Tema främlingsfientlighet

Totalt så utgjorde summan variabelvärden som visade på stötande språk 53,1%. Det variabelvärde som visade på stötande språk och utgjorde störst andel av stötande språk, var anspelar på främlingsfientlighet på 24,9%. Det gör främlingsfientlighet till ett av studiens andra mest framträdande teman. I analysen över kommentarer som innehåller stötande språk som anspelar på främlingsfientlighet visar resultatet på två olika former av vi och dem som konstrueras i form av White Supremacy och “svenskar” och “invandrare”.

5.2.3.1 Främlingsfientlighet: “Vita mot resten”

En kommentar som analyserats i den kvalitativa textanalysen där White Supremacy applicerats är följande:

“Ni och andra medier håller på att starta ett raskrig, något som ingen vit vill ha. Om ett sådant startar.Tänk på vad Hitler gjorde på 30 talet.Tänk på vad ett vitt enat Europa, USA, Canada, Ryssland, Australien kan åstadkomma i ett raskrig. Vita mot resten.. gissa vem som vinner?”, publicerad i juni 2020.

De som framställs som aktiva i texten är kvällstidningen vars kommentarsfält kommentaren är publicerad på, och de som blir påverkade är vita människor. Skribenten liknar det raskrig som hen menar att kvällstidningen kan komma att starta, med vad Hitler gjorde på 30-talet när olika grupper ställdes emot varandra baserat på ras. Skribentens språk visar sig kunna tendera på två olika vi och dem. Först och främst så ställer hen sig mot kvällstidningen genom att benämna den med “ni och andra medier” och tar därmed avstånd från dem. Kvällstidningen bjuds inte heller in till samtal då texten uttrycks i form av hotfull mening. Den andra typ av Othering som skribenten tyder på att använda sig av, är White Supremacy genom att ställa “vita mot resten” och därefter ställa en retorisk fråga i form av “gissa vem som vinner?”. Skribenten menar då att vita vinner mot andra etniciteter, genom att tidigare liknat fallet med vad Hitler gjorde på 30-talet. Vita framställs därmed bättre än andra etniciteter, vilket enligt Jenkins (2020) är vad White Supremacy innebär och visar på att kommentaren kan innehålla spår av rasism.

Ett exempel på en kommentar som skulle kunna visa på samma mönster är:

“Jag betraktar mig inte som rasist, men jag naturligvist är påverkat av den bild av svarta i USA som median har förmedlat. Därför avstår jag från att

kommentera kravellerna, våldet, och plundringen i USA städer, med rätt att behålla min uppfattning för mig själv.”, publicerad i maj 2020.

Skribenten inleder första meningen med att beskriva sig själv som “jag”, och att hen inte betraktar sig som rasist, men avslutar sedan meningen med att hen är påverkad av bilden som USA förmedlar av svarta i media. Meningen innehåller tecken på att två olika grupper som “jag” och “svarta” skapas, vilket skulle kunna tyda på att skribenten identifierar sig som vit och inte “svart”. Genom att kommentarens andra mening syftar på kravaller, våld och plundring i USA efter att första meningen

avslutas med fokus på “svarta i USA” så knyter skribenten våldet till svarta i USA, och avslutar sedan med att skriva att hen håller sin åsikt för sig själv. Skribenten som identifierar sig som vit menar då att hen har åsikter som inte behöver uttryckas om våldet i USA som hen knyter an till “svarta i USA”, och menar indirekt liksom Jenkins (2020) skriver att White Supremacy menar, att vita är naturligt bättre än andra etniciteter genom att ställa sig själv utanför svarta i USA som ligger bakom kravaller, våld och plundring.

5.2.3.2 Främlingsfientlighet: “svenskar” och “invandrare”

En kommentar där språket i texten enligt den kvalitativa textanalysen tenderar att kunna visa på vi och dem som “svenskar” och “invandrare”, är:

“I Mitt Sverige så har vi skickat hem alla Öst afrikaner och MENA invandrare som inte kan försörja sej själva .”, publicerad i juni 2020.

Skribenten inleder meningen med att prata om “Mitt Sverige” och avslutar meningen med “har vi skickat hem alla Öst afrikaner och MENA invandrare som inte kan försörja sej själva”. Den aktiva i meningen är därmed de svenskar som utvisat invandrare från Sverige, och de som påverkas i meningen är invandrare som blir utvisade. Genom att sätta “mitt” som pronomen så presenteras stolthet över Sverige och visar på att skribenten identifierar sig som svensk. Det i kombination med att använda “hem” som beskrivning på en plats som de människor som blir utvisade kommer till, skulle kunna visa på ett vi och dem som “svenskar” och “invandrare”, där Sverige bara är “mitt” för svenskar och “hem” för invandrare är någon annanstans än Sverige. Meningen gör sig även genom “Mitt Sverige” till ett påstående och bjuder inte in läsare mer än de som håller med om att “Mitt Sverige” är mitt om du inte håller med om att människor som inte kan försörja sig, ska utvisas. Normen i kommentaren skulle kunna tyda på ett vi som “svenskar” och ett “de andra” som invandrare. utifrån hur Camaüer et al. (2006) beskriver att två olika grupper i en svensk kontext skapas som “svenskar” och “invandrare”, och tillskrivs olika egenskaper.

Andra exempel på kommentarer som skulle kunna visa på samma norm, som analyserats i den här kvalitativa textanalysen, är:

“Till er som gnäller och ljuger om hur rasistiska vi etniska svenskar är! Varsågod att flytta till valfritt land där de flesta andra har samma hudfärg, etnicitet osv som du själv! Inte det? Är det viktigare för er att ni får skattefinansierad all-inclusive utan motprestation?”, publicerad i juni 2020. “Tänk om vi svenskar skulle göra likadant varje gång en svensk tjej blir våldtagen av en utlänning. Då skulle vi få anordna upplopp 18 gånger/dygn.”, publicerad i maj 2020.

I båda kommentarerna så benämns svenskar tillsammans med “vi” vilket visar på att skribenten identifierar sig som svensk och känner tillhörighet med svenskar genom att beskriva sig som “vi”. I den första kommentaren inleds meningen med “till er” vilket direkt lägger fokus på att en annan grupp än “vi” tilltalas, meningen avslutas sedan med “där de flesta har samma hudfärg, etnicitet osv som du själv” där

gruppen som inte är “vi”, det vill säga enligt Jensen (2011) “De andra”, beskrivs med annan hudfärg och etnicitet än svenskar. I den andra kommentaren så skapas två olika grupper mer direkt som “svenskar” och “utlänning” svenskar ställs mot “utlänning” genom att sätta “svensk tjej” som offer för “våldtagen av en utlänning”. Som beskrivning används “varje gång en svensk tjej blir våldtagen av en utlänning” vilket syftar på att det är något som skett flera gånger än en och förutsätter att det kommer hända igen. “Svenskar” sätts som oskyldiga till skillnad från “utlänning” som beskrivs i samband med att våldta, vilket påminner om hur Graf (2019) menar att invandrare i media representeras med negativa termer som kriminalitet och brott.

5.3 Sammanställning av kvantitativt- samt kvalitativt resultat

För att besvara studiens frågeställningar så sammanfattas resultaten av studiens två olika analyser här. Den vanligaste representationen av George Floyd är utifrån den kvantitativa innehållsanalysen att han var kriminell, samtidigt som den kvalitativa textanalysen visar på att Floyd även representeras utifrån sitt biologiska ursprung. Utifrån de båda analysernas resultat visar sig vi och dem kunna konstrueras genom Othering i form av White Supremacy, “svenskar” och “invandrare” samt ett avståndstagande från nyhetsmedier. Den kvalitativa textanalysens resultat visar dock att de kommentarer som representerar George Floyd, visar på en annan form av ”vi och dem”, där George Floyd inte konstrueras som “de andra”. Avslutningsvis så visar resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen att diskursen vanligtvis innehåller olika icke-deliberativa kvalitéer såsom avsaknad av källhänvisning och stötande språk. Det visar även att de kommentarer som innehåller deliberativa kvalitéer genererat mindre uppmärksamhet än sådana som innehåller icke-deliberativa kvalitéer.