Tabell 5 Skattningsinstrument

Skattningsinstrument Tillvägagångssätt Artiklar

BEHAVE-AD (Behavior Pathology in

Alzheimer’s Disease Rating Scale)

Denna skala är utformad för att bedöma beteende mässiga symtom i samband med Alzheimers sjukdom[AD]. Skalan består av 25 objekt som är indelade i sju kategorier. Denna skala skiljer sig från andra vid bedömning av beteendestörningar vid AD genom att specifikt reflektera och mäta de karakteristiska beteendemässiga symtom som finns. Dessa patienter har ofta svårt att svara på denna typ av frågor, varför man här vänder sig till närstående eller vårdpersonal för att få svar (Sclan et al. 1996).

Sakamoto et al. 2013 Suzuki et al. 2010

CBS-QoL (Cornell- Brown Scale for Quality of Life in Dementia)

Används för att bedöma livskvalitet hos demenssjuka. Det är en 19 punkts semistrukturerad intervju som utförd av vårdpersonal. Det finns en negativ och en positiv pol som betygssätts utifrån patientens känslor och beteende den senaste månaden (Ready och Ott 2008).

Raglio et al. 2015

CDR (Clinical Dementia

Rating Scale) Detta är halvstrukturerade intervjuer mellan en vårdare och patienten. Sex kognitiva kategorier bedöms (minne, orientering, bedömning och problemlösning, samhällsfrågor, hem och hobby och personlig vård) utifrån en femgradig skala. Resultatet är ju högre siffra desto svårare demens (Knight alzheimer disease research center u.å).

Raglio et al. 2015 Sakamoto et al. 2013 Sampaio et al. 2021

CMAI (Cohen-Mansfield

Agitation Inventory) Ett frågeformulär som fylls i av vårdpersonal om hur ofta olika upprörda beteenden förekommer,till exempel fysisk aggression eller verbal agitation. Symtomen skattas enligt en sjugradig skala, från aldrig till flera gånger per timme (Cohen-Mansfield 1996).

Moyle et al. 2014

CSDD (Cornell-Brown Scale for Depression in Dementia)

Skalan är utvecklad för att bedöma tecken och symtom på större

depressioner hos demenssjuka. Underlaget för bedömningen kommer från två semistrukturerade intervjuer. En med vårdpersonal eller närstående och en med patienten. Varje fråga blir bedömd på en skala 0-2 där 0 är inga symtom/tecken och 2 svåra symtom/tecken. Om den sammanlagda

Skattningsinstrument Tillvägagångssätt Artiklar summan överskrider 18 är det tecken på svår depression, och är den

under 6 finns det inga tecken på depression (Alexopoulus 2002). GBS (Gottfries-Brane-

Steen) En skala som mäter intellektuella, emotionella, ADL och motoriska funktioner. Intervjun tar cirka 20 minuter och ligger sedan till grund för poängsättningen. Skattningen sker på en skala 0–6, där 0 betyder inga symtom och 6 maximala symtom. Den totala poängen används sedan för att bedöma graden av demens (Bråne et al. 2001).

Suzuki et al. 2010

MMSE (Mini-Mental

State Examination) I denna skala är det 30 olika frågor som bedömer den kognitiva funktionen. Detta är ett test som görs med papper och penna. Genom summan poäng kan man se om det finns tendenser till minnessvikt och vid upprepade tester ses det hur den kognitiva funktionen förändras (Arevalo- Rodriguez et al. 2015). Ho et al. 2018 Ikemata et al. 2017 Moyle et al. 2014 Raglio et al. 2015 Sakamoto et al. 2013 Sampaio et al. 2021 Suzuki et al. 2010 N-ADL (Nishimura

Activities of Daily Living Scale)

Denna skala påminner om NM-skalan. Skillnaden är att i denna bedöms den äldre personens ADL-funktioner, som till exempel sittande, gående eller ätande. Denna bedömning sker genom observation och poängsätts på samma sätt som i NM-skala. Objektiv bedömning av äldre individers ADL- funktioner genom observation av beteende i dagligt liv (Nishimura et al. 1993).

Ikemata et al. 2017

NM-skala (Nishimura Mental State Scale for the Elderly)

En skala som används för att objektivt bedöma äldre individers mentala funktioner genom att observera deras beteende i det dagliga livet. Skalan består av fem områden som poängsätts med noll, ett, tre, fem, sju, nio eller tio. Poänget noll står för den allvarligaste demensen och tio det normala mentaltillståndet (Fukunaga et al. 2006).

Ikemata et al. 2017

NPI (Neuropsychiatric Inventory)

Bedömer tio neuropsykiatriska symtom genom intervjuer med närstående. De olika symtomen skattas utifrån frekvens på en skala 1–4 och

svårighetsgrad på en skala 0–3. För varje symtom multipliceras siffrorna

Cantarella er al. 2018 Ho et al. 2018

Raglio et al. 2015 Sampaio et al. 2021

Skattningsinstrument Tillvägagångssätt Artiklar till en slutsumma. Ju högre poäng, desto svårare symptom (Cummings

2020). NPI-D (Neuropsychiatric

Inventory - Caregiver Distress Scale)

Ibland används NPI-skalan för att mäta de närståendes stress/belastning. Närstående frågas hur mycket stress/belastning de aktuella symtomen orsakar. Varje symtom skattas mellan 0–5. Ju högre siffra, desto högre belastning för närstående (Kaufer et al. 2015).

Cantarella et al. 2018 Sampaio et al. 2021 NPI-NH (Neuropsychiatric Inventory - Nursing Home version)

Denna version av NPI används när skattning görs på ett särskilt boende och när det är vårdpersonal som utför skattningen och inte en

familjemedlem. Frågorna är omformulerade för att passa in i miljön på särskilda boenden. Skattningen sker på samma sätt som NPI genom att mäta frekvens och svårighetsgrad (Cummings 2009).

Ikemata et al. 2017

OERS (Observed

Emotion Rating Scale) En formulär som fylls i efter en observation av den demenssjuke under tio minuter. Fem olika sinnesstämningar som värderas i en skala utifrån hur lång tid stämningen observeras (Lawton et al. u.å)

Moyle et al. 2014

SPMSQ (Short Portable Mental Status

Questionnaire)

I denna skala är det tio frågor som ska besvaras. En exempel kan vara vad det är för dag, månad och år. För varje felaktigt svar registreras det och graderas vilken intellektuell funktionsnedsättning som finns (Pfeiffer 1975).