5. Resultat
5.2 Hur ser lärarna vilka förutsättningar och behov varje elev har?
5.2.3 Tema: Erfarenhet
Lärarna ger uttryck för att man som lärare med tiden snabbare lär sig att se vad varje elev behöver, vilket får representeras av följande utdrag:
”L1: När man har jobbat så länge så, det blir ju en del av vardagen. Jag tror inte jag tänker riktigt på hur mycket anpassningar jag har… Förrän när du kommer hit och jag börjar liksom ”men vad gör jag egentligen?”. Man gör så mycket för att det är liksom rutin i det.
SN: Det går automatiskt?
L1: Ja. Jag vet liksom att den eleven behöver jag sitta ner med en tio minuter extra, den eleven ska jag göra si och så med.”
Liknande tankar uttrycker L2:
”Sen tror jag att med åren när man har hållit på ett tag så tror jag att man kanske lättare… alltså det går fortare att få känslan om man ska säga så.” L2
35
Detta kan utifrån sociokulturellt perspektiv förklaras med att lärarna med tiden approprierar kunskaper om hur man ser vad varje elev behöver. Här kan man också betänka att även läraren är en individ i utveckling. Inom det sociokulturella perspektivet ses människan vara i ständig utveckling, med möjlighet att appropriera nya färdigheter och redskap. Lärarnas uttryck för att ”man bara vet” eller att ”man får en känsla” kan därmed ses som uttryck för att de själva är i ständig utveckling och approprierar nya färdigheter i att veta vad eleverna behöver.
5.3 Sammanfattning av resultat
Analysen av forskningsfrågan ”Varför anpassas undervisningen enligt lärarna” resulterade i fyra teman: ”Alla ska få möjlighet att förstå”, ”Alla ska få nå så långt som möjligt”,
”Motivation” samt ”Alla behöver inte anpassas för”. Samtliga lärare uttryckte alltså vikten av att undervisningen bör anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, men bakgrund i att alla ska förstå, att alla ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och att alla ska motiveras. I kontrast till detta visade analysen också att lärarna uttryckte att alla elever inte behöver anpassas för, något som diskuteras vidare i nästkommande avsnitt.
Analysen av forskningsfrågan ”Hur ser lärarna vilka förutsättningar och behov varje elev har?” resulterade i tre teman: ”Bedömning”, ”Relation lärare-elev” samt ”Erfarenhet”. I temat ”Bedömning” ingår underkategorierna ”Vid tester”, ”När eleverna arbetar” samt ”Muntlig kommunikation”.
36
6. Diskussion
Resultatet av första forskningsfrågan ”Varför anpassas undervisningen?” visar att lärarna utgår ifrån värdegrunden i läroplanen (Skolverket 2019) i den mening att de menar att
undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. De lyfter fram vikten av att alla ska förstå, att alla ska få nå så långt som möjligt och vikten av att motivera
eleverna. I kontrast till detta lyfter de också fram att undervisningen inte behöver anpassas till alla elever, utan att de i praktiken anpassar för de som inte den ”vanliga” undervisningen passar för, på olika sätt. Med den ”vanliga” undervisningen menar jag här den undervisning som lärarna från början planerat för och som de då anpassat för att passa de flesta elever. Detta kan nästan ses som ett uttryck för differentiering (se Barow 2013), och metoder för att från början anpassa undervisningen för att passa alla elevers olikheter. Det som gör att differentiering inte riktigt passar in för att beskriva detta sätt att se på anpassning är att alla elever med tillhörande förutsättningar och behov faktiskt inte ingår i den majoritet som den ”vanliga” undervisningen passar för. Detta är enligt Barow (2013) en av de grundläggande utgångspunkter som differentiering bygger på, att eleverna ska få lära av varandras olikheter och att alla ska inkluderas. Istället kan det ses som individanpassning, eller individualisering (se Vinterek 2006, Boo 2014) för de elever som inte klarar den ”vanliga” undervisningen, vilket ger en helt annan utgångspunkt än differentieringens inkludering av alla elever.
Att alla ska få nå så långt som möjligt är ett resultat av första forskningsfrågan som, med koppling till Boo (2014), kan ses som individanpassning med fokus på resultat. Att alla elever ska få nå så långt som möjligt medför ju också att alla elever ska få möjlighet att prestera så bra som möjligt, och därmed få så bra resultat som möjligt. Ett problem som berörs i resultatet kopplat till att alla elever ska få nå så långt som möjligt är att de högpresterande eleverna utifrån lärarnas utsago inte får samma lärartid som övriga elever. Detta ses som ett problem eftersom lärarna ser att undervisningen inte fullt ut är så anpassad efter deras förutsättningar och behov som den skulle kunna vara. Detta kan kopplas till de resultat som Petterssons (2011) forskning visar, nämligen att även elever med särskild matematisk begåvning också är i behov av stöd. Detta är också ett resultat som i likhet med Skolinspektionens (2018)
granskning visar att de högpresterande eleverna kanske inte får den utmaning de har rätt till.
Motivation är också ett tema som lyfts fram i resultatet kopplat till första forskningsfrågan. Som framförts under tidigare forskning, se Hattie (2014), är motivation en påverkansfaktor som ligger över genomsnittet i effektstorlek och som kan påverka elevernas prestationer
37
positivt. Resultatet kan tolkas som att motivation på olika sätt är en faktor inom elevernas förutsättningar och behov som undervisningen kan anpassas för på olika sätt.
Under andra forskningsfrågan ”Hur ser lärarna vilka förutsättningar och behov eleverna har?” är ett tema som framgår i resultatet att bedömning spelar en viktig roll i synliggörandet av vad undervisningen behöver anpassas för. Eftersom frågan gäller hur förutsättningar och behov synliggörs anser jag att de bedömningshandlingar som redogörs för alla är formativa i sin art i detta sammanhang (se Wiliam 2011, Skolverket 2011), eftersom de syftar till att utveckla undervisningen så att den bättre svarar mot vad eleven behöver.
Resultatet av andra forskningsfrågan visade också att relationen lärare-elev är ett sätt att synliggöra vad eleverna behöver. Just relation lärare-elev är också något som Hatties (2014) metastudie visar kan ha positiv effekt på elevernas prestationer, som i sin tur kan kopplas till strategier för individanpassning med fokus på resultat (se Boo 2014). Nära kopplat till temat relation lärare-elev är tema erfarenhet. Att det blir lättare med tiden, eller med erfarenheten, att se vilka förutsättningar och behov varje elev har. Alla anpassningar verkar inte vara synliga för lärarna själva. Detta kan kopplas till Boos (2014) strategi för individanpassning med fokus på oplanerat och omedvetet situationshanterande, som stärker tanken att det faktiskt finns delar av arbetet med anpassning som lärarna inte tänker på eller ens märker själva.
Ett problem inom forskning med både kvalitativ- och kvantitativmetod är de reaktiva effekter som kan ske då studerade personer vet om att de är studerade och påverkas av detta (Bryman 2018, s.350). Bryman (2018) tar upp att den onaturliga situation som intervjun medför kan påverka intervjupersonernas svar genom dessa reaktiva effekter. Det kan inte heller uteslutas att mina (omedvetna) reaktioner på respondenternas svar påverkar intervjun, hur gärna jag än vill tro att jag är neutral.
Ett annat problem med mitt val av intervju som datainsamlingsmetod är att det inte ger samma inblick i de intervjuades värld som t.ex. en deltagande observation skulle kunna göra. Under föreliggande studie gjordes inga observationer, vilket medför att det blir svårare att se världen utifrån respondenternas ögon, något som även Bryman (2018) konstaterar. Intervjuer ger heller ingen riktig inblick i lärarnas egentliga beteende, utan resultaten är framtagna utifrån lärarnas förmedling av hur de arbetar. Föreliggande studie har emellertid tagit detta i
beaktande genom att vara tydlig med att det är lärarnas tankar och uttryck som är i fokus och inte hur de faktiskt arbetar.
38
Föreliggande studie kan anses bidra till yrkesverksamheten, inte på något
världsrevolutionerande sätt, men genom den inblick i det lilla den ger i form av några olika lärares syn på anpassning. Att anpassning är något som alla lärare behöver förhålla sig till är inskrivet i läroplanen, men där finns också utrymme för tolkning. Att se hur andra lärare tänker i dessa frågor kan vara en del i min egen och andra blivande eller redan legitimerade lärares utveckling för att få bredare perspektiv på hur läroplanen kan tolkas med grund i forskning och teori. Eller för att fortsätta på det sociokulturella spåret: studien ger en möjlighet att appropriera andra lärares uppfattningar om anpassning.
De konsekvenser resultaten får för min framtida yrkesroll är främst i form av bekräftelser av mina tidigare erfarenheter av lärarrollen. Det handlar om hur komplext arbetet med
anpassning utifrån varje elevs förutsättningar och behov är. Det handlar också om en bekräftelse av min tidigare uppfattning att arbetstiden för lärare inte alltid räcker till för att kunna utföra sin profession som man hade önskat, och att detta även gäller mer erfarna lärare. Jag tar också med mig inspiration från flera av lärarnas engagemang och genuina stolthet i sitt arbete.
Förslag på fortsatt forskning kan vara att studera hur lärarna hanterar anpassning av undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och behov i praktiken.
Klassrumsobservationer hade varit en intressant metod för att studera hur lärarna anpassar undervisningen, där det säkerligen framkommer fler aspekter av anpassning som inte kunnat studeras genom föreliggande studies utformning. Till exempel sker kanske olika former av anpassning som lärarna inte själva är medvetna om (här tänker jag t.ex. på Boos (2014) individanpassning genom oplanerat och omedvetet situationshanterande). Intressant hade också varit att få ett elevperspektiv på anpassning utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Vidare hade det varit intressant att studera om lärarna anser att de ges förutsättningar för att kunna verka utifrån styrdokumentens krav att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, något som föreliggande studie hade som intresse från början men som fick prioriteras bort på grund av att det inte fick rum inom studiens tidsram.
39
7. Referenser
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod – en handbok. 2. uppl., Stockholm: Liber.
Andrews, P. (2010). The importance of acknowledging the cultural dimension in mathematics teaching and learning research. Acta Didactica Napocensia. 3(2): ss.3-16.
Barow, T. (2013). Mångfald, differentiering, inkludering – en introduktion. | Barow, Thomas (red.) Mångfald och differentiering – inkludering i praktisk tillämpning. Lund:
Studentlitteratur, ss.17-26.
Boo, S. (2014). Lärares arbete med individanpassning – strategier och dilemman i
klassrummet. Lic.-avh. Linköping: Linköpings universitet.
Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms - A
Multimodal Social Semiotic Study. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Black, P. & Wiliam, D. (1998). Inside the black box: Raising standards through classroom assessment. The Phi Delta Kappan. 80 (2): ss.139-148.
Braun, V. & Clarke V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology. 3 (2): ss.77-101.
Bryman, A.(2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Stockholm: Liber.
Egidius, H.(2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur. Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan – en forskningsöversikt
(Vetenskapsrådets rapportserie 2013:3). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hattie, J. (2012). Synligt lärande – för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J. (2014). Synligt lärande – en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som
påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.
Imsen, G. (2006). Elevens värld – introduktion till pedagogisk psykologi. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling - Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige.17 (3-4): ss. 152-170.
Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. Diss. Linnéuniversitetet. Växjö, Kalmar: Linnaeus University Press.
Regeringen (2019). I den svenska skolan ska ingen elev hållas tillbaka [pressmeddelande], 27 juni. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/i-den-svenska-skolan-ska-ingen- elev-hallas-tillbaka/ (Hämtad 2020-01-08).
40
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar -
Kvalitetsgranskningsrapport (Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning). Stockholm:
Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2018). Utmanande undervisning för högpresterande elever -
Kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program (Granskningsrapport:
Kvalitetsgranskning). Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer – Arbete med extra
anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. | Lundgren, U. P. Säljö, R. & Liberg, C. (red.). Lärande skola bildning – grundbok för lärare. 4. uppl., Stockholm: Natur & Kultur, ss. 203-264.
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vinterek, M. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. Forskning i fokus/Myndigheten för skolutveckling: 31. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Wery, J. & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for learning. 28 (3): ss. 103-108.
Wiliam, D. (2011). What is assessment for learning? Studies in Educational Evaluation. 37 (1): ss. 3-14.
Bilaga 1 - Intervjuguide
41
Bilaga 1. Intervjuguide
Semi-strukturerad intervjuguide
Bakgrundsfrågor:
Antal år som verksam i läraryrket: Antal år som verksam i matematik åk 7-9:
Antal elever vars undervisning läraren ansvarar för:
Syn på anpassning i stort
- Varför anpassas undervisningen?
- Vilka förutsättningar och behov anpassas för?
- Hur kan undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och behov se ut?
- Vilka möjligheter ser du med anpassning av undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov?
- Vilka svårigheter ser du med anpassning av undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov?
- Hur märker man att anpassning av undervisningen verkligen utgår från varje enskild elevs förutsättningar och behov?
Hur gör du för att synliggöra elevernas förutsättningar och behov för dig som lärare?
- I vilka situationer synliggörs elevernas olika förutsättningar och behov för dig som lärare? - Hur ofta?
Hur arbetar du för att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov?
- Hur gör du för att möjliggöra att alla elevers undervisning ska anpassas efter just deras förutsättningar och behov?
- På vilket sätt är anpassning en del av den dagliga verksamheten?
Anpassning till högpresterande elever
- Skillnad mot andra elever?
Är anpassning enligt styrdokumentens krav möjligt enligt dig? Avslutningsfråga:
Bilaga 2 - Samtyckesblankett
42
Bilaga 2. Samtyckesblankett
2019-12-30
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Hej!
Mitt namn är Signe Nilsson och jag studerar Kompletterande Pedagogisk Utbildning vid Malmö Universitet. Jag är inne på min sista termin och kommer ta examen till våren 2020. Skolan har godkänt att jag genomför denna studie.
Jag ska genomföra mitt examensarbete, en kvalitativ studie baserad på intervjuer med lärare legitimerade att undervisa för årskurs 7-9 i ämnet matematik. Vi kommer att träffas vid ett tillfälle för en intervju där fokus kommer ligga på lärarens syn på sin egen undervisning kopplat till styrdokumentens krav på anpassning till varje elev. Intervjun kommer att spelas in med diktafon. Privata mobiltelefoner används aldrig för datainsamling. Jag, Signe Nilsson, och min handledare(eller eventuell ersättare) är de enda som kommer ha tillgång till ljudinspelningar och transkriberingar. Projektet utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf) bland annat genom att
Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
……… Studentens underskrift och namnförtydligande Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):
Bilaga 2 - Samtyckesblankett
43
………
Ansvarig handledare på Malmö universitet: Lisa Björklund Boistrup
Kursansvarig på Malmö universitet: AgnetaRehn
Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se 040-665 70 00
Bilaga 2 - Samtyckesblankett
44
Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinations- situationer i skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
Bilaga 2 - Samtyckesblankett
45
Samtycke
Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av
personuppgifter, och Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som säger att
- medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. 1 Namn: ……….………. Namnförtydligande: ………. Dagens datum: ……….. 1
De forskningsetiska principerna kan du läsa mer om i Vetenskapsrådets skrift Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2002), som du kan finna här: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf