 136 105 2
0
61
Tabell 23. Variabelvärden för det energieffektiva växthuset.
Symbol Enhet Värde
An+s m2 206
Av+ö m2 426
U1,isovägg W/m2°C 1,59
U2,isovägg W/m2°C 0,19
d1,isovägg (betong) mm 70
d1,isovägg (mineralull/trä) mm 223 (195/28)
𝝆𝟏,𝒊𝒔𝒐𝒗ä𝒈𝒈 kg/m3 2000
𝝆𝟐,𝒊𝒔𝒐𝒗ä𝒈𝒈 kg/m3 85
𝑪𝒑𝟏,𝒊𝒔𝒐𝒗ä𝒈𝒈 J/kgK 920
𝑪𝒑𝟐,𝒊𝒔𝒐𝒗ä𝒈𝒈 J/kgK 840
𝜶𝒗ä𝒈𝒈 - 0,9
Utak W/m2K 1,1
Solfaktor - 0,65
Ljusgenomsläpplighet - 0,85
𝑪𝒑,𝒕𝒂𝒌 J/kgK 840
dtak (2 x glas) mm 2𝑥4
𝝆𝒕𝒂𝒌 kg/m3 2500
UVäv,natt W/m2°C 0,3
UVäv,skugga W/m2°C 0,3
h1,vägg+tak W/m2°C 5
h2,3,vägg+tak W/m2°C 10
Den primära energianvändningen minskade med 70-75 % för det energieffektiva växthuset jämfört med referensväxthuset, se figur 48. Kostnad samt utsläpp av koldioxidekvivalenter minskade för den energieffektiva modellen, se tabell 24.
Tabell 24. Kostnad, utsläpp, energianvändning och primärenergianvändning för det energieffektiva växthuset.
Faktor Enhet Fall TallMikro Fall MikroMikro
Kostnad kr/KWh 24 26
Utsläpp g CO2-ekv/m2 611 667
62
Figur 48. Energianvändning samt primärenergianvändning för det energieffektiva växthuset jämfört med referensväxthuset.
När temperaturspannet sattes till +3/-2 ºC för det energieffektiva växthuset resulterade det i en energianvändning, primärenergianvändning, kostnad samt utsläpp av CO2-ekvenligt tabell 25.
Tabell 25. Resultat för det energieffektiva växthuset då temperaturspannet var +3/-2 ºC.
Faktor Enhet Fall TallMikro Fall MikroMikro
Kostnad kr/KWh 30 34
Då golvarean förändrades för det effektiva växthuset påverkades inte resultatet. När takhöjden ökade gav det en minskad primärenergianvändning. Om högre takhöjd medförde mindre ljusinsläpp till plantorna ökade primärenergianvändningen. Detta på grund av ökad elanvändning, se tabell 26. Resultaten jämförs med värdena i tabell 25.
Energi
Fall TallMikro. Referens 85 189 14 10 117 86 2 29
Fall MikroMikro. Referens 117 179 14 10 149 118 2 29
Fall TallMikro 4 255 15 11 38 4 3 31
63
Tabell 26. Hus förändring av takhöjd samt ljusinsläpp påverkar energianvändningen. Samma trend gäller för fall TallMikro och MikroMikro. I tabellen visas värden för fall TallMikro.
Faktor Enhet Takhöjd 6m
Ljusinsläpp 85 %
Takhöjd 6m
Ljusinsläpp 80 %
Kostnad kr/KWh 29 31
Utsläpp g CO2-ekv/m2 764 812
Termisk energi, värme
kWh/m2 11 11
Termisk energi, kyla kWh/m2 246 246
Energi, el kWh/m2 15 16
Energi belysning kWh/m2 11 12
Primärenergi, totalt kWh/m2 45 48
Primärenergi, värme kWh/m2 11 11
Primärenergi, kyla kWh/m2 3 3
Primärenergi, el kWh/m2 31 34
3.5 Odling hela året
Temperatur inne i växthuset vid odling över hela året visas i figur 28 och 29.
Energianvändningen för odling hela året för blockväxthuset, dagens energieffektiva växthus samt ett helt isolerat växthus, se figur 51. Värmebehovet samt elbehovet ökar vid odling vintertid vilket genererar en högre energianvändning och primärenergianvändning, se figur 51.
Från figur 51 går det att klargöra att den energieffektiva modellen kräver minst primärenergi.
Den relativa fuktigheten i växthuset för fall TallMikro och MikroMikro visas i figur 49 och 50.
Figur 49. Relativ fuktighet för fall TallMikro vid odling över hela året för blockväxthuset.
64
Figur 50. Relativ fuktighet för fall MikroMikro vid odling över hela året för blockväxthuset.
Figur 51. Energianvändning samt primärenergianvändning vid året om odling för blockväxthuset (referens), ett helt isolerat växthus samt det energieffektiva växthuset.
Då hela växthuset isolerades ökade kostnaden, se figur 52. Den energieffektiva modellen är mest lönsam.
Fall TallMikro. Referens 295 191 163 158 644 298 3 343
Fall MikroMikro. Referens 323 183 163 158 671 326 2 343
Fall TallMikro. Isolerat 51 259 485 480 1074 52 3 1019
Fall MikroMikro. Isolerat 50 239 485 480 1073 51 3 1019
Fall TallMikro. Energieffektiv 72 250 164 159 420 73 3 344
Fall MikroMikro. Energieffektivt 76 230 164 159 424 77 3 344 0
65
Figur 52. Kostnad vid odling året om för blockväxthuset (referens), ett helt isolerat växthus samt det energieffektiva växthuset.
Utsläppet av koldioxidekvivalenter var störst för det isolerade se figur 53. Den energieffektiva modellen hade minst utsläpp av koldioxidekvivalenter.
Figur 53. Utsläpp vid odling året om för blockväxthuset (referens), ett helt isolerat växthus samt det
Kostnad 426 445 736 736 285 287
0
Utsläpp 11780 12330 18560 18660 7414 7480
0
66
4 Diskussion
Klimatdata i denna rapport är lokaliserat till Hallsberg och regleringar i växthuset styrs efter skogsplantors behov. Trots detta anser författaren att resultaten i denna rapport kan tillämpas på andra typer av grödor. Resultatet är mestadels relevant för de norra delarna av värden där värmebehovet är en angörande faktor för växthusets energianvändning.
I denna studie har olika faktorers påverkan undersökts för att kunna svara på vilka parametrar som är viktiga att ta hänsyn till för att energieffektivisera växthus. Alla undersökningar som gjorts kan även ses som en känslighetsanalys där olika faktorer undersökts och visar vilka av dessa som är viktigt att ta hänsyn till för att få tillförlitliga resultat. Det visade sig tillexempel att lutningen på taket inte hade någon påverkan medan takets U-värde hade en stor påverkan på resultatet, se kapitel 3.3.8, analys av faktorer med liten påverkan samt figur 43 och tabell 17.
Primärenergianvändningen, kostnaden samt utsläppet av CO2-ekv påverkas av den totala energianvändningen av värme, kyla och el i samtliga fall vilket framkommer av (70)-(73), samt (75)-(76). Det var både kostnadseffektivt, primärenergiminskande och koldioxidreducerande att minimera värmeanvändandet samt elbehovet trots att kylbehovet i vissa fall ökade.
Resultatet påvisade att det fanns potential att minska primärenergianvändningen genom att analysera vad i växthuset som bidrog till energiförlusterna. Resultaten i rapporten ska tas som en vägledning till hur växthus kan energieffektiviseras. Samtliga resultat följde samma trend och pekade på likvärdig slutsats för fall TallMikro och fall MikroMikro. Fall TallMikro ger vid alla undersökta alternativ lägre primärenergianvändning än fall MikroMikro, se tabell 16 och figur 36. Detta beror på att temperaturen inne i växthuset för fall TallMikro följer utomhustemperaturen bättre, se figur 12 och 13.
4.1 Besparingar för Svenska Skogsplantor AB
Det energieffektiva växthuset i tabell 24 och figur 48 jämfördes med dagens bågformade växthus i tabell 14 och figur 32 för att se besparingspotential från idag. Genom energieffektivisering av växthuset tyder det på en besparing av primärenergi, pengar samt koldioxidutsläpp. Kostnaden reducerades med 75 %, utsläppen med 75 % samt den totala primärenergianvändningen minskades med 70 %. I dagsläget har Svenska Skogsplantor AB en växthusarea på 78 600 m2 och om denna energieffektivisering gjordes på samtliga växthus skulle driftkostnaden för växthusen minska med ca 4,2 miljoner kronor för fall TallMikro och 5,8 miljoner kronor per år för fall MikroMikro. Utsläppen av koldioxidekvivalenter skulle minska med 130 för fall TallMikro och 170 ton per år för fall MikroMikro.
Primärenergianvändningen reduceras även med 7 GWh per år för fall Tall mikro och 9 GWh per år för MikroMikro. Denna beräkning förutsätter att dagens växthus är ungefär lika energikrävande. Svenska Skogsplantor AB tror dessutom att ytterligare större växthusytor på
67 20-25 % kommer behövas de senaste 5-7 åren för att täcka kommande efterfråga vilket gör att det blir ännu viktigare med energieffektiva växthus.
4.2 Odling året om
Vid odling året om ökar behovet av värme och el, se figur 51. Då produktionen skedde under hela året var det inte energieffektivt att isolera hela växthuset på grund av den höga elanvändningen som tillkommer även under sommaren då instrålningen av ljus inte kan nyttjas.
Elanvändningen ökade med 67 % jämfört med referensväxthuset vid odling året om. Från detta kan slutsatsen dras om att ett växthus vid odling året om bör ha god isoleringsförmåga samtidigt som ljusinsläppet ska vara tillräckligt. Detta gör att det energieffektiva växthuset blir bäst vid året om odling.
Då det energieffektiva växthuset jämförs mellan odling året om och odling mellan vecka 12-49 ökar den totala primärenergianvändningen med ca 90 % per kvadratmeter, se figur 48 och figur 51. Detta beror på det ökade behovet av värme och el. Detta resulterade i att kostanden ökade med ca 90 % per kvadratmeter. Om det antas att det odlas en skörd extra av mikroplantor vid året om odling för båda fall TallMikro och fall MikroMikro ökar energianvändningen per odlad planta för både referensväxthuset och det energieffektiva växthuset. Vid odling året om ökar primärenergianvändningen med ca 85 % per odlad planta för referensväxthuset.
Energianvändningen för det energieffektiva växthuset ökar med ca 65 % per odlad planta jämfört med odling mellan vecka 12-49. För antal plantor, se kapitel 1.11 om Svenska Skogsplantor AB samt dess behov av energieffektivisering. Slutsatsen av detta blir att odling året om inte lönar sig eftersom värmen och elen är dyr.
4.3 Ljus och belysning
När behovet av ljus till plantorna ökade från referensvärdet till ett behov enligt kapitel 3.3.4 behov av ljus till plantor, ökar primärenergianvändningen med ca 80 %. Detta eftersom elanvändningen ökar med 179 kWh/m2, se tabell 18 och figur 44. En konstruktion med god ljusinstrålning blir viktig då plantan har högt ljusbehov.
Det var inte effektivt att isolera hela växthuset för att minska behovet av termisk energi, se figur 43. Detta eftersom behovet av el blev stort då tilläggsbelysningen behövdes under hela odlingsåret. Elen är den energikälla som har högst PEF, kostnad samt utsläpp jämfört med värme och kyla, se tabell 6-8. Slutsats är att det är viktigt att ha en god solinstrålning till plantorna för att reducera behovet av tilläggsbelysning och därigenom minska elanvändningen.
4.4 Vävar
Installation av vävar för väggar och tak visa sig sänka primärenergianvändningen för referensväxthuset i det studerade fallet då skuggväv samt nattväv fanns att tillgå. Detta på grund
68 av att luften inte kommer i direktkontakt med det kalla glaset vilket styrks av SLU (2013), Jordbruksverket (2008) och Taki et. al (2016). Att enbart ha en väv på växthusets norra sida minskade värmeenergin med 3 % vilket beror på att norrväggen har en förhållandevis liten yta jämfört med resterande väggar plus taket, se tabell 19 och figur 45. Att ha väv i hela växthuset minskade värmeanvändningen med ca 35 %. Vid storskaliga växthus kan slutsatsen dras om att vid stora areor som tak är det viktigt att ha en god isoleringsförmåga men att detta inte får minska ljusinsläppet till plantorna.
4.5 Reglering temperaturspann
Regleringen för när värme och kyla ska tillföras spelade en avgörande roll för energianvändningen, se tabell 20 och figur 46. Temperatur har en inverkan på plantas tillväxt och om temperaturen varierar under eller över den optimala kan en lägre tillväxt fås. Det går därför inte att variera denna faktor allt för mycket i studien. Att öka spannet för godkänd temperatur till +/-5 ºC minskar total primärenergianvändningen med ca 30 % jämfört med att ha ett temperaturspann på +3/-2 ºC. Att ha ett strängare temperaturspann på +/-1 ºC visar sig öka primärenergiförbrukningen med 12 %. Slutresonemanget från detta kan dras att det är önskvärt med det stort temperaturspann för att minska primärenergianvändningen men att hänsyn måste tas till plantans tillväxt och behov. Det visade sig att detta resonemang även gäller för det effektiva växthuset, se tabell 25 och figur 48.
4.6 Studier med mindre påverkan
Många studerade faktorer som inte påverkade resultatet har valts att inte redovisas i denna rapport. Saker som hade in mindre inverkan på resultatet var tillexempel takets lutning samt orientering av växthuset. I beräkningarna antas taket vara platt vilket inte stämmer överens med verkligheten. I resultatet kap 3.3.8, analys av faktorer med liten påverkan för resultatet, visade det sig att om lutningen på hela taket antogs vara 25º åt öst eller väst påverkade inte resultatet.
Det beror på att andelen sol som träffar takytan fortfarande är stor vid denna vinkel.
Orienteringen av växthuset påverkade primärenergieffektiviteten mindre än 5 %. Detta på grund av att strålning till växthuset är god för att uppfylla behovet.
4.7 Takhöjdens inverkan
Höjden har inverkan på energieffektiviteten för referensväxthuset, se figur 40-42. En minskad höjd leder till totalt mindre primärenergianvändning som beror på att det är mindre väggyta i förhållande till odlingsyta. Detta innebär att när väggarean är mindre i förhållande till golvarean är det mindre ytor som värmen kan transporteras ut från ur växthuset. Detta gör att primärenergianvändningen minskas med lägre takhöjd. När det energieffektiva växthuset studerats visade det sig att höjden inte har lika stor påverkan på energianvändningen då
Höjden har inverkan på energieffektiviteten för referensväxthuset, se figur 40-42. En minskad höjd leder till totalt mindre primärenergianvändning som beror på att det är mindre väggyta i förhållande till odlingsyta. Detta innebär att när väggarean är mindre i förhållande till golvarean är det mindre ytor som värmen kan transporteras ut från ur växthuset. Detta gör att primärenergianvändningen minskas med lägre takhöjd. När det energieffektiva växthuset studerats visade det sig att höjden inte har lika stor påverkan på energianvändningen då