TEMA 1 ​Anknytning- det vanligaste argumentet

Det var framförallt två teman som stod ut när vi påbörjade vår kodning och det var anknytning mellan familjehemmet och det placerade barnet som socialtjänsten hade som främsta argument för att vårdnaden skulle övergå till familjehemmet. Det andra var hur umgänget hade sett ut under placeringen med det biologiska nätverket, det var här domstolen la sitt största fokus.

Nedan presenteras tabell 2, umgänge och anknytning:

Dom Redovisas umgänge utifrån

barnets bästa?

Redovisas anknytning utifrån barnets bästa?

1 Ja, fungerar bra Ja, stark till famhem

2 Ja, ej träffat mor på 2 år, far

avliden

3 Oregelbunden, bristfällig, ej setts 6 mån

Ja, stark till famhem

4 Regelbunden dock ej senaste

året då de ej setts

Ja, stark till famhem

5 Något oregelbundet fungerat

ok med umgängesstöd

Ja, stark till famhem

6 Oregelbundet pga.

fängelsevistelser hos båda vh

Ja, stark till famhem

7 God kontakt Ja, stark till famhem

8 Regelbunden med famhem

eller stödperson

Ja, stark till famhem

9 Något regelbundet Ja, stark till famhem

10 Begränsad & tillsammans

med famhem

Ja, stark till famhem

11 Ej pappa begränsat mamma Ja, stark till famhem

12 Fungerande Ja, stark till famhem

13 Begränsat Ja, stark till famhem

14 Regelbundet, begränsat Ja, stark till famhem

15 Regelbunden Ja, stark till famhem

16 Regelbunden senaste åren Ja, stark till famhem

17 regelbunden Ja, stark till famhem

I vårt empiriska material var det i tolv av tjugotre rättsfall (1,3,4,5,6,7,8,9,13,14,15 och 21) rätten hänvisade till NJA 2014 s. 307 p.12 som pekar på vikten av anknytning mellan familjehemmet och det placerade barnet:

“Syftet bakom bestämmelsen om att möjliggöra en överflyttning av vårdnaden till dem som tagit emot ett barn i ett familjehem är att barnet därigenom kan ges en uppväxt under stabila och trygga

förhållanden. Genom bestämmelsen kan det förhindras att barnet rycks upp ur den miljö där barnet vistats i flera år och där barnet känner större trygghet och känslomässig förankring än i

ursprungshemmet. Barnet ska ha rotat sig i familjehemmet och där känna sådan stabilitet och gemenskap att det uppfattar hemmet som sitt eget. Det är därför viktigt att utreda barnets anknytning till familjehemmet liksom kontakten med de biologiska föräldrarna. Det krävs inte att föräldrarna är olämpliga som vårdnadshavare. Genom kravet att det ska vara uppenbart bäst för barnet att rådande förhållanden får bestå markeras bestämmelsens undantagskaraktär.”

Värt att nämna är att denna skrivelse hänvisar i sin tur till NJA 1993 s. 666 som vi senare i denna studie kommer beröra. Detta visar på att rättens hänvisningar är väldigt lika och att det är endast argumentationerna och tolkningarna som ser annorlunda ut beroende på utslag av domarna​. ​I alla rättsfall vi studerat har socialtjänsten gjort bedömningen att det placerade barnet har stark anknytning till familjehemmet. Följande citat är tagna från det empiriska materialet och visar exempel på detta, i första fallet gäller det en pojke som varit

familjehemsplacerad sedan han var några veckor gammal och var vid domen sex år gammal. Tingsrätten överlät vårdnaden till familjehemsföräldrarna, en dom som sedan hovrätten fastställde:

“Det står också klart utifrån utredningen i målet att X saknar känslomässig anknytning till sina biologiska föräldrar. Dessa har framfört hård kritik mot hur socialnämnden har hanterat deras

19 Ostabilt, oregelbunden Ja, stark till famhem

20 Oregelbundet umgänge,

regelbunden kontakt via tfn.

Ja, stark till famhem

21 Begränsat Ja, starkt till famhem

22 Lite men regelbundet Ja, starkt till famhem

ärende. Detta är emellertid inte föremål för tingsrättens prövning. Det enda som tingsrätten har att beakta är vad som den föreliggande situationen är bäst för X. Mot bakgrund av vad som framkommit om X anknytning till vårdnadshavare bedömer tingsrätten att det finns en stor och påtaglig risk för att X hälsa och utveckling skadas om han rycks upp från familjehemmet. Det är anknytningen till

familjehemsföräldrarna och deras barn som är det viktiga för X. Även en successiv flyttning från familjehemmet riskerar därför att skada X.”​ (​Rättsfall 18, Tingsrätten 2015).

Nedanstående citat handlar om en pojke som varit familjehemsplacerad sex år i samma familjehem, han är när dom fastställs nio år gammal. Hovrätten ändrar tingsrättens dom och överlåter vårdnaden till familjehemsföräldrarna:

“​X har bott i familjehemmet sedan han var tre år och han betraktar familjehemsföräldrarna som sina

föräldrar och deras barn som sina syskon. Utredningen visar att X har stark anknytning till familjehemmet, känner trygghet och har förankring samt en stabil situation i familjehemmet.” (​Rättsfall 16, Hovrätten 2014).

Citaten ovan illustrerar att domarna tolkar lagstiftningen om barns behov utifrån vad forskningen visar är avgörande för barns välbefinnande och identitetsutveckling och tar hänsyn till och för ett resonemang kring barnets anknytning till familjehemmet. Detta samstämmer med Anderssons (1998) & Broberg m.fl. (2013) resonemang om vikten med anknytningen hos det placerade barnet då denna är central när man ser till hur dessa barns välbefinnande och identitet utformas utifrån de relationer som skapas med

familjehemsföräldrarna och dess nätverk. Även kontinuitetsprincipen tas upp i domstolarnas tolkning för vad som är barnets bästa, en princip som Singer (2015) syftar till för att barn skall slippa behöva flytta från sin invanda miljö, och få sina behov av trygghet och stabilitet tillgodosedda i den miljö barnet känner anknytning vilket innebär att den i dessa fall står över återföreningsprincipen.

5.3.2 Anknytning och späd ålder

De rättsfall vi har tagit del av tycks utgå från det placerade barnets aktuella situation och inte utifrån någon samlad bedömning av hur barnet har haft det innan placeringen. Det rätten var mest intresserade av var att se till hur umgänget hade sett ut och anknytningen till

familjehemmet som nämnts ovan. Det stod klart att det var rådande situation som var det viktiga. I domarna kunde man oftast utläsa om barnen var placerade enligt LVU eller SoL och i vissa fall kunde man även ta del av att socialnämnden i kommunen hade använt sig av flyttförbud, se LVU 24§.

I fem av de tjugotre rättsfall vi har studerat: 1,15,16,18 och 21 görs hänvisar till SOU 1994:139 s. 446 där FB 6 kap 8§ framgår:

“​Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i annat enskilt hem än föräldrahemmet och är det uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, skall rätten utse denne eller dessa att som särskilt förordnade förmyndare utöva vårdnaden om barnet”

Detta görs ofta tillsammans med hänvisningar till Singer (2000) och Mattsson (2010) som har tolkat denna lag så att om ett barn placerats sedan späd ålder och vuxit upp i familjehemmet, rotat sig där samt upplever sina familjehemsföräldrar som sina verkliga föräldrar bör en god kontakt med ursprungsföräldrar inte vara ett hinder för vårdnadsöverflytt (Mattsson, 2010). Exemplet nedan är citat taget ur vår empiri där man ansökt om vårdnadsöverflyttning för en pojke som är fem år gammal och bott i samma familjehem sedan späd ålder. Han anses vara väl rotad i familjehemmet och umgänget med hans föräldrar har varit begränsat och

tillsammans med familjehemsföräldrar. Vårdnaden flyttas över i tingsrätten och fastställdes av hovrätten:

“En överflyttning av vårdnaden bör mot denna bakgrund inte aktualiseras så länge det finns en möjlighet att inom en rimlig framtid återförena ett barn med dess biologiska föräldrar. Ett exempel på när en återförening inom en överskådlig framtid ter sig orealistiskt, trots att umgänge förekommit, är dock när ett barn har beretts vård utanför det egna hemmet i späd ålder och därefter växer upp i ett familjehem (Se SOU 1994:139 s. 446, Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, 2000, s 481 f. och Mattsson, Rätten till familj inom barn- och ungdomsvården, 2010, s. 111). Eftersom det är barnets behov och intressen som är avgörande vid alla frågor om vårdnad kan det innebära att barnets behov av kontinuitet- att det rådande förhållandet får bestå- får företräde framför möjligheten till

återförening om det uppenbart är till barnets bästa” ​(Hovrätten 2016, rättsfall 18).

Detta exempel pekar på att domstolen använder sig av forskning i sina domslut och

hänvisningar som argumenterar för barnets bästa vilket i sig torde peka åt att barnperspektivet börjar breda ut sig och ta större plats än vad det tidigare gjort då Sverige länge haft ett starkt föräldraperspektiv (Mattsson, 2010).