Tema 3 Hur ser det på deras bostadsköp idag?

Sista tematiseringen som besvarar hur de ser på deras bostadsköp idag och besvaras med hjälp av frågeställningarna; “Har du följt prisutvecklingen på bostadsmarknaden”, “Trodde du på stigande eller fallande priser?”samt “Hade du fortfarande agerat som du gjorde med den vetskapen du har idag?”. Till en början uppger 2 av 7 att det inte har följt

bostadsmarknaden under senaste tiden, medan 1 av 7 svarar “nja” med anledning av att hon köpte villa i början av 2020 men delvis har följt hennes vänners försäljningar. Medan 4 av 7 uppger att de har följt bostadsmarknaden, varav 2 menar på att det har varit inne i “bubblan”

eftersom det både har sålt och köpt. Vidare svarar 3 av 7 att det inte har tänkt på om priserna skulle stiga eller falla under krisen. Medan 1 av 7 trodde på stagnerande priser, han menade på att priserna i stort sett aldrig har sjunkit, därav stagnerade priser och att det efter ett tag skulle ta fart igen. Vidare trodde 2 av 7 på stigande priser medan 1 av 7 hade hoppats på fallande eftersom han skulle köpa. Slutligen trodde 2 av 7 att priserna skulle stiga.

Utifrån intervjuerna uppger 6 av 7 att det skulle ha agerat likadant idag med den vetskapen de har idag. En kvinna berättar hur nöjd hon är, hennes syster är fastighetsmäklare och hon har flera gånger påtalat vilken bra affär dom gjort. Medan 1 av 7 menar på att han inte skulle agerat som han gjort med anledning av att han sålde januari 2021 och hade en tanke om att

5. Analys

I följande kapitel kommer svaren från respondenterna att diskuteras i förhållande till de teorier som presenteras i studiens tredje kapitel. Utifrån resultatet från intervjuerna vill vi få en större förståelse för den ökade efterfrågan på bostadsmarknaden och svara på följande frågeställningar:

- Vad kan de bakomliggande faktorerna vara till varför bostadspriserna ökat under en kris?

- Hur kan ökade bostadspriser förklaras under en kris?

5.1 Analysdiskussion

Ekonomier rör sig ständigt i konjunkturcykler där en lågkonjunktur kan definieras som en period av minskad produktion, ökad arbetslöshet och en pessimistisk framtidstro. (Eklund, 2020). Under krisen 2007-2008 hamnade Sverige i en lågkonjunktur och Eklund (2020) skriver att under perioder av lågkonjunktur faller efterfrågan då hushåll håller tillbaka med konsumtion och väljer ofta att spara. Under covid-19 krisen kan man notera att efterfrågan på bostäder istället har ökat.

I intervjuerna fick samtliga respondenter berätta om hur covid-19 har påverkat dem i vardagen samt hur deras ekonomi har påverkats av krisen. Majoriteten uppger att deras vardagsliv inte påverkats så mycket, utan de flesta menar att största skillnaderna är de sociala begränsningar som krisen har inneburit. Utöver de sociala begränsningarna uppger 9 av 17 att de arbetar/studerar hemifrån till följd av krisen och endast 1 av 17 uppger att denne är

arbetslös på grund av krisen. Vad som framgår av respondenternas svar är att majoriteten inte är ekonomiskt påverkade utan uppger en oförändrad inkomst. Utifrån tabell 1 och 2 som presenterar köparnas årsinkomst ser vi att 7 av 10 ligger över medelinkomsten som har köpt en bostadsrätt och 5 av 7 ligger över medelinkomsten som har köpt en villa. Vad som är värt att notera är de facto att en del har märkt av minskade utgifter och ökat sparande då krisen har inneburit färre restaurangbesök och resor. Bortsett från minskade utgifter uppger majoriteten att deras inkomst är oförändrad vilket kan förklaras med att deras arbeten inte har blivit påverkade av krisen.

Således kan man konstatera att majoriteten av respondenterna är påverkade av krisen främst i det sociala livet men även i form av att arbete och studier har för övervägande del skett hemifrån. Vidare noterar vi att en del menar att de har sparat mer än tidigare eftersom det sociala livet har blivit begränsat. Kopplar man detta till substitutionseffekten, verkar det som att när det sociala livet drabbas hårt och man inte kan spendera pengar på samma nöjen som man kunde innan måste man hitta något värdigt att ersätta det med. En av dessa sakerna verkar vara mer sparandet vilket i sin tur kan användas till en kontantinsats eller att förbättra sitt hem. Ett sätt att förbättra sitt hem är genom att flytta till något större eller ett mer

attraktivt område. Majoriteten sökte sig till något större eller mer attraktiva områden samtidigt som det inte var nödvändigt vid tillfället.

En majoritet av de slumpmässigt utvalda malmöbornas värdering av nöjen har alltså under krisen covid-19 förflyttas från resor och sociala nöjen till hemmet där man nu blivit tvungen att spendera mer tid. På så sätt blir betalningsviljan också större vilket kan vara en av många faktorer som drivit upp efterfrågan på bostäder under en pågående kris.

Utifrån respondenternas svar var det bara en person som blivit av med jobbet samtidigt som många menade att covid-19 bara påverkade deras sociala liv och inte jobbet förutom mer distansarbete. Ser man på inkomsten från de olika hushållet var en stor majoritet över medelinkomsten och inte många låginkomsttagare. De som tjänade under medelinkomsten, vilket var 3 stycken utav 10 som köpt bostadsrätt var alla tre studenter vilket påverkar. Vad detta kan tyda på är att covid-19 krisen, som påverkat det sociala livet för många också måste ha påverkat sociala etableringar som restauranger, bio och andra nöjen. De som tjänar över medelinkomsten har alltså inte drabbats lika hård av den ökade arbetslösheten som kommit med denna krisen och därför har detta heller inte negativt påverkad respondenternas ekonomi utan till och med hjälpt det positivt då en övervägande del sade att de började spara mer.

I vår studie ville vi även, dels undersöka om köpare som köpt villa eller bostadsrätt under covid-19 krisen har varit rationella i sitt köpbeslut eller om det kan finnas en koppling till fenomenet flockmentalitet. Det vill säga, kan flockbeteende förklara den ökade efterfrågan? I den klassiska ekonomiska analysen är grundantagandet att människor är rationella

nyttomaximerare som agerar på ett sätt som maximerar vinsten. Flockbeteende innebär att människan då inte tänker som en “rationell nyttomaximerare” utan förlitar sig på andra

utifrån ett läge av panik som kan anses vara irrationellt. Vi har därav i våra intervjuer ställt frågor om respondenternas anledning till flytt samt om de själva anser att flytten var direkt nödvändig just då eller om den hade kunnat vänta. Vi har även under intervjun ställt frågan om respondenterna på något sätt har följt prisutvecklingen på bostadsmarknaden för att ta reda på hur insatta de har varit i utvecklingen på bostadsmarknaden och därmed även se om köpbesluten har påverkats av prisutvecklingen.

Det kan vara svårt att säga om bostadsköpen är grundade på rationella val eller inte. Hastie &

Dawes (2010) presenterade olika kriterier för rationella val. Huruvida köpbesluten är rationella eller inte blir svårt att konstatera utifrån de kriterierna i vårt fall då det skiljer sig mellan varje respondent och deras individuella situationer. Dock skriver Hastie & Dawes (2010) om att människor inte alltid tar beslut som är att anse som rationellt och där tog de upp bland annat när vi imiterar andra människors beteende.

Aronson (2020) skriver om det som kallas informational social influence som handlar om hur vi människor framförallt under kriser och andra svårförståeliga situationer imiterar andra människors beteenden och beslut då vi antar att det är rätt. Vidare menar Prechter (2001) att flockbeteendet som vi idag kan se på t.ex. finansiella marknader ursprungligen är en

överlevnadsinstinkt där att förhålla sig till och imitera andra kan öka överlevnads- samt framgångs chanserna. Här handlar det om en beslutsprocess som inte nödvändigtvis har en rationell grund. Flockbeteende kan vara en av orsakerna till att priserna på

bostadsmarknaderna har stigit under corona-krisen, där folk märker av den ökade efterfrågan och stigande priserna och då väljer att inte vänta med att köpa utan att göra det direkt. I vår intervjuundersökning har en majoritet av respondenterna berättat att de i olika utsträckning har följt bostadsmarknaden under krisen. En del trodde eller hoppades på fallande priser och en del tänkte att priserna skulle stiga eller stagnera under krisen. Att vi har observerat att en större del av respondenterna har till viss del varit insatta i bostadsmarknadens prisutveckling, kan vara en förklaring till att man har köpt. Det eftersom att man har noterat att priserna har stigit och sett att andra köper och då gör likadant innan priserna stiger ännu mer.

Vidare av de intervjuade, uppgav alla förutom en person att deras flytt inte var direkt nödvändig just då. Frågan vi ställde oss då var huruvida det är covid-19 krisen som har påverkat flytten eller om det finns andra bakomliggande orsaker? Majoriteten uppgav dock

börjat leta bostad redan innan krisen. Endast en person menade på att en större bostad var nödvändig på grund av arbete hemifrån. Således kan vi inte utifrån de svar som framgick utläsa någon koppling mellan direkt orsak till flytt och covid-19. Däremot berättade ungefär hälften av respondenterna att de letade ny bostad redan innan pandemins start. Således har de redan innan haft incitament till flytt, men att covid-19 sedan kan ha varit en drivkraft till att man går genom med flytten. Många har nämnt att det sociala livet är påverkat och en del berättar även att de antingen studerar eller arbetar mer hemifrån, det vill säga de flesta spenderar allt mer tid i sina hem. På den grunden kan pandemin ha inneburit att för

åtminstone de som redan haft planer på flytt att de fullföljer det när de ser ett större “värde” i sitt hem. En av respondenterna nämnde just det att denne spenderar mer tid i hemmet och då ville ha en större bostad.

6. Slutsats

6.1 Slutsatser

Under covid-19 krisen har priserna på bostäder stigit och efterfrågan har ökat. I den

genomförda studien ville vi se hur den ökade efterfrågan på bostäder kan förklaras under en kris och vilka bakomliggande faktorer som kan finnas.

Det är emellertid svårt att identifiera en exakt förklaring till varför bostadsmarknaden har sett ut som den gjort och varför efterfrågan har stigit. I den aktuella studien har vi genom de genomförda intervjuerna skapat en ökad förståelse till hur köpares tankeprocess har sett ut under en kris och grunden till deras köpbeslut. Vad som tydligt framgår är att de flesta menar att krisen framför allt begränsat det sociala livet och att arbete och studier i många fall flyttats till hemmet. Det vill säga allt mer tid spenderas i hemmet, vilket kan vara en av

anledningarna till att personerna vill investera i ett hem där man trivs. Här kan även krisen ha varit en drivkraft till att de personer som uppgett att de letade ny bostad redan innan krisen känt att de vill genomföra sin flytt, trots att den inte är direkt nödvändig, för att bo mer bekvämt när man tillbringar mer tid i hemmet.

Vidare har det även uppgetts att till följd av ett begränsat socialt liv att pengar som tidigare lagts på nöjen, istället har gått till sparande. Ett ökat sparande som kan ha inneburit att fler har haft och känt att de har råd med en flytt. Det var endast en av respondenterna som nämnde att denne var arbetslös till följd av covid-19 krisen. Det vill säga att av de som har intervjuats var det endast en som var direkt ekonomiskt påverkad av krisen, något som kan ha påverkat resultatet i denna studie då de flesta inte märkt av någon större påverkan utöver ett minskat socialt liv samt arbete och studier hemifrån.

Fortsättningsvis i studien, undersöktes även om flockbeteende kan ha varit en ytterligare faktor till att efterfrågan ökat. Även om det inte direkt framgår från de svar som framkommit, kan man ändå dra den slutsatsen att det är en möjlig faktor till att efterfrågan har stigit. Detta eftersom att en större del av respondenterna har berättat att de har följt prisutvecklingen på bostadsmarknaden. De skiljde sig dock en del om huruvida de trodde på stigande eller fallande priser, men trots det kan köpare som har följt utvecklingen velat gå igenom med köpet direkt istället för att avvakta. Det vill säga att efter att ha sett hur priserna stiger och att andra köper att man själv därmed även gör det innan priserna stiger ytterligare.

En del av det som nämnts ovan kan vara olika faktorer som har varit med och påverkat att efterfrågan på bostäder har ökat under en kris. Däremot är det komplext och ytterligare faktorer kan ha spelat en betydande roll till bostadsmarknadens utveckling under pandemin.