Uppdelning av arbetet

Vi har under detta examensarbete försökt att dela upp arbetet så att de blir så rättvist som möjligt. Inledningsvis började vi spåna på _​idéer och sedan träffades vi för att tala om olika förslag kring arbetet. För att det inte ska bli en person som skriver arbetet, har vi valt att dela upp olika avsnitt så att båda skriver. Efter varje avsnitt träffades vi för att ge feedback till varandras avsnitt, allt för att det skulle förbättras. När vi skulle kontakta förskolecheferna valde vi att kontakta fyra förskolechefer var och sedan skulle en av oss vara kontaktperson. Under intervjuernas gång bestämde vi att vi skulle hålla två intervjuer var, den andre personen kunde flika in med något som hon kände var relevant för intervjun. Efter

intervjuerna var det nu dags att transkribera vårt material. Vi lottade om vem som skulle transkribera vilken intervju. Efter transkriptionerna var det dags att hitta teman i vårt insamlade material. Vi hittade ett antal teman som vi kände var relevanta för vårt arbete. Därefter fick vi ansvara för några teman och sedan skulle vi hitta citat som passade in i de olika teman. Vi började efter detta med att analysera vårt material, vi började med att analysera vissa delar enskilt och sedan träffades vi för att se om vi var på rätt spår. Efter resultatdelen, hade vi nu diskussion och slutsats kvar. Vi började med diskussionen där vi skrev ned punkter om vad vi ville ha i det avsnittet. Därefter skrev vi slutsats, abstract och förord.

9.Referenser

Aasebø, T.S. & Melhuus, E.C. (2007). ​Rum för barn - rum för kunskap: kropp, kön, vänskap och medier som

pedagogiska utmaningar​. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bjørndal, C.R.P. (2005). _{​Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och}

handledning​. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2011). ​Samhällsvetenskapliga metoder. ​(2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Burr, V. (1995). ​An Introduction to Social Construction. ​London: Routledge.

Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Introduktion. I M. Börjesson & E. Palmblad (Red.), _{​Diskursanalys i}

praktiken​ (s. 7-28). Malmö: Liber AB.

Clara, O. N. (2016). Nursery School Headteacher Leadership Behaviour Correlates of Nursery School Teachers Job Satisfaction in Akoko North, Ondo State, Nigeria. ​Journal Of Education And Practice​, ​7​(22), 47-52.

Curdt-Christiansen, X.L & Sun, B. (2016). Nurturing bilingual learners: challenges and concerns in Singapore.

International Journal of Bilingual Education and Bilingualism_{​, Vol 19 (6), 689-705.}

Duek, S. (2017). ​Med andra ord: samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn​. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2017. Karlstad.

Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), ​Handbok i kvalitativa metoder ​(s. 117-125). Stockholm: Liber.

Eriksson-Zetterquis, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), ​Handbok i kvalitativa

metoder (s. 34-54)​. Stockholm: Liber.

Holmberg, K. (2010). ​Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad?​ Diss. Lund: Lunds universitet, 2010. Malmö.

Ihmeideh, F., & Oliemat, E. (2015). The Effectiveness of Family Involvement in Early Childhood Programmes: Perceptions of Kindergarten Principals and Teachers. ​Early Child Development And Care​, ​185​(2), 181-197.

Kenndal, R. (2011). _{​Rum för det "andra" modersmålet [Elektronisk resurs] : betydelser och konsekvenser av}

modersmålet som minoritetsspråk och transnationell språkgemenskap bland ungdomar med Annat modersmål än svenska​. Licentiatavhandling Uppsala : Uppsala universitet, 2011. Uppsala.

Kultti, A. (2012). ​Multilingual children in preschool: Conditions for participation and learning. ​(Doctoral thesis,Gothenburg Studies in Educational Sciences, 321.) Göteborg. Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig: _​http://hdl.handle.net/2077/29219

Lunneblad, J. (2006). _{​Förskolan och mångfalden: En etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område} (Dissertation/ Thesis, Göteborg Studies in Educational Sciences, 247). Göteborg: Göteborgs universitet.

Löfdahl, A., & Perez Prieto, H. (2009). Institutional _​Narratives_​ within the Performative Preschool in Sweden: "If We Write that We're No Good, That's Not Good Publicity!". _{​Early Years: An International Journal Of Research}

And Development​, ​29​(3), 261-270.

Nationalencyklopedin, majoritetsspråk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/majoritetsspråk (hämtad 2017-12-22)

Nihlfors, E. (2008). ​Kunskap vidgar världen - Globaliseringens inverkan på skola och lärande​. Stockholm: Globaliseringsrådet.Tillgänglig:http://www.regeringen.se/contentassets/9fed92b0cf9c4ae29342fd1ee22ef866/ku nskap-vidgar-varlden---globaliseringens-inverkan-pa-skola-och-larande

Potter, J. & Wetherell, M. (1987). _{​Discourse and Social Psychology​. London: Sage.}

Potter, J. (1993). A Model of Discourse in Action. ​American Behavioral Scientist​, ​36​(3), 383-401.

Robertson, L. H., Drury, R., & Cable, C. (2014). Silencing Bilingualism: A Day in a Life of a Bilingual Practitioner. ​International Journal Of Bilingual Education And Bilingualism​, ​17​(5), 610-623.

Sandvik, M. & Spurkland, M. (2015). ​Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan​. (2., [bearb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Schwartz, M., Mor-Sommerfeld, A., & Leikin, M. (2010). Facing Bilingual Education: Kindergarten Teachers' Attitudes, Strategies and Challenges. ​Language Awareness​, ​19​(3), 187-203.

Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken (Licentiatavhandling, Malmö Studies in Educational Sciences, 16). Malmö: Malmö Högskola.

Skolinspektionen (2017). ​Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. ​Stockholm:

Skolinspektionen.Tillgänglig:_​https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporte r/kvalitetsgranskningar/2017/forskolans-arbete-med-flersprakiga-barns-sprakutveckling/rapport-forskolans-arbet e-med-flersprakiga-barns-sprakutveckling.pdf

Skolverket. (2003). _{​Tre decenniers modersmålsstöd – om modersmålsstödet i förskolan 1970-2000.​ Stockholm:} Skolverket.

Skolverket. (2016). _{​Läroplan för förskola lpfö 98​ (Ny, rev uppl.). Stockholm. Fritzes.}

Skolverket. (2017). ​Barn och personal i förskolan hösten 2016​. Enheten för förskole-och grundskolestatistik. Tillgänglig:_​https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A% 2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3777.pdf

%3Fk%3D3777_​,

Statistiska Centralbyrån. (2017). _{​Utrikes födda efter födelseland och invandringsår 31 december 2016.} Tillgänglig:http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattni ng/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/utrikes-fodda-efter-fode

lseland-och-invandringsar/, hämtad 2017-10-31

Stamopoulos, E. (2012). Reframing Early Childhood Leadership. _{​Australasian Journal Of Early Childhood​,}

37_{​(2), 42-48.}

Shue, P. L., Shore, R. A., & Lambert, R. G. (2012). Prekindergarten in Public Schools: An Examination of Elementary School Principals' Perceptions, Needs, and Confidence Levels in North Carolina. ​Leadership And

Policy In Schools​, ​11​(2), 216-233.

Svensson, A-K. (2012). Med alla barn i fokus- om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling.​ Paideia​, (4), 29-37.

Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), ​Handbok i kvalitativa metoder (s. 17-31)​. Stockholm: Liber.

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). ​Diskursanalys som teori och metod​. Lund: Studentlitteratur.

Yazici, Z., Ilter, B. G., & Glover, P. (2010). How Bilingual Is Bilingual? Mother-Tongue Proficiency and Learning through a Second Language. ​International Journal Of Early Years Education​, ​18​(3), 259-268.