• No results found

TÅGTRAFIKENS BULLER OCH VIBRATIONER

In document TUNGELSTA - VÄSTERHANINGE (Page 33-36)

Bedömningsskala

4 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER

4.2 TÅGTRAFIKENS BULLER OCH VIBRATIONER

4.2 TÅGTRAFIKENS BULLER OCH VIBRATIONER

Buller kan delas upp i två olika typer av ljud som alstras från ex.

järnväg – luftljud och stomljud. Luftljud är ljud som transporteras genom luften från bullerkällan till mottagarens öra. När vi i vardagslag talar om buller är det i allmänhet luftljud som avses.

Enheten för luftljud är i dagligt tal decibel. Stomljud är ljud som först överförs i fasta material, berg, byggnadens stomme etc. för att sedan som luftljud nå mottagarens öra. Vanliga källor till stomljud är när grannen i ett flerfamiljshus borrar i väggen eller stegljud från våningen ovanför eller trapphuset.

Buller mäts i enheten decibel A, dB(A). Indexet ”A” anger att ljudets olika frekvenser har viktats så att det motsvarar hur människans öra uppfattar ljud. I Sverige beskrivs buller från järnvägstrafik främst med två mått, ekvivalent och maximal

ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå (Leq) är medelljudnivån och maximal ljudnivå (Lmax) är den högsta momentana ljudnivån under en viss tidsperiod, till exempel ett dygn.

Figur 9 I Figuren har de olika ljudkällorna markerats med siffror.

1 3

4 5 2

2 2

34 (91)

I Sverige är väg- och spårtrafik den vanligaste orsaken till bullerstörningar. Buller är, framförallt i större tätorter, ett stort folkhälsoproblem. När människan utsätts för buller i bostaden eller på arbetsplatsen är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag, men buller kan också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar samt störa samtal. En allmän beskrivning av buller ges i bilaga 3.

Luftljud från tåg kommer från flera källor, däribland; kontakten mellan hjul och räls, aerodynamiskt alstrat ljud bromsljud, maskinljud från loket och strömavtagare Därtill kan momentana ljud uppstå vid växling och koppling av vagnar och lok vid en bangård.

Till skillnad från luftljud förekommer samma stomljudsnivå över allt i byggnaden. Stomljudsnivån avtar uppåt i byggnaden. Luftljud förekommer i första hand i den del av byggnaden som vetter mot ljudkällan. Detta innebär att stomljud uppfattas som mer störande än luftljud vid samma ljudnivå.

Med vibrationer avses svängningar som överförs i fasta material:

berg, byggnadsstomme etc. Vibrationer kan kännas men inte höras direkt. Vibrationer kan dock ge upphov till klirr i glas i vitrinskåp etc. Utöver att vibrationer kan vara störande i sig själva förstärker de också störningsupplevelsen av samtidigt buller. Enheten för vibrationer är millimeter per sekund.

Risken för att vibrationsstörningar ska uppkomma är framförallt beroende på vilka markförhållanden som är på den aktuella platsen.

De allvarligaste vibrationerna uppträder när tunga godståg passerar över lösa jordar (lera). Vibrationerna kan nå väldigt långt och påverka ansenliga byggnader. Det är vanligt förekommande att hela jordmassor kan komma i resonans i frekvensområdet 3,5-6 Hz.

I fasta jordar som t ex morän är vibrationsnivån lägre och spridningen i jorden betydligt mindre11. I mycket närbelägna byggnader på berg eller fast morän kan vibrationerna uppträda som stomljud. Det är ovanligt att tågvibrationer orsakar sprickor eller sättningar på normalt grundlagda byggnader.

Vibrationer kan dock ha en negativ effekt på byggnadskonstruktioner.

Det betyder att byggnader kan åldras i förtid och att vissa reparationer kan behöva utföras tidigare än beräknat.

Figur 10 Exempel på hur luftljud, stomljud och vibrationer uppkommer

11 Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, Riktlinjer och tillämpning, 2006-02-01, Banverket Dnr. S02-4235/SA60.

Vibrationer Luftljud stomljud

35 (91)

Nuläge

Flera bostadsfastigheter utefter den aktuella sträckan är idag utsatta för höga bullernivåer från tågtrafik. Tågbullermätningar har gjorts på två punkter utefter sträckan varvid maxljudnivåer uppmätts mellan 69 och 85 dB(A) Fast12. Beräkningar visar att cirka 240 bostadsfastigheter idag är utsatt för maxbuller över gällande riktvärde. Den beräknade bullersituationen för dagens förhållande redovisas på kartorna A och B i bilaga 3.

Boende i Västerhaninge är idag också påverkade av buller från nattuppställda pendeltåg. En rättsprocess pågår för närvarande mellan dessa och Banverket med anledning av de nattliga störningarna. Uppställningsspåret ligger dock utanför järnvägsplanens område för detta projekt.

Klagomål på vibrationsstörningar förekommer utefter bansträckan.

Vid de mätningar som gjorts i de aktuella fastigheterna har dock den högsta uppmätta komfortvibrationen varit 0.068 mm/s, vägt värde, vilket är lägre än känseltröskeln på ca 0.16 mm/s13.

12 Rapport TR2006-139 R02 Nynäsbanan, Bullerutredning, WSP 2008-05-05

13 Rapport TR 2007-264 R01, Nynäsbanan – Dubbelspår Vibrationsutredning, WSP 2007-12-17

Effekt/påverkan

Den nya järnvägsbanken kommer att var dimensionerad för högre last än den befintliga. Det betyder att den nya järnvägskroppen sannolikt bättre begränsar risken för att vibrationer ska spridas till omgivningen.

Samtidigt kan den nya styvare järnvägskroppen komma att till viss del även stabilisera den befintliga anläggningen.

Efter dubbelspårsutbyggnaden finns möjligheten att utöka trafikeringen på Nynäsbanan. Samtidigt kommer bullerplank att byggas utefter stora delar av sträckan Tungelsta – Västerhaninge. Bullerskärmarnas

utsträckning och höjd framgår av ”Karta över skärmhöjder” i bilaga 3.

Bullerskydden är dimensionerade utifrån beräkningar av en antagen framtida trafikering av banan. Underlag för bullerberäkningarna har sammanställts i tabell 4.

Tabell 4 Trafikuppgifter för järnvägen

Antal

36 (91)

Beräkningarna är utförda i programmet Cadna/A. Programmet beräknar ekvivalenta och maximala ljudnivåer i enlighet med

”Buller från spårburen trafik, Nordisk beräkningsmodell”14. Resultaten från beräkningarna redovisas på kartor i bilaga 3.

Bullerberäkningar har endast gjorts för sträckan Tungelsta – Västerhaninge. En utökad pendeltågstrafik, och eventuell framtida godstrafik, kommer dock att generera nya bullerstörningar längs Nynäsbanan.

Ringsignaler vid bommar kan ibland uppfattas som störande av närboende. Ombyggnad av befintliga korsningar till planskilda lösningar kommer att eliminera denna störningskälla. Stängningen av Stavsvägen kommer att ge lägre bullernivåer utefter den del av vägen som därigenom avlastas från genomfartstrafik.

Trafikbuller kommer istället att uppkomma utefter den nya

vägsträckningen, strax norr om Tungelsta station, som kommer att ersätta Stavsvägen som genomfartsled. Bullerberäkningar kommer att göras inom ramen för den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas för den detaljplan som Haninge kommun tar fram för den nya vägförbindelsen.

14 Rapport 4935 Naturvårdsverket, Banverket

Bedömningsgrunder

In document TUNGELSTA - VÄSTERHANINGE (Page 33-36)