6. Resultat och analys
6.5 Tema 5: Modersmål, ej lika prioriterad
Utdrag 17 - Linda
“Ja vi har haft kompetensutvecklingsbehov inom språk och det inkluderas ju i det. Sen kan jag inte säga att det är så specifikt på modersmål […]Skulle vi få jättemånga till vår förskola så får vi skulle vi ju tänka på ett annat sätt.”
Analys av utdrag 17
I uttalandet konstruerar Linda en medvetenhet kring att de har haft kompetensutveckling inom språk men inte om modersmål. Funktionen av uttalandet är att de behöver kompetensutveckling i arbetet med barns olika modersmål. Effekten av detta resonemang är att förskolechefen inte prioriterar barns modersmål om de är få barn som har ett annat modersmål än svenska. Linda resonerar kring vad som skulle hänt om de får jättemånga barn med ett annat modersmål än svenska och att de då skulle tänka på ett annat sätt. Detta skulle förstås som att förskolan skulle börja prioritera modersmålet om de hade många barn som talar ett annat modersmål än svenska.
Utdrag 18 - Agneta
“Nej det kan jag inte säga att vi jobbat specifikt med modersmål utan det är i så fall att vi ligger ganska dåligt till på detta att vi är svaga med modersmål.”
Analys av utdrag 18
Agnetas funktion med uttalandet kan ses som om förskolan är svaga och dåliga med med modersmålsarbetet. Hon uttalar sig även om att förskolan inte har jobbat med kompetensutveckling inom modersmål specifikt. Effekten av den konstruktionen kan vara förskolechefen inte prioriterar barns olika modersmål.
“Ja, vi är dåliga på modersmålet som sådant förutom det där att uppmuntra det [...]modersmålsstödet är klent i hela kommunen skulle jag vilja påstå.”
Analys av utdrag 19
I detta uttalande konstruerar Anna funktionen att de är svaga på modersmål men att det uppmuntras. Effekten av detta uttalande är att förskolan behöver bli bättre med arbetet kring modersmål. Sedan säger Anna att modersmålet i hela kommunen är klent och genom detta uttalande kan insikten fås att det inte är många som prioriterar modersmål. Hon använder sig av extremisering när hon säger att hela kommunen kommunen jobbar klent med modersmål. Utdrag 20 - Mats
“Så det är inget övergripande vi behöver jobba med, ingen satsning att jobba med modersmål här. Så flyktningsstömningen från syrien har inte påverkat oss.”
Analys av utdrag 20
I denna konstruktion framgår det att förskolan inte har behövt göra några satsningar för att jobba med modersmål. I en sådan framställning skapas en trovärdig konstruktion kring jobbet med barns modersmål. Mats trovärdighet stärks när han uttalar sig om att flyktingströmmen inte har påverkan dem. Han uttalar sig om att ingen satsning har gjorts, effekten av den konstruktionen är att förskolan inte behöver arbeta extra med modersmål eftersom förskolan redan prioriterar det.
Sammanfattning av tema 5
I tema 5 framgår det huruvida förskolechefer använder sig av kompetensutveckling inom modersmål. Det framgår i utdragen att tre av fyra förskolechefer behöver jobba mer med kompetensutveckling inom barns olika modersmål. En av förskolecheferna uttalar sig om att de inte behöver göra några extra satsningar med modersmål eftersom det anses vara en naturlig del av verksamheten.
7. Diskussion
modersmålsstöd men trots detta uttalar sig tre av fyra förskolechefer att det behövs kompetensutbildning inom området. Clara (2016) betonar vikten av höja kvaliteten för barnen i förskolan, vidare skriver Clara att förskolechefens ledarskap är betydande för att förskollärare ska kunna utföra ett gott arbete med barnen.
Curdt-Christiansen och Sun (2016) ger exempel på hur modersmålsutvecklingen har förändrats och att det inte prioriteras av varken barn eller föräldrar. Både Duek (2017) och Lunneblad (2006) nämner att förskollärare har svårigheter att jobba med modersmål. Detta är även något som Kultti (2012) skriver om att modersmålet används främst vid lämning och hämtning. Utifrån den nämnda forskningen ovan finns det en tydlig tendens och det är att modersmålet inte prioriteras av olika anledningar. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av förskolecheferna uttrycker en ovisshet kring hur barns olika modersmål ska implementeras i verksamheten. Dessutom visar vårt resultat att flertalet förskolechefer inte prioriterar kompetensutbildning inom barns olika modersmål.
Utifrån vad tidigare forskning har kommit fram till och studiens resultat, ser vi en oro inför barns modersmålsutveckling. När förskolechefer inte prioriterar modersmål då kan de inte heller förse förskollärare med verktyg för att jobbet ska utföras. Sedan kan det finnas föräldrar som inte heller prioriterar modersmål och detta kan leda till att barnen inte får utveckla sitt/sina modersmål. Det som är väsentligt är att det krävs att förskolechefer, förskollärare och föräldrar bör inse sin betydelse för hur de kan gagna barns modersmål. Shue at.al. (2012) poängterar vikten av att förskolechefer ska inse sin betydelse för barns utveckling och lärande.
Ihmeideh och Oliemat (2015) hävdar att det är viktigt med att förskolan tar hjälp av föräldrarna och att både förskolechefens och förskollärares uppfattningar är väsentliga för att detta samarbete ska fungera. I vårt resultat framgår det att förskolechefer resonerar kring vikten av att samarbeta med föräldrarna. Det är endast en av förskolecheferna som uttalar sig om hur detta samarbete kan se ut när föräldrar är med i verksamheten för att arbeta med barns olika modersmål. De andra tre förskolechefer betonar vikten men visar inte hur samarbetet kan se ut.
Något som resultatet visar är utmaningar som kommer i samband med modersmålsstöd. Två förskolechefer anser att det är en utmaning att jobba med barns modersmål eftersom de har få barn som har ett annat modersmål. Den tredje anser att det är en kamp att behålla sitt modersmål medan den fjärde har utmaningen att det svenska språket blir bristande i områden där det finns många barn med annat modersmål. Tre av fyra av dessa förskolechefer visar att det är en utmaning att arbeta med barns modersmål. Detta resultat kan kopplas samman till ett annat som visar att det behövs kompetensutveckling inom modersmål i förskolan. Det som är intresseväckande med dessa resultaten är att två av förskolecheferna resonerar att arbetet modersmål är en utmaning, samtidigt är de medvetna om att det behövs kompetensutveckling inom området. Trots detta prioriterar dessa förskechefer inte modersmålsstöd i förskolan. Detta resultat är viktigt att framhäva eftersom att det i läroplanen (Skolverket, 2016) står att förskolechefens yttersta ansvar är att barn får möjlighet att utveckla modersmål i förskolan. Stamopoulos (2012) hävdar att det behövs mer forskning som fokuserar på förskolechefer och detta för att höja kvaliteten i förskolor.
Skans (2011) skriver om hur förskollärare i mångkulturella områden aktivt jobbar med modersmål. Dessutom visar studien att personalen använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt. Utifrån vårt resultat kan vi se likheter kring Skans studie och hur förskolecheferna resonerar. I områden där majoriteten av barnen hade ett annat modersmål än svenska kunde vi konstatera att förskolechefer kunde ge konkreta exempel på hur förskolorna jobbar med modersmål. Dessa förskolechefer ansåg även att det interkulturella förhållningssättet är väsentligt för arbetet i förskolan. I områden där majoriteten av barnen har svenska som modersmål kunde vi urskilja att förskolechefer ansåg att det var en utmaning att jobba med modersmål eftersom det var enstaka barn som hade ett annat modersmål än svenska. Dessa förskolechefer gav heller inte utförliga exempel på hur förskolor arbetar med barns olika modersmål. Detta kan liknas vid Kulttis (2012) studie som visar att modersmål i förskolan används sparsamt och att ett annat modersmål än svenska osynliggörs.
8. Slutsats
Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuer undersöka och synliggöra vad förskolechefer framhåller som särskilt viktigt gällande arbetet med modersmål i förskolan.
Det som framgår i vårt resultat är att förskolechefer anser att jobbet med modersmål är viktigt. Utifrån vårt resultat kan vi konstatera att förskolechefer har en positiv inställning till arbetet med barns olika modersmål.
Utifrån forskningsfrågan som handlar om hur förskolechefer resonerar kring möjligheter och utmaningar med modersmålsstöd i förskolan har vi genom vårt resultat kommit fram till några slutsatser. Förskolecheferna resonemang kring möjligheterna visas när de diskuterar olika arbetssätt att jobba med modersmål och samarbetet mellan hem och förskola. Det framgår i resultatet att det finns varierande sätt att arbeta med barns modersmål. En annan möjlighet som visas i resultatet är att samtliga förskolechefer uttalar sig om vikten av samverkan mellan hem och förskola för att stödja barns olika modersmål i förskolan.
I resultatet framgår även vilka utmaningar förskolechefer resonerar kring. Det framkommer en ovisshet kring hur barns olika modersmål ska tas tillvara i förskolor där det är endast är några enstaka barn som har annat modersmål än svenska. Endast en av förskolecheferna är oroliga för att det svenska språket ska bli otillräckligt i förskolan. Dessutom framgår det att tre av fyra förskolechefer inte arbetar med kompetensutveckling inom barns olika modersmål.
Slutsatsen av denna studie är att förskolechefer bekräftar vikten av barns modersmål men att det inte prioriteras av alla på grund av olika skäl.