Majoriteten av våra intervjudeltagare misstänker att orsaken till förhållningssättets popularitet beror på dess tydlighet och enkelhet, något som en av förskollärarna menar skiljer sig från beteendeanalys. Förskollärarna verkar dessutom tycka att det är ett naturligt sätt att arbeta på då det inte skiljer sig alltför mycket från hur man tidigare arbetat. Två av informanterna kopplar ihop förhållningssättets popularitet till den förändrade barnsynen och framväxten av en syn på barn som kompetenta som vi tilldelar betydligt mer ansvar nu i jämförelse mot förr. En av våra intervjudeltagare nämnde förhållningssättet i samband med den rådande gruppsammansättningen, vilket Edfelt (2016) beskriver som växande och som en huvudfaktor till att såväl personal som barn upplever stress på förskolor. Enligt denna intervjudeltagare fick hen stöttning av förhållningssättet som hjälper henom hitta ett lugn och hitta en möjlighet att vara en bra förskollärare trots omständigheterna. I Karlberg och Bezzinas (2020) studie kunde man se att det fanns en motivationsbrist hos svenska lärare. Karlberg och Bezzina såg motivationsbristen som en konsekvens av resursbrist och utmattning. Våra
intervjudeltagare menade att dessa saker minskades med hjälp av förhållningssättet. En annan förskollärare misstänkte att förhållningssättets popularitet mycket väl kan bero på att exempelvis yoga och meditation är uppskattade i den tid vi lever i där många är stressade. En av våra intervjudeltagare tänker att vår nya insikt om att barn inte lär sig något under affekt kan vara ytterligare en anledning till förhållningssättets
framväxt. Edfelt (2016) menar att barn inte lär sig något under raseriutbrott och på detta vis kommer att sakna en lämplig strategi för att handskas med en situation även nästa gång.
Gillberg (2014) berättar att antalet barn som blir diagnostiserade har ökat markant sedan tio år tillbaka. Två av våra informanter berättade om en annan aspekt på framväxten av LAB och menade att förhållningssättet hjälper barn med såväl definierade som icke definierade funktionsvariationer att må bra i förskolan. Samtidigt som det
kompensatoriska perspektivet fortsätter att dominera inom specialpedagogiken, genom att man skapar “gruppindelningar”, kan vi se att det kritiska perspektivet får en synlig roll genom LAB, som våra intervjudeltagare menar att de även applicerar på de barn som inte har diagnoser. På så vis ser vi ingen tydlig gruppindelning.
34
8.6 Metodanalys
Av de personer som deltog i studien så fann vi allteftersom intervjuerna fortgick att alla deltagare var positiva till LAB. Vi är medvetna att även om dessa personer är positiva innebär det inte att alla förskollärare är det, men eftersom vår studie vilar på vårt empiriska material är det de som vi kommer att hänvisa till. Anledningen till att vi endast fått deltagare med positiv syn kan ha bakgrund i hur vi skrivit ut förfrågan om deltagande i grupperna. Det kan även vara en slumpmässig händelse.
35
9. Sammanfattning
Studiens syfte var att genom att intervjua några förskollärare belysa användbarheten av LAB i förskolan samt undersöka bakgrunden till LAB i relation till den förändrade barnsynen. Den främsta orsaken bakom vårt intresse har varit att titta närmre på vad som förväntas av oss i vårt framtida yrke, eftersom förskollärarnas perspektiv har saknats i debatten. Genom att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer försökte vi besvara våra frågeställningar som var följande:
● Använder förskollärarna sig av LAB - om ja, på vilket sätt?
● Har förskollärarna fått utbildning i hur förhållningssättet ska användas? ● Hur gör förskollärarna under situationer då förhållningssättet inte fungerar? ● Har förskollärarnas barnsyn kommit att förändras till följd av LAB?
Intervjuerna utfördes via videolänk och telefonsamtal med förskollärare där vi samtalade om hur de arbetar med LAB i praktiken - om det finns situationer då
förhållningssättet inte fungerar, vilken utbildning de fått och huruvida deras synsätt på barnen har förändrats sedan förhållningssättets framväxt. Intervjudeltagade fick även en följdfråga där de fick fundera kring orsaken till varför LAB kommit att bli så populärt just nu.
Samtliga intervjudeltagare har varit positivt inställda till LAB och har menat att
förhållningssättet bland annat sätter ord på ett ett arbetssätt de redan har. Förskollärarna har hävdat att de använder sig av LAB på olika sätt, bland annat beroende på hur situationen har sett ut och på vilket barn som befunnit sig i affekt. Gemensamt för våra intervjudeltagare har varit att de inte har fått någon utbildning kring hur de ska använda sig av förhållningssättet. Däremot har somliga gått på föreläsningar och somliga läst böcker av Hejlskov Elvén. Ytterligare ett gemensamt drag var att deltagarna hade ett stort eget intresse av att lära sig mer om förhållningssättet och tog egna initiativ till att gå på dessa föreläsningar eller läsa böcker om LAB.
Vid frågan om när förhållningssättet inte fungerar skilde deras svar sig åt. Medan vissa menade att det kunde bero på olika förhållningssätt hos personalen, menade andra att det kunde bero på barnens agerande, ibland gentemot varandra under rådande
konflikter. Somliga menade även att vissa barn kunde behöva mer tydlighet vad gäller regler och rutiner på förskolan.
36
Samtliga förskollärare hävdar att förhållningssättet har hjälpt dem att stressa mindre, få ökad förståelse för barnens olikheter och tankar samt ha mer tålamod. Våra
intervjudeltagare var överens om att deras barnsyn förändrats till följd av LAB, eftersom de börjat se barnen som personer med egna viljor och känslor som de kan kommunicera med och inte enbart förhålla sig till det man som vuxen tycker är rätt. Då vi frågade våra intervjudeltagare varför de tror att LAB har fått en så ökad
popularitet misstänkte många att det kan bero på förhållningssättets tydliga och enkla instruktioner som påminner om ett förhållningssätt de mer eller mindre alltid har haft. Vidare menade de att förhållningssättets enkla instruktioner leder till att många vågar använda sig av det. Samtliga deltagare misstänkte även att förhållningssättets framväxt kan bero på den förändrade barnsynen, där barn numer ses som kompetenta barn med rätt till egna känslor och tankar. Andra förskollärare misstänkte att populariteten kan bero på antalet diagnostiseringar som har ökat under de senaste åren och somliga såg det som ett led i den nuvarande trenden där människor försöker att stressa ned med hjälp av exempelvis meditation och yoga.
37
10. Diskussion
Vi har kunnat se hur LAB har övergått från att användas inom psykiatrin till att användas inom bland annat skolor och förskolor. En bidragande faktor till detta kan förklaras med hjälp av Gillbergs (2014) konstaterande om att diagnostiseringar har ökat. Våra intervjudeltagare hade tillika misstankar om att det kan vara en anledning bakom LABs framväxt. Vidare har vi kunnat se en koppling mellan de svar vi har fått av våra intervjudeltagare och Vallberg Roths (2001) forskning som visar hur lärarens roll har kommit att förändras sedan den första läroplanen kom ut år 1850. Enligt Vallberg Roth (2001) kan vi tolka den nuvarande läroplanen som “det situerade världsbarnets
läroplan”. Förskolan skolifieras, vilket kanske påverkar förskollärarnas syn på barnen såtillvida att de börjar ses alltmer som kompetenta samhällsmedborgare med
demokratiska rättigheter. Vidare kopplar vi många av de svar vi fått från våra
intervjudeltagare till Månssons (2008) fallstudie där konstruktionen av det kompetenta barnet undersöks. Många av våra informanter har hävdat att de har en misstanke om att den nya barnsynen kan vara en bidragande faktor till att LAB har blivit populärt. Från att ha betraktat barn som noviser (Sommer, 2008) som passivt tar emot det miljön och de vuxna erbjuder, ser vi nu barnen som självstyrda och som förmögna att själva reglera sina känslor och relationen mellan vuxna och barn har blivit betydligt mer symmetrisk. Till skillnad från Månsson (2008) som befarar att barnen tillåts handskas med
situationer som faktiskt kräver vuxenansvar, kunde vi se att våra intervjudeltagare ansåg att barnen utvecklades väl inom den, enligt dem, proximala utvecklingszonen och att barnen, trots LAB, självmant kunde komma och söka upp vuxna då de behöver stöd. I vår fråga kring utbildning svarade förskollärarna att de inte hade någon utbildning i LAB. Trots detta uppgav ingen att de önskade ytterligare utbildning. Något som skiljer sig från Karlberg och Bezzinas (2020) studie där en majoritet upplevde sig behöva vidare utbildning i specialpedagogik. Däremot kände en av våra intervjudeltagare en avsaknad av konkreta metoder eftersom LAB ibland kan upplevas vara ambivalent. Det är av vikt att framföra att vi inte ställde någon fråga gällande avsaknaden om utbildning och det kan även vara en anledning till att de inte talade om detta. Såväl Karlberg och Bezzina (2020) och Persson (2006) uppmärksammar att det finns en brist på resurser i
38
skolan vilket går att koppla till ett av våra svar där intervjudeltagare förklarar att förhållningssättet kan brista när ordinarie personal inte är på plats.
Som vi tidigare nämnt i vår metodanalys kan ytterligare en anledning till att samtliga intervjudeltagare varit positivt inställda till LAB bero på sättet vi skrivit ut vår förfrågan i Facebook-gruppen eller på slumpen. Huruvida detta är en allmän syn på LAB bland förskollärare är alltså svårt att säga. Däremot anser vi att vi fått givande svar från lärarna då de berättat vad de anser om förhållningssättet och varför de förhåller sig positiva. En av våra intervjudeltagare menade att hen inte kunde styra över gruppstorlek och
gruppkonstellationer i förskolan, men att hen däremot kan ändra sitt förhållningssätt och agerande gentemot barnen. Detta går att koppla till Perssons (2006) studie där
majoriteten av lärarna ansåg sig sakna inflytande över omorganisationerna som försiggått. Även om vår intervjudeltagare inte uppvisade ett markant missnöje över gruppstorleken eller gruppkonstellationen visade hens svar att hen inte har inflytande över detta och att hen därför får förändra sitt sätt att tänka och agera istället.
Till skillnad från de lärare som deltagit i debatterna, upplevde våra intervjudeltagare att LAB var något som fungerade. En orsak till det kan vara att förskolan inte har samma tidspress som skolan gällande att bli klara med olika teman. En av våra deltagare beskrev det på följande sätt:
“...där trivs jag ju bättre att jobba på förskolan där jag mer kan följa och få fundera över det här barnet, hur hjälper vi det här barnet? Inte att nu ska det här temat vara klart den här veckan. Jag behöver aldrig fundera över det, utan temat kan få… fortsätta en vecka till eller det fortsätter under hela terminen. “
Trots att förskolan, enligt Vallberg Roth (2001), tycks skolifieras kan vi fortfarande se skillnader mellan läroplanen för förskolan och läroplanen för grundskolan. Det blir tydligt att kraven på skolan är annorlunda jämfört med förskolan på Skolverkets hemsida (2020) där det går att läsa om de båda skolformerna. Vid informationen om grundskola handlar redan rubrik nummer två på hemsidan om bedömning för att sedan fortsätta till nationella prov och betyg. Detta står i kontrast mot informationen om förskolan (2020) där det istället handlar om stöd i arbetet samt inspiration för undervisningsmetoder. Detta kan som sagt vara en orsak till att svaren från våra deltagare som arbetar i förskolan skiljer sig från lärarnas åsikter i debatterna. Det kan även vara en anledning till att LAB upplevs fungera bättre i förskolan än i skolan.
39
Utifrån egen tolkning uppfattar vi det som att den ökade diagnostiseringen kan vara en bidragande faktor till att förhållningssättet kommit att användas inom skol- och
förskolevärlden istället för bara hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
40