Tema. Efter regn kommer solsken - Upplevelser av COVID-19 pandemin hos vuxna i Sverige

Taget som en helhet för a lyfta upp resultatet till en högre abstraktionsnivå identiﬁerades e övergripande tema i analysen; Efter regn kommer solsken. Pandemin hade medfört negativa implikationer på olika aspekter av informanternas vardagsliv, sociala umgänge och mentala hälsa. Det förekom också reservation kring hur Sverige som en nation hanterade

situationen. Trots de a förekom även känslor av a pandemin kunde ha medfört positiva eﬀekter och hopp om en ljusare framtid. En person berä ade, “Men jag tänker väl a det ska återgå till det normala”(I5). Informanterna upplevde hopp om a olika aspekter av livet innan pandemin förr eller senare skulle bli mer tillgängliga och a tillvaron skulle återgå till mer vanliga omständigheter. En deltagare sa, “Sen hoppas jag i alla fall a vi ska kunna börja resa, träﬀa andra människor igen. Sen tror jag a världen har må väldigt bra av a vara instängda en liten stund … Jag tror kanske a moder jord slog tillbaka lite” (I1).

Diskussion

Syftet med föreliggande arbete var a utforska vuxnas erfarenheter av COVID-19 pandemin i Sverige, samt a undersöka upplevelser av mental hälsa i förhållande till pandemin.

COVID-19 pandemin som en folkhälsorisk berörde inte enbart global sjukdomsprevalens, utan även olika eﬀekter på individuell och social plan. Flertalet studier har visat a det förekom implikationer för den mentala hälsan till följd av stress relaterad till pandemin samt symptom av ångest och depression baserad på eﬀekter av pandemin samt de statliga regleringar som etablerades (Dozios, 2020; Nilamadhab, et al., 2020; Price, 2020; Stanton, et al., 2020; Trougakos, et al., 2020; Umucu & Lee, 2020). Olika människor har även visats hantera situationen på olika sä (Gö , et al., 2020; Nikčević, et al., 2020; Stanton, et al., 2020;

Szabo, et al., 2020; Volk, et al., 2020). Sveriges bemötande av pandemin präglades av a staten försökte undvika implementering av strikta nationella restriktioner, vilket särskildes från många andra länders mer restriktiva strategier (BBC, 2021).

Resultatdiskussion

Den första kategorin; Livsmiljö och umgänge, kopplades till a den praktiska tillvaron hade påverkats för informanterna. Framför allt spenderade samtliga mer tid hemma. Arbete och universitetsutbildning hade för många genomgå en viss praktisk förändring, framför allt a hade funktioner på distans ökat så väl som användandet av skyddsutrustning. En studie visade bland annat a skolstängningar rapporterades ha haft den främsta eﬀekten på vardagslivet för respondenter i Brasilien, Colombia, Italian, USA, Norge och Israel (Jensen Mækelæ, et al., 2020). Då Sverige valde a inte stänga skolor var de a inte aktuellt i denna studie. Vissa informanter menade dock a universitetsstudier hade påverkats, vilket

upplevdes som en vardaglig omställning. Det är möjligt a svenskars vardagliga liv kan ha påverkats i mindre utsträckning än i andra länder. Informanterna i denna studie upplevde främst olika begränsningar rörande det sociala livet såsom resor, uteliv och umgänge, snarare än statligt drivna nedstängningar inom Sverige. Då många verksamheter inte hade stängts, var inte heller omfa ande finansiella implikationer förekommande hos mer än en informant. Flera studier (Bha , et al., 2020; Dozios, 2020; Price, 2020) har lyft upp finansiella implikationer av pandemin som en faktor för den mentala hälsan, vilket personen som hade påverkats finansiellt i denna studie också medgav. Då majoriteten av informanterna upplevde a arbetssituation inte hade förändrats, är det dock möjligt a finansiella implikationer kan ha varit mer förekommande i länder där olika arbetsplatser och verksamheter var under striktare restriktioner än i Sverige.

Avseende sociala förändringar upplevde informanterna a de generellt hade följt rekommendationer rörande försiktighetsåtgärder, såsom a tvä a händerna och social distans, eftersom det var logiskt och genomförbart. Det tyder på a rekommendationer hade en viss effekt på beteendet hos svenskar under pandemin, främst avseende hur informanterna hade valt a förhålla sig ute i samhället. De a är i linje med andra studier som visade på liknande tendenser (Dahlberg, et al., 2020; Rumpler, et al., 2020). Dessa beteendeförändringar var framför allt grundade i känslor av a skydda andra och respekt för äldre. Det fanns dock upplevelser av a försiktighetsåtgärder, såsom a tvä a händerna, hade minskat under pandemins gång. Det är möjligt a rekommendationer enbart hade en viss effekt, särskilt initialt. Striktare restriktioner kan därmed tänkas bidra till a e uppmanat beteende följs mer långsiktigt. Alzyood, Aveyard, Jackson och Brooke (2020) diskuterade a pandemin har belyst betydelsen av a främja god handhygien även i framtiden för a minska eventuella risker. Regelbunden handtvä ning indikerades i en annan studie ha haft en skyddande effekt kring COVID-19 relaterad ångest (Trougakos, et al., 2020). Interventioner på folkhälsonivå som uppmanar till god handhygien under pandemin men även efteråt, kan därför eventuellt kunna bidra till a minska implikationer för den fysiska och mentala hälsan hos populationer i liknande situationer framöver.

Det sociala umgänget var också betydande för på vilket sä livsmiljön hade påverkats. Ofta samtalades om pandemin i sociala sammanhang, vilket kunde vara påfrestande.

Upplevelsen av mindre tid med vänner och familj var framträdande. Deltagarna valde a undvika umgänge med äldre närstående på grund av a de hörde till riskgruppen. Många av informanterna hade dock valt a fortfarande träﬀa vänner. Istället för a ses ute i allmänna sammanhang, hade många valt a ses hemma. Större tillställningar och högtidsﬁrande hade förekommit. En studie i Indonesien visade bland annat a befolkningen generellt hade kunskaper om hur viruset sprids samt om riskgrupper (Pascawati, Baskoro &

Satoto, 2020). Informanterna i den aktuella studien hade också kunskaper om riskgrupp och virusspridning. De var även medvetna om a det inte var helt enhetligt med rekommendationerna a umgås hemma hos vänner, men de valde a ses ändå. Det är möjligt a många upplevde a potentiella risker inte var motiverande nog för a ge upp vissa betydelsefulla sociala aspekter av livet de hade haft innan pandemin. Vaccin och a ha antikroppar hos minst en person i sammanhanget hade även gjort a många valde a träffas under mindre försiktiga omständigheter. Kognitiv dissonans kring de a kunde urskiljas eftersom deltagarna upplevde sig själva ha dubbelmoral. Kognitiv dissonans innebär de negativa känslor som en individ kan uppleva när denne har motsägelsefulla värderingar, ageranden eller a ityder. Denna oförenlighet motiverar individen till a rä färdiga sin kognitiva obehag genom handlingar eller tankar (Passer, et al., 2009). Det är därmed möjligt a informanterna kognitivt hade rä färdigat si handlande genom a följa vissa försiktighetsåtgärder, samtidigt som de valde a vara mer flexibla kring andra rekommendationer som de ansåg hade en större betydelse för deras egna välbefinnande.

Exempelvis a hålla social distans i aﬀären kan tänkas ha en mindre eﬀekt på den mentala hälsan, jämfört med a avstå från betydelsefullt umgänge under en längre och möjligtvis okänd tidsperiod.

Den andra kategorin, Mentala eﬀekter av pandemin, innefa ade a de samhällsstrukturella förändringar som COVID-19 medfört, hade påverkat informanterna mentalt. Eﬀekter på den fysiska hälsan beskrevs dock som minimalt eller obetydande. Tidigare forskning tyder på a det kan förekomma olika implikationer för den mentala hälsan till följd av pandemin (Bha , et al., 2020; Bäuerle, et al., 2020; Dozios, 2020; Glowacz & Schmits, 2020; Nilamadhab, et al.,

2020; Price, 2020; Stanton, et al., 2020; Szabo, et al., 2020; Trougakos, et al., 2020; Umucu &

Lee, 2020). Både negativa och positiva psykologiska effekter av pandemin var framträdande i den aktuella studien. Upplevelser av olika begränsningar jämfört med innan pandemin, var en betydande faktor som hade en negativ effekt på informanternas mentala hälsa. Känslor av begränsad frihet kring a röra sig fri ute i samhället, osäkerhet kring olika face er av pandemin generellt samt a sakna vänner, familj och sociala sammanhang påverkade informanterna psykologiskt. Det upplevdes även som svårt a skapa nya rutiner och vanor där den aktuella situationen togs mer till hänsyn. Olika aktiviteter har i andra studier lyfts upp rörande hanteringsstrategier under pandemin. Bland annat har acceptans, a hålla sig själv distraherad (Umucu & Lee, 2020), hoppas på det bästa, hålla sig sysselsa och a prata med andra (Nilamadhab, et al., 2020) rapporterats som vanligt. A kontakta vänner, ha husdjur, läsa och ti a på TV/film har också visats ha en positiv effekt på den mentala hälsa (Dozios, 2020). I liknande linjer, nämndes hanetingsstategier såsom bland annat husdjur och a hålla sig sysselsa med aktiviteter, också av informanterna i den aktuella studien. På vilket sä människor väljer a hantera pandemin på personlig och social plan, kan därmed tänkas ha en betydelse för den mentala hälsan, framför allt avseende i vilken omfa ning olika negativa effekter kan ha en inverkan på den mentala hälsan. I denna studie hade negativa implikationer upplevts, dock inte till den mån a informanterna kände hopplöshet eller depression på grund av pandemin. Det är möjligt a deras sä a hantera situationen hade en viss skyddande effekt. Ökad alkoholkonsumtion under pandemin har också tagits upp i vissa studier (Price, 2020; Stanton, et al., 2021). De a var inte fallet i den aktuella studien. Alkoholintag hade snarare upplevts som minskat, eftersom alkohol var något som främst var socialt präglat för informanterna.

Oro var en annan betydande faktor för aspekter av den mentala hälsan för informanterna. I andra studier har bland annat rädsla kring smi orisk för än själv eller en närstående samt social isolering visat ha negativa eﬀekter på den mentala hälsan (Dozios, 2020).

Underliggande kroniska sjukdomar har också associerats till stress, depression och ångest under pandemin (Stanton, et al., 2020; Szabo, et al., 2020, Umucu & Lee, 2020).

Informanterna i denna studie, utom en person som hade underliggande sjukdomar, upplevde inte a viruset var en risk för dem personligen. Samtliga upplevde dock a viruset

kunde vara en risk för äldre eller andra riskgrupper generellt. Det skapade känslor av oro, framför allt hos de som hade närstående i riskgruppen. A ha smi at eller eventuellt kunna smi a någon skapade känslor av ångest. Det är möjligt a denna oro bidrog till a rekommendationer följdes, såsom social distans, framför allt i förhållande till riskgrupper.

En longitudinell studie i USA (Daly & Robinson, 2021) visade a urvalets psykologiska stress steg i början av pandemin, i mi en av mars-april år 2020. Den psykologiska stressen började dock minska i juni år 2020. Stressnivån hade återgå till nivåer som liknade de mätningar som noterats i början av mars. Förfa arna diskuterade a de a kunde tänkas vara kopplat till möjliga tendenser av resiliens hos populationen. Resiliens hos en individ eller befolkning är dennes förmåga a stå emot och återhämta sig efter en katastrof (Green, et al., 2015). De a är särskilt intressant i samband med denna studie där en förmåga a stå emot negativa eﬀekter i en krissituation, på både individ- och gruppnivå, kan tänkas urskiljas i resultatet då informanterna hade upplevt positiva eﬀekter under pandemin. Det kan möjligtvis indikera en process för resiliens i samband med en långvarig krissituation.

A acceptera situationen, trots vissa betydelsefulla mentalt negativa implikationer, ledde till a informanterna skapade struktur i deras nya vardag samt gjorde det bästa av sin situation.

Det kan tänkas ha bidragit till möjligheter för informanterna a omprioritera vad livskvalitet både under och efter pandemin innebär för dem personligen. A börja uppleva en viss trygghet i sin egen ensamhet under pandemin, utanför tidigare social distraktion, kan tänkas ha verkat som grund för främjandet av den egna individens subjektiva välbeﬁnnande genom en introspektiv process. Det kan även ha bidragit till e spirituellt uppvaknande där livskvaliteten började granskas i förhållande till mental hälsa. De a kunde u ryckas bland annat genom a börja uppska a egen-tid samt engagemang i andra och nya aktiviteter, såsom meditation och fysisk aktivitet. A uppleva pandemin hade inneburit e bemötande av många svåra känslor, där en personlig positiv utveckling längst vägen hade ske .

Den tredje kategorin, Den svenska kulturen, speglas av hur informanterna upplevde a den svenska kulturen hade en särskild eﬀekt på deras erfarenheter av pandemin. Den aktuella studien belyste e intressant perspektiv på a svenskar hade vissa antaganden om sin egna kultur, där statliga restriktioner inte var något som upplevdes vara i linje med kulturen. Det

förekom även en viss misstro och förvirring hos informanterna kring hur Sveriges regering och media hade valt a bemöta COVID-19. Studien av Jensen Mækelæ et al. (2020) visade bland annat a de respondenter som tyckte a deras lands regering hade reagerat för milt, upplevde mer risk, oro och misstro kring hanteringen av sjukdomsutbro . Antaganden kring hur Sverige och svenskar fungerade var även betydande för hur och varför informanterna i denna studie hade valt a följa vissa statliga rekommendationer. Trots a det förekom en viss misstro till en statsmakt som upplevdes ha varit mesig, eftersom de inte hade infört mer strikta regleringar. Exempelvis, a använda mask i kollektivtraﬁken kan tänkas ha varit e socialt motiverat beteende kopplat till social påverkan, det vill säga beteendeförändringar utifrån individens uppfa ningar av dennes sociala omgivning (Aronson, Wilson & Akert, 2010). Det fanns tendenser hos informanterna a följa rekommendationer i allmänna sammanhang, men de a blev mer avslappnade i en tryggare miljö, exempelvis hemma hos vänner. I hemmet var det ingen i allmänheten som såg riskbeteenden, vilket var en motiverande faktor till varför informanterna inte umgicks på samma sä ute under pandemin. Resultatet i denna studie, taget som en helhet, tyder därmed på a psykologiska aspekter, såsom olika kognitiva funktioner (Passer, et al., 2009) och social påverkan (Aronson, Wilson & Akert, 2010) grundade i individuella, sociala och kulturella faktorer, kan ha en betydelse för allmänna reaktioner till statliga rekommendationer. Faktorer knutna till kultur måste därför tas till hänsyn för a öka förståelsen av allmänhetens perception, krishantering och bemötande av statliga uppmaningar samt rekommendationer.

A känna hopp kring framtiden var en annan framträdande aspekt för informanterna, bland annat på grund av vaccinering. Det fanns även genomgående en längtan efter a återgå till något mer vanligt. Informanterna trodde a Sverige skulle kunna gå tillbaka till mer normala omständigheter fortare eftersom det hade varit mindre nedstängningar än i andra länder. Vissa effekter av pandemin kunde dock tänkas finnas kvar. Resultatet i Genç och Arslans (2021) undersökning visade bland annat a optimism och hopp kunde bidra till stresshantering under pandemin och därmed påverka välbefinnandet subjektiv. Det är därmed möjligt a hopp om framtiden är en avgörande aspekt i förhållande till resiliens under nationella krissituationer. De a eftersom informanterna i den aktuella studien

upplevde vissa positiva eﬀekter kring deras mentala hälsa i samband med pandemin samt hade bibehållit hopp om framtiden under en längre tid. Trots de negativa implikationer på olika livsdomäner som pandemin hade medfört, visade informanterna på resiliens och hade hopp om framtiden. Det övergripande temat i analysen speglade därmed en upplevelse av a efter regn kommer solsken.

Metoddiskussion

En fördel med den aktuella studien är förekomsten av variation inom urvalet och a båda könen var representerade. Informanterna hade olika roller i samhället samt i sina vardagliga liv, både privat och professionellt. Det fanns variationer kring ålder, arbete, utbildning, familjeliv och intressen, där COVID-19 mer eller mindre hade påverkat livsmiljön för samtliga. Kvalitativ metod med en innehållsanalys som ansats var lämpligt i förhållande till syftet för a undersöka ﬂera individuella face er inom den kollektiva upplevelsen.

Datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med förberedda frågor i intervjuguiden, möjliggjorde a intervjuerna var relativt fokuserade inom e omfa ande ämne. Det gav även utrymme för lämpliga följdfrågor för a främja mer utförliga svar så a koncept kunde vidareutvecklas. Intervjuguiden berörde dock e mer holistiskt perspektiv avseende hur pandemin kan ha haft en eﬀekt på ﬂera olika aspekter av informanternas livskvalitet.

Framtida forskning kan därmed vara mer riktat kring e mer speciﬁkt område för a främja en ännu mer djupgående analys, exempelvis upplevelser av media nationellt och globalt, pandemins eﬀekter på särskilda faktorer av mental hälsa eller erfarenheter av rekommendationer och restriktioner inom landet. En innehållsanalys som analysmetod var lämpligt i den aktuella studien för a bearbeta e omfa ande datamaterial som berörde många olika aspekter. Det bidrog till e överskådligt och hanterbart ramverk för analysen, vilket var avgörande för a inte tappa meningen av informanternas upplevelser under tolkningsprocessen. Den kvalitativa metoden problematiserade dock överförbarhet till den större populationen, men bidrar istället till en mer nyanserad förståelse för variationer av subjektiva upplevelser på individnivå. Generalisering av resultatet till andra länder är begränsad, det är dock möjligt a resultatet kan sä as i en större kontext inom Sverige.

Resultatet kan tänkas belysa e perspektiv på hur livet kan ha påverkats av pandemin för vuxna svenskar samt hur de kan ha hanterat situationen beteendemässigt och mentalt.

Trovärdighet i studien har strävats efter genom a belysa förfa arens bakgrund och utgångspunkter. Framställning av resultatet har gjorts så rikligt som möjligt, där variationer inom teman har lyfts fram för a visa på likheter men även skillnader avseende informanternas upplevelser (Creswell & Creswell, 2018).

Innehållsanalys bygger på a sä a texten i förhållande till sammanhanget (Graneheim &

Lundman, 2004), vilket även är relevant då pandemin ännu är pågående. Datainsamlingen och analysen är därmed inte självständig i förhållande till fenomenet eller forskningsprocessen. Det bör också hållas i åtanke a informanternas upplevelser av pandemin är pågående, erfarenheter framöver kan därför skiljas från resultatet i de a arbete. Datainsamling ägde rum under en tre veckors period ungefär e år efter pandemin uppstod i mars år 2020. Framtida forskning kan därför tänkas bidra till ökad förståelse för långsiktiga eﬀekter. Inte minst eftersom Sverige började implementera vissa regleringar senare än många andra länder (BBC, 2021; Folkhälsomyndigheten, 2021d). En annan betydande aspekt som kan ha påverkat arbetet är a intervjuer, datainsamling och analys kan ha inﬂuerats av förfa arens egna erfarenheter av pandemin.

Slutsats

I denna kvalitativa studie undersöktes erfarenheter av COVID-19 pandemin i Sverige samt upplevelser av mental hälsa i förhållande till pandemin hos vuxna män och kvinnor.

Resultatet redovisas i tre övergripande kategorier. Informanterna upplevde a de befann sig mer hemma samt a deras arbetssituation och universitetsutbildning framför allt var mer distansbaserade. Informanterna upplevde a de mer eller mindre hade förhållit sig till försiktighetsåtgärder. De hade också umgå s mindre med familj och vänner. När informanterna hade spenderat tid med vänner, skedde de a främst ute eller hemma hos varandra. Mentala eﬀekter av pandemin, kopplades till känslor av begränsningar, där sociala aspekter som tidigare speglat tillvaron förekom i mindre utsträckning. Informanterna upplevde a pandemin var en risk främst för äldre och människor med underliggande sjukdomar, vilket kunde skapa känslor av oro. Informanterna upplevdes dock a pandemin även hade haft vissa positiva eﬀekter på deras mentala hälsa. Denna process kunde beskrivas som e spirituellt uppvaknande, där mer tid för än själv under pandemin hade

bidragit till a deltagarna hade haft möjlighet a omprioritera vad som var betydelsefullt i tillvaron och för deras välbeﬁnnande. Erfarenheter av den svenska kulturen påverkade hur informanterna upplevde a pandemin hade hanterats på nationell och individuell plan.

Informanterna kände sig hoppfulla avseende framtiden och längtade efter a återgå till en vardag som var mer normal efter pandemin.

Sammanfa ningsvis indikerar resultatet i denna studie a pandemin påverkade ﬂera individuella och sociala aspekter hos informanterna, samt medförde både negativa och positiva eﬀekter på den mentala hälsan. Deltagarna upplevde även kognitiv dissonans avseende deras egna hantering av pandemin samt reservationer rörande Sveriges bemötande av situationen. Trots det fanns hopp om en ljusare framtid där informanterna visade på resiliens rörande den extrema krissituation som genomsyrat världen under COVID-19 pandemin. Det förelåg genomgående hos informanterna en upplevelse av a efter regn kommer alltid solsken.

Avslutninsgvis, COVID-19 pandemin är e pågående fenomen. Denna studie skrapar enbart på ytan av den tänkbara möjligheten a ﬂera generationer kan ha få bygga en helt ny livsstil, omprioritera vad som skapar mening i deras liv samt har missat många sociala aspekter som tidigare varit tagna för givet. Framtida forskning inom ämnet med både kvalitativ och kvantitativ metod kommer därmed vara betydande för a öka förståelsen för de negativa men även positiva mentala eﬀekter som pandemin kan ha medfört på både mikro- och makronivå.

Referenser

Altena, E., Baglioni, C., Espi, C. A., Ellis, L., Gavriloﬀ, D., Holzinger, B., Schlarb, A., Frase, L., Jernelöv, S., & Riemann, D. (2020). Dealing with sleep problems during home conﬁnement due to the COVID-19 outbreak: Practical recommendations from a task force of the

European CBT-I Academy. Journal of Sleep Research, 29 (4). doi: 10.1111/jsr.13052

Alzyood, M., Jackson, D., Aveyard, H., & Brooke, J. (2020). COVID-19 reinforces the importance of handwashing. Journal of Clinical Nursing, 29 (15-16), 2760-2761. doi:

10.1111/jocn.15313

Aronson, E., Wilson, T. D., & Akert, M. R. (2010). Social Psychology. (7th ed). Upper Saddle River, NJ: Pearson Education, Inc.

BBC. (2021). Covid: Is Europe lifting lockdown restrictions? Hämtad maj 5, 2021, från h ps://www.bbc.com/news/explainers-53640249

Bha , N., Bha , B., Gurung, S., Dahal, S., Jaishi, A. R., Neupane, B., & Budhathoki, S. S.

(2020). Perceptions and experiences of the public regarding the COVID-19 pandemic in Nepal: a qualitative study using phenomenological analysis. BMJ Open, 10, e043312. doi:

In document Upplevelser av COVID-19 pandemin hos vuxna i Sverige (Page 23-38)