• No results found

Tankar kring fortsatt forskning

I flera artiklar och dokument har jag läst att olika forskare tagit upp att det finns lite forskning kring elevers reaktioner och de uppfattningar som de har kring att genomföra prov och få betyg. (Åström & Eklöf, 2009, Seegool m.fl., 2013, Klapp, 2015). Jag har fått uppfattningen att det är så både nationellt och internationellt. Eftersom prov och bedömningar ingår i elevers och lärares vardag anser jag att det borde finnas många viktiga forskningsfrågor att ställa kring detta för att göra förutsättningarna så bra som möjligt för samtliga parter. Skolans uppgift är bland annat att se till att alla elever ska få möjlighet att visa vad de kan men här har skolan mycket att fundera över. Vilka sätt ska vi använda oss av? Hur ska prov och

redovisningar se ut? Vilka förberedelser bör göras och vilka förutsättningar ska vi ge olika elever? Listan med frågor kan göras lång och många svar kan vi säker få från eleverna själva. Några av dessa eventuella framtida frågeställningar kommer dessutom att bli relevanta för mig som blivande speciallärare. Ett av våra uppdrag i examensbeskrivningen för speciallärare

(SFS 2011:186) är att vi i olika lärmiljöer ska medverka i ett förebyggande arbete för att hinder och svårigheter inte ska uppkomma. Detta arbete är viktigt för samtliga elever och i arbetet kring olika provsituationer anser jag att det är av stor vikt att vi genom forskning kan få reda på hur vi ska hantera dessa situationer för samtliga elevers bästa. Vårt uppdrag som speciallärare innebär även att vi ska ha förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner. Här menar jag att vi som speciallärare genom samtal bör och ska stötta de lärare som har ansvaret att genomföra olika prov i sina klasser. Genom den forskning som förhoppningsvis kommer att finnas i framtiden kan vi på så sätt vara ett bollplank där vi har forskningen som stöd. Ytterligare något som skulle vara intressant att få reda på mer om är om det finns någon skillnad på nyanländas/andraspråkselevers inställning och deras sätt att resonera kring nationella prov i jämförelse med elever som har svenska som modersmål. I den aktuella studien ingår det en nyanländ elev och genom att lyssna på den aktuella eleven kunde jag skönja ett visst mönster. I de provintervjuer och i de intervjuer som föll bort var det flera elever som hade svenska som andraspråk. Utan att ha gjort någon analys kring de intervjuerna reflekterade jag ändå över vissa delar i deras svar som gör att jag anser att även denna

34

Referenser

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ball, S.J., Maguire, M., & Braun, A. (2012). How schools do policy: Policy enactments in secondary

schools. London: Routledge.

Borgström, E., & Yassin, D. (2010). Tioåringar skriver nationella prov. I K. Adelmann (Red.), Att bygga

broar – kulturella, språkliga och medial möten (ss. 25-33). Malmö: Holmbergs.

Braun, A., Ball, S.J., & Maguire, M. (2011). Introduction to semi-special issue: Theorising and researching policy enactment in schools. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 32(4), 581-583.

doi: 10.1080/01596306.2011.601554

Braun, A., Ball, S.J., Maguire, M., & Hoskins, K. (2011). Taking context seriously: towards explaining policy enactments in the secondary school. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education,

32(4), 585-596.

doi: 10.1080/01596306.2011.601555

Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerup Utbildning AB.

Dutro, E., & Selland, M. (2012). “I Like to Read, but I Know I´m Not Good at It”: Children´s Perspectives on High-Stakes Testing in a High-Poverty School. Curriculum Inquiry, 42(3), 340-367.

doi:10.1111/j.1467-873X.2012.00597.x

Eklöf, H., & Nyroos, M. (2013). Pupil perceptions of national tests in science: perceived importance, invested effort, and text anxiety. European Journal of Psychology of Education, 28(2), 497-510. doi:10.007/s10212-012-0125-6

Eriksson-Zetterqvist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i

kvalitativa metoder (ss. 36-57, 2 uppl.). Malmö: Liber AB.

Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Doktorsavhandling. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholm universitet.

Hallsén, S. (2013). Lärarutbildning i skolans tjänst? En policyanalys av statliga argument för förändring. (Uppsala University studies, nr. 133). Doktorsavhandling, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Jarl. M., & Rönnberg, L. (2010). Skolpolitik -Från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber AB.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Jönsson, A., & Vallberg Roth, A-C. (2014). Bedömning och dokumentation i förskola, skola och vuxenutbildning. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4/5), 243-245.

Klapp, A. (2015). Does grading affect educational attainment? A longitudinal study. Assessment in

Education: Principles, Policy & Practice. Hämtad från http://www-tandfonline-com.bibproxy.kau.se:2048/doi/full/10.1080/0969594X.2014.988121#.VVeR9z9U5pI

doi:10.1080/0969594X.2014.988121

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

35

Levlin, M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Doktorsavhandling, Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå Universitet.

Lundahl, C. (2009). Varför nationella prov?-framväxt, dilemman, möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB. Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Nordstedts.

Lundahl, C., Román, H., & Riis, U. (2010). Tidigt ute med sena betyg – sent ute med tidiga! (Pedagogisk forskning i Uppsala 157). Uppsala: Uppsala Universitet.

Lundqvist, E., & Lidar, M. (2013). Nationella prov i NO och lärares val av undervisningsinnehåll.

Utbildning & Demokrati, 22(3), 85-106.

Löfdahl, A., & Pérez Prieto, H. (2010). Den synliggjorda förskolan. I Lundahl, C. & Folke-Fichtelius, M. (Red.), Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik (ss. 71-84). Lund: Studentlitteratur AB.

Maguire, M., Hoskins, K., Ball. S., & Braun, A. (2011). Policy discourses in school texts. Discourse:

Studies in the Cultural Politics of Education, 32(4), 597-609.

doi:10.1080/01596306.2011.601556

Murphy, C., Lundy, L., Emerson, L. & Kerr, K. (2013). Children´s perceptions of primary science assessment in England and Waels. British Educational Research Journal, 39(3), 585-606. doi:10.1080/01411926.2012.674921

Nilholm C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i

Sverige, 10(2), 124–138. Hämtad från http://www.ped.gu.se/pedfo/v10/n2.html

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Malmö: Studentlitteratur AB.

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Malmö: Studentlitteratur AB. Proposition 2008/09:87. Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan. Hämtad från

http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/72/69/514f5f8a.pdf)

Regeringskansliet (2008a). Pressmeddelande. Hämtad från http://www.regeringen.se/sb/d/10407/a/114532

Regeringskansliet (2008b). Frågor och svar om ny betygsskala. Hämtad från

http://www.regeringen.se/sb/d/10238

Ryan, R.M., & Deci, E.L. (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. Contemporary Educational Psychology, 25(1), 54–67.

doi:10.1006/ceps.1999.1020

Samuelsson, S. (2006). Skriftspråklig utveckling och dyslexi. I L. Bjar (Red.). Det hänger på språket! (ss. 373-400). Lund: Studentlitteratur.

Segool, N.K., Carlson, J.S., Goforth, A.N., von der Embase, N., & Barterian, J.A. (2013). Heightened test anxiety among young children: Elementary school students & apos; Anxious responses to high-stake testing. Psychology in the Schools, 50(5), 489-499.

doi: 10.1002/pits.21689

36

SFS 2011:186. Examensförordning speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014a) Bedömningsaspekter. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3259

Skolverket (2014b) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014c) Nationella prov. Hämtad från http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

Skolverket (2014d) Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och

särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.

Smith, E., & Douglas, G. (2013). Special educational needs, disability and school accountability: an internaional perspecitve. International Journal of Inclusive Education, 18(5), 443-458. doi:10.1080/13603116.2013.788222

Stobart, G., & Eggen, T. (2012). High-stake testing – value, fairness and consequences. Assessment in

Education: Principles, Policy & Practice, 19(1), 1-6.

doi: 10.1080/0969594X.2012.639191

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB. Svensson, P., & Ahrne, G. (2011). Att designa ett forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (ss.19-33, 2 uppl.). Malmö: Liber AB.

Tanner, M., & Pérez Prieto, H. (2014). In between self-knowledge and school demands: policy enacted in the Swedish meddle-year classroom. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 35(4). 554-569.

doi: 10.1080/01596306.2013.871232

Tengberg. M. (2014). Att pröva elevers läsförmåga i årskurs nio. En analys av uppgiftskonstruktioner i det nationella provet i svenska, delprov A. Att läsa och förstå. Utbildning & Demokrati, 23(2), 109-132.

Hämtad från:

http://www.oru.se/Forskning/Forskningsmiljoer/miljo/HS/Utbildning-och-Demokrati/Utbildning--Demokrati/Tidigare-nummer/

Tjernberg, K. (2013). Framgångsfaktorer i läs och skrivlärande: En bro mellan teori och praktik. Stockholm: Natur & Kultur.

Törnvall, M. (2001). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. Malmö: Högskolan, Lärarutbildningen. (Licentiatavhandling).

UbUb9/2008/09. Riksdagens betänkande angående tydligare mål och kunskapskrav – Nya läroplaner i

skolan.

UbUb3/2010/11. Riksdagens betänkande angående betyg från årskurs 6 i grundskolan mm.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

37

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. [Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet (2015). Forskning och skola i samverkan. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wedin, Å. (2010). Bedöma eller döma? Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år. Pedagogisk

forskning i Sverige, 15(2/3), 219-231.

Wengelin, Å., & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg – om möjligheter och svårigheter att läsa

och skriva. Lund: Studentlitteratur AB.

Wengelin, Å. (2013). Läs- och skrivsvårigheter. I Å. Wengelin & C. Nilholm Att ha eller sakna verktyg –

om möjligheter att läsa och skriva (ss. 113-125). Lund: Studentlitteratur.

Åstöm, M., & Eklöf, H. (2009). Elevers syn på nationella prov: Resultat från elevenkät vid genomförandet

av nationella ämnesprov i biologi, fysik och kemi i grundskolans årskurs 9 våren 2009. Umeå: Umeå

1 Bilaga 1

Till elever i åk 6

Jag heter Caisa Sjöstad och studerar till speciallärare vid Karlstads universitet. I utbildningen ingår det att göra en mindre undersökning som ska ligga till grund för mitt examensarbete. Jag vill undersöka några elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenskäm-nena för åk 6 och jag är särskilt intresserad av de elever som får extra anpassningar eller sär-skilt stöd. Rektorn och din klassföreståndare är kontaktade och de har gett sitt godkännande. Jag undrar om du skulle vilja delta i min undersökning.

Det innebär att jag skulle vilja göra en intervju med dig. Den kommer att ske i samband med proven i svenska eller svenska som andra språk som genomförs den 2 och 4 februari. Om du tillåter kommer jag att spela in intervjun på min mobiltelefon och eventuellt göra några an-teckningar.

Studien följer de etiska krav som ställs på forskning i Sverige. Det betyder att inspelningen och anteckningarna kommer att förvaras så att ingen obehörig kan se dem. Alla namn på plat-ser, personer och din skola kommer att ändras till påhittade namn när jag rapporterar om min undersökning. Det är frivilligt att delta och du har rätt att när som helst avbryta deltagandet. Eventuellt kommer uppsatsens resultat att användas i ett större forskningsprojekt där forskare från Karlstads, Linköpings och Stockholms universitet samarbetar. Detta projekt heter: ”Mel-lanstadieelevers berättelser om betyg”. Det betyder att resultatet kan komma att användas i vetenskapliga rapporter. Om du vill veta mer om den studien kan du ta kontakt med de ansva-riga forskarna. Kontaktuppgifter till dessa finns längst ner på sidan.

Har du några frågor angående min undersökning är du välkommen att höra av dig till mig på telefon eller på min mail. Om du kan tänka dig att delta vill jag gärna ha tillbaka samtyckes-blanketten senast den 23/1-2015. Den kan du lämna hos din klassföreståndare i det bifogade kuvertet eller lägga på närmaste postlåda.

Tack på förhand. Vänliga hälsningar Caisa Sjöstad xxx-xxxxxxx

xxxxx.xxxxx@xxxxxxxx.se

Kontaktuppgifter till de ansvariga forskarna i projektet: ”Mellanstadieelevers berättelser om betyg”.

Marie Tanner, lektor Héctor Pérez Prieto, professor

xxx-xxxxxxx xxx-xxxxxxx

xxx-xxxxxxx xxx-xxxxxxx

2 Bilaga 2

Samtyckesblankett

Jag har fått information om undersökningen och samtycker härmed till att delta genom en in-tervju. Intervjun kommer att ske i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andra språk. Jag är också införstådd med att undersökningen kan komma att ingå i forsk-ningsprojektet ”Mellanstadieelevers berättelser om betyg”, liksom att jag när som helst har möjlighet att avbryta mitt deltagande.

Ja, jag godkänner att medverka i studien.

Nej, jag vill inte medverka i studien.

Datum: ………

Underskrift:...

3 Bilaga 3

Till föräldrar/vårdnadshavare i åk 6

Jag heter Caisa Sjöstad och studerar till speciallärare vid Karlstads universitet. I utbildningen ingår det att göra en mindre undersökning som ska ligga till grund för mitt examensarbete. Jag vill undersöka några elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenskäm-nena för åk 6 och jag är särskilt intresserad av de elever som får extra anpassningar eller sär-skilt stöd. Rektorn och klassföreståndaren på ditt barns skola är kontaktade och de har gett sitt godkännande. Jag undrar nu om du samtycker till ditt barns deltagande i min undersökning.

För att få ta del av ditt barns erfarenheter av de nationella proven i svenska skulle jag vilja ge-nomföra en enskild intervju med honom/henne. Den kommer i så fall att ske i samband med de nationella proven i svenska eller svenska som andra språk som genomförs den 2 och 4 feb-ruari. Om du tillåter kommer jag att spela in intervjun på min mobiltelefon och eventuellt göra några anteckningar.

Studien följer de etiska krav som ställs på forskning i Sverige. Det betyder att inspelningen och anteckningarna kommer att förvaras så att ingen obehörig kan se dem. Alla namn på plat-ser, personer och skolan som ditt barn går på kommer att ändras till påhittade namn när jag rapporterar om min undersökning. Deltagandet är frivilligt och ditt barn har rätt att när som helst avbryta.

Eventuellt kommer uppsatsens resultat att användas i ett större forskningsprojekt där forskare från Karlstads, Linköpings och Stockholms universitet samarbetar. Detta projekt heter: ”Mel-lanstadieelevers berättelser om betyg”. Det betyder att resultatet kan komma att användas i vetenskapliga rapporter. Om du vill veta mer om den studien kan du ta kontakt med de ansva-riga forskarna. Kontaktuppgifter till dessa finns längst ner på sidan.

Har du några frågor angående min undersökning är du välkommen att höra av dig till mig på telefon eller på min mail. Om du ger din tillåtelse till att ditt barn deltar vill jag gärna ha till-baka samtyckesblanketten senast den 23/1-2015. Den kan du skicka med ditt barn till klassfö-reståndaren i det bifogade kuvertet eller lägga på närmaste postlåda.

Tack på förhand. Vänliga hälsningar Caisa Sjöstad xxx-xxxxxxx

xxxxx.xxxxx@xxxxxxxx.se

Kontaktuppgifter till de ansvariga forskarna i projektet: ”Mellanstadieelevers berättelser om betyg”.

Marie Tanner, lektor Héctor Pérez Prieto, professor

xxx-xxxxxxx xxx-xxxxxxx

xxx-xxxxxxx xxx-xxxxxxx

4 Bilaga 4

Samtyckesblankett

Jag/vi har fått information om undersökningen och samtycker härmed att mitt/vårt barn deltar genom en intervju. Jag/vi är också införstådda med att undersökningen kan komma att ingå i forskningsprojektet ”Mellanstadieelevers berättelser om betyg”, liksom att mitt/vårt barn när som helst har möjlighet att avbryta.

Jag/vi godkänner att mitt barn medverkar i studien

Jag/vi godkänner inte att mitt barn medverkar i studien

Elevens namn: ……….. Datum: ……… Underskrift:... Namnförtydligande (texta):... Underskrift:... Namnförtydligande (texta):...

5 Bilaga 5

Intervjuguide

Först vill jag veta lite vem du är innan jag ber dig berätta om hur du upplevde det att göra nat-ionella prov i svenska. Du får säga till om det är någon fråga du inte vill svara på.

a) Vem är du? - Fritidsintressen? - Familj? - Modersmål? - Övrigt?

b) Hur är du som skolelev?

- Hur tycker du det är att gå i skolan? - Berätta om dina favoritämnen i skolan.

- Har du mycket läxor? Vad tycker du om det? Hur ser det ut när du gör dina läxor? Var? Hjälp? Vem?

- Hur skulle du vilja beskriva dig som elev? Pratsam/ tystlåten/busig/ ambitiös?

- Hur känner du för att läsa och skriva? Vid positiv respons - Vad tycker du om att läsa? Vad tycker du om att skriva? I vilka sammanhang tycker du om att skriva?

- Vad tänker du om att göra prov?

c) Svenska

- Berätta för mig vad tycker du om ämnet svenska? (Förklara/motivera!)

- Vad gör ni på lektionerna i svenska? Vad har ni gjort senast?

- Använder du några böcker eller läromedel i svenska? Om ja, vilket/vilka? - Brukar din lärare ha några genomgångar i svenska?

- Brukar din lärare ge er prov i svenska? Om ja, hur ser de ut?

- På vilket sätt brukar din lärare ge dig respons när du gjort ett prov?

Nationella prov i svenska

Jag gör ju den här intervjun med dig för att du i dag/nyligen gjort/gjort några av de nationella proven i svenska/svenska som andra språk.

(Hur upplevde eleverna det nationella provet i svenska/svenska som andra språk?) a. Kommer du ihåg hur det kändes innan du fick det nationella provet? Kan du

besk-riva det?

b. Kan du berätta för mig hur gick det till när du hade det nationella provet i läs-ning/skrivning?

c. Kan du beskriva hur du gjorde när du svarade? Början till slut? Lättaste först? Läste du igenom provet först?

d. Förstod du frågorna? Fanns det något som du inte förstod? Kan du ge något exem-pel?

e. Kan du beskriva hur det kändes under tiden du hade provet? f. Kan du beskriva hur det kändes när du var klar med provet?

6

(Hur upplevde eleverna det stöd som de fick i samband med de nationella proven i

svenska/svenska som andra språk?)

a. Förberedde ni er på något sätt – hur? Gick läraren eller någon annan igenom innan vad det innebär att ha nationella prov? Tränade ni på att göra liknande prov innan? b. Kan du beskriva vilka instruktioner du fick innan provet? Tyckte du att det var

till-räckligt med instruktioner? Förstod du vad du skulle göra?

c. I vilken lokal gjorde du provet? Var det fler elever där? Hur kändes det? d. Fick du någon hjälp eller något stöd av en vuxen när du gjorde provet?

e. Hade du några hjälpmedel när du genomförde provet som t ex Ipad, dator eller mo-bil? På vilket sätt använde du dem i så fall?

f. Vet du hur lång tid du fick för att genomföra provet? Anser du att du fick tillräck-ligt med tid för att kunna göra ditt bästa?

(Finns det någon relation mellan elevernas identitetskonstruktion (självbild?) och

de nationella proven i svenska/svenska som andra språk?)

a. Var proven viktiga för dig? I så fall på vilket sätt? Om inte – hur kommer det sig att de inte är viktiga?

b. Vet du om du kommer att få veta hur det gått för dig på proven? Är det något som du ser fram emot?

c. Känner du dig nöjd med din insats av det nationella provet? d. Blev insatsen som du hade förväntat dig? Bättre? Sämre?

e. Pratade du med någon om provet efteråt? Med läraren? Med någon kompis? I klas-sen? Minns du vad ni pratade om? Kommer du ihåg hur det kändes för dig eller vad du tänkte i så fall?

(Finns det någon relation mellan det terminsbetyg som eleverna fick i december

2012 som påverkade deras insats vid de nationella proven i svenska/svenska som andra språk?)

a. Du fick ditt första betyg precis innan jul. Hur kändes det att få sitt första betyg? b. Tycker du att det är viktigt att få betyg? På vilket sätt? För vad är det viktigt i så

fall?

c. Minns du vad du fick för ett betyg i svenska? Vill du berätta vad du fick för betyg i svenska? Är du nöjd med ditt betyg?

d. Kommer du ihåg om du jämfört ditt betyg med någon annan i klassen? Hur gjorde ni då i så fall?

e. Känner du att det betyg som du fick innan jul påverkade dig på något sätt när du skulle ha och när du genomförde de nationella proven? På vilket sätt i så fall?

Related documents