Omvårdnadsåtgärder för
Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens
hos personer på särskilt boende
En litteraturstudie
Caroline Hedström
Maria Andersson
Vårterminen 2021 Examensarbete, 15 hp
Omvårdnadsvetenskap – teori och tillämpning, 22,5 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Omvårdnadsåtgärder för Beteendemässiga och Psykiska
symtom vid Demens hos personer på särskilt boende
Abstrakt
Bakgrund: 90 % av alla personer med demens drabbas någon gång av BPSD. Hur symtomen yttrar sig är väldigt individuellt och behandling bör efter utredning av eventuella bakomliggande orsaker, i första hand vara av icke-farmakologisk art.
Syfte: Syftet med studien var att kartlägga icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och deras effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens hos personer på särskilt boende.
Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa interventionsstudier inkluderats. Artiklarna är sökta efter i databaserna Cinahl, Pubmed och APA PsycInfo och sedan kvalitetsgranskade, analyserade och sammanställda.
Resultat: Av resultatet går det utläsa att icke-farmakologiska interventioner visat
signifikanta förbättringar på symtom som depression, ångest, agitation, vanföreställningar och motorisk rastlöshet. Endast en studie har visat på försämringar hos deltagarna efter interventionen, med bland annat ökad agitation som följd.
Konklusion: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt på BPSD. Av de inkluderade studierna går det utläsa att framtida studier bör innehålla ett större antal deltagare med uppföljningar efter avslutade interventioner.
Nursing interventions for Behavioural and Psychological
Symptoms of Dementia for people living in nursing
homes.
Abstract
Background: 90% of people with dementia suffer from BPSD at some point. How the symptoms manifest themselves is very individual and treatment should, after investigation of any underlying causes, be primarily of a non-pharmacological nature.
Aim: The aim of the study was to identify non-pharmacological nursing interventions and their effects on behavioural and psychological symptoms of dementia for people in nursing homes.
Methods: In this literature study, eight quantitative intervention studies have been included. The articles are searched for in the databases Cinahl, Pubmed and APA PsycInfo and then quality reviewed, analysed and compiled.
Results: From the results, it can be deduced that non-pharmacological interventions have shown significant improvements in symptoms such as depression, anxiety, agitation, delusions and motor restlessness. Only one study has shown worsening in the participants after intervention, resulting in among other things, increased agitation.
Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions have an effect on BPSD. From the studies included, it can be determined that future studies should include a larger number of participants with follow-ups after completion of interventions.
Innehållsförteckning
Abstrakt ... i
Abstract ... ii
Bakgrund ... 1
Motiv för studien/problemformulering ...4 Syfte ...4Metod ... 5
Definitioner ... 5 Sökmetoder ... 6 Urval ... 6 Analys ... 7 Forskningsetiska överväganden ... 8Resultat ... 9
Design, ursprung och deltagare ... 9
Vilka omvårdnadsåtgärder finns? ... 11
Vilka effekter har dessa omvårdnadsåtgärder?... 12
Diskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter... 16
Metoddiskussion ... 17
Konklusion ... 20
Referenser ... 21
Bilagor ...
Bilaga 1. Tabell 1. Översikt över urvalsprocessen... Bilaga 2. Tabell 2. Artikelöversikt och kvalitetsgranskning... Bilaga 3. Tabell 3. Skattningsinstrument ...
Bakgrund
”Behavioural and psychological symptoms of dementia” eller ”beteendemässiga och psykiska symtom vid demens” som det översätts till svenska, benämns ofta som BPSD i litteratur och artiklar. BPSD är en benämning för de sekundära symtom som kan uppträda vid demenssjukdom (Finkel et al. 1997). Symtomen kan variera under sjukdomsförloppet och vara orsakat av olika variabler (Socialstyrelsen 2017b, 20).
År 2015 fanns det omkring 47 miljoner människor i världen med en demenssjukdom, vilket motsvarar cirka 5% av jordens befolkning (World Health Organization 2017, 2). I Sverige finns det cirka 130 till 150 tusen personer med demens, och varje år får mellan 20 och 25 tusen personer en demensdiagnos (Socialstyrelsen 2017b, 17). År 2012 fanns det i Sverige 90 500 platser på särskilt boende för personer 65 år och äldre, och av dessa personer hade 63 000 en demenssjukdom (Socialstyrelsen 2014, 25). År 2019 var 66% av boende kvinnor, och 34% män (Socialstyrelsen 2020, 2).
Demens är en kognitiv svikt som orsakas av sjukdomar i hjärnan. Det finns över hundra olika, ofta neurologiska sjukdomar och tillstånd som kan ge symtom på kognitiv svikt, men för att en person ska diagnostiseras som demenssjuk måste kriterierna på uttalad svikt och sänkt kognitiv funktion vara uppfyllda samt att svikten måste vara så allvarlig att den påverkar både arbete och socialt liv. Demenssjukdom delas in i tre stadier. Mild demens innebär att personen befinner sig i ett tidigt skede av sjukdomen, och personen kan fortfarande klara av sin vardag på egen hand utan stöd från socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Måttlig demens innebär att personen behöver stöd och hjälp för att klara sina vardagliga sysslor. Svår demens innebär att personen befinner sig i ett sent sjukdomsskede och behöver tillsyn dygnet runt. En demenssjukdom går inte att bota, vilket betyder att all vård ges med fokus på att lindra de symtom som uppstår och skapa en så god livskvalitet som möjligt genom att kompensera för de funktionsnedsättningar som sjukdomen medför (Socialstyrelsen 2017b, 18–21).
Nittio procent av personer med demens drabbas någon gång av BPSD (Colombo et al. 2007). Det kan visa sig som exempelvis ångest, agitation eller hallucinationer
(Socialstyrelsen 2017b, 20), och symtomen kan ha kroppsliga orsaker som till exempel smärta, infektion, förstoppning eller urinstämma. Likaså kan brist på meningsfulla aktiviteter eller miljön runt den demente ligga till grund för symtomen. Bristande omgivningsförhållanden och personal som saknar relevant kompetens är, tillsammans med olämplig läkemedelsbehandling och övriga somatiska sjukdomar, en del av det som
kan orsaka försämring av dessa symtom hos den demente (Nägga 2021). Hur BPSD yttrar sig är individuellt och det finns ingen generell behandlingsmetod. Som första åtgärd bör en kartläggning gällande personens omvårdnad, vårdmiljö och läkemedelsanvändning utföras med syfte att försöka hitta och eliminera den bakomliggande orsaken till symtomen
(Svenskt Demenscentrum 2020).
För att bedöma förekomsten av BPSD och dess påverkan på personen med demens, används bland annat skattningsskalan Neuro Psychiatric Inventory, Nursing Home [NPI-NH] (Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens 2021). Upplevelsen av att leva med BPSD är svår att utvärdera då personer med demens på grund av minnessvikt inte alltid kan återberätta händelser. Personen med demens kan vara medveten om sina minnesproblem, men tappat förmågan att verbalt uttrycka känslan när ett misslyckande ägt rum. Anhöriga till den demente har beskrivit hur personen vid ett misslyckande, med sitt beteende visat ångest, rädsla och ilska (Clare 2003). Även demens i ett tidigt skede kan vara utmanande. Deltagare i en studie beskrev det som en balansgång mellan känslan av att ha ett värde och känslan av att känna sig värdelös. Den demenssjuke försöker omedvetet skapa strategier för att undvika att känna sig mindre värd, genom att förneka ett misslyckande och istället skämta bort det som hänt (Steeman et al. 2007). BPSD medför ett stort lidande för den sjuke, samt även för närstående och vårdpersonal (Finkel 2000). Närstående som vårdat sin demenssjuke partner, kommer så småningom till en punkt där känslan av att inte räcka till tar över. Rädslan över att den demente inte ska hitta hem om hen går ut, att inte få sova på nätterna och att hela tiden vaka över den som är sjuk leder slutligen till ett beslut att flytta den demenssjuke till ett särskilt boende (van Wijngaarden et al. 2018). Närstående till personer med demens som vårdas på särskilt boende upplevde, trots en känsla av personalbrist, att personalen gjorde sitt bästa för att tillgodose de boendes behov. Det fanns en önskan från närstående om att få ökad kunskap och förståelse för demenssjukdomen, för att på så sätt få möjlighet att vara mer delaktiga i vården av sina nära (Bramble, Moyle och McAllister 2008).
Den legitimerade sjuksköterskan är den som bär det huvudsakliga ansvaret för att omvårdnaden, som genomförs i partnerskap med patient och närstående, görs med
integritet och värdighet i behåll. Personcentrerad vård innebär just det att både patient och närstående erkänns som personer med individuella behov, förväntningar, värderingar och resurser. Ett etiskt förhållningssätt ska prägla sjuksköterskans arbete och all omvårdnad ska genomföras med respekt för mänskliga rättigheter, människors värderingar, vanor, tro, självbestämmande, integritet och värdighet. Patientens behov är utgångspunkten i vården,
som ska bedrivas med metoder baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet (Svensk sjuksköterskeförening 2017, 4–8).
I 80% av alla demensfall finns underlag för läkemedelsbehandling som kan bidra med effekt på den kognitiva funktionen samt fungera förebyggande för BPSD. En tredjedel av de som behandlas med läkemedel svarar dock inte på behandlingen, och det är därför av stor vikt att all läkemedelsbehandling utvärderas och avslutas när ingen effekt uppnås (Socialstyrelsen 2017a, 65–66). En studie visar att antipsykotiska läkemedel tillsammans med läkemedel för demens ofta används under långa perioder (Shin et al. 2016). För äldre personer är risken större att påverkas negativt av sömnmedel eller läkemedel med
lugnande effekt (Socialstyrelsen 2017a, 10–11). Läkemedelsbiverkningar som ofta ses hos personer med demenssjukdom, är bland annat kognitiva störningar, trötthet,
muskelsvaghet och balansstörningar, och medför en ökad risk för fallolyckor
(Socialstyrelsen 2017a, 68). En studie av Parajuli et al. (2021) visade att 87% av deltagarna hade polyfarmaci, det vill säga att ett högt antal läkemedel fanns insatta mot exempelvis hypertoni och diabetes, men även mot demens och BPSD. Enligt Mavrodaris och Philp (2013), har tidigare studier visat att trots rädsla för ökad oro hos de dementa, har läkare rapporterat tillfälliga minskningar av antipsykotiska läkemedel på särskilda boenden. Läkare har betonat vikten av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder men mötts av motstånd från vårdpersonalen som menade på att dessa åtgärder är väldigt resurskrävande och att personalen saknar den kunskap som krävs (Mavrodaris och Philp 2013).
Det har i tidigare studier beskrivits att personcentrerad omvårdnad på olika sätt kan motverkas av faktorer som bland annat brist på tid och valmöjligheter, samt motstånd från vårdpersonal som inte vill att förändringar på arbetsplatsen ska införas (Edvardsson 2010, 33). En studie visade att kunskap kring demenssjukdom, BPSD och personcentrerad vård har betydelse för hur vårdpersonal ska kunna identifiera orsakerna bakom BPSD.
Resultatet av studien visade att personal som fått utbildning om BPSD och hur symtomen kan hanteras, hade goda förutsättningar att skapa en bra och harmonisk relation med den demenssjuke genom att arbeta på ett personcentrerat sätt som ser till personen bakom symtomen och dennes behov (McCabe et al. 2014).
BPSD är en av de svåraste utmaningarna inom demensvården och är den främsta orsaken till tidig placering på särskilt boende. Även om antipsykotiska läkemedel används för att behandla BPSD, inducerar dessa även negativa effekter som till exempel extrapyramidala symtom, fall och lunginflammation. Samtidigt som det i USA har införts lagstiftning för att reglera förskrivningen av antipsykotiska läkemedel, finns det i Japan en utbredd acceptans
för användning av dessa, eftersom det för närvarande finns för få användbara metoder som kan användas för att kontrollera BPSD (Fujii et al. 2010).
Motiv för studien/problemformulering
När en äldre person uppvisar BPSD bör en utredning av underliggande orsaker prioriteras som första åtgärd. Om medicinska orsaker kan uteslutas och eventuella
omgivningsfaktorer som påverkat är åtgärdade, bör icke-farmakologiska
omvårdnadsåtgärder användas som behandling för den äldre. Insättande av farmakologisk behandling ska endast ske när övriga åtgärder inte visat någon effekt (Socialstyrelsen 2017b, 10). Fokus i denna studie var att kartlägga vilka omvårdnadsåtgärder det finns som alternativ till läkemedelsbehandling och vilka effekter dessa har på BPSD. Författarna av denna litteraturstudie har erfarenhet av att läkemedel används som första
behandlingsalternativ i mötet med äldre som uppvisar BPSD, då kunskap och resurser ofta saknas. Motivet med studien var att samla kunskap om icke-farmakologiska
omvårdnadsåtgärder för att i det framtida yrket som sjuksköterskor kunna utöva dessa samt sprida kunskapen till andra professioner inom området.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att kartlägga icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och deras effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens hos personer på särskilt boende.
Frågeställningar
Vilka omvårdnadsåtgärder finns?
Metod
I denna litteraturstudie som har ett kvantitativt syfte har författarna använt sig av studier med kvantitativ design.
Definitioner
Intervention
En sjukdomsbehandling eller en sjukdomsförebyggande åtgärd prövas genom en
interventionsstudie (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2016). En interventionsstudie är vanligen tvärvetenskaplig, med ett syfte att utvärdera olika samhällsinsatser för att hitta metoder som är kostnadseffektiva. Senaste åren har det gjorts ett flertal interventionsstudier inom områdena folkhälsa, hälso- och sjukvård och
socialtjänst för att studera processer, hinder och möjligheter för att uppnå en högre effektivitet inom vård och omsorg (Olsson och Sörensen 2011, 38).
Särskilt boende
Enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453, 4 kap. 1 §) har alla som anser sig behöva omsorg och service rätt till att söka om bistånd. Socialtjänstlagen reglerar att bistånd i form av hemtjänst, bostad i ett äldreboende eller annan hjälp ges till den som inte kan få det på annat sätt (Socialstyrelsen 2016, 3). Ett särskilt boende eller äldreboende kan också kallas gruppboende, vård- och omsorgsboende eller sjukhem. Oavsett vilken benämning boendet har, bedrivs vården med service anpassad efter individuella behov av trygghet, gemenskap och självbestämmande (Socialstyrelsen 2016, 8).
Omvårdnadsåtgärd
Den insats som sjuksköterskan utför med syfte att främja och bibehålla patientens hälsa, för att förebygga sjukdom och ohälsa samt för att stärka patientens välbefinnande
(Ehnfors, Ehrenberg och Thorell-Ekstrand 2021, 171). Icke farmakologisk omvårdnadsåtgärd
“Icke farmakologiskt” är ett samlingsbegrepp med förförståelse att det är en åtgärd som inte involverar läkemedel. Det kan innebära anpassning av miljön eller hur vårdpersonalen bemöter sina vårdtagare (Socialstyrelsen 2017b, 10).
Sökmetoder
För ökad trovärdighet i urvalen användes tre olika databaser i sökandet efter vetenskapliga interventionsstudier (Willman et al. 2016, 71). Cinahl, PubMed och APA PsycInfo är de databaser som använts och som har relevans för omvårdnad. Avgränsningar underlättar urvalet och sorterar bort innehåll som inte är relevant (Östlundh 2017, 77). En avgränsning som gjordes i samtliga sökningar var att välja artiklar på engelska, eftersom det är ett språk som författarna till denna litteraturstudie kan behärska. För att endast ta del av nyare forskning valdes artiklar skrivna mellan 2010 och 2021 som avgränsning i sökningarna i Cinahl, samt som ett inklusionskriterie för litteraturstudien. En artikel som är ”peer reviewed” är bedömd av sakkunniga inom området (Olsson och Sörensen 2011, 73). Detta användes som avgränsning vid samtliga sökningar i Cinahl och PsycInfo, men i PubMed där funktionen inte kunde hittas, fick artiklarna kontrolleras via produktinformationen i den ursprungliga tidskriften. Vid första sökningen i Cinahl kom ”BPSD or behavioural and psychological symptoms of dementia” upp som förslag när författarna skrev in sökordet ”BPSD” i sökrutan, och användes sedan genomgående vid alla sökningar. ”Complementary therapies” hittades genom Svensk MeSH och användes vid ett antal sökningar. Övriga söktermer som användes var ”non-pharmacological interventions or therapies or
treatments”, ”bpsd or behavioural and psychological symptoms of dementia or behavioural challenges or agitation”, “non-pharmacological interventions”, “nursing home or care home”, “nursing homes or long-term facilities”, “complementary therapies or alternative therapies”, non-pharmacological”, “nursing interventions”, “intervention” och “elderly homes or elderly care”. De olika sökorden kombinerades genom boolesk sökteknik där AND och OR användes för att markera hur sökorden skulle kombineras, och trunkering användes i sökningen på ”nurs*” för att generera ett bredare sökresultat med träffar på ordets olika böjningsformer (Östlundh 2017, 71–72). När sökningarna resulterade i återkommande artiklar och inga nya kunde hittas, sökte författarna i artiklarnas
referenslistor genom manuella sökningar (Willman et al. 2016, 79).Sökresultaten finns presenterade i tabell 1, bilaga 1.
Urval
Sökningarna genomfördes för att hitta studier som var relevanta till litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Det var artiklar av kvantitativ karaktär som syftade till att kartlägga olika interventioner och effekterna av dessa (Olsson och Sörensen 2011, 19). Ett första urval av artiklar gjordes utifrån titel och därefter lästes abstrakten till dessa. Artiklarna
inklusions- och exklusionskriterier som valts till litteraturstudien. Inklusionskriterierna var interventionsstudier genomförda mellan 2010 och 2021, på personer 65 år eller äldre bosatta på särskilt boende. Exklusionskriterierna var studier med personer som vårdades i hemmet av närstående eller personer som befann sig i sent palliativt skede, samt studier som handlade om farmakologiska åtgärder. Tio kvantitativa studier kvalitetsgranskades enligt Olsson och Sörensens (2011, 284) “bedömningsmall för studier med kvantitativ metod”. En studie exkluderades på grund av att den saknade etiskt godkännande och en annan valdes bort då intervention i studien inte inkluderade en omvårdnadsåtgärd. Exkluderandet av dessa resulterade i att åtta studier valdes ut till litteraturstudien. I bedömningsmallen under områdena abstrakt, metod, resultat, diskussion och slutsats fanns totalt 20 stycken punkter som bedömdes med 0–3 poäng. Den totala poängsumman omvandlades till procent som motsvarade studiens kvalitet. Grad I innebär att studien har hög vetenskaplig kvalitet, grad II innebär att den är medel och grad III innebär låg kvalitet (Olsson och Sörensen 2011, 279–283). Författarnas kvalitetsgranskning resulterade i fem stycken grad I, två stycken grad II och en grad III (se tabell 2, bilaga 2).
Analys
De inkluderade studierna är analyserade enligt Friberg (2017, 147–151) i kombination med SBU (2017). Studierna lästes till en början igenom noggrant av författarna var för sig för att bilda sig en uppfattning om dess innehåll, och oklarheter kring studierna skrevs ned som diskussionspunkter. Därefter förde författare gemensamt en diskussion om studiernas innehåll och sammanställde sedan detta i en översiktstabell (se tabell 2, bilaga 2).
Fortsättningsvis lästes studiernas resultat, och delar som ansågs relevanta för litteraturstudiens syfte valdes ut och sammanställdes till en tabell som angav vilka mätinstrument som använts, deltagarnas ålder och kön, vilka interventioner som genomförts samt interventionernas effekter (se tabell 3). Härefter gjordes en sammanställning av studiernas antal sessioner, längd för sessionerna samt hur ofta sessionerna hölls, och en figur utarbetades för att tydligt visa studiernas skillnader och likheter (se figur 1). Slutligen sammanställdes en tabell som visar vilka symtom de olika interventionerna haft, eller inte haft effekt på (se tabell 4).
Forskningsetiska överväganden
För att få en artikel publicerad i medicin- och vårdvetenskapliga tidskrifter krävs ett godkännande från etikprövningsnämnden. Forskningsetiska bedömningar är enligt lag obligatoriska, och forskning får endast godkännas när den kan utföras med respekt för människovärdet (Olsson och Sörensen 2011, 86). Ett undantag gäller generellt sett för litteraturstudier som genomförs på grundnivå eller avancerad nivå inom högskolan. Dessa kräver ingen etiskt prövning i den regionala etikprövningsnämnden, men studenten har alltid ett ansvar gällande forskningsetiska överväganden i sitt arbete (Kjellström 2017, 61). Artiklarna som har valts med i denna litteraturstudie har under kvalitetsgranskning kontrollerats att de är godkända av etikprövningsnämnden i det aktuella landet. När personer inte har förmågan att göra självständiga val, ska närstående eller gode man tillfrågas. Om samtycke lämnats men den medverkande personen uttrycker obehag, måste insamlandet av data genast avbrytas (Kjellström 2017, 70). I samtliga studier utom en (Sakamoto, Ando och Tsutou, 2013) finns det beskrivet att samtycke är inhämtat från deltagarna i studierna, personernas anhöriga eller juridiska ombud. Tre av studierna, däribland (Sakamoto, Ando och Tsutou, 2013), beskriver hur deras forskning följt
Helsingforsdeklarationen (se tabell 2, bilaga 2). Deklarationen innebär att samtycke från deltagarna ska vara inhämtat alternativt, om inhämtning av samtycke inte varit lämpligt, får forskningen likafullt bedrivas så länge den får godkännande av en etisk kommitté (World Medical Association, 2018).
Författarna av denna litteraturstudie har erfarenheter från att vårda personer med BPSD, och kring det valda ämnet har en av författarna en viss förförståelse (Priebe och Landström 2017, 38). Med denna förförståelse i beaktning, kommer resultatet att presenteras på ett så objektivt sätt som möjligt med text som inte är förfalskad eller plagierad. Forskningen ska utgå från att inte undanhålla eller utelämna resultat som inte stämmer överens med den egna teorin (Kjellström 2017, 76). Trots detta kommer författarna att i en tabell endast presentera de resultat som studiernas interventioner visat effekt på, och i text presentera vad som varit utmärkande med resultatet.
Resultat
Syftet med litteraturstudien var att kartlägga icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och deras effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens hos personer på särskilt boende.
Design, ursprung och deltagare
Resultatet presenteras genom åtta kvantitativa interventionsstudier där icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder är undersökta. Två studier har jämfört två
interventioner mot varandra (Cantarella et al. 2018; Moyle et al. 2014), medan resterande jämförde interventionen mot en kontrollgrupp. I två studier har det funnits två
interventionsgrupper och en kontrollgrupp (Raglio et al. 2015; Sakamoto, Ando och Tsutou 2013) (se tabell 3). Fem av studierna har använt randomisering, två icke-randomisering och i en fanns val av design inte angivet (se tabell 2, bilaga 2). Tre studier hade genomfört interventionerna i grupp och resterande valde att göra det individuellt. Två av studierna som genomförde interventionerna individuellt, hade två interventionsgrupper (se tabell 3). Antal sessioner och hur länge dessa varade, varierade mellan studierna. Samtliga
genomförde lika långa sessioner varje gång, förutom en (Sampaio et al. 2021) där tiden kunde variera mellan 45 och 55 minuter (se figur 1). I fyra studier (Ho et al. 2019; Moyle et al. 2014; Sakamoto, Ando och Tsutou 2013; Suzuki et al. 2010) fanns det angivet vilken tid på dygnet som interventionen hölls, och bland dessa var det endast en som genomförde sessionen på förmiddagen (Sakamoto, Ando och Tsutou 2013). Samtliga studier som valts till litteraturstudien syftade till att mäta effekten av icke-farmakologiska interventioner. I samtliga fanns det beskrivet att det valts en signifikansnivå på <0.05, förutom en där signifikansnivå inte hade angivits (Raglio et al. 2015).
Fyra av studierna genomfördes i Asien, tre i Europa och en i Australien (se tabell 2, bilaga 2). Samtliga deltagare hade en demenssjukdom, men svårighetsgraden har varierat mellan deltagarna och mellan studierna. Två studier undersökte deltagare med mild till måttlig demens (Ikemata och Momose 2017; Sampaio et al. 2021), en med måttlig (Ho et al. 2019), två med måttlig till svår (Moyle et al. 2014; Raglio et al. 2015) och tre med svår demens (Cantarella et al. 2018; Sakamoto, Ando och Tsutou 2013; Suzuki et al. 2010). Samtliga studier inkluderade deltagare från 65 år och äldre, med en medelålder som i studierna varierat mellan 76 år (Sakamoto, Ando och Tsutou 2013) till 89 år (Suzuki et al. 2010). I två studier (Cantarella et al. 2018; Moyle et al. 2014) fanns det inte specificerat deltagarnas medelålder eller könsfördelning mellan de två grupperna, utan endast för studien som
helhet. Deltagarantalet har i samtliga studier varierat, och likaså fördelningen mellan män och kvinnor (se tabell 3).
Figur 1. Antal interventioner, frekvens och tid per session.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 Suzuki et al. (2010) Sampaio et al. (2021) Sakamoto et al. (2013) Raglio et al. (2015) Moyle et al. (2014) Ikemata el al. (2017) Ho et al. (2019) Cantarella et al. (2018)
Vilka omvårdnadsåtgärder finns?
Tabell 3. Interventionernas deltagare, effekter och bedömningsinstrument.
* Antal deltagare som slutförde studien och som resultat inhämtats från Författare och
intervention Deltagare Interventionsgrupp Kontrollgrupp Resultat Bedömnings-instrument Cantarella et al. 2018 Dockterapi 32 stycken 29* Män: 6 Kvinnor: 26 Individuell dockterapi Könsfördelning saknas Individuell handvärmare Könsfördelning saknas Resultatet av dockterapi visar signifikanta skillnader på BPSD (NPI). NPI NPI-D Ho et al. 2019 Musik 73 stycken Män: 22 Kvinnor: 51 Gruppindelad musikterapi Kvinnor: 28 Män: 12 Standardvård Kvinnor: 23 Män: 10 Resultatet visar signifikanta skillnader på agitation, depression och motorisk rastlöshet. NPI Ikemata et al. 2017 Muskel-avslappning 44 stycken 37* Män: 7* Kvinnor: 30* Gruppindelad muskelavslappning Män: 4* Kvinnor: 14* Standardvård Män: 3* Kvinnor: 16* Resultatet visar signifikanta skillnader på apati, irritation, agitation och ångest (NPI-NH).
NPI-NH NM-skala N-ADL Moyle et al. 2014 Fotmassage och tyst närvaro 55 stycken 53* Män: 18 Kvinnor: 35 Individuell fotmassage Könsfördelning saknas Individuell tyst närvaro Könsfördelning saknas
Resultatet visar ökad agitation i båda grupperna, med större ökning i kontroll-gruppen (CMAI). Även ökad vakenhet kunde ses i kontrollgruppen, och en minskad vakenhet i interventionsgruppen (OERS). CMAI OERS Raglio et al. 2015 Musik 120 stycken 98* Män: 26 Kvinnor: 94 Individuell musikterapi Män: 8 Kvinnor: 32 Individuell musikterapi med instrument Män: 11 Kvinnor: 29 Standardvård Män: 7 Kvinnor: 33 Resultatet visar signifikanta förbättringar på BPSD (NPI). Även depression (CSDD) hade signifikanta förbättringar. NPI CSDD CBS-QoL Sakamoto et al. 2013 Musik 39 stycken Män: 7 Kvinnor: 32 Individuell, passiv musikterapi Män: 3 Kvinnor: 10 Individuell, interaktiv musikterapi Män: 2 Kvinnor: 11 Standardvård Män: 2 Kvinnor: 11 Båda interventions-grupperna visade signifikanta förbättringar på depression och ångest. I den interaktiva gruppen kunde
förbättringar ses även på agitation, vanföreställningar och motorisk rastlöshet. BEHAVE-AD Sampaio et al. 2021 Fysisk aktivitet 77 stycken 64* Män: 19 Kvinnor: 58 Gruppindelad fysisk aktivitet Könsfördelning saknas Standardvård Könsfördelning saknas Resultatet visar signifikanta förbättringar på dysfori, apati och motorisk rastlöshet (NPI). MMSE NPI-D NPI Suzuki et al. 2010 Taktil massage 40 stycken 28* Män: 8* Kvinnor: 20* Individualiserad taktil massage Män: 4* Kvinnor: 10* Standardvård Män: 4* Kvinnor: 10* Resultatet visar signifikanta förbättringar på agitation (BEHAVE-AD). MMSE GBS BEHAVE-AD
Vilka effekter har dessa omvårdnadsåtgärder?
Tabell 4. Symtom som visat signifikanta resultat av interventionerna
- Försämring av symtom + Förbättring av symtom
* I studien finns beskrivet att signifikanta resultat har påvisats men inga p-värden har angivits
1 Resultat hos interventionsgruppen över tid
2 Resultat mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp efter avslutad studie
Författare Intervention A g it a tio n Ir rit a tio n D e p re ss io n Å n g e s t V a n fö re -st ä lln in g a r A p a ti M o to ris k ra st lö sh e t G e n e re ll v a k e n h e t N P I (T o ta lt ) C M A I (U p p rö rd a b et ee n d en ) C S D D (D e pr e ss io n ) Cantarella et al. 2018 Dockterapi + 1 Ho et al. 2019 Musik + 1 + 1 + 1 Ikemata et al. 2017 Muskelavslappning + * + * + * + * Moyle et al. 2014 Fotmassage Tyst närvaro (Kontrollgrupp) + 2 - 2 - 2 Raglio et al. 2015 Musik + 1 + 1 Sakamoto et al. 2013 Musik Interaktiv grupp Passiv grupp + 1 + 1 + 1 + 1 + 1 + 1 + 1 + 1 Sampaio et al. 2021 Fysisk aktivitet + * + * + * Suzuki et al. 2010 Taktil massage + 1
Av resultatet går det utläsa att samtliga interventioner visat signifikanta förbättringar på symtom som är vanligt förekommande vid BPSD. Musikinterventioner har visat sig ha effekt på ett högre antal symtom, jämfört med övriga interventioner. Efter
interventionerna med musik kunde förbättringar ses gällande agitation, depression, ångest, vanföreställningar och motorisk rastlöshet. Även muskelavslappning visade förbättringar på agitation och ångest, samt även på apati och irritation. Vid taktil massage sågs förbättringar endast gällande agitation, ett symtom som också förbättrades vid fysisk aktivitet samtidigt som förbättring avseende apati och motorisk rastlöshet observerades. I resultatet av dockterapi finns det inte specificerat vilka symtom som förbättrats, utan endast att den totala summan av NPI har minskat. I studien där fotmassage jämfördes mot tyst närvaro, visade kontrollgruppen en förbättring gällande generell vakenhet. I övrigt sågs endast försämringar hos deltagarna efter interventionen med bland annat ökad agitation som följd (se tabell 4).
I studierna har BPSD observerats och skattats enligt olika instrument. Den skattningsskala som varit mest frekvent är NPI men även andra, exempelvis BEHAVE-AD har använts (se tabell 5, bilaga 3.) Ett flertal studier har redovisat resultat på specifika symtom som
återfinns under NPI. Två av studierna har redovisat resultatet som totala summor och inte specificerat vilka symptom som observerats och förbättrats. De två studierna har endast redovisat en generell minskning av symtom, där Cantarella et al. (2018) presenterat i form av ”NPI-total”, och Raglio et al. (2015) i form av CMAI. I en av studierna (Sakamoto, Ando och Tsutou 2013) har de redovisat effekterna av tio veckors intervention, samt tre veckor efter interventionens slut. Efter att studien avslutats observerades förbättringar gällande agitation, depression, upprymdhet, ångest och motorisk rastlöshet. Vid uppföljning tre veckor senare sågs bara en kvarstående effekt på det sistnämnda, medan övriga symtom som studerats endera gått tillbaka till sitt ursprungliga läge eller försämrats ytterligare. I tabell 4 presenteras dock endast resultat som visats direkt efter interventionen avslutats. Två studier (Cantarella et al. 2018; Moyle et al. 2014) genomförde interventioner även i kontrollgruppen. I den ena studien visade båda interventionerna signifikanta förbättringar på BPSD (Cantarella et al. 2018), medan det i den andra studien inte kunde ses några signifikanta förbättringar i interventionsgruppen, men en ökad vakenhet observerades i kontrollgruppen (Moyle et al. 2014).
Diskussion
Resultatdiskussion
Utifrån resultatet är det möjligt att dra en slutsats att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt på BPSD. Resultatet i litteraturstudien kommer
tillsammans med annan relevant litteratur att diskuteras mot personcentrerad vård, en omvårdnadsmodell som Tom Kitwood sägs vara den förste att använda inom demensvård. Kitwood bestred det tidigare synsättet på demenssjuka, som menade på att en person med demens inte längre finns kvar utan endast består av ett “tomt skal” som inte har något utbyte av en trivsam miljö, ett fint bemötande eller vardagliga aktiviteter. Han menade istället att personen bakom sjukdomen finns kvar, men dold av de symtom som sjukdomen medför. Med personcentrerad vård betonade Kitwood att likt alla andra människor, har personer med demens samma behov av att känna kärlek, samvaro, uppskattning och trivsel, samt att meningsfulla relationer och sysselsättningar är lika värdefulla för dessa individer (Edvardsson 2010, 30). För att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt krävs det att sjuksköterskan med rätt förutsättningar och kunskaper, kan se människan bakom sjukdomen och dennes individuella behov, hur livshistorien ser ut och vad som är
värdefullt att bibehålla (Svensk sjuksköterskeförening 2010).
Fem av de inkluderade studierna hade randomiserat valt ut sina deltagare till
interventionsgrupperna. I en studie fanns det inte angivet och i två studier hade deltagarna valts ut genom en icke-randomiserad metod. Ett randomiserat urval är att föredra och har ett starkare bevisvärde (Willman et al. 2016, 93). Det kan antas att syftet med att icke-randomiserat inkludera deltagare till en studie, är att påverka resultatet. I de två studier där icke-randomisering använts (Ikemata och Momose 2017; Raglio et al. 2015) redovisas ej heller några p-värden trots, att det i text finns beskrivet att interventionerna visat
signifikanta resultat. Detta kan väcka misstankar om att resultatet är missvisade och därför inte tillförlitligt.
Fyra av åtta studier hade angett vilken tid på dygnet interventionen genomfördes, varav tre av dem hölls under eftermiddagen. I en studie beskrivs agitation och rastlöshet vara
symtom som ofta framträder tydligare på eftermiddagar, vilket motiverar valet av att genomföra interventionen då (Moyle et al. 2014). Liknande observationer har gjorts i en studie som visat att symtomen visar sig som tydligast mellan fyra och fem på
på de symtom som dagligen visat sig hos 55% av deltagarna (Menegardo et al. 2019). Med fenomenet ”sundowning syndrom” i åtanke, som innebär att rastlöshet och oro ofta ökar fram emot eftermiddagen (Svensk Demenscentrum 2020), kan det antas att tidpunkt för interventionen har betydelse för resultatet.
Eftersom endast en av studierna som valts till litteraturstudien har gjort en uppföljning av interventionen, är det svårt att förutse vilka interventioner som ger långsiktiga resultat. Resultatet av den studien (Sakamoto, Ando och Tsutou 2013) visade signifikanta
förbättringar på BPSD efter avslutad intervention, vilket tyder på att musikinterventioner har effekt. Vid uppföljning tre veckor senare observerades dock endast en kvarstående förbättring på motorisk rastlöshet, vilket innebär att interventionen bör fortgå för att symtomen ska lindras. Författarna anser att eftersom demens är en progredierande sjukdom, kan detta ha inverkan på interventionernas utformning och effekter.
Av samtliga studier har endast en undersökt hur interventionen påverkat vårdpersonalen. Resultatet visade att dockterapi givit signifikanta förbättringar på stress hos personal som vårdar personer med BPSD (Cantarella et al. 2018). Det har hos sjuksköterskor visat sig finnas negativa attityder till äldre. En omfattande process som involverar bland annat självupptäckt, reflektion och utbildning anses kunna förbättra dessa attityder genom att sjuksköterskorna får lära sig se till personen bakom sjukdomen, dennes attityder,
värderingar och livshistoria (Pope 2012). En studie har visat att en positiv inställning till personer med demens ger högre motivation till att genomföra personcentrerade
omvårdnadsstrategier. Genom att se till personalens attityder och uppmuntra dem till personcentrerad vård, ökade personalens känsla av kompetens (Mullan och Sullivan 2016). Litteraturstudien visade att individuell, interaktiv musikterapi har gett bra resultat på BPSD. Detta resultat stärks av en nyligen genomförd studie som visade att inspelad, individanpassad musik är en väldigt accepterad omvårdnadsåtgärd av personal på särskilda boenden, och som ett billigt alternativ till farmakologiska åtgärder, kan lindra BPSD (Weise et al. 2020). Det kan tänkas att individanpassad musikterapi har bra effekt eftersom det i enlighet med ett personcentrerat förhållningssätt, uppmuntrar till
delaktighet och medverkan i beslut (Edvardsson 2010, 31). Även en innovativ
gruppmusikintervention med slagverksinstrument och välbekant musik visade att det är ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt med potential att minska ångest och förbättra det psykiska välbefinnandet hos demenssjuka (Sung et al. 2012). En studie där 299 särskilda boenden deltog visade att 87% av dessa använde icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att hantera BPSD, varav 73% valde att använda musikterapi(Backhouse et al. 2014). En
annan studie tyder dock på att 63,2% av personalen inte använder sig av
icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindra BPSD, eftersom de ansåg sig sakna kunskap för detta (Menegardo et al. 2019). I en annan studie fick personer med måttlig till svår demens hjälp vid dusch och bad, av personal som arbetade på ett personcentrerat sätt. Studien fann att genom utbildning av personalen, att de kände sig väl förtrogna med att arbeta enligt ett personcentrerat arbetssätt, skulle behovet av neuroleptiska läkemedel kunna minska hos de dementa (Edvardsson och Innes 2010). Då ett flertal studier visat att kunskapsbrist är vanligt förekommande, och i en (Menegardo et al. 2019) anses vara en orsak till att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder inte används, kan det tänkas gå att dra en slutsats om att utbildning av personal inom demensvård är av högsta vikt för att kunna säkerställa en god omvårdnad.
Enligt Ayalon et al. (2006) och Azermai (2015) är det svårt att hitta studier med fokus på omvårdnadsinterventioner som förebygger BPSD och är av god vetenskaplig kvalitet. Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen (2010) lyfter fram att beteendemässiga och psykiska symtom är komplicerade att bemöta och hantera. Ångest och agitation är vanligt förekommande hos äldre personer med demens och har rapporterats av vårdgivare som ett utmanande vårdproblem (Sung et al. 2012). Författarna anser att grunden till
omvårdnaden bör präglas av ett personcentrerat arbetssätt utifrån Kitwoods tolkning om att dementa, likt alla andra människor, har samma viktiga behov som behöver
upprätthållas. Vården bör anpassas efter individen, istället för att anpassa individen efter vården.
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter
Till följd av att studierna involverat personer med demens, undersöktes vilka lagar och regler som finns gällande forskning på denna grupp. Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor kräver forskning på personer med demens inget inhämtat samtycke, förutsatt att forskningen uppfyller särskilda villkor. Forskning får endast genomföras utan samtycke om den förväntas ge kunskap som går att få även med
samtycke, kan vara till nytta för forskningsdeltagaren eller någon med liknande sjukdom, samt att forskningen inte medför risk för skada eller obehag för deltagaren.
Fortsättningsvis ska forskningsdeltagaren få bästa möjliga information och samråd ska ske med personens förmyndare. Om deltagaren uttrycker att denne inte vill delta, på annat sätt motsätter sig eller att den som samråd skett med uttrycker motsättningar måste
med i litteraturstudien har inhämtat samtycke från sina deltagare, genom anhöriga och juridiska ombud. I den studie där samtycke inte fanns inhämtat (Sakamoto, Ando och Tsutou 2013), har Helsingforsdeklarationen följts och genom detta klassificerats som etiskt godkänd för forskning.
Studierna som valts till denna litteraturstudie hade en stor variation gällande män och kvinnors deltagande. Genomgående i alla studier har det varit fler kvinnor som deltagit. Utifrån statistik från 2019, då 66% av personerna på särskilt boende var kvinnor
(Socialstyrelsen 2020, 2), känns deltagarurvalet i litteraturstudien representativt för fördelningen av män och kvinnor på särskilda boenden. Det kan antas att fördelningen mellan kvinnor och män beror på att kvinnor har en högre medellivslängd jämfört med män (Statistikmyndigheten SCB, 2021) och är överrepresenterade när det kommer till insjuknade i demens.
I samtliga studier saknas beskrivning om hur interventionerna påverkat mängden antipsykotiska läkemedel hos deltagarna. Däremot har det i en studie (Moyle et al. 2014) beskrivits hur skillnader kunnat observeras när det givits läkemedel dagen före
interventionen. Socialstyrelsen har bedömt att rekommendationerna för behandling med antipsykotiska läkemedel hos personer med demens, kommer att leda till ett ökat behov av resurser inom kommunal verksamhet för omhändertagande av personer med BPSD. En utökad utredning av de bakomliggande orsakerna till symtomen tros innebära en
kostnadsökning för regionerna, samt en ännu större ökning för kommunerna på grund av de åtgärder som sätts in efter utredning. På sikt förväntas kostnaderna dock vara
oförändrade, eftersom utredning och efterföljande åtgärder förväntas minska BPSD och behandling med antipsykotiska läkemedel (Socialstyrelsen 2010, 63–64).
Metoddiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga icke-farmakologiska
omvårdnadsåtgärder och deras effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens hos personer på särskilt boende. För att få en ökad kunskap om dessa valdes en kvantitativ metod eftersom den ansågs kunna besvara syftet på bästa sätt. Båda författarna hade sedan tidigare en viss förförståelse gällande icke-farmakologiska
omvårdnadsåtgärder, och en av dem även en viss erfarenhet av att använda dessa inom klinisk praxis. Författarna anser att litteraturstudiens resultat är tillförlitligt eftersom processen med sökning, urval och analys har genomförts gemensamt. För att undvika att litteraturstudiens resultat färgats av författarnas förförståelse, söktes ytterligare
information som kunde verifiera och stärka den befintliga kunskapen samt fylla i de kunskapsluckor som funnits.
Med olika sökord genomfördes sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed och APA PsycInfo. Att använda olika databaser ökade möjligheten att hitta studier passande mot syftet, samt att det stärker studiens validitet (Olsson och Sörensen 2011, 124–126). Ett antal artiklar förekom vid olika sökkombinationer, vilket kan tyda på att författarna ringat in den forskning som finns kring området. Författarna valde att i litteraturstudien endast inkludera artiklar som var ”peer-reviewed”, för att säkerställa att de var av god
vetenskaplig kvalitet (Karlsson 2017, 95).
Resultatet av sökningarna och granskning av de funna artiklarna ledde till åtta kvantitativa studier som författarna valde att fördjupa sig i. Studiens resultat saknade betydelse för om den skulle inkluderas eller inte, då resultatet bör tas med oavsett för att ge en rättvisande bild av forskningen inom det aktuella området (Mårtensson och Fridlund 2017, 433). De valda studierna lästes som första steg igenom noggrant av författarna var för sig och diskuterades sedan gemensamt, för att härefter tillsammans kvalitetsgranska enligt Olsson och Sörensens ”bedömningsmall för kvantitativ metod” (2011, 284). Att gemensamt
granska artiklarna och diskutera innehållet ökar pålitligheten och stärker reliabiliteten av litteraturstudien (Henricson 2017, 414). Poängsumman från kvalitetsgranskningen omvandlades till procent och studierna betygsattes med Grad I (80%), Grad II (70%) och Grad III (60%). Studier som får 60% eller lägre indikerar på bristande kvalitet och bör inte inkluderas (Olsson och Sörensen 2011, 279). Sju av åtta studier som valdes till
litteraturstudien översteg 70%, vilket motsvarar Grad II, utom en (Sakamoto, Ando och Tsutou 2013) som var av Grad III (se tabell 2, bilaga 2). Denna studie fick i
kvalitetsgranskningen 68,2% vilket författarna ansåg vara nära Grad II och valde att inkludera även denna trots att det kan ses som en svaghet i studien.
Författarna av denna litteraturstudie är medvetna om att arbetet med en litteraturstudie kan innebära en risk att litteratur feltolkas på grund av bristande kunskaper inom
forskningsmetodik och språkfärdighet (Kjellström, 2017, 72–73). De artiklar som användes var skrivna på engelska och har översatts efter bästa förmåga, men det kan dock inte
uteslutas att data feltolkats eller fallit bort då engelska inte är författarnas modersmål och ett språk de inte till fullo behärskar.
För att öka en litteraturstudies validitet bör de valda studierna vara av samma design, då olika designer kan ses som en svaghet och ifrågasätta validiteten (Henricson 2017, 414).
Författarna förbisåg detta och valde istället att fokusera på vilka interventionsstudier som berörde dessa omvårdnadsåtgärder och besvarade litteraturstudiens syfte. Det kan antas att författarna har misstolkat eller redovisat missvisande resultat på grund av
kunskapsbrist gällande designer och presentation av resultat.
Resultatet i litteraturstudien bygger på studier som genomförts i olika världsdelar, vilket kan ses som en styrka eftersom generaliserbarheten för interventionerna blir hög. Resultatet visar på att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har liknande effekt oavsett etnicitet, religion och kultur. Trots liknande resultat oberoende av geografi, anser författarna att omvårdnadsåtgärdernas utformning bör has i åtanke och anpassas efter individernas förmågor och behov, samt med hänsyn till deltagarnas preferens, språkliga förmåga och rörlighet.
Statistik från Socialstyrelsen (2020, 2) visar att det 2019 fanns en högre andel kvinnor på särskilda boenden, vilket styrker validiteten av litteraturstudiens resultat som visat på liknande könsfördelning. Studiernas resultat visar inte någon signifikant skillnad mellan könen. Dock kan det anses att interventionerna som inkluderats i litteraturstudien inte är generaliserbara, då de inkluderat ett högt antal kvinnor och ett lågt antal män.
Generaliserbarheten kan också ifrågasättas på grund av interventionernas låga deltagarantal.
Interventionsgruppen har i samtliga studier jämförts mot en kontrollgrupp, med undantag för två studier som hade genomfört en intervention även i kontrollgruppen (Cantarella et al. 2018; Moyle et al. 2014). Studier som jämför sitt resultat mot en kontrollgrupp är att föredra och värderas högre eftersom det kan komma att påverka tillförlitligheten (Willman et al. 2016, 50). Att jämföra två interventioner mot varandra kan tänkas påverka resultatet på det sätt att den enskilda interventionens effekt inte framträder lika tydligt, jämfört mot en kontrollgrupp som erhållit standardvård.
Studier som valts till litteraturstudien har presenterat resultaten i form av ett P-värde, och talar om hur stor chansen är att resultatet av interventionen beror på slumpen (Billhult 2017, 276–278). Författarna har upplevt svårigheter med att tolka resultatet då studierna presenterat P-värdet på olika sätt. Symtomen som observerats har skattats genom olika bedömningsinstrument, och har i vissa studier redovisats som individuella symtom medan i andra, redovisats som en total summa av ett flertal symtom. Med tanke på det
kvalitetsgranskning och analys, kan en negativ inverkan överförts och påverkat litteraturstudiens resultat.
Konklusion
Prognoser tyder på att antalet personer med demens kommer fortsätta öka i framtiden och därmed ställs större krav på vården. Av litteraturstudiens resultat kan det dras en slutsats om att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt på BPSD. Av studiernas resultat framgår det bland annat att inför framtida forskning bör ”cross-over design” inte användas när personer med kognitiv svikt inkluderas i en studie, då det kan tänkas
förvärra en redan befintlig konfusion hos deltagarna. Majoriteten av studierna påpekar att om nya studier med dessa interventioner planeras, bör ett större antal deltagare inkluderas för att stärka interventionernas validitet. För att studera interventionernas långsiktiga effekter är framtida studier som genomför uppföljningar att föredra, då det säkerställer interventionernas utfall.
Referenser
(* Inkluderade resultatartiklar)
Alexopoulos, G.S. 2002. The Cornell scale for depression in dementia.
http://www.scalesandmeasures.net/files/files/The%20Cornell%20Scale%20for%20Depre
ssion%20in%20Dementia.pdf (Hämtad 2021-03-25)
Arevalo-Rodriguez, I.; Smailagic, N.; Roqué i Figuls, M.; Ciapponi, A.; Sanchez-Perez, E.; Giannakou, A.; Pedraza, O. L.; Bonfill Cosp, X. och Cullum, S. 2015. Mini-mental state examination (MMSE) for the detection of alzheimer’s disease and other dementias in people with mild cognitive impairment (MCI). The Cochrane Collaboration.
/CT/CochraneCMS/TexRendering5/3792967.dvi (europepmc.org) (Hämtad 2021-03-24)
Ayalon, L.; Gum, A.M.; Feliciano, L. och Areán, P.A. 2006. Effectiveness of
nonpharmacological interventions for the management of neuropsychiatric symptoms in patients with dementia: a systematic review. JAMA International Medicine. 166(20): 2182-2188. https://doi.org/10.1001/archinte.166.20.2182
Azermai M. 2015. Dealing with behavioral and psychological symptoms of dementia: a general overview. Psychology research and behavior management. 3(8): 181-186.
https://doi.org/10.2147/prbm.s44775
Backhouse, T.; Killett, A.; Penhale, B.; Burns, D. och Gray, R. 2014. Behavioural and psychological symptoms of dementia and their management in care homes within the East of England: a postal survey. Aging & Mental Health. 18(2): 187-193.
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1080/13607863.2013.819834
Billhult, A. 2017. Analytisk statistik. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 275–283. Bramble, M.; Moyle, W. och McAllister, M. 2009. Seeking connection: family care
experiences following long‐term dementia care placement. Journal of Clinical Nursing. 18(22): 3118-3125. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.02878.x
Bråne, G.; Gottfries, C.G. och Winblad, B. 2001. The Gottfries-Bråne-Steen scale: validity, reliability and application in anti-dementia drug trials. Dementia and Geriatric Cognitive Disorders. 12:1-14. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1159/000051230
* Cantarella A.; Borella E.; Faggian S,; Navuzzi A. och De Beni R. 2018. Using dolls for therapeutic purposes: a study on nursing home residents with severe dementia. International Journal of Geriatric Psychiatry 33(7): 915-925. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1002/gps.4872
Clare, L. 2003.Managing threats to self: awareness in early stage alzheimer’s disease. Social Science & Medicine. 57(6): 1017-1029.
https://doi.org/10.1016/S0277-9536(02)00476-8
Mansfield, J. 1996. Conceptualization of Agitation: Results based on the Cohen-Mansfield agitation inventory and the agitation behavior mapping instrument.
International Psychogeriatrics. 8(3): 33-41. https://doi.org/10.1017/S1041610297003530 Colombo, M.; Vitali, S.; Cairati, M.; Vaccaro, R.; Andreoni, G. och Guaita, A. 2007.
Behavioral and psychotic symptoms of dementia (BPSD) improvements in a special care unit: A factor analysis. Archives of Gerontology and Geriatrics. 44: 113-120.
https://doi.org/10.1016/j.archger.2007.01.017
Cummings, J. L. 2009. Neuropsychiatric inventory nursing home version (NPI-NH).
http://www.dementiamanagementstrategy.com/File.axd?id=c9f7405f-3596-4f5f-9f8d-f322e5188678 (Hämtad 2021-03-16)
Cummings, J. 2020. The neuropsychiatric inventory: development and applications. Journal of Geriatric Psychiatry and Neurology. 33(2): 73-84. https://journals-sagepub-com.proxy.ub.umu.se/doi/pdf/10.1177/0891988719882102
Edvardsson, D. 2010. Personcentrerad omvårdnad - definition, mätskalor och
hälsoeffekter. I Edvardsson, D (red.). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. 1:4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 29-37.
Edvardsson, D. och Innes, A. 2010. Measuring person-centered care: a critical comparative
review of published tools. The Gerontologist. 50(6): 834–846. https://doi.org/10.1093/geront/gnq047
Ehnfors, M.; Ehrenberg, A. och Thorell-Ekstrand, I. 2021. VIPS-boken - Välbefinnande, Integritet, Prevention, Säkerhet. 3:1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Finkel, S. (2000), Introduction to behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD). International Journal of Geriatric Psychiatry. 15: S2-S4.
https://doi- org.proxy.ub.umu.se/10.1002/(SICI)1099-1166(200004)15:1+<S2::AID-GPS159>3.0.CO;2-3
Finkel, S.; Costa e Silva, J.; Cohen, G.; Miller, S. och Sartorius, N. 1997. Behavioral and psychological signs and symptoms of dementia: a consensus statement on current knowledge and implications for research and treatment. International Psychogeriatrics,
8(S3): 497-500. https://doi.org/10.1017/S1041610297003943
Friberg, F. 2017. Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3:4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 141-152.
Fujii, M.; Ishizuka, S.; Azumi, M. och Sasaki, H. 2010. Hypothesis of behavioral and psychological symptoms of dementia. Psychogeriatrics. 10: 113-116. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1111/j.1479-8301.2010.00333.x
Funkunaga, T.; Ukai, S.; Kobayashi, T.; Nishimura, T. och Takeda, M. 2006.
Neuropsychological test for the detection of dementia in elderly individuals: the Nishimura dementia test. Psychogeriatrics. 6: 159-167.
https://browzine.com/libraries/232/articles/30893113 (Hämtad 2021-03-23)
Henricson, M. 2017. Diskussion. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 411–420. * Ho, R. T; Fong, T. C.; Sing, C.; Lee, P. H.; Leung, A. B.; Chung, K. S. och Kwok, J. K. 2019. Managing behavioral and psychological symptoms in Chinese elderly with dementia via group-based music intervention: a cluster randomized controlled trial. Dementia 18(7-8): 2785-2798. https://doi.org/10.1177/1471301218760023
* Ikemata, S. och Momose, Y. 2017. Effects of a progressiv muscle relaxation intervention on dementia symptoms, activities of daily living, and immune function in group home residents with dementia in Japan. Japan Journal of Nursing Science. 14(2): 135-145.
http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1111/jjns.12147
Karlssson, E. K. 2017. Informationssökning. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 81–97.
Kaufer, D. I.;Cummings, J. L.; Cristine, D.; Bray, T. Castellon, S.; Masterman, D.; MacMillan, A.; Ketchel, P. och DeKosky, S. T. 2015. Assessing the impact of
neuropsychiatric symptoms in alzheimer’s diesase: the neuropsychiatric inventory caregiver distress scale. Journal of the American Geriatrics Society. 46(2): 210-215.
https://doi.org/10.1111/j.1532-5415.1998.tb02542.x
Kjellström, S. 2017. Forskningsetik. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 57-80. Knight alzheimer disease research center. u.å. CDR Dementia Staging Instrument.
https://knightadrc.wustl.edu/cdr/cdr.htm (Hämtad 2021-04-12)
Lawton, P. M; Van Haitsma, K. och Klapper, J. u.å. Observed Emotion Rating Scale. Abramson Center for Jewish Life.
https://abramsonseniorcare.org/media/1199/observed-emotion-rating-scale.pdf (Hämtad 2021-03-25)
Mavrodaris, A. och Philp, I. 2013. Reducing antipsychotic prescriptions in primary care: a healthcare perspective. Journal of Public Mental Health. 12(1): 32-42.
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1108/17465721311304258
McCabe P. M.; Bird, M.; Davidsson E., T.; Mellor, D.; MacPherson, S.; Hallford, D och Seedy, M. 2015. An RCT to evaluate the utility of a clinical protocol for staff in the management of behavioral and psychological symptoms of dementia in residential aged-care settings. Aging & Mental Health. 19(9): 799-807.
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1080/13607863.2014.967659
Menegardo, C. S.; Friggi, F. A.; Scardini, J. B.; Rossi, T. S.; Vieira, T.; Tieppo, A. och Morelato, R. L. 2019. Sundown syndrome in patients with alzheimer's disease dementia.
Dementia & neuropsychologia. 13(4): 469–474.
https://doi.org/10.1590/1980-57642018dn13-040015
* Moyle, W.; Cooke, M. L. ; Beattie, E.; Shum, D. H.K.; O´Dwyer, S. T. och Barett, S. 2014. Foot massage versus quiet presence on agitation and mood in people with dementia: a randomised controlled trial. International Journal of Nursing Studies 51(6): 856-864. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1016/j.ijnurstu.2013.10.019
Mullan, A. M. och Sullivan, A. K. 2016. Positive attitudes and person-centred care predict of sense of competence in dementia care staff. Aging & Mental Health. 20(4): 407-414.
Mårtensson, J. och Fridlund, B. 2017. Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 421–438.
Nishimura, T.; Kobayashi, T.; Hariguchi, S.; Takeda, M.; Fukunaga, T.; Inoue, O.; Kondo, H.; Niigawa, H.; Tanaka, S. och Yamashita, M. 1993. Scales for mental state and daily activities for the elderly: clinical behavioral scales living for assessing demented patients. International Psychogeriatrics. 5(2): 117–134.
https://doi.org/10.1017/S1041610293001462
Nägga, K. Internetmedicin. 2021. Agitation och aggressivitet vid demens.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/geriatrik/agitation-och-aggressivitet-vid-demens/ (Hämtad 2021-04-06)
Olsson, H. och Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen. 3 uppl. Stockholm: Liber AB Parajuli, D.R.; Kuot, A.; Hamiduzzaman, M.; Gladman, J. och Isaac, V. 2021. Person-centered, non-pharmacological intervention in reducing psychotropic medications use among residents with dementia in Australian rural aged care homes. BMC Psychiatry. 21(36). https://doi.org/10.1186/s12888-020-03033-w
Pfeiffer, E. 1975. A short portable mental status questionnaire for the assesment of organic brain deficit in elderly patients. Journal of the American Geriatrics Society. 23(10): 433-441. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1111/j.1532-5415.1975.tb00927.x
Pope T. 2012. How person-centred care can improve nurses' attitudes to hospitalised older patients. Nursing older people. 24(1): 32–36.
https://doi.org/10.7748/nop2012.02.24.1.32.c8901
Priebe, G. och Landström, C. 2017. Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur AB, 25–42.
* Raglio, A.; Bellandi, D.; Baiardi, P.; Gianotti, M.; Ubezio, M. C.; Zanacchi, E.; Granieri, E.; Imbriani, M. och Stramba-Badiale, M. 2015. Effect of active music therapy and
individualized listening to music on dementia: a multicenter randomized controlled trial. Journal of the American Geriatrics Society 63(8): 1534-1539.
Ready, R.E. och Ott, B.R. 2008. Integrating patient and informant reports on the Cornell-Brown quality-of-life scale. American journal of Alzheimer’s disease and other
dementias.22(6): 528-534 https://journals-sagepub-com.proxy.ub.umu.se/doi/pdf/10.1177/1533317507307032
* Sakamoto, M.; Ando, H. och Tsutou, A. 2013. Comparing the effects of different individualized music interventions for elderly individuals with severe dementia. International Psychogeriatrics 25(5): 775-784.
https://doi.org/10.1017/S1041610212002256
* Sampaio, A.; Marques-Aleixo, I.; Seabra, A.; Mota, J. och Carvalho, J. 2021. Physical exercise for individuals with dementia: potential benefits perceived by formal caregivers. BMC Geriatrics 21(6). https://doi.org/10.1186/s12877-020-01938-5
SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). 2006. Demenssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt.
https://www.sbu.se/contentassets/2c12ea9230ef419a84a0078c5fa48ae7/demens_samma
nfattning.pdf (Hämtad 2021-04-19)
SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). 2020. Ordförklaringar.
https://www.sbu.se/sv/metod/ordforklaringar/ (Hämtad 2021-03-31)
SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). 2017. SBU:s handbok. https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf (Hämtad 2021-04-17) Sclan, S. G.; Saillon, A.; Franssen, E.; Hugonot-Diener, L.; Saillon A. och Reisberg, B. 1996. The behavior pathology in alzheimer’s disease rating scale (BEHAVE-AD): reliability and analysis of symptom category scores. International journal of geriatric psychiatry. 11(9): 819-830.
https://onlinelibrary-wiley-
com.proxy.ub.umu.se/doi/epdf/10.1002/%28SICI%291099-1166%28199609%2911%3A9%3C819%3A%3AAID-GPS389%3E3.0.CO%3B2-S (Hämtad
2021-03-24)
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. SFS 2001:453. Socialtjänstlag.
Shin, H.-Y.; Gadzhanova, S.; Roughead, E. E.; Ward, M. B. och Pont, L. G. 2016, The use of antipsychotics among people treated with medications for dementia in residential aged care facilities. International Psychogeriatrics. 28(6): 977–982.
https://doi.org/10.1017/S1041610215002434
Socialstyrelsen. 2014. Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2014-6-3.pdf (Hämtad 2021-03-25) Socialstyrelsen. 2016. Din rätt till vård och omsorg - en vägvisare för äldre.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-5-5.pdf (Hämtad 2021-04-08)
Socialstyrelsen. 2017a. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-6-7.pdf (Hämtad 2021-03-25)
Socialstyrelsen. 2010. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 – stöd för styrning och ledning.
https://demenscentrum.se/globalassets/utbildning_pdf/nationella_riktlinjer_vard_omso rg_vid_demens.pdf (Hämtad 2021-04-20)
Socialstyrelsen. 2017b. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-2.pdf (Hämtad 2021-02-18)
Socialstyrelsen. 2020. Statistik om socialtjänstinsatser till äldre 2019.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-4-6745.pdf (Hämtad 2021-03-25)
Statistikmyndigheten SCB. 2021. Medellivslängden i Sverige.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/ (Hämtad
2021-04-18)
Steeman, E.; Godderis, J.: Grypdonck, M.; De Bal, N. och De Casterlé, B. D. 2007. Living with dementia from the perspective of older people: is it a positive story?. Aging & Mental Health. 11(2): 119-130. https://doi.org/10.1080/13607860600963364
Sung, H‐c.; Lee, W‐l.; Li, T‐l. och Watson, R. 2012. A group music intervention using percussion instruments with familiar music to reduce anxiety and agitation of
institutionalized older adults with dementia. International Journal of Geriatric Psychiatry. 27(6): 621-627. https://doi.org/10.1002/gps.2761
* Suzuki, M.; Tatsumi, A.; Otsuka, T.; Kikuchi, K.; Mizuta, A.; Makino, K.; Kimoto, A.; Fujiwara, K.; Abe, T.; Nakagomi, T.; Hayashi, T. och Saruhara, T. 2010. Physical and dementia. American Journal of Alzheimer’s Disease & Other Dementias 25(8): 680-686.
https://doi.org/10.1177/1533317510386215
Svenskt Demenscentrum. 2020. Beteendemässiga och psykiska symptom.
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Lakemedel/Andra-lakemedel/
(Hämtad 2021-04-06)
Svenskt demenscentrum. 2020. Ofrivillig viktnedgång vanligt vid demens.
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demens-och/viktnedgang/tappa-vikt/ (Hämtad 2021-04-18)
Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska symptom vid Demens. 2021. Att arbeta med registret. https://bpsd.se/hur-arbetar-man-med-registret/ (Hämtad 2021-04-12) Svensk sjuksköterskeförening. 2017. Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska.
https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten
sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf (Hämtad
2021-04-08)
Svensk sjuksköterskeförening. 2010. Personcentrerad vård.
https://swenurse.se/download/18.21c1e38d1759774592615393/1605100833382/Personce
ntrerad%20v%C3%A5rd.pdf (Hämtad 2021-04-14)
Weise, L.; Töpfer, F. N.; Deux, J. och Wilz, G. 2020. Feasibility and effects of individualized recorded music for people with dementia: a pilot RCT study. Nordic Journal of Music Therapy. 29(1): 39-56.
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1080/08098131.2019.1661507
van Wijngaarden, E.; van der Wedden, H.; Henning, Z.; Komen, R. och The A-M. 2018. Engtangled in uncertainty: the experience of living with dementia from the perspective of family caregivers. PLoS ONE 13(6). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0198034
Willman, A.; Bahtsevani, C; Nilsson, R. och Sandström, B. 2016. Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 4:1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
World Health Organization. 2017. Global action plan on the public health response to dementia 2017-2025.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/259615/9789241513487-eng.pdf;jsessionid=FCEF4B9B0215A99C74387D9F6A5EF5D8?sequence=1 (Hämtad 2021-03-26)
World Medical Association. 2018. WMA declaration of Helsinki - ethical principles for medical research involving human subjects. https://www.wma.net/policies-post/wma-
declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ (Hämtad 2021-04-06)
Östlundh, L. 2017. Informationssökning. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats –
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3:4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 59-82
Bilagor
Bilaga 1. Tabell 1. Översikt över urvalsprocessen
Databas
Datum Sökord Avgränsning träffar Antal Urval 1 * Urval 2 ** Urval 3 ***
PubMed
27/1 ((Complementary Therapies[MeshTerms]) AND (bpsd) Randomized Controlled Trial 11 4 4 1 Cinahl
15/2 nursing homes or long-term facilities AND bpsd or behavioral and psychological symptoms of dementia AND
non-pharmacological interventions English language Peer reviewed Research article 18 13 3 0 APA PsycInfo 15/2
bpsd or behavioral and psychological symptoms of dementia AND non-pharmacological Peer reviewed English language 76 10 8 1 Cinahl
15/2 bpsd or behavioral and psychological symptoms of dementia AND non-pharmacological 15 2 2 1 APA PsycInfo 16/2 non-pharmacological interventions or therapies or treatments AND bpsd or behavioral and psychological symptoms of dementia or behavioral challenges or agitation Empirical study Quantitative study 65 years and older Nursing home and residential care Publication Year 2010-2021 47 25 7 0 APA PsycInfo 16/2
non-pharmacological interventions AND bpsd or behavioral and psychological symptoms of dementia AND nursing home or care home Peer reviewed English language Quantitative study Empirical study 9 2 2 0
Databas Datum
Sökord Avgränsning Antal
träffar Urval 1 * Urval 2 ** Urval 3 *** APA PsycInfo 16/2
complementary therapies or alternative therapies AND bpsd or behavioral and psychological symptoms of dementia
Peer reviewed English
language
51 11 10 1
Cinahl
21/2 nursing interventions AND bpsd or behavioral and psychological symptoms of dementia English language Peer reviewed Year 2010-2021 133 27 21 2 Cinahl
10/3 Intervention AND elderly homes or elderly care AND nurs* AND bpsd or ´behavioural and psychological symptoms of dementia´
Peer reviewed English language Year 2010-2021 29 4 3 1 Manuella sökninga r av studiers referensli sta 1 * Utifrån titel ** Utifrån abstract *** Utifrån artikel
Bilaga 2. Tabell 2. Artikelöversikt och kvalitetsgranskning
År Författare
Land Tidskrift
Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet och
etisk granskning 2018 Cantarella et al. Italien International Journal of Geriatric Psychatry
Using dolls for therapeutic purposes: A study on nursing home resident with severe dementia To assess the efficacy of dollterapy (DT) in people with severe dementia in terms of a reduction in their BPSD and their caregivers’ related distress. 29 deltagare i åldrarna 76-96. Deltagarna lever med svår demens och vårdas på ett omsorgsboende. Design: Randomiserad. Metod: Deltagarna valdes slumpmässigt ut till att ingå i inter- vention- eller kontrollgrupp. Interventionsgru ppen tilldelades dockor, och i kontrollgruppen användes handvärmare med sensoriska egenskaper som motsvarade dockorna. Objekten delades ut 5 gånger per vecka, under 1 månads tid. Varje session pågick i 60 minuter. Endast interventionen med dockterapi visade minskade BPSD-poäng. Dock kunde inga förbättringar ses gällande ätbeteende, vilket också undersöktes i studien. Studien följer Helsingforsdekla rationen och är godkänd av forskningsetiska kommittén vid författarnas universitet i Italien. GRAD I
