I föregående kapitel diskuterade vi myten i förhållande till läroböckerna och i detta svarade på vår frågeställning. Under tiden vi skrivit denna uppsats har det framkommit vidare funderingar, det är dessa vi kortfattat vill redogöra för i detta avsnitt. Genom detta hoppas vi på att inspirera och ge uppslag för andra som ska ge sig i kast med att skriva uppsats.
Som vi tidigare belyst kan vi se att vi som pedagoger befinner oss i en individcentrerad miljö med krav, utifrån bland annat styrdokumenten, att se den enskilda individen. Dock har vi identifierat en myt där det kollektiva har en viktig roll. Det uppkommer därmed en problematik i ”maktförhållande” mellan individen och kollektivet vilken vi som pedagoger konkret får uppleva. Det sker till exempel när vi ska betygsätta ett grupparbete. Eleven ska här förstå vikten av att kunna samarbeta med gruppen men i slutändan är det hans/hennes egen insats som ska betygsättas. Det komplexa förhållandet avspeglas direkt i vår verksamhet.
En annan följd av dessa myter för den individcentrerade skolan är att vi som pedagoger måste fundera på syftet med denna skola. Den individcentrerade skolan kan ses som ett steg i att utveckla självständiga individer men kan också förstås som ett medel att kontrollera den enskilde individen till att bli kollektiv. Vi som pedagoger
måste fundera på och ställa oss kritiska till de värderingarna som genomsyrar vår verksamhet. Vår funktion som pedagoger ligger i och för sig att ”fostra goda medborgare”, vilket vi kan sägas uppnå genom att bibehålla den individcentrerade skolan, dock bör pedagogen vara medveten om sambandandet den individcentrerade skolan och goda medborgare och kunna problematisera runt den.
I sammanställningen av våra myter tog vi upp att det blir svårt att hävda den fria individen om den hela tiden svarar mot kollektivets ramar, även detta är något vi som pedagoger bör kunna problematisera runt. I till exempel dagens historieundervisning ser vi på dåtiden och kan säga att de på den tiden var ofria genom feodalsamhället, enväldiga härskare och tyranner. Samma gäller i samhällskunskapen då vi tittar på andra delar av jorden och bekräftar ”deras” ofrihet genom till exempel diktatur. Emot dessa exempel ställs vi som fria. Det som ofta glöms bort är de begränsningar som vi i vår diskurs idag är underordnade, som vi hävdar kollektivet. Det vi vill belysa är det fenomen i undervisningen där andra diskurser distanseras utifrån ”en annan tid och plats”, vår diskurs blir normen och försvårar för ett möte mellan kulturer. Att kunna kritisera vår egen diskurs om den fria individen tror vi är en väg där vi som pedagoger kan möta andra kulturer utan att bedöma dem utifrån våra egna värderingar som norm, vilket vi tidigare tog upp som en förutsättning för att uppnå ”en skola för alla” i ett mångkulturellt samhälle.
Vidare kan myterna om individen ha betydelse för den mångkulturella skolan. Som vi nämnt innan visar forskning att det finns elever från andra kulturella diskurser som inte är skapade efter samma individtanke. I dessa diskurser ligger vikten till exempel vid familjen som minsta enhet vilket då kan krocka med den svenska individcentrerade skolan. Detta innebär att i situationer där pedagogen till exempel ställer enskilda elever från icke-individcentrerade diskurser till svars kan elevens reaktion bli annan än önskad enligt våra mått mätt. I en skolsituation där det ställs krav på individuellt ansvar kan vissa elever svara inför de normer och regler som går utanför vår diskurs. Något som slagit oss ifrån vår verksamhetsförlagda tid är fall när elever förnekar inblandning i händelser. Detta är fall när lärare intygat att de sett eleven utföra handlingen, trots detta erkänner inte eleven. Detta kan då ligga i att det för denna elev inte finns en direkt koppling till att göra ett individuellt erkännande, det handlar istället om gruppens ansvar eller att familjen automatiskt blir delaktiga i erkännandet då eleven enbart är en del i en helhet vilket innebär att ett erkännande blir omöjligt då det blir hela familjens erkännande.
Det vi kan se i ovan diskussion är att vi här tagit myterna ut ur lärobokskontexten och förutsatt att de verkar även i ett större sammanhang. I vidare forskning menar vi att det är intressant att titta på om detta antagande är möjligt. Om myterna kan etableras väcks många frågor. Kan förhållandet mellan dessa myter förklara vissa av de problem som pedagogen möter? Vilken innebörd får den individcentrerade skolan i detta? Kan dessa myter öppna upp och underlätta i möten i den mångkulturella skolan och ett heterogent samhälle?
6 Källförteckning
Granskade böcker
Hildingson, Kaj - Hildingson, Lars, 2003. Levande Historia 7-9. Natur och kultur, Örebro.
Hildingson, Kaj - Hildingson, Lars - Wergel, Karin, 2003. Samhälle idag 7-9. Natur och kultur, Örebro.
Källor
Tryckta källor
Ahmadi, Fereshteh – Ahmadi, Nader, 1995. Iranian Islam and the Concept of the
Individual- On the Non-Development of the Concept of the Individual in the Ways of Thinking of Iranians. Uppsala Universitet, Uppsala.
Banksy, 2006. Banksy Wall and Piece. Century, London.
Bergström, Göran – Boréus, Kristina, 2005. Textens mening och makt- Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur, Lund.
Cornell, Peter – Dunér, Sten – Millroth Thomas – Nordström, Gert Z – Roth-Lindberg, Örjan, 1999. Bildanalys- Teori, metoder, begrepp. 3:e upplagan. Gidlunds, Stockholm. Ekström, Simon – Gerholm, Lena, 2006. Orienten i Sverige- Samtida möten och
gränssnitt. Studentlitteratur, Lund.
Eriksson, Yvonne – Göthlund, Anette (2004). Möten med bilder. Studentlitteratur: Lund.
Esaiason, Peter - Gilljam, Mikael - Oscarsson, Henrik - Wängerud, Lena, 2003.
Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Elanders Gotab, Stockholm.
Hall, Stuart, 2003. Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. SAGE Publication LTD, London.
Kjeldstadli, Knut 1998. Det förflutna är inte vad det en gång var. Studentlitteratur, Lund.
Leitch, Vincent B, 2001. The Norton Anthology of Theory and Criticism. Norton, London.
Lärarförbundet, 2002. Lärarens handbok. Lärarförbundet, Stockholm
Nordström, Gert Z, 1986. Påverkan genom bilder: en studie av olika bildtypers
påverkningseffekter. Göteborg: Graphic Systems AB.
Permer, Karin – Permer, Lars Göran, 2002. Klassrummets moraliska ordning:
Iscensättning av lärare och elever som subjekt för ansvarsdiskursen i klassrummet.
Forskarutbildningen i pedagogik Lärarutbildningen Malmö högskola, Malmö. Pettersson, Rune, 1984. Bilden som informationsbärare i informations- och
utbildningssammanhang. I Pettersson R. (red.), Forskning kring bild: bildens innehåll,
utförande och kontext. Forskningsrådsnämnden (FRN), Stockholm. Pettersson, Rune, 1991. Bilder i läromedel. Graphic systems, Göteborg.
Rothstein, Bo, 2002. Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik. SNS förlag, Stockholm.
Selander, Staffan, 1988. Lärobokskunskap. Studentlitteratur, Lund. Sjögren, Annick, 1993. Här går gränsen. Bokförlaget Arena, Värnamo. Skolverket, 2006. Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val,
användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap.
Rapport nr. 284.
SOU 1996:143. Krock eller möte- Om den mångkulturella skolan. Fritzes, Stockholm. Waern, Yvonne - Petterson, Rune - Svensson, Gary, 2004. Bild och Föreställning – om
visuell retorik. Studentlitteratur, Lund.
Internet:
Chandler, Daniel, 2002. Semiotics for beginners.
http://www.aber.ac.uk/media/Documents/S4B/sem06.html [Hämtad 3 december 2007]. Gutting, Gary, 2003. Michel Foucault. http://www.plato.stanford.edu.entries/foucault [Hämtad 15 december 2007].
Hällgren, Camilla- Granstedt, Lena – Weiner Gaby. Ethnic Diversity in Education: An
http://www.educ.umu.se/~gaby/papers/SurveyAERA2006.pdf [Hämtad 28 december 2007].
Reichenberg, Monica, 2007. Forskning om Läromedel. Sveriges Läromedelsförbund, Stockholm.
http://www.slff.se/fileserver/SLFFs_Forskningsbibliografi_070830_(2).pdf [Hämtad 15 december 2007].
http://carbon.cudenver.edu/~mryder/itc_data/barthes/myth_today.html [Hämtad 13 december 2007].
http://www.moderat.se/material/pdffiler/moderat_10783.pdf [Hämtad 19 december 2007].
http://www.sol3000.nu/laromedel/sol/sol_larare.asp# [Hämtad 19 december 2007]. http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform =11&id=3882&extraId=2087 [Hämtad 15 december 2007]
http://www.uio.no/studier/emner/hf/imk/MEVIT2110/v06/undervisningsmateriale/barth es.html [hämtad 19 december 2007]