Systematiskt kvalitetsarbete - uppföljning, utvärdering och analys

För att utföra och följa upp undervisning i förskolan finns det arbetssätt som är utformade inom förskolans systematiska kvalitetsarbete. Systematiskt kvalitetsarbete ser ut på olika sätt på förskolorna. Dessutom kan direktiven från staten, det vill säga formuleringsarenan, skilja sig från det som förskollärarna, det vill säga de som verkar inom realiseringsarenan, efterfrågar. Informanterna berättar om digitala verktyg som är gemensamma på förskolan och som ska bidra till högre kvalitet. Dokumentationen i de digitala verktygen är baserade på foto- och filmupptagningar på enskilda barn eller barngruppen, med texter författade av arbetslaget som beskriver det som visas. Tekniska och organisatoriska faktorer fungerar således som ramfaktorer som kan påverka förskolors arbete med uppföljning, utvärdering

32

och analys av undervisning. Diana beskriver ett digitalt verktyg som hon arbetar med och hennes syn på det:

Från kommunen har vi riktade lärloggar i ett digitalt verktyg på det individuella barnet inom språk och matematik och det är ju också bra, men kanske lite dåligt också för att det kan vara så att det finns andra saker som man skulle vilja lägga i de här lärloggarna för individuella barn, och det kanske finns andra saker som ett individuellt barn skulle behöva öva på för att få en förståelse, men samtidigt hinner man inte med att göra hur många lärloggar som helst, då blir det ju… Ja, språk och matematikloggar eftersom det ju är såpass styrt. (Diana)

I kommunen som Diana arbetar i är det styrt att hon ska arbeta i det digitala verktyget, det handlar inte bara om att själva dokumentationen ska existera i ett visst forum, utan också vilket förutbestämt centralt innehåll som ska lyftas och dokumenteras i barnens så kallade lärloggar. Diana berättar att en konsekvens av detta kan bli att sådant hon hade velat lägga fokus på blir osynligt. Förskollärare behöver förhålla sig till de verktyg som arbetsgivaren ställer krav på att använda. De olika verktygen som förskollärarna berättar om påverkar det systematiska kvalitetsarbetet eftersom dokumentationen inom verktygen fungerar som grund för uppföljning och utvärdering. Anna berättar om hur uppföljning av barns lärande och utveckling ser ut på hennes arbetsplats och vilka lärprocesser som följs och dokumenteras:

Alltså mycket blir gruppen, men samtidigt eftersom att den här tiden vi har, och verktygen, gör att man verkligen… Ja, men tar sig tiden att sitta och ja, men diskutera på djupet. Så synliggörs det enskilda barnet mycket också. Man kommer in i bra diskussion på det sättet. Sen använder vi oss också utav ett digitalt verktyg där man mer dokumenterar enskilda barns läroprocesser, där man också kopplar till läroplanen. Det finns ju såna här funktioner där man kan se vilka läroplansmål har vi haft i lärloggar den här terminen. Då kan man ju se tydligt, ja men är det något vi har glömt? Så kan man också säkerställa att både enskilda barn får det dom har rätt till och att man jobbar med läroplanen på det sättet som man ska. (Anna)

Anna berättar att hon arbetar med två olika verktyg, ett som lämpar sig bättre när hon arbetar med grupprocesser och ett annat då hon dokumenterar det enskilda barnets lärande. Här syns att verktygen fungerar tillsammans för att förskolläraren ska kunna arbeta med uppföljning av undervisning, både på individ- och gruppnivå. Bella beskriver sina tankar om uppföljningen av enskilda barns lärande och utveckling:

Det handlar ju om att vara, men verkligen att vara lyhörd och uppmärksam tänker jag, på vilka barn som deltar och vilka barn som inte deltar och också ha en tät kommunikation med dem som man jobbar med. För själv kan man inte se allt och man kan inte vara med alla barn samtidigt och man kan inte, men har man en bra kontakt med alla som man jobbar med så borde man kunna följa alla barn på olika sätt. Jag tänker också att det handlar mycket om ja men att dokumentera mycket på olika sätt och titta på dokumentationen och se vilka barn finns i min dokumentation och vilka saknar jag helt. (Bella)

Bella beskriver hur dokumentation av olika slag och samarbetet med kollegor i arbetslaget fungerar verktyg och metod för att kunna följa barnens lärande och utveckling. Cecilia, som jobbar inom samma kommun som Diana (se ovan), beskriver också det digitala verktyget som de jobbar med, där barnets språkliga och matematiska lärande och utveckling särskilt följs. Cecilia berättar att de arbetar ” […] dels genom lärloggar då så klart men vi ser ju också utvecklingen när vi har våra mindre grupper så är det lättare att följa upp det enskilda barnet.” (Cecilia).

Ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv går det att analysera olika tidstypiska verktyg för både dokumentation och kunskap. Förskollärarna pratar om dokumentation där tekniska föremål, som till exempel lärplattor och andra digitala verktyg krävs för att kunna följa upp barnens

33

lärande i vissa ämnen, som matematik och språk, det vill säga en realistisk läroplanskod. Dessa verktyg möjliggör även förskollärarnas arbete, och dokumentation beskrivs av informanterna som en del av verksamheten. Det kan dock finnas en ekonomisk aspekt på detta, eftersom teknik kostar pengar och alla förskolor har inte samma förutsättningar. Samtidigt är detta idag en del av allmän kunskap i dagens kommunikationssamhälle och därför viktig för både barn och vuxna. Sålunda kan förskollärarnas kunskaper att använda nutida teknik ses som en rationell läroplanskod, det vill säga kunskaper som är viktiga för både individen och för hela samhället, där kunskaper i ny teknik är en förutsättning för att kunna orientera sig på många plan. Vidare går det att koppla till en medborgerlig läroplanskod, som är betydelsefull för individens demokratiska fostran (Lundgren, 2016, s. 50 ff) och även demokrati i en bredare bemärkelse. Att kunna ta del av och förmedla information via ny teknik är idag av yttersta betydelse för att aktivt kunna delta i samhällsutvecklingen på lika villkor.

Utifrån informanternas berättelser om dokumentationsverktyg (se Cecilia, Bella och Anna) kan tillgången till tekniska föremål i förskolan ses som en ramfaktor. Även kunskapen om

hur de används kan ses som en till ramfaktor. Ramfaktorer påverkar lärares situation ute på

fältet, det vill säga inom realiseringsarenan och en del av dessa faller utanför styrdokumentets förordningar, till exempel personaltäthet, förskolans lokaler och personalens utbildningsnivå (Wahlström, 2018, s. 77). Kunskap, tillgång och utbildning i teknikanvändandet kan därför vara av betydelse för hur förskolorna kan tillgodogöra sig bland annat uppföljnings- och utvärderingsuppdraget.

Att arbeta systematiskt med uppföljning och utvärdering av undervisning på en förskola beskrivs av informanterna som ett komplext arbete. Informanterna ger en bild av olika verktyg, som är mer eller mindre omfattande och som ska användas för olika ändamål i utvärderingar. Anna berättar:

Ja, men det är ett verktyg som har många olika dokument alltså. Allt från såhär förberedelse med didaktisk planering och tankekartor och sådant till mer... Dels finns det någon sån här kortreflektion som man kan använda mer i stunden, sen veckoreflektion och det är liksom på många olika plan, sen kommer man till månadsanalysen, och terminsutvärdering och… Ja, man ska kunna använda den i alla delar av processen, både för att titta mer på ett tillfälle och för att titta på en längre tidsperiod. (Anna)

Anna beskriver ett omfattande arbete med många komponenter som ska samspela. Det gäller som förskollärare att ”ha koll” på alla delar. Det systematiska kvalitetsarbetet är kontrollerbart genom mätningar av olika slag. När förskollärare till exempel fyller i terminsutvärderingar ligger det som underlag för granskning och kommer påverka verksamhetens riktning. Julia ger en bild av att det kan finnas problem med dokument och mallar kopplade till det systematiska kvalitetsarbete, och hon berättar:

Jag är inte jättehaj på såna här mallar. Jag tycker om att skriva fritt och jag tycker om att skriva för hand för jag är van. Sen kan jag såhär sortera upp det i vad och hur och sådär. […] De tar ju väldigt mycket tid. […] Vissa pedagoger är bra på att formulera sig men det behöver inte bli så bra i verkligheten. Andra kanske är jättebra på relationsskapandet, men det kommer inte fram lika mycket i redovisningen av SKA (systematiskt kvalitetsarbete) och då skalar man bort så kallade mjuka värden eftersom det på papper inte ser lika värdefulla ut. (Julia)

Julia ställer sig frågan om vad det är som kommer fram i verksamhetsbeskrivningar inom det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns så kallade ”mjukare värden” som inte är mätbara på samma sätt som annat. Som förskollärare förväntas man i skrift kunna knyta an till aktuell

34

forskning och beprövad erfarenhet när man arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Julia berättar att hon inte är så bra på mallar och vill göra på ett annat sätt: skriva fritt. När förskolan har färdiga verktyg och mallar med ett bestämt fokus, som språk och matematik (se Diana och Cecilia) styrs förskollärarna i sitt dokumentationsarbete. Flera av förskollärarna i den här studien har lyft så kallade mjuka värden som ”trygghet” som det viktigaste för verksamheten, men i berättelserna om det systematiska kvalitetsarbetet så finns det alltså en risk att sådant blir dolt enligt informanterna. I analyser och utvärderingar krävs en bedömning, i förskolan är verksamheten i fokus för bedömning, vilket innebär att det är förskollärarens undervisning som utvärderas och inte barnens kunskaper (Vallberg Roth & Åsén, 2012, s. 19). Detta analyseras nedan.