El, fjärrvärme, opto och telefoni
Ledningar för el, fjärrvärme och tomrör för opto och telefoni byggs ut samordnat med utbyggnad av gator och övriga allmänna anläggningar. Plats för transfor-matorstationer har säkerställts inom E-områden i den västra och i den östra delen av planområdet.
VA
Sollentuna Energi & Miljö kommer att bygga ut nya ledningar i området. Plats för pumpstationer har säker-ställts inom E-områden i den östra delen av planområ-det och i den norra delen av Sportfältsparken. Ett 6 m brett u-område för befi ntliga VA-ledningar har lagts ut över den södra förskolans kvartersmark.
Avfall
Utrymmen för hantering av matavfall ska fi nnas inom 50 meter från bostadens entré. Utrymmena ska placeras tillgängligt i nära anslutning till gatumark och enligt Sollentuna Energi och Miljös krav för hämtning av avfall. Angöring för avfallstransporter beskrivs närmare i avsnitt 7.9.
Maximala ljudnivåer vid fasad Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad
gator. Tillgång till uteplats med maximala ljudtrycksni-våer under 70 dB(A) kan ordnas mot gårdssida.
Lågfrekvent buller
Husen intill Edsbergs allé är utsatta för lågfrekvent buller från busstrafi ken på Edsbergs allé. Det är framförallt start och inbromsning av bussar som ger ett lågfrekvent ljud, vilket leder till att fönstren måste dimensioneras för detta.
Hanteringen av lågfrekvent buller styrs inte av i de-taljplanen utan regleras i Boverkets byggregler, BBR.
I BBR anges att byggnader ska dimensioneras och ut-formas så att Folkhälsomyndighetens allmänna råd om lågfrekvent buller klaras. För att kontrollera att even-tuella fönsteråtgärder räcker för att lågfrekvensriktvär-dena ska kunna innehållas har beräkningar utförts av Tyréns, se bullerutredning daterad 2016-03-11.
Förskolegård
På förskolegård får maximalnivån för trafi kbuller inte överstiga 70dB(A) och ekvivalentnivån får inte över-stiga 55 dB(A).
Buller från linbanans station
Gällande bullerstörningar från linbanan fi nns det goda möjligheter att hantera sådana. Linbanan är ett relativt tyst transportsystem även om den alstrar visst buller som kan påverka omgivningen. Det buller som linbanor alstrar uppkommer framförallt vid stationer-na men kan där enkelt kapslas in. Då gondolerstationer-na inte har en egen drivmotor är det enda ljud som uppstår utanför stationslägena när gondolerna passerar stöden utefter sträckan samt om vinande/susande ljud uppstår i kablarna.
Det är i dagsläget svårt att beräkna hur mycket buller som linbanans station kommer att alstra. Det beror bl.a. på stationens utförande, om den är en öppen eller sluten byggnad och vilken höjd tekniken ligger på.
I detaljplanen fi nns en bestämmelse som reglerar att verksamheten inte får vara störande för omgivningen och att buller från verksamheten inte får överstiga 55 dB(A) vid fasad till bostäder.
Skyddsavstånd till linbanan
I svensk lagstiftning fi nns det ännu inte några skydds-avtånd mellan en linbaneanläggning och annan byggnation formulerade. Därför har en plats- och pro-jektspecifi k riskbedömning utförts för planerad linba-nesträckning genom planområdet. Riskbedömningen består av riskidentifi ering, riskvärdering, frekvens- och konsekvensberäkningar samt framtagande av
skydds-avstånd. Med hänsyn till resenärs- och systemsäkerhet för linbanan med avseende på plötsliga skadehändelser och olyckor rekommenderas följande skyddsavstånd:
Stationsbyggnaden kan uppföras utan särskilda krav på riskreduktion med avseende på gondolerna till följd av kort passage-/exponeringstid i händelse av brand.
Andra krav, som gäller t.ex. säkerhet i byggnaden ska inarbetas i samband med projekteringen av byggnaden.
• Horisontellt skyddsavstånd mellan kabin och byggnad (personsäkerhet) 6 meter.
• Horisontellt skyddsavstånd mellan linor och bygg-nad (systemsäkerhet) 5,5 meter.
• Vertikalt skyddsavstånd mellan gondol och väg (personsäkerhet) 13,5 meter.
Vid närmare bebyggelse än listat i ovanstående punk-ter krävs vidare utredning kring behov av riskredu-cerande åtgärder. Exempel på riskreduriskredu-cerande åt-gärder som bedöms ha god effekt är brandklassning av fönster, begränsning av oklassad fönsterarea och installation av vattensprinkler. Vid val och utformning av åtgärd är det viktigt att defi niera dess syfte t.ex. om den ska skydda människor eller egendom.
Med utgångspunkt från ovanstående rekommendatio-ner reglerar planen att linbana får anordnas med en lägsta fri höjd på 13,5 meter över GATA och TORG och ett avstånd till byggnad på minst 6 m från kabin och 5,5 m från lina. Motsvarande placeringsbestäm-melse gäller för byggnader på kvartersmark i anslut-ning till planerad linbana.
I ett kommande planarbete för linbanan kommer frågor om risk och störningar kopplade till linbanan att utredas vidare. Efter beslut om genomförande av en linbana kommer fortsatt utredning och projektering kring linbanan, stationsbyggnadens utformning och intillliggande bostäder att beakta för det nödvändiga säkerhetskrav kring bl.a. skyddsavstånd, brandskydds- och utrymningsåtgärder vid olycka eller annan hän-delse.
Kraftig nederbörd
Där kvartersmark gränsar mot högre liggande natur-mark behöver avskärande diken ordnas för att förebyg-ga skador på byggnader vid kraftiförebyg-ga regn och snösmält-ning. Dessa diken utformas med fördel som skåldiken med kross så att de inte bildar barriärer mellan gård och natur. Se vidare avsnitt 7.7, Dagvatten.
Kvartersmark ska dessutom höjdsättas med lutning från byggnader mot omkringliggande allmän plats så att avledning av vatten kan ske. Vid större regn och skyfall fi nns det möjlighet för vatten att stiga i
dagvattendam-men och bli stående i parken, som fungerar som en översvämningsbar yta.
Luftkvalitet
En luftkvalitetsutredning utförd av Cowi januari 2017 omfattar emissionsberäkningar och spridningsberäk-ningar av partiklar (PM10) samt kvävedioxid (NO2).
Resultaten har utvärderats i förhållande till miljökvali-tetsnormer (MKN) och miljökvalitetsmål.
För NO2 överskrids MKN för 98-percentilen för både dygns- och timmedelvärdet i beräkningarna för år 2016 längs Danderydsvägen och in på Yxvägen, men inga överskridanden av MKN förväntas ske år 2030. Miljökvalitetsmålet för årsmedelvärdet år 2016 överskrids längs Danderydsvägen, medan det klaras år 2030. Miljökvalitetsmålet för 98-percentilen av dygns-medelvärdet överskrids dock år 2030 längs Danderyds-vägen, Yxvägen och en mindre del av Ribbings väg.
Gällande PM10 överskrids inte MKN varken i beräk-ningarna för år 2016 eller år 2030. Miljökvalitetsmålet överskrids dock runt Danderydsvägen och in på Rib-bings väg både år 2016 och år 2030. År 2030 förväntas området där överskridanden av miljökvalitetsmålet sker vara något större än idag. Inne bland de nya kvar-teren är halterna av både NO2 och PM10 låga, och varken MKN eller miljömålen riskerar att överskridas här under något av beräkningsåren.
Över lag sjunker halterna av NO2 från 2016 till 2030, medan halterna av PM10 ökar något. NO2-halterna sjunker trots ökande trafi kmängder tack vare teknik-utvecklingen som leder till lägre utsläpp/fordon 2030 jämfört med år 2016. Den ökade trafi kmängden i området är anledningen till att partikelhalterna ökar, eftersom PM10-emissionerna är proportionella mot antalet fordon och deras hastigheter.
För att minimera luftföroreningar inomhus ska till-luftsventilation placeras mot gårdssidan på förskole-byggnaden som ligger nära Edsbergs allé.
Rekreation och friluftsliv
Sportfältet rustas och nya idrottsytor och lokaler ska-pas i den södra delen av Sportfältet. Det öppna fältet kvarstår och en stor grusyta ersätts av gräsyta för lek, idrott och andra aktiviteter. Även om en del av skogen och ytor som idag används för idrott tas i anspråk så bedöms konsekvenserna för rekreation som positiva då anläggningar rustas och området görs mer attraktivt för en bredare grupp människor än idag.
Ytvatten
Eftersom planområdet idag består av naturmark är det svårt att efter exploateringen få ett renare dagvatten från planområdet än idag trots ambitiösa reningsåtgär-der. Trots fördröjning och rening av dagvattnet ökar föroreninsgshalterna i Väsjön på grund av föreslagen exploatering. De beräknade halterna som angavs i tillståndsansökan för restaurering av Väsjön (Nova-mark, 2013) klaras dock. För nio av 13 ämnen blir situationen bättre än i tillståndsansökan medan fyra ämnen blir något sämre. En bedömning av väsjöex-ploateringens påverkan på Rösjöns status har gjorts (WRS, 2015). Utredningen visar på att Väsjöexploa-teringen inte kommer att påverka den ekologiska och kemiska statusen i sjön förutsatt att föreslagna åtgärder vidtas. För forsfor och kväve kommer situationen att bli bättre pga utbyggnaden av vatten och avlopp till Södersätra. Miljökonsekvenserna för vatten bedöms som måttligt negativa.
Klimat
Klimatförändringarna är en av de stora utmaningarna i samhällsplaneringen. Nederbörd och temperaturer förväntas öka. Att vegetationsklädd naturmark ersätts av hårdgjorda ytor innebär att ytavrinningen och temperaturer ökar lokalt. I planförslaget har dagvat-tensystemet beräknats för 10-års regn med en klimat-faktor på 1,2, men beräkningar har gjorts för nivåer vid ett 100-års regn för att kunna ta hänsyn till detta vid höjdsättning av mark så att inga viktiga funktio-ner riskeras att skadas. Området har plafunktio-nerats för att den dagvattendamm som föreslås på Sportfältet tål att övervämmas utan att viktiga funktioner skadas.
Trädplanterade gator föreslås och en stor grusyta på Sportfältet omvandlas till grön mark. Utbyggd kollek-tivtrafi k och Sollentuna kommuns strategi för att öka andelen gång- och cykeltrafi kanter bidrar till att upp-muntra till minskad bilanvändning. Konsekvenserna för klimatet bedöms som måttligt negativa.
Byggtid
Byggtiden kan periodvis medföra stora störningar för omgivningen. Planeringen av skadebegränsade åtgärder som t.ex. tillfälliga bullerskydd, kontroll
8 Konsekvenser av planens genomförande
Behovsbedömning
Sollentuna kommun har gjort bedömningen att utbyggnaden av Väsjöområdet som helhet kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
En övergripande miljökonsekvensbeskrivning för hela Väsjön har tagits fram 2011. För respektive planetapp tas som regel fördjupade MKB:er fram som behandlar de miljökonsekvenser som är aktuella för det områ-det. I MKB:n för Södra Väsjön belyses påverkan på naturmiljö och grönstruktur, yt- och grundvatten, Landskapsbild, rekreation och friluftsliv samt klimat-påverkan.
Sammanfattning av miljökonsekvensbe-skrivningen
En MKB har tagits fram av Tengbom och gått ut på samråd parallellt med detaljplanen. Denna har revide-rats inför granskningen av detaljplanen.
Landskapsbild
Tillkommande bebyggelse innebär en stor förändring av området men hänger väl samman med övrig före-slagen bebyggelse kring Väsjön. Läsbarheten i landska-pet kvarstår dock tack vare bevarandet av det öppna Sportfältet och den planerade Väsjöpromenaden som går i dalsänkans lågpunt. Konsekvenserna för land-skapsbilden bedöms bli måttligt negativa.
Grönstruktur och naturmiljö
Naturmark som är en del av grönstrukturen mellan Törnskogen och Rösjöområdet tas i anspråk och det fi nns risk för påverkan av spridningssambanden mel-lan områdena. Spridningssambanden som går genom planområdet kommer på sikt att försvagas ytterligare då kommande exploateringen av Norra Väsjön och Gustavsbergsgärdet genomförs. Då sambanden norr om planområdet stärks genom anläggande av det blågröna stråket mellan Rösjöskogen och Törnskogen samt genom värnande om spridningssambanden norr ut mot Upplands Väsby i planläggningen av Norrsätra, bedöms de ekologiska sambanden mellan Rösjöskogen och Törnskogen kunna kvarstå. I detaljplanen efter-strävas att de öst- västliga sambanden bevaras genom bl.a. planläggning av naturmark och genom en utveck-ling av Sportfältets parkområde som en länk mellan naturen öster och väster om planområdet. Konsekven-serna för naturmiljön bedöms som måttligt negativa.
av arbetsider och transporter är viktiga för att mini-mera störningar. Hanteringar av material och maski-ner ska också ske utan risk för påverkan på mark och vatten. Byggtiden påverkar landskapsbilden på ett negativt sätt. Uppställningsplatser, maskiner etc. gör att området får ett stökigt intryck. Tidvis kan rekrea-tion och friluftsliv påverkas av att mark tas i anspråk tillfälligt och av barriärer.
Ett kontrollprogram för planområdet ska utarbetas i detaljprojekteringen under våren 2018. Kontrollpro-grammet ska beskriva hur störningar och skador på mark och vatten ska minimeras och hur värdefulla träd och vegetation ska skyddas under byggtiden.
Krav på viten, skyddsanordningar och avspärrningar för att skydda värdefulla träd och vegetation ställs också vid upphandling av entreprenör där det framgår att avspärrning ska ordnas innan arbetet påbörjas.
Övriga miljökonsekvenser
Övriga frågor som har betydelse för planen har stude-rats under planarbetet och belyses nedan.
Trafi k
Trafi ken på angränsande gatunät kommer att öka när Väsjön byggs ut. Att trafi ken ökar är oundvikligt när regionen växer. Huvuddelen av trafi ken till Väsjön kommer att angöra området via Frestavägen. Trafi ken från Södra Väsjön bedöms framförallt gå via Edsberg.
Trafi ken från Södra Väsjön bedöms huvudsakligen
Figur 8. Trafi komläggning för a) nuläge (2011), b) 2030 exklusive trafi k från exploatering i Väsjöområdet och c) 2030 inklusive trafi k från exploate-ringen i Väsjöområdet. (Figuren har sammanställts ur Sweco-rapport för Väsjö Trafi kprognos, daterad 2013-04-18)
2183 2805
5285
11898 14377
9256
1300
1250 1011 1300
Cykelstråk inom Väsjöområdet. Förslag cykelbana avser sträckningar under utredning. Planerad cykelbana avser beslutade cykelbanor.
och gångbanorna är smala eller saknas helt på ena si-dan av vägen. Körbanorna är breda och leder till höga hastigheter utefter vägen. Med dagens gatustandard kan tillkommande trafi k innebära att miljön utefter Ribbings väg blir otrygg ur trafi ksäkerhetssynpunkt och att trafi ken på gatan blir en barriär för barn, äldre och rörelsehindade. Vid Yxvägen kommer det att bli köbildningar ut mot Danderydsvägen i rusningstrafi k.
Åtgärder
Ribbings väg utformas för att bli en stadsgata som ska prioritera gående, cyklister och kollektivtrafi k. Som en första etapp i att höja standarden på Ribbings väg pla-neras sträckan mellan Edsbergs allé och Rösjöskolan, att byggas om i syfte att skapa en säkrare och attrakti-vare trafi kmiljö med smalare körfält, bredare gångba-nor och utbyggd cykelbana. Busshållplatserna utefter vägen planeras som stopphållplatser som innebär att bakomliggande trafi k ska stanna medan bussen står vid en hållplats. Liknande åtgärder syftar till att sänka rytmen och hastigheten på Ribbings väg. Eventuellt kan ytterligare hastighetssänkande åtgärder bli aktu-ella, planeringen av Ribbings väg sker i samarbete med Trafi k och fastighetskontoret i Sollentuna kommun.
Åtgärderna regleras i detaljplanen för Ribbings väg.
På Ribbings väg, sträckan mellan Edsbergs allé och Edsbergs centrum, planerar Trafi k- och fastighetskon-toret att bygga ut cykelbanor utefter gatan i syfte att skapa ett sammanhängande cykelnät som förbinder de
Beräknade ljudnivåer avseende trafi komläggning för a) nuläge (2011), b) 2030 exklusive trafi k från exploatering i Väsjön och c) 2030 inklusive trafi k
trafi kera den östra delen av Ribbings väg ned mot centrum och Danderydsvägen. Här bedöms trafi ken nästan fördubblas år 2030, från 2800 fordon till 5200 fordon/dygn jämfört med nollalternativet. Trafi ken på Ribbings väg är relativt låg idag och även i framtiden, det är framförallt Yxvägen ned mot korsningen med Danderydsvägen, som är relativt högt belastad. Belast-ningen på denna korsning kommer att öka i framtiden och anledningen till detta är en rad olika omvärldsfak-torer, varav utbyggnaden av Väsjön är en och utbygg-naden av Förbifart Stockholm och den kommunala och regionala tillväxten i övrigt en annan.
Konsekvenser
Det är framförallt den västra delen av Ribbings väg, mellan Edsbergs allé och Edsbergs centrum, som påverkas av exploateringen i Väsjön. Antalet bostä-der som påverkas av trafi kökningen utefter vägen är dock begränsat på aktuell sträcka då vägen gränsar till naturmark i väster och då bebyggelsen ligger indragen från gatan i öster.
Eftersom Väsjön kommer att byggas ut under en lång tidshorisont kommer trafi ken till och från området inte att uppstå från en dag till en annan. Hur den till-kommande trafi ken kommer att upplevas och bete sig är i hög grad beroende av hur gatorna är utformade för att ta om hand om trafi ken.
Ribbings väg har idag brister, det saknas cykelbanor
stora målpunkterna i området. Busstrafi ken på aktuell sträcka planeras att läggas om så att bussen enbart trafi kerar Ribbings vägs östra del. Omläggningen av busstrafi ken innebär att störningar från busstrafi ken på den västra delen av Ribbings väg minskar och att det frigörs ytor som kan nyttjas för att möjliggöra utbyggnad av cykelbana utefter sträckan.
I framtiden kan åtgärder krävas på Yxvägen och korsningen med Danderydsvägen, framförallt för att säkerställa framkomligheten för busstrafi ken. Detta är en fråga som ska hanteras i dialog med Trafi kverket och Trafi k- och fastighetskontoret i Sollentuna kom-mun och studeras i en åtgärdsvalsstudie som kommer att bedrivas under 2017/2018.
Buller
I trafi kbullerutredningen (Tyréns 2016-03-13) studeras trafi kens påverkan på ljudmiljön i Edsberg och på de befi ntliga bostäderna utefter Ribbings väg. Beräk-ningen visar att fem bostadshus, varav ett äldrebo-ende, utefter Ribbings vägs västra sida får ljudnivåer över de riktvärden som gäller vid nybyggnation. Vid nollalternativet, dvs år 2030 utan Väsjöns exploate-ring, har tre bostadsbyggnader, varav ett äldreboende, ljudnivåer vid fasad som överstiger riktvärdena. På den östra sidan av Ribbings väg är det framförallt den planerade bebyggelsen som får ljudnivåer som riskerar att överskrida riktvärdena, ett befi ntlig bostadshus får ljudnivåer över riktvärden.
Luft
Området har idag låga halter av luftföroreningar från biltrafi ken i områdets närhet. Den trafi kökning som förväntas inom, och i anslutning, till planområdet bedöms inte medföra någon risk för att miljökvalitets-normerna för luft överskrids i områdets närhet.
Markföroreningar
Inom planområdet har markföroreningar påträffats som kan härledas till de fyllnadsmassor som fi nns på Sportfältet. Markföroreningarna ska tas om hand innan bygglov för ändrad markanvänding kan ges.
Ansvarsfördelning för eventuella saneringsåtgärder mellan kommunen och blivande fastighetsägare regle-ras genom villkor i markanvisningsavtal och köpe- och exploateringsavtal. Saneringen av marken är positiv både för markmiljön och för yt- och grundvatten i området.
Dagvattenföroreningar och påverkan på vatten-förekomst (status och MKN)
Samlad bedömning av påverkan från exploaterings-området Väsjön
Föroreningsbelastningen och påverkan på Väsjön och Rösjön från hela Väsjöområdet har tidigare beskrivits i två utredningar (Stormtac 2016a och WRS 2015). I rapporten görs en samlad bedömning av förorenings-belastningen och påverkan på Väsjön och Rösjön för alla delområden. Utgångspunkten är att den totala år-liga belastningen från alla planområden på Väsjön och nedströmsliggande vattenförekomster ska resultera i en lägre halt i recipienterna. Den totala årliga belastning-en ska ligga under gränsvärdbelastning-ena för Rösjön gällande relevanta prioriterade ämnen eller överensstämma med god status för fosfor och särskilda förorenande ämnen, och inte belastningen från varje planområde för sig.
Detta anses ge en bättre kvantifi ering av utsläppens effekt på recipienterna i förhållande till den totala belastningen. Minskad näringsbelastning från enskilda avlopp i och med utbyggnad av kommunalt VA har inkluderats samt muddringen av Väsjön vilket leder till längre uppehållstider i Väsjön.
Utredningen visar att fosforbelastningen till Rösjön kommer att minska vilket gör att det inte fi nns någon risk för försämrad status vad gäller näringsämnen.
Även påverkan på andra relevanta kvalitetsfaktorer/
parametrar har utretts och inte heller där bedöms en statusförsämring föreligga. Eftersom dessa kvalitets-faktorer redan i nuläget har god status bedöms inte exploateringen av Väsjöområdet äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormerna, dvs god ekologisk och kemisk status.
Påverkan från planområdet
Utredningarna som redovisar tillrinnande dagvattens påverkan på Väsjön och Rösjön tyder på att det fi nns god marginal innan Rösjöns status skulle påverkas av exploateringen (WRS 2015). Detta gäller så länge detaljplanen följer den uppskattade markanvändningen och de tänkta dagvattenåtgärderna som har legat till grund för dessa utredningar. Beräkningen av förore-ningsbelastningen från planområdet Södra Väsjön har i dessa utredningar utgått ifrån följande dagvattenåt-gärder (StormTac 2016a):
• Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) på kvartersmark;
• Skelettjordar på Väsjöpromenaden och Edsbergs allé;
• Efter dagvattenåtgärderna på allmän platsmark och kvartersmark leds dagvattnet till en planerad dagvattendamm på Sportfältet.
Utredningarna som redovisar den samlade bedöm-ningen av påverkan på Väsjön och Rösjön har utgått
marken via markanvisningstävlingar efter att planen
marken via markanvisningstävlingar efter att planen