Boverket informerar 2010:6 ska kunna fungera som ett stöd vid bedömning av åtgärder vid misstanke om att en bärande tak- konstruktion i en hallbyggnad kan vara underdimensionerad. Innehållet handlar i första hand om bärande konstruktioner av stål, men kan i vissa dealar även användas för att bedöma bärande konstruktioner av trä.
Boverket informerar 2010:6 vänder sig till ägare av enplans hall- byggnader och liknande byggnader. Ägaren ansvarar för att den bärande konstruktionen har erforderlig bärförmåga, stadga och beständighet. Dokumentet är även avsett att kunna tjäna som ett stöd för byggnadsnämnder vid rådgivning till ägare av hallbyggna- der.
Stort antal takras
Under vintern 2009–2010 inträffade ett stort antal takras i hall- byggnader i Sverige. En särskild utredning pågår för att undersöka orsakerna till de inträffade rasen. Rasen kan ha orsakats av ett eller en kombination av följande förhållanden:
• Brister i dimensionering vid projektering av byggnad • Brister i utförande vid uppförande av byggnad • Brister i underhåll vid förvaltning av byggnad • Felaktigheter i material (materialfel)
• Bristande kunskap om krav på jämn snöskottning
• Avsaknad av täta diffusionsspärrar i tak kan ge isbildning i un- dertak och extra last
• Bristande avvattning kan ge stora laster i ränndalar
• Tillbyggnader eller nybyggnader som ger stor läbildning och hög formfaktor
• Bristande uppvärmning av växthus och plasthallar • Upphängning av extra last, såsom fläktar och belysning i
undertak
• Felaktiga formfaktorer för låglutande tak med stor spännvidd i reglerna.
Undersök hallbyggnadernas konstruktion
Det är angeläget att befintliga hallbyggnader undersöks för att klarlägga i vad mån den bärande konstruktionen kan behöva för-
2010:6 Sid 1(4)
rasen föreligger bör ytterligare underlag finnas för att bedöma be- hovet av åtgärder i befintliga hallbyggnader. I avvaktan på utred- ningen kan detta dokument tjäna som stöd.
Första bedömning av åtgärder
Underlag för en första bedömning på åtgärder som kan vidtas av- seende den bärande konstruktionen i befintliga hallbyggnader: 1. Har den bärande konstruktionen tidigare visat tecken på att vara underdimensionerad, till exempel genom att stora deformationer eller skador uppstått vintertid med stora snölaster?
2. Saknas bygghandlingar innefattande konstruktionsberäkningar och konstruktionsritningar för den bärande konstruktionen? 3. Har den bärande konstruktionen i till exempel en halvperma- nent hallbyggnad, som ridhallar, tennishallar och lagerhallar, flyt- tats från annat läge med mindre snölaster?
4. Finns risk att den bärande konstruktionen i byggnaden tillver- kats eller uppförts, helt eller delvis, av icke fackkunnig personal? 5. Har byggnaden kommit i lä eller är lägre än intilliggande nya byggnader?
6. Har några bärande delar förändrats pga påkörning, större hål- tagningar eller dylikt och utan att bärförmågeförändring beräk- nats?
7. Har det hängts upp extra last, såsom fläktar och belysning i un- dertak utan att förstärkning eller beräkning gjorts?
8. Saknas täta diffusionsspärrar i tak där det behövs?
9. Finns det brister i avvattning av inåtlutande tak eller tak med höga sarger?
10 Brister det i uppvärmning av växthus och plasthallar, där vär- men ska få snön att rasa av?
11. Finns annat särskilt skäl för att befara att den bärande kon- struktionen i byggnaden inte uppfyller kravet på erforderlig bär- förmåga, stadga och beständighet?
Om svaret på någon av ovanstående punkter är ”Ja” bör en särskild undersökning utföras för att konstatera i vad mån den bärande konstruktionen i byggnaden kan behöva förstärkas eller andra åt- gärder vidtas.
Dimensionering av snölaster och bärförmåga
Snölaster som en byggnad ska dimensioneras för anges i BFS 2008:8 – EKS, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämp- ning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) och i Eu- rokoder SS-EN 1991-1-3:2003, Eurokod 1 – Laster på bärverk – Del
1-3: Allmänna laster – Snölast. Nu gällande utgåva av EKS är BFS 2010:28, EKS 7. Exempel på formfaktorer som beaktar byggnadens form samt snöanhopningar till följd av vindpåverkan, ras och glid- ning finns i Boverkets Eurokodhandbok – allmänna grunder och laster. BFS 1993:58 Boverkets konstruktionsregler, BKR , omtryckt genom BFS 2010:2 BKR13, får användas som alternativ till Euro- kodsystemet med tillhörande föreskrifter i BFS 208:8 EKS, om bygg- anmälan görs före 2 maj 2011.
I takt med att ytterligare kunskap vunnits om snölastens storlek i olika delar av landet har regelverket ändrats. Den senaste ändring- en av snölastens storlek gjordes i BKR och EKS och utkom 2006. De två parallella verifieringssystemen BKR respektive Eurokoder med tillhörande EKS, är idag tillämpliga vid nybyggnad samt i någon begränsad omfattning vid ändring. Dagens verifierings- system baseras på en spridning hos både bärförmåga och last. De i reglerna redovisade snölasterna utgör enbart en del av systemet. En jämförelse mellan verklig snölast vid ett speciellt tillfälle och reglernas värde kräver kännedom om hela serien av externvärden som ligger till grund för modellen. Verifieringsmodellen kan såle- des efterlikna verkligheten på ett bra sätt trots att aktuell snölast ligger över reglernas värde.
Vid en jämförelse med äldre regler är det dessutom viktigt att be- akta både bärförmåga och laster.
Snölastens storlek
Normalt täcker försäkringar inte skador orsakade av stora snölas- ter på byggnader. Det förutsätts av försäkringsbolagen att tak vid behov skottas för att undvika skador.
Snölastens storlek kan mätas genom att trycka ned ett plaströr med 200 mm diameter i snötäcket, placera en skiva under snöpe- laren i röret och väga röret med och utan snöpelaren. Snölast ska bestämmas som tyngden per horisontell area. Om den mätta mas- san hos snöpelaren är m kg på ett horisontellt tak motsvarar det en snölast per [ytenhet] av m/3,14kN/m2.
Om snöpelaren exempelvis väger 5 kg motsvarar det en snölast 5/3,14 = 1,6 kN/m2.
Om cylindern trycks vinkelrätt mot lutande tak bör den, enligt EKS och Eurokoder, räknas om till horisontell area. Om taklutningen är f grader, där f är en icke försumbar lutning, blir snölasten i exem- plet ovan 1,6/cos f kN/m2 horisontell area.
Skottningsplan
Det kan vara lämpligt att till exempel i en drifts- och underhålls- plan ange hur stora snölasterna kan vara på byggnadens tak och vid vilken snömängd som taket bör skottas. I vissa fall kan det vara lämpligt att ange på vilket sätt taket skottas. Till exempel att skott- ning sker skikt för skikt för att undvika överbelastning på grund av ogynnsam lastställning för de bärande konstruktionsdelarna.
2010:6 Sid 3(4)
rande konstruktionen i en befintlig byggnad är det lämpligt att utreda om åtgärder behöver vidtas för att den bärande konstruk- tionen ska ha erforderlig bärförmåga, stadga och beständighet. En sådan utredning utförs normalt av en sakkunnig person.
Om konstruktionsberäkningar och konstruktionsritningar för den bärande konstruktionen i den aktuella byggnaden föreligger kan utredningen utföras i tillämpliga delar som en dimensionerings- kontroll, (jämför reglerna i EKS avd. A § 13 eller BKR 13 avsnitt 2:61 och i Boverkets Stålbyggnadshandbok, BSK 07 avsnitt 9:3).
Om konstruktionsberäkningar och konstruktionsritningar för den bärande konstruktionen inte föreligger och det kan befaras att konstruktionen inte dimensionerats på ett sakkunnigt sätt bör dess bärförmåga, stadga och beständighet kontrolleras och redo- visas.
Om det kan befaras att den bärande konstruktionen tillverkats el- ler uppförts på ett icke fackmässigt sätt, eller om det finns andra skäl att ifrågasätta konstruktionens utförande, bör en syn utföras av en sakkunnig person. Exempel på lämplig sakkunskap för syn av en stålkonstruktion är kompetens TR-stål/E, TR-stål/N eller TR-stål/K, enligt BSK 07 avsnitt 8:11. Efter 2 maj 2011 är sakkun- nig stål, enligt Boverkets kommande föreskrifter om sakkunniga, lämplig kompetens.
Ovan beskrivna undersökningar kan leda till att den bärande konstruktionen i byggnaden behöver förstärkas. Se vidare nästa avsnitt.
Förstärkningsåtgärder
Om en undersökning enligt föregående avsnitt visar att den bä- rande konstruktionen behöver förstärkas eller åtgärdas på annat sätt bör åtgärden projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt sätt, jämför reglerna i EKS avd. A § 12 eller BKR avsnitt 2:5.
Utförande av förstärkningar måste bedömas och avgöras från fall till fall.
Åtgärder som innefattar ingrepp i den bärande konstruktionen bör kontrolleras enligt gällande regler.
Boverket
informerar
Ansvarig utgivare:
Birgitta Frejd, informationschef Boverket, Box 534 371 23 Karlskrona Besök: Drottninggatan 18, Tel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00 E-post: registraturen@boverket.se webbplats: www.boverket.se Mottagare
Kommuner, länsstyrelser, utbildningsinstanser, SKL, byggherrar, konsulter, entreprenörer, kvali- tetsansvariga
Utgivningsdag
2010-12-29
Mer upplysningar
Nikolaj Tolstoy, tekn.dr., telefon: 0455-35 32 03 Yvonne Svensson, jurist, telefon: 0455-35 30 92 Lars Göransson, civilingenjör, telefon: 0455-35 32 51
De fem senaste utgivningarna
2010:6 om förslag på åtgärder vid misstanke om underdimensionering av takkon- struktionen i hallbyggnad
2010:5 om nyheter i byggreglerna från den 1 januari 2011
2010:4 om certifierade kontrollansvariga i nya plan- och bygglagen
2010:3 om att myndigheten byter logotyp den 1 september 2010
2010:2 om allmänna råd om flygbuller i planeringen
På Boverkets webbplats finns alla utgivningar.
Fri prenumeration – gå in på vår webbplats!