• No results found

16.4. 3 Planbeskrivning Södra Väsjön 180403 ant

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "16.4. 3 Planbeskrivning Södra Väsjön 180403 ant"

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Södra Väsjön,

del av Sportfältet och Edsbergs allé

Väsjön, Edsberg, Sollentuna kommun

ANTAGANDEHANDLING

2018-04-03 Dnr 2011/112 KS 203

(2)

7.9 Nyttotransporter, räddningstjänst och

angöring till entréer 37

7.10 Teknisk försörjning 39

7.11 Hälsa och säkerhet 39

8. Konsekvenser av planens genomförande 42

9. Genomförande 47

9.1 Allmänt 47

9.2 Organisatoriska frågor 47 9.3 Fastighetsrättsliga frågor 48

9.4 Tekniska frågor 49

9.5 Ekonomiska frågor 52

9.6 Administrativa frågor 52

Detaljplanens handlingar

• Plankarta del 1 och 2 2018-04-03

• Denna planbeskrivning 2018-04-03

• Miljökonsekvensbeskrivning 2017-12-20

• Gestaltningsprogram för Södra Väsjön 2018-04-03

• Gestaltningsprogram för Sportfältsparken 2018-04-03

• Granskningsutlåtande 2018-04-03

• Samrådsredogörelse 2017-12-20

• Programsamrådsredogörelse 2017-04-17

• Planprogram för Södra Väsjöområdet och

Edsbergs sportfält 2013-04-29

• Fastighetsförteckning 2018-01-25

Utredningar

• Beräkning av föroreningsbelastning och dimensionering av dagvattendamm i Södra Väsjön 2016-03-09

• Rösjön - status och belastningsutrymme 2015-08-27

• PM Geoteknik Södra Väsjön 2017-10-24

• Hydrogeologiskt PM garagenivåer 2016-09-30

• PM Hydrogeologi 2013-04-26

• Kompletterande markundersökning 2015-04-14

• PM Miljö platsspecifi ka riktvärden 2014-04-11

• Trafi kbullerutredning Södra Väsjön 2016-03-11

• Luftutredning 2017-01-17

• Dagvattenutredning Södra Väsjön 2017-10-20

• Riskbedömning Linbana Södra Väsjön 2018-03-15

• PM Trafi k Södra Väsjön 2017-12-11

• Parkeringsutredning Södra Väsjön 2018-03-27

• PM Kompl markföroreningar S Väsjön 2018-03-21

• Naturvärden i Väsjöområdet 2013-12-13

Bildkällor

Omslag samt s 3, 14, 16, 18, 24 (övre bilden) och 27: Dinell- Johansson arkitekter. Visionsbilder anger funktioner snarare än exakt utformning.

s 6, nedre Tengbom s 12: Ramböll

s 15 WSP Landskap

Innehåll

Detaljplanens handlingar 2

1. Inledning 3

1.1 Väsjön 3

1.2 Detaljplanens syfte och huvuddrag 3 1.3 Planområdets avgränsning 4

1.4 Markägoförhållanden 4

2. Angränsande planarbete 4 3. Bakgrund och tidigare beslut 6

3.1 Planeringsbakgrund 6

3.2 Miljöbedömning 7

4. Gällande planer och program 8

4.1 Regional utvecklingsplan 8

4.2 Översiktsplan 8

4.3 Gällande detaljplaner 8 4.4 Gällande program för detaljplan 8

5. Kommunala planeringsverktyg 8

5.1 Trafi kstrategi 8

5.2 Parkeringsplan 8

5.3 Cykelplan 9

5.4 Klimatstrategi 9

5.5 Dagvattenpolicy 9

5.6 Sollentuna Energi & Miljö dagvattentaxa

6. Platsens förutsättningar 10

6.1 Landskapsbild 10

6.2 Natur 10

6.3 Ekologisk infrastruktur 10

6.4 Ytvatten 11

6.5 Grundvatten 11

6.6 Geoteknik 12

6.7 Markföroreningar 12

6.8 Rekreation och friluftsliv 13

6.9 Strandskydd 13

6.10 Fornlämningar och kulturmiljöer 13

6.11 Bebyggelse 13

6.12 Trafi k 14

6.13 Kollektivtrafi k 14

6.14 Parkering 14

6.15 Service 14

6.16 Radon 14

6.17 Riksintressen 14

6.18 Teknisk försörjning 14

6.19 Sammanfattning 15

7. Planförslaget 15

7.1 Övergripande 15

7.2 Bebyggelsestruktur och gestaltningsidé 16

7.3 Kvartersmark 16

7.4 Generella gestaltningsbestämmelser för

kvartersmark 20

7.5 Parkering och utfarter (bil/cykel) 22

7.6 Allmänna platser 23

7.7 Dagvatten 29

7.8 Trafi k 33

(3)

1.2 Detaljplanens syfte och huvuddrag Syftet med planläggningen av Södra Väsjön är att skapa förutsättningar att fysiskt länka samman den befi ntliga kommundelen Edsberg med Väsjön. Detalj- planen för Södra Väsjön möjliggör för en ny samman- hängande bebyggelsestruktur som förbinder Väsjön och Edsberg med rumsliga element av kvarter, torg, gator och parker.

Planen syftar till att skapa förutsättningar för en le- vande och inbjudande bebyggelsemiljö i Södra Väsjön med en blandning av olika funktioner så som bostä- der, offentlig/kommersiell service och rekreation, och med ett varierat utbud av platser för sociala möten och samvaro. Planen syftar även till att möjliggöra för en utbyggnad av linbana som kollektivtrafi k till Väsjön med möjlighet till en linbanestation i Södra Väsjön.

Planen möjliggör för ca 700 nya bostäder, bestående av en blandning av fl erbostadshus och stadsradhus.

Bebyggelsen lokaliseras i ett stråk mellan Edsberg och Väsjön, utgångspunkten för bebyggelsens pla- cering har varit att bevara stora delar av Sportfältet som ett öppet aktivitetsfält. Bebyggelsen inom Södra Väsjön ska präglas av den småskalighet och variation som blivit identitetsskapande för Väsjön som helhet.

Bebyggelsens och kvarterens skala är småbruten och oregelbunden vilket skapar en spänning och dynamik för dem som vistas och rör sig i området. Byggnaderna ska gestaltas omsorgsfullt och med vackra, hållbara fasadmaterial.

1 Inledning

1.1 Väsjön

Södra Väsjön är en del av stadsutvecklingsområdet Vä- sjön i östra Sollentuna. Väsjön kommer, när det är ut- byggt, att innehålla omkring 4000 nya bostäder i form av villor, stadsradhus och fl erbostadshus. Sjön Väsjön planeras att utvecklas till centralpunkten i området kring vilken den nya bebyggelsen koncentreras med anslutande torgplatser, parkstråk och strandpromena- der. I området planeras även för en ny skola, förskolor, utbyggda idrotts- och friluftsmöjligheter, äldreboende och annan service.

Väsjön har ett attraktivt läge i regionen, beläget mel- lan Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat. På gångavstånd fi nns fyra insjöar; Väsjön, Fjäturen, Snug- gan och Rösjön. Väsjön har en stark identitet inom ak- tivitet och friluftsliv, inom området ligger bl.a. Väsjö- backens alpina skidanläggning, backhopparbacken och Sportfältet med bland annat tennishall, fotbollsplaner och kastbanor. När Norrortsleden förlades i tunnel på aktuell sträcka öppnades möjligheten att förtäta denna del av kommunen och integrera den med omgivande bebyggelse för att skapa en ny och sammanhållen stadsbygd i östra Sollentuna.

Visionen för Väsjön är en småskalig, variationsrik och naturnära stadsmiljö med det aktiva livet i centrum.

Stadsutvecklingsområdet Väsjön

(4)

1.3 Planområdets avgränsning

Planområdet ligger i Edsberg i östra Sollentuna. Från planområdet är det ca 500 m till Edsbergs Centrum och ca 3,5 km till Sollentuna Centrum. Närmaste pendeltågsstation är Häggviks station som ligger ca 2,5 km från området.

I norr gränsar planområdet till området Väsjö Torg (detaljplanen för Väsjön mellersta) som är Väsjöns centralpunkt. I söder gränsar området till planområ- det Ribbings väg i Edsberg och till den södra delen av Sportfältet. I väster gränsar planområdet till na- turmark intill Edsängens villabebyggelse och i öster till naturmark på Väsjöbergets sydsida.

1.4 Markägoförhållanden

Planområdet berör fastigheterna Edsberg 10:8 och Törnskogen 4:56, som båda ägs av Sollentuna kom- mun.

Planområdet respektive Väsjöns läge i kommunen

2 Angränsande plan- arbete

Del av Edsberg 10:8 m.fl . vid Ribbings väg I kvarteren söder och norr om Ribbings väg plane- ras för ca 330 nya bostäder i friliggande fl erbostads- hus samt ombyggnad av Ribbings väg med utökade funktioner för gång och cykel, trädplanteringar och kantstensparkering.

Rökeriet

Nordväst om planområdet, pågår planarbete för Rö- keriet. Planarbetet syftar till att skapa förutsättningar för nya parkeringar till Väsjöbackens skidanläggning så att området runt Väsjö torg kan byggas ut med ny bostadsbebyggelse enligt gällande detaljplan.

Linbana mellan Häggvik och Väsjön

2014-02-11 (§18) fi ck Kommunledningskontoret i uppdrag att studera förutsättningarna för linbana som kollektivtrafi k mellan Häggvik och Väsjön i ett program för detaljplan. Programmet var ute på samråd under våren 2015. Linbanans sträckning berör de norra delarna av planområdet för Södra Väsjön. Under 2018 kommer en åtgärdsvalsstudie att upprättas, och hur Väsjön ska få en kapacitetsstark kollektivtrafi k kommer att avgöras med den som underlag. För att inte omöjliggöra alternativet linbana har detaljplanen förberett för den möjligheten.

Sportfältets idrottsdel

I söder gränsar området till Sportfältets idrottsdel som ingick som en del i planprogrammet för Södra Väsjön och Edsbergs Sportfält. Ett arbete med att ta fram en förstudie för vad som ska ingå i en eventuell kom- mande detaljplan för Sportfältet pågår.

Edsängen E

E E E E E E E E E E E E E Ed Edd Edd Ed Ed Ed Edd Ed Eddddddddd E E E E E Edd Eddd E E E E Ed Ed Eddddd E Edddddd E E E E E E Ed Eddd E E Ed Ed E E E E Edd Ed Edd Ed Ed Eddd E E E E E E E E E Ed Ed Eddd Edddd E E E E E E E E Edd E E E E E E Edd E E E E Edddd E E Eddd E E Edd Edd E E Edd E E E E Edd Ed Ed Ed Ed Ed E Edddd Eddd Edd Eddd E E E E Edddddd Edd E Eddd Eddddd E Ed Ed Eddd Edd Edddd Edddsässssssssssssssssssssäääääääääääääääääääääääääääääääääääääääängnnnnnngnngngngngnngngngngngngngngngngngngnngnnnnnnnnnngnngngngngngngngngnnnnnnngngngngngngngnnnnnngngngngngngnnnnnnnnngngngnnnngnngnngnngnnnngngnnngnnngnnngngnngnngnnngngnnngngnngngngngngngngngngnngnnnnnngngggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggeeeeneeneneneneneeeeeeneeneeeneneneeneneneneneneneneneeeneneneneneneeneeneneneneneeneneneneeeneneneneneneeeeeneneeeeneneeeeneeeeneneneeeeneneneneeeeeneneneneeneeeeneneeneneeeeeeeeennnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn

Väsjön

Edsviken Norrviken

Sollentuna Centrum Häggvik

Edsberg Vaxmora

Södra Väsjön

Snuggan

Danderydsvägen

Jär nväg

Häggvik TPL

(5)

Stadsutvecklingsområdet Väsjön med etappindelning Täby

VÄSJÖN

Stockholm Järfälla

Upplands Väsby

(6)

Förändringar av planförslaget under processens gång.

Föreslagen bebyggelsestruktur inför dialogen i Edsberg.

.

3 Bakgrund och tidigare beslut

3.1 Planeringsbakgrund

Södra Väsjön ingick inledningsvis i det övergripande program- och planarbetet för hela Väsjön. År 2005 togs ett program för hela Väsjön fram och 2006 och 2008 genomfördes två plansamråd för området. Efter plansamrådet 2008 delades Väsjön in i nio etapper, varav Södra Väsjöområdet och Sportfältet utgjorde en etapp.

Genom åren har det tagits fram ett antal skisser och förslag på hur Södra Väsjön kan utvecklas som en del av Edsberg och Väsjöområdet. I de tidigare förslagen gick den nya gatan Edsbergs allé, rakt över det öppna fältet. Den planerade bebyggelsen utefter Edsbergs allé var relativt storskalig och tog, tillsammans med plane- rade idrottsanläggningar, i anspråk större delen av de öppna friytorna, det som idag utgör Sportfältet.

Dialog i Edsberg

För att lyssna in vad de boende och de verksamma i Edsberg tyckte om Sportfältets framtida utveckling anordnade politiker och tjänstemän i Sollentuna kom- mun en utställning i Edsberg våren 2011. På utställ- ningen fanns det möjlighet att prata med politiker och tjänstemän och det fanns även möjlighet att svara på en enkät om utvecklingen av Sportfältet. Utställ- ningen besöktes av ca 500 besökare. Utställningen i Edsberg resulterade i att politikerna i plan- och ex- ploateringsutskottet fattade beslut om nya direktiv som inriktning för den fortsatta planeringen.

Planprogram för Södra Väsjön

De nya direktiven innebar förändringar och omtag i viktiga strukturella frågor vilket gjorde att kommunen valde att hantera dessa frågor i ett nytt planprogram för Södra Väsjöområdet och Edsbergs Sportfält. I det nya programmet för Södra Väsjön och Sportfältet har den föreslagna bebyggelsen anpassats i skala och struktur till de funktioner och kvaliteter som fi nns i området idag. Ambitionen har varit att bevara stora delar av Sportfältet som ett öppet akvitetsfält och att den tillkommande bebyggelsen ska kunna addera nya värden till platsen i form nya funktioner, ökad trygg- het, ökad tillgänglighet, bättre service och mer liv och rörelse under dygnet.

Planprogrammet var ute på samråd under våren 2013 och ligger, till stora delar, till grund för aktuellt plan-

förslag. Programförslaget efter dialogen i Edsberg.

(7)

Förändringar i planförslaget efter programsam- rådet

Efter planprogrammet delades programområdet in i tre delområden; ”Södra Väsjön, del av Sportfältet och Edsbergs allé” samt ”Sportfältets idrottsdel” och ”del av Edsberg 10:8 m.fl . vid Ribbings väg”.

För att minska intrång i naturmark och gröna sam- band planeras den i programmet föreslagna, parkering- en till Väsjöbacken att fl yttas från Väsjöberget till Rö- keriområdet nordväst om planområdet. Rökeriområdet har tidigare varit i anspråkstagen för industriändamål och ingrepp i jungfrulig mark minskar samtidigt som onödig genomfartstrafi k genom Edsberg undviks.

Antalet hus i naturmarken upp mot Väsjö backe och utefter Edsbergs allé har minskats och Väsjö backe har fått en annan utformning i syfte att minska intrånget i naturmarken.

Husen mot Edsbergs allé har fått en mer sluten front mot gatan jämfört med den öppna lamellhusstrukturen i programförslaget. Syftet har varit att skapa en bättre ljudmiljö för bostäderna utefter gatan.

Idrottshallen som tidigare låg i områdets norra del har fl yttats till skoltomten i Väsjö torg. Platsen för idrotts- hallen föreslås kunna nyttjas för station till linbanan mellan Häggvik och Väsjön.

3.2 Miljöbedömning

Behov av miljöbedömning och miljökonsekvens- beskrivning (behovsbedömning)

Inför att förslag till detaljplan upprättas ska en bedöm- ning göras huruvida det fi nns risk att planen kommer att medföra en betydande miljöpåverkan (EG-direktiv 2001/42, införlivad i svensk lag 2005-07-01). Behovs- bedömningen sker utifrån bedömningskriterierna i bilaga 4 till förordningen om MKB: 1998:905.

I samband med att programmet för hela Väsjöområ- det togs fram år 2005 gjordes en behovsbedömning huruvida utbyggnaden av Väsjöområdet kan komma att medföra betydande miljöpåverkan. I samband med detta gjordes bedömningen att det fi nns risk för att den samlade påverkan som utbyggnaden av Väsjöom- rådet som helhet ger upphov till kan medföra risk för en betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kom- mer därför som regel att göras för de olika planetap- perna inom Väsjöområdet.

Avgränsning av miljöbedömning

Den 15 november 2007 hölls samråd med Länssty- relsen om avgränsningen av MKB för hela Väsjöom- rådet. Vid avgränsningen lyftes påverkan på land- skapsbilden, Oxundaåns avrinningsområde samt den biologiska mångfalden och friluftslivet (påverkan på grönkilar) fram som miljöaspekter där det fi nns risk att betydande miljöpåverkan uppstår för den totala utbyggnaden av Väsjön.

En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram för Väsjöområdet som helhet, Miljökonsekvensbeskriv- ning för Väsjöområdet, daterad 2010-01-26. MKB för Väsjöområdet kommer att fungera som ett övergripan- de dokument i MKB-processen för Södra Väsjön och del av Sportfältet. En separat MKB, daterad 2017-12- 20, har tagits fram för aktuellt planområde och hante- rar frågor kopplade till aktuellt projekt. Miljöbedöm- ningsprocesssen löper parallellt med planarbetet.

Samråd om avgränsning

Programmet för Södra Väsjön och Edsbergs Sportfält låg till grund för kommunens och Länsstyrelsens sam- råd om avgränsning av MKB. Ett separat möte hölls med Länsstyrelsen den 20 november 2013 angående avgränsning av miljöbedömningen.

Följande frågor bedöms som strategiska för området och behöver fördjupas i det fortsatta planarbetet och i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen för områ- det.

• Yt- och grundvatten

• Grönstruktur och naturmiljö

• Rekreation och friluftsliv

• Landskapsbild

• Klimat

(8)

4 Gällande planer och program

4.1 Regional utvecklingsplan

I den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010 för Stockholms län ingår Väsjöområdet som en del av den regionala stadsbygden med utvecklingspotential.

Huvuddelen av regionens nya bostäder och lokaler bör tillkomma i dessa områden. Stadsutvecklingen bör här stimuleras så att stadsbygden blir sammanhängande och tät, med blandade funktioner och varierande ur- bana kvaliteter för olika grupper. Det bör fi nnas goda kollektiva förbindelser till de regionala stadskärnorna.

Det bör också fi nnas god tillgång till grönstruktur och stränder. Förutsättningar för att utnyttja och utveckla effektiva tekniska försörjningssystem bör tas tillvara.

4.2 Översiktsplan

Översiktsplanen för Sollentuna kommun, antogs av kommunfullmäktige 2012-12-12. I översiktsplanen kopplas de regionala utvecklingsmålen till kommunens framtida utveckling. I översiktsplanen fi nns riktlinjer formulerade för kommunens mark- och vattenanvänd- ning. Följande riktlinjer berör utvecklingen av Södra Väsjöområdet och Edsbergs Sportfält:

På översiktsplanens plankarta anges de västra delarna av Sportfältet som en viktig urban spridningskorridor och att kopplingen mellan Edsberg och Väsjön ska stärkas genom en ny gatuförbindelse och genom ny be- byggelse med blandade funktioner, bostäder, verksam- heter, service, torg och parker. Sportfältet anges som en viktig port ut till Naturreservatet Rösjöskogen vars entré ska stärkas och tillgängliggöras.

4.3 Gällande detaljplaner

Området saknar detaljplan.

4.4 Gällande program för detaljplan

Planprogrammet för Södra Väsjön omfattar även etapperna ”del a Edsberg 10:8 m.fl . vid Ribbings väg”

och Sportfältets idrottsdel. Programmet möjliggör för ca 600 - 800 nya bostäder i ett stråk mellan Edsberg och Väsjö Torg. Bebyggelsen ska struktureras i slutt- ningarna uppfrån fältet i syfte att bevara stora delar av Sportfältet som ett öppet aktivitetsfält. Programmet föreslår att idrottsanläggningarna fl yttas och samord- nas i den södra delen av Sportfältet i syfte att frigöra stora ytor av sportfältet till ett öppet aktivitetsfält som vänder sig till en bredare allmänhet.

5

Kommunala

planeringsverktyg

Som underlag för den fysiska planeringen i Sollentuna kommun fi nns ett antal kommunala planeringsverktyg i form av strategier och riktlinjer.

5.1 Trafi kstrategi

Sollentuna kommun har tagit fram en trafi kpolicy för kommunens trafi k- och transportsystem, antagen i KF 2015-06-11 (§70). Trafi kpolicyn är ett inriktningsdoku- ment som tillsammans med kommunens övriga styr- dokument, likt översiktsplan och klimatstrategi, ska bidra till att utveckla kommunen i önskvärd riktning.

Trafi kpolicyn innehåller mål och strategier för ett mer tillgängligt och attraktivt Sollentuna. Trafi kstrategin beskriver en framtid där gångtrafi ken ges högst priori- tet i gaturummet, därefter cykeltrafi k, kollektivtrafi k, nyttotrafi k och sedan biltrafi k.

5.2 Parkeringplan

Trafi k- och fastighetskontoret i Sollentuna kommun har tagit fram en parkeringsplan för Sollentuna. Parke- ringsplanen ska fungera som ett kommunövergripande planeringsdokument som beskriver hur kommunen ska arbeta med tillförsel av ny parkering i samband med exploatering och nybyggnation samt med regle- ring av befi ntliga parkeringsplatser och ytor.

Parkeringsplanens målområden

Parkeringsplanen ska bidra till en attraktiv stadsmiljö.

Parkeringsplanen ska bidra till en effektiviserad mark- användning.

Parkeringsplanen ska bidra till en ökad tillgänglighet och tydlighet.

Parkeringsplanen ska bidra till att främja hållbara färdmedel

5.3 Cykelplan

Cykelplanen för Sollentuna kommun antogs av kom- munfullmäktige i december 2014. Cykelplanen är väg- ledande i olika förvaltningars arbete med att utveckla cykelinfrastrukturen och cykeltrafi ken i kommunen i enlighet med trafi kstrategin.

Målet för cykeltrafi ken i Sollentuna är att cykelanvänd- ningen ska öka under alla tider på året. Sollentuna kommun har som ambition att andelen resor som görs med cykel ska fördubblas fram till år 2020. För att

(9)

uppnå detta mål har fem målområden tagits fram som Sollentuna kommun ska arbeta med när det kommer till cykeltrafi k:

Cykling ska uppmuntras och prioriteras högt.

Cykelnätet ska vara gent och sammanhängande.

Cykelnätet ska utformas på ett trafi ksäkert och tryggt sätt.

Servicen för cyklister ska vara god under hela resan.

Cykelnätet ska hålla en hög standard under hela året.

5.4 Klimatstrategi

Klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige i ok- tober 2010. Till strategin hör en fördjupning som ger en bakgrund och exempel på åtgärder som kan bidra till att uppfylla strategin. Strategin innebär att kommu- nen ska bidra till kunskapsuppbyggnad och spridning, skapa förutsättningar för boende och verksamma i kommunen att göra klimatsmarta val och tillse att kommunens egna verksamheter på sikt inte bidrar med några nettoutsläpp av växthusgaser, samt att hantera konsekvenserna av den klimatförändring som blir en följd av en 2-gradig global temperaturökning.

5.5 Dagvattenpolicy

En dagvattenpolicy fi nns för både Väsjöprojektet och för Oxundaåns avrinningsområde.

Dagvattenpolicy för Oxundaåns avrinningsom- råde

Dagvattenpolicyn antogs 2016-02-04 och reviderades 2016-04-07. Policyn innehåller gemensamma riktlinjer för dagvattenhantering inom Oxundaåns avrinnings- område. Den har fem policyformuleringar:

Minska konsekvenserna vid översvämning

Planering och höjdsättning av mark utförs så att byggnader och samhällsviktiga funktioner inte skadas vid kraftiga regn eller höga vattennivåer i sjöar och vattendrag. Hänsyn tas till att framtida regn kan vara intensivare och att vattennivåer kan vara högre. Ytliga evakueringsvägar skapas så att extrema fl öden får små konsekvenser. Risker med byggnation i instängda områden där ytlig avrinning ej kan ske beaktas särskilt.

Bevara en naturlig vattenbalans

Den naturliga vattenbalansen bevaras så långt som möjligt. Detta avser såväl grundvattenbildning som omsättning och fl öden i sjöar och vattendrag. Bort- ledning av dagvatten begränsas genom att gröna och genomsläppliga ytor skapas så att dagvatten infi ltreras lokalt.

Minska mängden föroreningar

Förorening av dagvatten begränsas vid källan genom

goda materialval och lokala lösningar för infi ltration och rening. Dagvattensystem utformas så att förore- ningar avskiljs under vattnets väg till recipienten.

Utjämna dagvattenfl öden

Dagvattenfl öden reduceras och fördröjs inom såväl privat mark som statlig och kommunägd mark, så att en jämnare belastning på dagvattensystem, reningsan- läggningar och recipienter skapas.

Berika bebyggelsemiljön

Dagvatten hanteras som en resurs som berikar be- byggelsemiljön ur både ett mänskligt och biologiskt perspektiv. Detta görs såväl på mark som på tak.

Dagvattenpolicy för Väsjöprojektet

Väsjöprojektets dagvattenpolicy listar tre nivåer för dagvattenhantering i projektet:

• Lokala åtgärder för små regn främst till för rening såsom växtbäddar, svackdiken och skelettjordar

• Avledningssystem för regn som inte kan infi ltrera (ledningar eller diken) med åtgärder främst till för fördröjning

• Sekundärt avrinningssystem för extremregn som kan avleda vatten till recipienten utan att skada människor eller byggnader exempelvis via gator och grönytor

Väsjöprojektets dagvattenpolicy innehåller även dimensioneringsförutsättningar för dagvattenhante- ringen.

5.6 Sollentuna Energi och Miljö dagvattentaxa

För lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) med bräddningsledning som ansluts till allmän dag- vattenservis reduceras avgiften med 90 % förutsatt att följande krav är uppfyllda:

Åtgärd för LOD skall ha en fördröjningskapaci- tet på så sätt att uppkomna fl öden som bräddar till allmän dagvattenservis begränsas till maximalt 50%

av dimensionerande fl öde vid ett regn med statistisk återkomst om 10 år och 10 minuters varaktighet.

Åtgärd för LOD skall utföras i samråd med huvud- mannen och godkännas av huvudmannen för att reduktion skall erhållas.

Fastighetsägare ansvarar för tillsyn och skötsel av LOD- anläggning i den omfattning som krävs så att avsedd funktion uppnås.

(10)

6 Platsens förutsättningar

6.1 Landskapsbild

Planområdet karakteriseras av ett storskaligt landskap där Sportfältet ligger i en tydligt markerad dalsänka som omges av stigande terräng i norr och söder.

Marken i dalsänkan är utfylld och planades ut inför anläggandet av Sportfältet. Kontrasterna mellan de kuperade bergpartierna och det plana fältet är på- tagliga. Planområdets läge i terrängen innebär också att det syns från omgivande höjder, både från Eds- berg och från Väsjöbacken. Väsjöbackens topp är ett landmärke för stora delar av Sollentuna och omnejd.

De stora höjdskillnaderna inom planområdet bjuder på spännande upplevelser och många fi na utblickar.

Sportfältets öppna landskapsrum är tydligt avgränsat och defi nieras av omgivande skogsbryn.

6.2 Natur

Planområdet består av skogsmark och öppna gräsytor.

De öppna ytorna ligger i en dalgång som sluts av en skogsdunge i norr.

Skogen består av barrdominerad blandskog med tall i de övre partierna. I brynen förekommer framförallt lövträd, mest björk, asp och al. Skogen har en blandad ålder. Från norra delen av fältet rinner en bäck ned mot Väsjön.

I den naturvärdesbedömning som togs fram av WSP 2013 bedöms tre naturvärden som relevanta att lyfta fram; det sammanhängande barrskogsbältet, de to- pografi ska skiftningarna och våtmarken. Omgivande skogsområden och diken har pekats ut som särskilt betydelsefulla.

6.3 Ekologisk infrastruktur

Väsjöområdet ligger mellan Törnskogens och Rösjö- skogens naturreservat. Det fi nns spridningssamband genom området som är viktiga att upprätthålla. Kom- munen har identifi erat tre samband genom Väsjön, ett i områdets södra del, i kanten mot Edsberg, ett centralt i området och ett i öster längs Fjäturen.

Det centrala spridningssambandet kommer att stärkas genom anläggande av ett blågrönt stråk som sträcker sig utefter Snuggabäcken och förbinder Rösjöskogens naturreservat med Törnskogen via skogsområdena som omger Sportfältet. Det blågröna stråket går under

RÖSJÖSKOGENS NATURRESERVAT TÖRNSKOGENS

NATURRESERVAT

Svag länk

Sam band s

om s rk

s genom anläggande

av de t blågröna

st råk

et mellan Tö

rnsk ogen

och Rö

sjösk ogen

DRÄNLEDNING DÄMME

BÄCK

TIDVIS BLÖTT

Tallnätverk

GRUNDVATTENMÄTNING

GRUNDVATTENMÄTNING

(11)

både Frestavägen och Norrortsleden. Det södra sam- bandet går delvis genom Södra Väsjön och sträcker sig från Rösjöskogens naturreservat via skogsområdena som omger Sportfältet och vidare över Frestavägen till Törnskogens naturreservat. Kopplingen till Törnsko- gen är dock relativt svag vid passagen över Frestavä- gen och kommer att försvagas ytterligare med tanke på kommande exploateringar i Norra Väsjön och Gus- tavsbergsgärdet. Det norra sambandet går från Rösjö- skogen via Södersätra och Norrsätra och vidare norr om Verksamhetsområdet till passagen under Norrorts- leden. Vid planering och byggande i Södra Väsjön behöver man ta hänsyn till de ekologiska sambanden genom området. Naturinventeringen rekommenderar att en kompletterande artinventering av mossor och lavar görs inom de mest värdefulla naturpartierna.

6.4 Ytvatten

Yt- och grundvatten från planområdet berör vatten- förekomsterna Rösjön, Norrviken, Oxundaån/Edsån, Edsjön och Oxundasjön iom Oxundaåns avrinnings- område. Dagvatten från planområdet tillförs idag Väsjön via en dräneringsledning under Sportfältet.

Dräneringsledningen mynnar i en bäck norr om Sport- fältet, bäcken rinner vidare ned mot Väsjön.

Väsjön är inte en defi nierad vattenförekomst och om- fattas därför inte av miljökvalitetsnormer, målsättning- en är ändå att god status ska uppnås och att statusen inte får försämras.

Rösjön, som ligger närmast nedströms Väsjön, är närmaste vattenförekomst. Rösjön har av vattenmyn- digheten bedömts ha god ekologisk status. Däremot uppnås inte god kemisk status. Dels beroende på kvicksilver och bromerad difenyleter, vilket gäller i stort sett alla vattenförekomster i landet, och dels på grund av PFOS.

6.5 Grundvatten

År 2013 utförde Ramböll en översiktlig hydrologisk/

geohydrologisk status för planområdet. Av utred- ningen framgår att det inte fi nns några kända grund- vattenförekomster i de kvartära avlagringarna och att man inte heller kan förvänta sig några större grundvat- tenmagasin inom området. Närmast större grundvat- tenmagasin fi nns i Stockholmsåsen som ligger ca 1 km väster om planområdet.

Djup till grundvatten bedöms variera från någon me- ters djup i de högre belägna områdena till ca 0,5 meter under markytan i de lägre belägna områdena i de cen-

Kastbanor Blöta partier på Sportfältet

Tennishall Dämme

Sportfältet mot Edsberg

(12)

trala delarna av området södra Väsjön. Under oktober 2014 blev Sportfältet översvämmat med ca 0,5 meter vatten. Grundvattennivåerna i dalgången i områdets centrala delar är uppmätta till ca +24 till +24,8.

6.6 Geoteknik

Jorden i området består i de högre belägna delarna av området mot Väsjöbacken, höjdryggen i väster och mot Edsberg samt Ribbings väg av berg i dagen. I de lägre belägna partierna i de centrala delarna av om- rådet återfi nns ca 1 - 7 meter lera innan friktionsjord påträffas. Störst mäktighet av lersediment påträffas i området kring Sportfältsparken och planerad dag- vattendamm. I en del av området fi nns fyllnadsmassor, se vidare avsnitt 6.7.

6.7 Markföroreningar

I samband med programsamrådet 2013 genomfördes en historisk inventering av vad som skulle kunna ha gett upphov till föroreningar i och omkring planområ- det. Öster om området fi nns en nedlagd deponi, som idag är skidbacke (Väsjöbacken). Deponin ska främst bestå av jord- och stenmassor. Ingen uppgift om hushållssopor eller stora mängder av annat organiskt material fi nns. Förbränning av avfall har dock före- kommit och otillåten tippning av miljöfarligt avfall no- terades vid inspektion i början av 1980 talet, främst på backens sydsida. Utifrån uppmätta föroreningshalter i grundvatten mellan Väsjöbacken och Väsjön, liksom i sediment i Väsjön, har belastningen på sjön bedömts vara låg. Planerad bebyggelse inom planområdet har

bedömts ligga utanför deponiområdet.

Norr om planområdet i sankmarken mot Väsjön fanns ytterligare en deponi för jord-, ler- och stenmassor samt betong och stubbar (f.d. Fresta deponi). Nordväst om området låg f.d. Fresta industriområde, även kallat Rökeriet. På Rökeriet pågår en sanering som avslutas i början av 2018. Förhöjda föroreningshalter i läge för f.d. Fresta deponi har åtgärdats i samband med en inledande entreprenad i området under 2016. Eventu- ell föroreningsspridning från dessa områden sker mot Väsjön och berör inte planområdet.

Inom planområdet fylldes delar ut med schaktmas- sor i samband med anläggandet av Edbergs sportfält.

Mycket av schaktmassorna, till stor del bestående av sprängsten, har sitt ursprung från byggandet av Hägg- viksleden.

Utifrån den historiska inventeringen genomfördes en miljöteknisk markundersökning av hela programom- rådet med avseende på föroreningar i jord och grund- vatten. Utredningen följdes upp med framtagande av platsspecifika riktvärden och riskbedömning för hela programområdet. I mars 2015 kompletterades den befintliga markundersökningen med ytterligare prov- tagningar inom det område som avses bebyggas med bostäder. Syftet var att avgränsa de föroreningar som har påträffats i området.

Provtagningarna visar att massorna huvudsakligen innehåller lägre föroreningshalter än de platsspecifika riktvärdena. I två av provtagningspunkterna som var placerade inom området med fyllnadsmassor påträf- fades dock föroreningshalter över riktvärdena och i en provpunkt låg föroreningshalterna i nivå med de platsspecifika riktvärdena. Föroreningarna ligger ytligt, cirka en meter under marknivån. De förhöjda halterna i punkterna kommer att åtgärdas inför bygg- nation av bostäder.

De uppmätta föroreningshalterna i grundvattnet är generellt låga och många halter ligger under laborato- riets detekteringsgräns. De låga föroreningshalterna i grundvattnet indikerar att utlakning av förorenande ämnen från Edsbergs sportfält eller till sportfältet från Väsjöbacken inte sker.

I oktober och november 2017 utfördes en komplette- rande porluftsundersökning, med avseende på fl yktiga ämnen. Detta främst med anledning av planer på förskoleverksamhet i nordöstra delen av planområdet, upp mot den f.d. deponin Väsjöbacken. Porluftsmät- ningarna visade på höga halter av fl yktiga kolväten i nordöstra delen av området (punkt 17W02 och 17W03

Utförda provpunkter med halter över/under/i nivå med platsspeci- fi ka riktvärden

(13)

i bild nedan). Det var framförallt en summaparameter av kolväten >C6-C25 som gav höga utslag, men halter detekterades även av aromatiska kolväten över risk- baserade jämförvärden. Då provtagningen utfördes i bedömd naturlig mark och inga uppenbara felkällor kunde identifi eras gjordes en verifi erande provtagning i november 2017. Halterna var lägre än första gången,

P

FOTBOLL

TENNIS KASTBANOR

JOG GINGSP

ÅR

EDSBERGS CENTRUM

HPL

Utförda porluftsprovtagningar, koncentrerade till nordöstra delen mot Väsjöbacken samt två punkter på fältet. Den sydligaste punk- ten var avsedd som referenspunkt.

Rekreation och friluftsliv

men fortfarande höga och kompletterande provtag- ning och kartläggning av möjliga spridningsvägar genomfördes i februari-mars 2018.

En förorening, som skulle kunna innebära en oaccep- tabel risk för människors hälsa vid planerad markan- vändning eller oacceptabel spridning till de mer låglän- ta planerade bostadskvarteren, har kunnat uteslutas.

Samtliga organiska ämnena som påträffats i jord bedöms var av naturligt ursprung, bestående av olika mono-, di-, samt tri-terpener. Halten total-VOC i por- luft varierade stort mellan provtagningstillfällena och visade sig i punkten med högst halter till största delen (>90 %) också utgöras av terpener.

Halter av andra relevanta ämnen för riskbedömningen i porluft var triklormetan, bensen, 2-etyl-1-hexanol och 1 butanol och i grundvatten triklormetan. Samtli- ga halter var låga, men något högre än en naturlig och antropogen bakgrundshalt. Det bedöms därför fi nnas ett visst föroreningspåslag på grundvatten och porluft.

Ämnena har inte kunnat påvisas i jord, som lokal föroreningskälla inom området. Föroreningskällan är därför osäker. För att det ska vara spridning av ämnen

Undersökningsområdet för kompletteringen i februari-mars 2018

(14)

från t.ex. nedbruten plast eller andra material i den f.d.

schaktmassetippen (Väsjöbacken) krävs att spridning sker via sprickzoner i berg mot undersökningsområ- det. Det sker ingen spridning via jord till undersökt område.

Oavsett orsak till uppmätta halter är de låga och innebär inte en oacceptabel risk för människors hälsa vid planerad markanvändning. Utförd riskbedömning av påträffade ämnen i jord, grundvatten och porluft, i läge för planerade förskolor i nordöstra delen av Södra Väsjöns planområde, visar alltså inte på ett åtgärdsbe- hov.

6.8 Rekreation och friluftsliv

Planområdet omfattar den norra delen av Sportfältet.

Sportfältet anlades under 1960-talet och har under åren rymt ett antal olika idrottsanläggningar. Den del av Sportfältet som ligger inom planområdet utgörs framförallt av naturgräsplaner. Inom området ligger också en tennishall med 4 banor som drivs av Sol- lentuna tennisklubb. I den norra delen av fältet ligger kastbanor som fl yttats från Sollentunavallen i samband med ombyggnaden av denna. Skogarna runt om fältet nyttjas för promenader och löpning. Längs Väsjö- backens skogsområde ovanför Södra Väsjön fi nns ett motionsspår.

6.9 Strandskydd

Utefter delar av Väsjön råder 100 meters strandskydd.

Inom planområdet Väsjö torg (Väsjön Mellersta) är strandskyddet upphävt på land. Aktuellt planområde berörs inte av strandskydd.

6.10 Fornlämningar och kulturmiljöer

Det fi nns inga kända fornlämningar inom planområ- det.

6.11 Bebyggelse

Inom planområdet fi nns en tennishall. Tennishallen rymmer fyra banor och har ett enkelt utförande i plåt.

6.12 Trafi k

Området ligger i en dalsänka nedanför Edsberg och Ribbings väg. De stora höjdskillnaderna gör området svårtillgängligt. Det fi nns två tillfartsvägar till Sport- fältet från Ribbings väg, varav en ligger inom plan- området. Båda har en brant lutning och endast en har

tillräcklig standard för att nyttjas vintertid. Dessutom fi nns en gång- och cykelväg från Edsängen.

6.13 Kollektivtrafi k

Närmaste busshållplats ligger på Ribbings väg.

6.14 Parkering

Den del av Sportfältet som utgör grusplan idag nyttjas delvis som parkering för besökare. Tennishallen har en grusplan framför entrén som nyttjas för parkering.

6.15 Service

Inom planområdet fi nns ingen service i nuläget. Inom 500 meter från området ligger Edsbergs centrum med kommersiell service och offentlig service som t.ex.för- skolor, skolor, bibliotek och vårdcentral. I norr gränsar planområdet mot området Väsjö Torg (detaljplanen för Väsjön mellersta) där kommersiell och offentlig och service planeras, t.ex. Väsjöskolan samt idrottshall precis norr om gränsen mot Södra Väsjön.

6.16 Radon

En översiktlig radonundersökning har utförts i tre olika punkter. Vid mätningarna registrerades halter av radon. Marken klassas som normalradonmark.

6.17 Riksintressen

Det fi nns inga riksintressen inom planområdet

.

6.18 Teknisk försörjning

El

Befi ntliga ledningar för el, stadsnät och kommunal gatubelysning fi nns i området. I backen ned från Rib- bings väg fi nns en elnätstation som försörjer idrottsan- läggningarna med el.

VA-ledningar

I områdets södra del, mellan tennishallen och slutt- ningen upp mot Edsberg, har Sollentuna Energi dragit fram VA-ledningar. Ledningarna är planerade att kopplas ihop med de ledningar som är framdragna fram till sportfältet från Södersätra.

(15)

6.19 Sammanfattning

• Området är inte bebyggt idag

• Området omfattas inte av strandskydd

• Området ingår inte i något riksintresse

• Inga kända fornlämningar fi nns inom området

• Inga kända natur- eller kulturvärden

• Området utgör delvis en del av grönstrukturen mellan Rösjöskogen och Törnskogen.

• Varierande geotekniska förutsättningar

• Fyllnadsmassor på Sportfältet

• Markföroreningar knutna till fyllnadsmassorna

• Inga kända grundvattenförekomster

• Området är värdefullt för rekreation och frilufts- liv.

Tele

Skanova har ledningar som försörjer idrottsanlägg- ningarna på Sportfältet.

7 Planförslaget

7.1 Övergripande

Södra Väsjön ska utvecklas till en levande och inbju- dande del av Sollentuna med en blandning av olika funktioner, såsom bostäder, offentlig och kommersiell service, rekreation- och idrottsanläggningar och med platser för sociala möten och samvaro. Utvecklingen av Södra Väsjön ska bidra till att integrera Väsjön med den befi ntliga bebyggelsen i Edsberg. Att binda samman de båda stadsdelarna skapar förutsättningar för en socialt hållbar miljö med ett samutnyttjande av offentlig och kommersiell service.

Bebyggelsen ska stå i nära kontakt med omgivande natur, sport- och friluftsliv. De stora kvaliteterna som fi nns i området idag, med närheten till Väsjöbackens alpina miljö, Sportfältet, idrottsanläggningar och två naturreservat, ska tas tillvara i planeringen av området.

Den nya bebyggelsen ska bidra till att tillgängliggöra och öka attraktionen till befi ntliga kvaliteter. Natur- kvaliteter och ekologiska funktioner ska också vävas in bland bebyggelsen t.ex. genom val av växtlighet.

Planeringen av Södra Väsjön ska främja ett hållbart resande. Det ska vara lätt att välja gång- och cykel eller ett kollektivt resande framför bilen. En utbyggd kollektivtrafi k med en utökad busstrafi k eller linbane- förbindelse till Häggviks station, ska tillsammans med cykel- och bilpooler och ett väl sammanlänkat gång- och cykelnät, vara viktiga förutsättningar för ett håll- bart resande till och från Väsjön. Att binda samman Edsberg och Väsjön är en förutsättning för att kollek- tivtrafi kförsörja Södra Väsjön på ett attraktivt sätt.

Visionsbild, vy från Sportfältet norrut mot planerad bebyggelse.

(16)

7.2 Bebyggelsestruktur och gestaltningsidé

I Södra Väsjön planeras för ca 700 nya bostäder. Den planerade bebyggelsen länkar samman Väsjön och Edsberg via rumsliga element av gator, kvarter, torg och parker. Bebyggelsen karakteriseras av en småskalig och oregelbunden kvartersstruktur som skapar spän- nande platser och nya upplevelser för dem som rör sig i området.

Huvuddelen av bebyggelsen struktureras utefter områ- dets två huvudstråk - Edsbergs allé och Väsjöprome- naden, som går i nord-sydlig riktning mellan Edsberg och Väsjö Torg. En bärande idé för bebyggelsens placering har varit att bevara större delen av Sportfäl- tet som en öppen aktivitetsyta.

I norr ansluter Södra Väsjön till den planerade kvartersbebyggelsen vid Väsjö Torg som är Väsjöns centralpunkt och i söder bildar bebyggelsen en tydlig front mot Sportfältet. Den relativt slutna fronten mot Sportfältet öppnas upp med en torgbildning - Sport- fältstorget, som tydliggör och annonserar övergången mellan det öppna landskapsrummet och bebyggelsen.

Torget vid Sportfältet är en del av Väsjöpromenaden, det promenadstråk som förbinder Sportfältsparken med sjön Väjsön. Längs stråket fi nns grupper med träd och annan växtlighet. Dagvattnet hanteras i olika yt- liga system, sammankopplat med växtligheten. I norra delen av området passerar Väsjöpromenaden Linbane- torget, ett långsträckt torg mellan linbanans stations- byggnad och skogsområdet på Väsjöbacken.

Området har en variationsrik småstadskaraktär där byggnaderna gestaltas omsorgsfullt och med vackra, hållbara fasadmaterial. Karaktärsskapande är den omgivande naturen som bidrar till identitet. Den är närvarande och bjuds in i stadsrummet med både form och material. Centralt i Södra Väsjön är det betoning på stad medan skogen kommer in vid Linbanetorget från norr. I söder dominerar det öppna landskapet.

För planområdet gäller ”Gestaltningsprogram för Södra Väsjön” och ”Gestalningsprogram för Sport- fältsparken”.

7.3 Kvartersmark

Bostadskvarter (BC) Funktioner

I kvarteren planeras för en blandning av olika funk- tioner. För att levandegöra gaturummen eftersträvas ett varierat inslag av olika funktioner i bottenvåning- arna, såsom lokaler för handel, kontor, serveringar och

cykelpooler. I strategiska lägen, mot områdets torg, ställer detaljplanen krav på att lokaler för centrum- ändamål ska anordnas med fönster och entréer mot allmän plats.

Blandning av fl erbostadshus och stadsradhus

Kvarteren består av en blandning av fl erbostadshus och stadsradhus (dvs. sammanbyggda hus som är sma- la och höga). Stadsradhusen kan förekomma i grup- per om 2-3 stycken och ibland som enstaka individer eller pusselbitar mellan fl erbostadshusen. Detaljplanen reglerar minsta antal stadsradhus som ska fi nnas inom varje kvarter för att åstadkomma den variation av olika bebyggelsetyper som eftersträvas. Blandningen av olika byggnadstyper ger en variation och oregelbun- denhet i bebyggelsens uttryck och skapar arkitektonis- ka upplevelsevärden för den som rör sig i området.

Bebyggelsens skala

Bebyggelsens skala och karaktär varierar inom kvarte- ren. Mot Edsbergs allé, som är planområdets huvudga- ta, tillåts bebyggelsen vara 5 våningar plus inrednings- bar vind. Mot Väsjöpromenaden föreslås bebyggelsen bli lägre och tillåts uppföras i 4 våningar med möjlig- het att inreda vinden. De tvärgående, smala gränderna omges framförallt av stadsradhus. Stadsradhusen har samma byggrätt i höjdled som fl erbostadshusen men begränsas i bredd till högst 7 meter.

Planen reglerar byggrätten för husen genom att ange byggrätt i plan och i höjdled. I höjdled begränsas bygg- rätten av en bestämmelse om högsta antal våningar och en bestämmelse om högsta nockhöjd (räknat från gatans medelhöjdnivå invid byggnaden). Planen anger att den översta våningen ska vara indragen och rym- mas inom den yta som bildas där ett skärningsplan med 45 graders lutning skär fasadplan på 1,2 meter över färdig golvnivå på översta våningen. Syftet med höjdbestämmelserna är framförallt att hålla nere den upplevda skalan från gatan. Gavelfasader, takkupor och balkongräcken är ej beräkningsgrundande och tillåts sticka ut utanför det 45-gradiga skärningsplanet.

Den nockhöjd som anges i detaljplanen medger gene- rellt en möjlighet att inreda vinden.

Högst 70 % av kvarterens yta får bebyggas. Garage som anordnas under gårdarna räknas inte in i exploa- teringsgraden och får byggas under hela kvarteret, förutsatt att intrång inte görs i naturmark.

Placering

Kvarteren ska vara tydligt defi nierade. Byggnaderna ska placeras i gräns mot gatan. Mot gångfartsgata får byggnader alternativt placeras indraget med 0,5 meter för att möjliggöra för klätterväxter på fasad.

(17)

Illustrationskarta, möjlig bebyggelse enligt planförslaget

ILLUSTRATIONSKARTA

VÄSJÖ TORG

Gång- och cykelväg mot Skogsängsvägen

LINBANANS STATION

Sportfältsdammen Lek

Gång- och cykelväg mot Sportfätet och Södersätra

Förskola

Förskola

Edsbergs allé

Väsjö backe Väsjöpromenaden

Linbanetorget Slalomvägen

Snöbolls- torget Väsjöskolan

Backhoppar- backen

Sportfältsparken Sportfälts- torget

Mot Ribbings väg

Södra gränden Norra gränden

Norra angörings- gatan

Södra angörings- gatan

100 meter 90 80 70 60

40 50

30 20 10 0

N

References

Related documents

Tabell 4 Beräknad föroreningsbelastning (kg/år) efter rening enligt denna utredning med respektive utan LOD jämfört med motsvarande belastning beräknad enligt tidigare

Då stora uppfyllnader (>2 meter) av markytan planeras inom delar av området framförallt i de lägre belägna områdena där lera förekommer kan detta förväntas bidra till

Nivåer för prognosticerad utfylld markyta är hämtade från ritning över vägnätet (ritning T30P0200, Dagvattenutredning Sportfältet, Tyréns, 2015). Vägarnas höjder har

Grundvattennivåerna i uppmätta punkter ligger relativt ytligt, mellan 0,4 till 1,4 m under markytan (se tabell nedan) och inom västra delarna av sportfältet visar nivåmätningarna

För att kunna bedöma eventuella risker för de påträffade föroreningarna vid olika markanvändningsscenarier har platsspecifika riktvärden (PSRV) har tagits fram med utgångspunkt

1) Avsteg från detta riktvärde kan medges om hälften av boningsrummen i varje bostad orienteras mot en ljuddämpad sida. Läs med om detta i Boverkets Allmänna Råd 2008:1.. Se

För NO ₂ överskrids MKN för 98-percentilen för både dygns- och timmedelvärdet i beräkningarna för år 2016 längs Danderydsvägen och in på Yxvägen, men inga överskridanden

Dagvatten från detta område kommer (efter lokal fördröjning och rening) ledas till dagvattendammen.. Området avvattnas först via ett dike och en dagvattenledning, för att