7. Resultat och analys
7.3 Tema: Demokrati och diktatur
7.3.1 Vi:et i Reflex 123
I temat Demokrati och diktatur framst lls ett demokratiskt i d r r stber ttigade medborgare samt individer med demokratiska värderingar och synsätt inkluderas.144 Det görs även kopplingar
till demokratiska frontfigurer som en del a i:et . E empel is beskri s Martin Luther King, Nelson Mandela och Anna Politsko kaja och deras kamp f r demokrati som ett ideal f r i:et och demokratin.145 Vi:et framst lls som en kontrast mot de andra icke demokratiska och det
finns en betoning på att se till allas lika värde. Demokrati lyfts även fram som det korrekta styrelseskicket146 ilket ger det demokratiska i:et en legitimitet. Detta s ns tt terspeglar
återigen Saids teori om att väst ser sig som demokratisk, progressiv och överlägsen.147 Således
framkommer ett sterl ndskt demokratiskt i . Det l fts dock en att det demokratiska i:et kan göra fel och ha brister och därav vara i behov av att kontrolleras. Följande citat syftar till en händelse då Sverige lät amerikanska CIA föra ut två egyptiska medborgare ur Sverige trots
etskapen om att de skulle uts ttas f r bland annat tort r: en S erige har ibland f tt kritik, t.e . a Amnest International [...]. 148 Detta citat går ifrån den postkoloniala teorin då västs
brister lyfts och erkänns, något som kan tolkas som ett försök till att läroboken vill vara källkritisk och granskande av de som är i maktposition. Kamali menar i koppling till detta att kunskapssystemet, i detta fall gymnasieskolan, bidrar till att skildra maktförhållanden i samband med i och de andra .149 De maktförhållande som Reflex 123 skildrar är således att de i
maktposition inte är felfria och ständigt måste upprätthålla en god självbild. Läroboken har alltså
144 Almgren et al., 2012, s.129 145 Almgren et al., 2012, s.137 146 Almgren et al., 2012, s. 133 147 Said, 1978, s. 3-5 148 Almgren et al., 2012, s. 139 149 Kamali, 2006, s. 47
ä en en granskande ton i koppling till i:et . Vi presenteras i detta tema som demokratiskt och med god moral samt med eftersträvningsbara ideal men också som någon som kan fela och granskas.
7.3.2 De andra i Reflex 123
De andra beskri s dels ara icke demokratiska rörelser, exempelvis: nazisktiska, terroristiska och rasistiska rörelser i detta tema.150 De andra beskri s en som de l nder med
odemokratiskt styre, så som diktaturen Nordkorea, där bland annat skräckexempel på det nordkoreanska styrelseskicket och andra odemokratiska styrelseskick beskrivs som motsats till ett demokratiskt styrelseskick.151 I exemplet kring Martin Luther King beskrivs hans mördare på
f ljande s tt: Luther King m rdades a en it fanatiker 1968. 152 I dessa exempel visas återigen
ett motsatsf rh llande d r de andra och en andrafiering skapas utifr n distans till det i:et är.153 H r g r det att urskilja en negati t laddad fiendebild i de andra , likt det Wicke
identifierar.154
Under kategorin Politiska ofriheter i l roboken tas länderna Afghanistan och Förenade Arabemiratens styrelseskick upp och likställs med Frankrikes styrelseskick under 1600-talet. Även Rysslands styrelseskick i koppling till brist på fri opinionsbildning beskrivs på detta sätt:
I andra länder finns det flera politiska partier men det regerande partiet kring presidenten styr
opinionsbildningen [...] Där styr president Medvedev och premiärminister Putin över medierna på ett sätt som vore otänkbart i t.ex. Sverige.155
Dessa exempel visar på ett omodernt, bak tstr ande och odemokratiskt de andra , ilket stärker den postkoloniala teorin.
150 Almgren et al., 2012 s.133 151 Almgren et al., 2012 s. 144-145 152 Almgren et al., 2012 s.137 153 Elmeroth, 2008, s. 28 154 Wicke, 2019, s. 231 155 Almgren et al., 2012 s. 142 -143
Det l fts ocks , som n mnt i delen i , att demokratiska l nder kan br ta mot de m nskliga fri- och rättigheterna men att de värsta brotten mot dessa begås av diktaturer.156 Said l fter att de
andra kan f beteckningar som omoderna samt bak tstr ande och att st tenderar att ilja porträttera öst på detta sätt.157 Detta synliggörs i stycket ovan då läroboken beskriver dessa
länder som odemokratiska och omoderna, då de i detta exempel är 400 år efter i utvecklingen som finns i väst.
Ett annat e empel p de andra r muslimer. F rsta e emplet r folkomr stningen i Schweiz 2009, där en klar majoritet av schweizarna röstade ja till ett moskéförbud. I detta exempel målas muslimer upp som ett de andra och som en minoritet158 Det andra exemplet där muslimer
ben mns som de andra r i fallet om Lars Vilks och hans avbildning av profeten Muhammed som rondellhund. I detta stycke framställs muslimerna vilja straffa Vilks genom en
gammalmodig bestraffningsmetod, hädelse.159 terigen beskri s de andra som omoderna160
som vill använda gamla bestraffningsmetoder och som vill implementera sin kultur p i:ets upple da territorium. H r presenteras ocks den andra som en fr mling som är här för att stanna och som personifierar en distans likt det Demker tar upp.161 S ledes presenteras de
andra som omoderna, bak tstr ande, odemokratiska, som fr mling och som ett hot mot i:et samt som några som kränker mänskliga rättigheter i detta tema.
7.3.3 Kontext i Reflex 123
Indi ider och grupper beskri s i en konte t a det goda demokratiska i:et och de d liga odemokratiska de andra . Indi iderna som ges som e empel, portr tteras i t r kontrast d r de demokratiska förkämparna sätts mot de odemokratiska ledarna. Även grupper framställs på samma sätt i kontrast mellan framåtsträvande demokrater och bakåtsträvande icke demokrater.
7.3.4 Vi:et i Se samhället
I detta st cke framkommer st ndigt en kontrast a i och de andra , d rf r n mns denna
156 Almgren el al., 2012 s. 143 157 Said, 1978, s. 3-5 158 Almgren et al., 2012 s.132 159 Almgren et al., 2012 s. 140 160 Said, 1978, s. 3-5 161 Demker, 2014, s. 12-13
kontrast i båda delarna.
I detta tema i Se samhället framst lls i inte lika t dligt som i riga teman och delar. Detta d texten är objektivt skriven som faktatext. Dock framställs ett framåtsträvande demokratiskt, gott
i i de e empel d r Sverige tas upp som föregångsland inom demokrati. Exempelvis tar läroboken upp att även fångar i svenska fängelser får rösta och att så är det inte i många andra demokratiska länder.162 Lagen om barnaga tas också upp där läroboken belyser att Sverige var
det första landet i världen med att förbjuda vuxnas våld och slag mot barn.163 Vi:et framst lls
också följa de mänskliga rättigheterna och lag och rätt då kvinnlig könsstympning tas upp på följande vis:
Kvinnlig könsstympning är förbjudet enligt svensk lag även om operationen görs utomlands och även om flickan sägs ha gått med på ingreppet. Det är också olagligt att planera för kvinnlig könsstympning, liksom att inte berätta om någon person planerar att utföra kvinnlig könsstympning.164
Således går det att utl sa att de andra kan utf ra k innlig k nsst mpning mot lagen, n got som i:et fr ns ger sig och f rs ker f rhindra. Likt b de det Said och Wicke beskri er165 tillskriver
sig i:et positi a demokratiska egenskaper och distanserar sig fr n de andras felaktiga handlingar, s som k innlig k nsst mpning. Vi:et framst lls d rf r som framåtsträvande, demokratiskt och gott i detta tema samt som förkämpar till mänskliga rättigheter. Sverige tydliggörs också som en framåtsträvande och unik demokrati.
7.3.5 De andra i Se samhället
De andra framst lls i detta tema som de som r icke demokratiska och en i denna bok l fts n na istiska grupper som de andra . E empel is finns en bild och bildte t p gruppen NMR, Nordiska Motståndsrörelsen, där de presenteras få demonstrera i det demokratiska Sverige trots att de efterstr ar ett rasrent S erige och r en na istisk grupp. Bilden isar en grupp med ita män i vita skjortor och svarta slipsar samt kortklippt hår som går i ett samlat tåg med stora
162 Almgren et al., 2018, s. 47 163 Almgren et al., 2018, s. 52 164 Almgren et al., 2018, s. 56
flaggor och med en banderoll med te ten Kamp mot storfinans och folkf rr dare! . Poliser i reflexvästar går runt tåget.166 Denna bild och framställning går att koppla till Wickes tankar kring
den antidemokratiska den andra som fiende och hotbild mot i:ets demokratiska värderingar.167
De andra framkommer ocks i delen om motsatsen till demokrati d r Nordkorea l fts som en diktatur och där kännetecken som att ledaren har all makt själv och inte låter andra uttrycka sina åsikter förklaras.168 Då denna lärobok fokuserar på språk i koppling till ämne framförs också
övningar i ordkunskap. I en övning ska eleven para ihop ord med diktatur respektive demokrati. E empel p ord r: ttrandefrihet , ineffektivitet , fria medier , censur och korruption .169
Beskrivningen av Nordkorea och ordövningen bekräftar Saids teori då han också lyfter att ord med negativ laddning förs samman med det odemokratiska öst och positivt laddade ord förs samman med det demokratiska väst.170 De andra l fts en under delen om m nskliga
rättigheter där personer och länder som inte företräder demokrati och demokratiska medel nämns som ett t dligt odemokraitskt de andra . E empel p detta r Adolf Hitler, Joseph Stalin men även länderna Kina och Iran. Kvinnorättskämpen Zenyab Jalalian från Iran ges som exempel på att bli arresterad, torterad och dömd till döden av myndigheterna i Iran. Detta kan tolkas som att det tidigare n mnda demokratiska i:et , h r i skepnad a Jalalian, blir kr nkt a det
odemokratiska de andra , Irans stat.171 Här bekräftas den hotbild som de andra utg r f r
i:et ,172 då öst hotar de värderingar och egenskaper som väst håller högst: demokrati, frihet och
moral.173
Nationella minoriteter och urfolket samerna blir en ett de andra i denna bok ilket g r att urskilja i detta e empel: Sedan m cket l ng tid tillbaka f r samerna an nda marken i de s enska fj llen f r att l ta sina renar beta. 174 I koppling till texten ställs frågor där de nationella
166 Almgren et al., 2018, s. 46 167 Wicke, 2019, s. 231 168 Almgren et al., 2018, s. 48 169 Almgren et al., 2018, s. 50 170 Said, 1978, s. 3-5 171 Almgren et al., 2018, s. 51-53 172 Wicke, 2019, s. 231 173 Said, 1978, s. 285-286 174 Almgren et al., 2018, s. 57
minoriteterna ben mns som ett de andra . Ele erna uppmanas unders ka valfri nationell minoritet och bes ara fr gor som Var i S erige bor de? , Vad har de f r traditioner och ilka h gtider firas? en i Johansson Harries unders kning identifieras de nationella minoriteterna som de andra och s rskiljs fr n i:et genom språk och kultur.175 De andra presenteras
därför som några som kränker mänskliga rättigheter, är en hotbild, är av minoritetskultur samt som några som är odemokratiska.
7.3.6 Kontext i Se samhället
Grupper och individer framställs således i en kontext av kontraster mellan demokratier och diktaturer d r det goda demokratiska i:et st lls mot det d liga icke demokratiska de andra . Sveriges styrning och befolkning lyfts som tidigare nämnt även som ett framåtsträvande
demokratiskt i ilket st ndigt s tts i f rh llande till det bak tstr ande och d liga de andra . Individer lyfts i en kontext av rättigheter och skyldigheter kopplat till vad som anses vara rätt och fel.
7.3.7 Jämförelse i temat: Demokrati och diktatur
I detta tema framkommer det främst likheter mellan läroböckerna gällande framställningen av i och de andra . De likheter i ser i framst llningen a i:et r demokratisk, sterl ndsk, framåtsträvande och god enhet. Även beskrivningen a de andra r lik i de b da l rob ckerna d de andra portr tteras som specifik motsats till i:et : odemokratiska och bak tstr ande. En annan likhet r den st ndiga kontrasten och hotbilden a den andra som sker mellan det demokratiska och odemokratiska. Exempel på detta är att läroböckerna lyfter när demokratiska förkämpar blir hindrade eller dödade i sin kamp för demokratin.
De skillnader vi finner i läroböckerna är att Reflex 123 har en genomgående faktatext medan Se
samhället har en ton av fostran som vi tidigare nämnt. Detta blir tydligt i tidigare nämnda
exempel kring kvinnlig könsstympning vilket betonas som fel och detta är viktigt för läsaren att ta till sig. I Se samhället finns även övningar i ordkunskap där negativt och positivt laddade ord ska paras ihop med demokrati och diktatur, något som inte finns i Reflex 123. I Se samhället lyfts
en de nationella minoriteterna och urfolk som ett de andra genom spr ket, ilket inte
förekommer i Reflex 123. Båda läroböckerna lyfter demokratins brister men Reflex 123 lyfter även att det demokratiska i:et kan beg misstag som kan ara icke demokratiska, n got som inte nämns i Se samhället. Sverige som en unik demokrati lyfts i Se samhället med exempel om att fängslade brottslingar har rösträtt samt införandet av lagen om barnaga, något som inte förekommer i Reflex 123. Ett bak tstr ande de andra kopplat till den muslimska minoriteten i exempelvis Schweiz lyfts i Reflex 123 men muslimer nämns inte ordagrant i de analyserade delarna i Se samhället, vilket således är en skillnad.