Teaterföreställning som grund för samtal - Teaterföreställning i förskolan

Med utgångspunkt i vår insamlade empiri har vi analyserat flera olika samtal som vi kunnat klassificera som dialoger enligt Fredriksson Sjöberg (2014). Dessa samtal har skapats genom att barnen intresserat sig för olika delar av teaterföreställningen såsom tid, klockan, djur och natur. Då de alla delade samma upplevelse har deras intressen inom bland annat dessa ämnen skapat samtal och dialoger, både mellan barnen, mellan barnen och oss och mellan barnen och förskollärarna. Vi tror att det var en fördel att teaterföreställningen innehöll flera olika ämnen som kunde väcka deras intresse.

Inga av de artiklar vi använt oss av i den tidigare forskning vi studerat har haft ett relationellt perspektiv. Deras fokus har inte heller legat på att analysera samtal och dialoger eller hur deras studier skapat förutsättningar för detta. Trots detta har vi kunnat ana att det i flera av studierna skapats förutsättningar för samtal och eventuellt även dialoger. I de båda första studierna (Erdogan & Baran, 2008, Soydan & Quadir 2013) har forskarna undersökt hur barns matematiska lärande gynnats av att dramatisera. Ingenstans har forskarna poängterat att kommunikationen i barnens dramatiserande endast skett ickeverbalt och därför antar vi att samtal har skett i dessa dramatiserade interaktioner.

I den tredje artikeln av Cheryl Wright, Marissa L Diener och Jacqueline Lindsay Kemp (2012) har de dragits slutsatsen att barnens kommunikativa och språkliga förmåga gynnats samt deras literacykunskaper. De specificerar inte just samtal och dialoger som något de skapat förutsättningar för men skriver inte heller fram att det endast skulle handla om

ickeverbala och skriftliga förmågor vilket gör att vi tolkar det som att samtal och dialoger har ägt rum i anslutning till projektet. Lindqvist (1995) återger i sin avhandling flera samtal med barn men då hennes syfte varit att studera hur drama kan berika och influera barns lek har hon inte gått in på hur dramatiserandet skapat förutsättningar för just samtal och dialoger. Dock är empirin såpass omfattande och beskrivande att vi kunnat urskilja att samtal har skapats i anslutning till dramatiserandet.

Genom att titta på samtal och dialoger har vi kunnat undersöka hur en teaterföreställning kan skapa möjligheter för lärande och verka relationsbyggande i förskolans verksamhet. Då vi låtit samtal och dialoger utgöra en del av basen för vår analys så anser vi oss ha kompletterat en viss del av det som saknas i tidigare forskning kring drama i förskolan.

Förslag till fortsatt forskning

Under teaterföreställningen var alla karaktärer könsneutrala. Vi tilltalade ingen som han eller hon utan refererade till de olika djuren som Grodan, Musen och Ugglan. Trots detta så märkte vi att när barnen pratade om dem så benämnde de alla djuren uteslutande som han. Detta var dock inget vi valde att lägga fokus på då vi trodde att vår undersökning skulle förlora fokus. På grund av detta tror vi att det hade varit intressant att studera drama i förskolan ur ett genusperspektiv.

Referenslista

Aspelin, Jonas (red.) (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10707

Aspelin, Jonas. 2013 Vad är relationell pedagogik? I: Aspelin, Jonas (red.) (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10707

Biesta, Gert. 2004 ”Mind the gap!” communication and educational relation I: Bingham, Charles W. & Sidorkin, Alexander M. (red.) (2004). No education without relation. New York: P. Lang

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Ehn, Billy & Öberg, Peter. 2011 Biografiska intervjumetoder I: Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.) (2011). Många möjliga metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Erdogan, Serap & Baran, Gulen (2008). A study on the effect of mathematics teaching provided through drama on the mathematics ability of six-year old children. Eurasia Journal

of Mathematics, Science & Technology Education 2009 5 (1), 79-85

http://www.ejmste.com/v5n1/eurasia_v5v1_serdogan.pdf (Hämtad 2016-02-22)

Fangen, Katrine. 2011 Deltagande observationer I: Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.) (2011). Många möjliga metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Fredriksson Sjöberg, Maria (2014). Vad händer med dialogen? [Elektronisk resurs] : En studie av dialogisk interaktion mellan pedagog och barn i förskolan. Lic.-avh. , 2014

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-15983

Johansson, Barbro 2013. Forskning om barn – deltagande observationer I: Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013) Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund:

Studentlitteratur

Larsson, Staffan (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik 2005 (25), 1, 16- 35 Tillgänglig på internet:http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-05-17)

Leppänen, Vesa. 2011 Socialt samspel – att spela in och tolka telefonsamtal I: Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.) (2011). Många möjliga metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lindqvist, Gunilla (1995). The aesthetics of play: a didactic study of play and culture in preschools. Diss. Uppsala : Univ.

Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur

Nichols, Amanda J & Stephens, April H (2013). The Scientific Method and the Creative Process: Implications for the K-6 Classroom. Journal for Learning through the Arts 2013 9(1) Tillgänglig på internet: http://escholarship.org/uc/item/0z72t75q#page-1 (Hämtad 2016-05- 17)

Soydan, Sema & Ersoy Quadir, Seher. 2013. Observation of the effectiveness of drama method in helping to acquire the addition- subtraction skills by children at preschool phase. Academic journals 8 (18): 23 September 2013. Doi:10.5897/ERR2013.1512

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö: Planerade musikaktiviteter medsmåbarn i daghem. Diss., Åbo akademi

http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/72436/still_johanna.pdf?sequence=S

Thayer-Bacon, Barbara J. 2004 Pesonal and social relations in education I: Bingham, Charles W. & Sidorkin, Alexander M. (red.) (2004). No education without relation. New York: P. Lang

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet:

Skolverket. 2013. Allt fler barn i förskolan. http://www.skolverket.se/statistik-och-

utvardering/nyhetsarkiv/nyheter-2013/allt-fler-barn-i-forskolan-1.193605 (hämtad 2016-05- 20)

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Wright, Cheryl & Diener, Marissa L. & Kemp, Jacqueline Lindsay 2012. Storytelling Dramas as a Community Building Activity in an Early Childhood Classroom. Early Childhood Educ J 41:197-210: 29 Augusti 2012. Doi:10.1007/s10643-012-0544-7

Änggård, Eva (2005). Bildskapande [Elektronisk resurs] : en del av förskolebarns kamratkulturer. Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005

Bilaga 1

Datum

In document Teaterföreställning i förskolan – en studie om lärande, relationsbygge och dialoger Theater in Preschool – A Study about Learning, Relationship Building and Dialogues (Page 31-36)