Tema 6: Flerspråkig undervisning

I denna del där vi berör flerspråkig undervisning, uttrycker lärarna hur de arbetar i ett flerspråkigt klassrum. Informanterna ser olika på flerspråkighet i klassrummet och det uttrycks vara såväl en resurs som ett hinder för undervisningen.

L2: Att ha elever med en språksvårighet skapar alltid utmaningar i ett klassrum. L4: För att kunna arbeta kreativt, laborativt, samtala etc. under

matematiklektionerna behöver eleverna få använda alla resurser de har, inte bara språkliga ur ett traditionellt litteracitetsperspektiv.

Norén (2010) och Cathery (2017) uttrycker flerspråkigheten som en resurs för elevernas lärande och utveckling, när de får tillgång att använda det, vilket man också kan se i några uttalanden av informanterna. L3 “Alla elever uppmanas att ta stöd i de språk de behärskar i alla ämnen för att komma vidare, trots allt är kunskaperna det primära inte hur de uppnås tänker jag.”

Som ett par av informanterna uttrycker; ser de vinster i att eleverna får använda de språk de har tillgång till i kommunikation. Vilket relateras till Sveriges Språklag (2009:600) där man tydligt kan utläsa hur alla medborgare ska ges möjlighet att använda och lära sitt modersmål vilket ger ytterligare substans till att tillåta en flerspråkig klassrumsmiljö vilket L2 motverkar i sitt uttalande om att det i klassrummet skall talas ett språk, skolspråket.

36

L2. Som jag ser är det de kulturella skillnaderna som skapar möjligheter. Det skall

finnas ett språk i klassrummet vilket är svenska.För mig som handelslärare är detta mycket viktigt då det också handlar om anställningsbarhet vilket är ett examensmål. /.../ Med fler språk i klassrummet så skapar detta istället problem.

Noréns (2010) studie visar att elevens modersmål utgör en god möjlighet att utnyttja i undervisningen genom flerspråkig undervisning. Genom denna undersökning uttrycker lärarna att det kan finnas svårigheter att använda elevens modersmål som resurs då de inte alltid har de bakomliggande språkkunskaper som krävs i sitt förstaspråk. I intervjuerna förklarar lärarna, som i citatet ovan från L3, hur de låter eleverna arbeta med ämnesinnehållet i skolan oberoende av språk, de får på så sätt möjlighet att tillvarata och utnyttja de språk de behärskar för att optimera sin kunskapsutveckling. Norén (2010) beskriver genom sina studier hur elever gynnas av att uppmuntras att använda de språk man behärskar i all undervisning för att bidra till utveckling och engagemang i matematikundervisningen.

Flerspråkig undervisning ses utifrån pragmatismen och Dewey (1897/2004) som beskriver individen och dess kunskaper, bakgrund och förutsättningar som en central del för att utvecklas. Elevens tidigare kunskaper och erfarenheter samt möjligheten att tillvarata dem i undervisningen underlättar och skapar goda förutsättningar för lärandet. På så sätt ser vi i analysen, möjligheten att använda sig av de språk man behärskar för att tillägna sig kunskaperna i skolan utifrån pragmatismen (Dewey, 1897/2004).

5.6.1. Kodväxling eller transspråkande

Ett sätt att använda sitt modersmål är, som L4 nämner, genom att arbeta med transspråkande, hur läraren medvetet använder elevers flerspråkighet som resurs för lärandet och på så sätt tillåter alla språk att ta plats och stötta elevernas utveckling. Forskning säger att transspråkande utvecklar, utmanar och stöttar elevernas språk- och kunskapsutveckling och att elever som tillåts använda transspråkande med sitt starkaste språk oavsett vilket det är, maximerar sin utveckling avsevärt (Svensson, 2017; Wedin, 2011a).

L4. Transspråkande är en naturlig del av min undervisning./.../Elever som talar

samma språk kan med lätthet samarbeta /.../ Ja, genom transpråkande arbetssätt. Eleverna blir begränsade i sin matematiska inlärning om jag

37

begränsar dem språkligt. /.../ För att kunna arbeta kreativt, laborativt, samtala etc. under matematiklektionerna behöver eleverna få använda alla resurser de har. Jag försöker såklart även använda min egna knappa flerspråkighet som en resurs in min undervisning. När det gäller textuppgifter brukar eleverna översätta till sitt starkaste språk./.../

Genom möjligheten att få skriva på ett språk som eleven behärskar, hävdar Wedin (2011a) att elevernas motivation och engagemang ökar avsevärt. Detta är något som L3 och L4 uttrycker i intervjuerna där de menar att eleverna utvecklas såväl språkligt som kunskapsmässigt om de får möjlighet att uttrycka sig och använda de språk de har tillgång till. L3 beskriver situationer där eleverna i svenska fått skriva uppgifter på hemspråket för att få med allt innehåll de kan, därefter har de arbetat med att göra korrekta översättningar vilket utvecklat såväl modersmålet som skolspråket. I relation till det diskuterar Cushen och Wiley (2017) det utvecklande i processen med att arbeta med olika språk parallellt i matematikundervisningen. Kodväxling som L4 förklarar som stöttande för elevers begreppsliga utveckling understryker Cathery (2017) som en gynnsam språkutvecklande metod.

L3: att översätta texter till modersmål /.../

L4. Alla svenska begrepp inom matematiken finns inte på alla mina elevers

modersmål. Det kan därför ibland vara svårt att direktöversätta utan vi behöver istället lära om momentet men på svenska /.../ Eleverna lär sig kodväxla i de

matematiska samtalen. Det hjälper dem att sedan befästa ord och begrepp inom området. Viktigt att inte släppa fritt utan uppföljning. Läraren behöver leda

processen genom att säkerställa att bl.a. rätt begrepp lärs in och hjälpa till med meningsbyggnad, språkmelodi och uttal.

L3. Inför varje lektion väljer min kollega ut vissa delar av innehållet som hon översätter till varje elevs hemspråk och delar med eleven som då får möjlighet att läsa och förstå innehållet på sitt språk för att sedan lättare ta det till sig på svenska. /.../ Alla elever uppmanas att ta stöd i de språk de behärskar i alla ämnen för att komma vidare, trots allt är kunskaperna det primära inte hur de uppnås tänker jag.

Ur ett pragmatiskt perspektiv ses transspråkande och kodväxling som en möjlighet för eleverna att utgå ifrån och tillvarata sig själv och sina erfarenheter i den undervisning de presenteras inför (Dewey, 1897/2004). Att få möjlighet att utgå från sig själv och sin fulla personlighet för att optimera sin kunskapsutveckling ses genom denna analys som ett sätt att sammankoppla elevernas liv i och utanför skolan vilket är en central aspekt inom pragmatismen (Dewey, 1897/2004).

38

Svensson (2017) betonar att det viktiga är att eleverna språkar, oavsett vilket språk som används, vilket även L4 poängterar vid flera tillfällen. Detta kan innebära att eleven inte behöver använda sitt förstaspråk utan kan välja sitt starkaste språk. Genom att använda transspråkande i undervisningen menar Wedin (2011a) att både språk- och kunskapsutvecklingen främjas för flerspråkiga elever, där uttrycker även L4 att språken ska användas för att utveckla de flerspråkiga eleverna exempelvis genom transspråkande. Vidare förklarar Wedin (2011a) att de enspråkiga normskolorna eller lärarna, bland annat L2, idag behöver förändras och att studiehandledning kan vara ett svar på det. På så sätt är det okej att, i klassrummet, använda de språkliga resurser eleven har, då inte bara under studiehandledning. Dock menar Svensson (2017) att trasspråkande bör ske strukturerat, genom exempelvis språkgrupper, samt genom att ha ett tydligt syfte med övningen.

Analysen av denna studie anser att lärare med positiv inställning och motivation, samt med ett tillåtande klassrumsklimat där flerspråkighet uppmuntras, är en bra början till det Svensson (2017) menar ovan. L1 beskriver det Wedin (2011a) poängterar; att det inte bara ligger på lärarens axlar att få till ett mer flerspråkigt klassrum, utan att även ledningen ansvarar för att detta ska kunna genomföras. Det krävs dessutom att lärare och studiehandledare får rika möjligheter att driva den sortens undervisning.