Tema 3: Organisatorisk påverkan

4.4.1. Kontexten påverkar

God anda är något som sker i ett sammanhang, av människor och mellan människor: ”God andra kan inte bara existera av sig självt liksom. Det måste röra några och den måste vara i en kontext.”R3

Kontext kan enligt respondenterna vara: fred; krig; utlandsmission; taktisk-, operativ- eller strategisk nivå; konventionell motståndare; terrorbekämpning; påverkansoperationer eller counterinsurgency-operationer. Även här finner respondenterna det tydligare att diskutera principers olikheter utifrån andra krigföringsprinciper än god anda, ex. överraskning eller kraftsamling.

Så de kan… överraskning i en nationell försvarskontext kan ju naturligtvis inte vara samma som överraskning på taktisk nivå. Jag vill uppnå samma sak men jag gör det med olika medel i en COIN- kontext. Sen kanske jag inte vill överraska en NGO… men jag kanske vill överraska motparten, insurgenten, genom att samarbeta eller möjliggöra för en NGO att göra något. Principerna fylls kanske med olika innehåll beroende på vem man applicerar dem mot. R4

Det som måste skilja sig åt beroende på kontexten, är ”hur” – hur byggstenarna för den goda andan ser ut, hur god anda skapas och hur den goda andan påverkas. Kontextens påverkan på god anda uttrycks tydligast och oftast genom värnpliktsförband kontra ett anställt förband och utlandsstyrkan, där övriga krigföringsprinciper inte nämns. En annan kontext som diskuteras är god anda kopplat till nivå, där plutons- och kompaninivån är den som förknippas tydligast med god anda vilket relativt naturligt kan bottna i att det är på dessa nivåer respondenterna verkat.

4.4.2. Mål och uppgift

Delmängder i den organisatoriska kontexten är uppgiften och målet, vilka enligt respondenterna påverkar andan. De skall vara gemensamma samt kommuniceras trovärdigt och tydligt av chefen. Uppgiften och målet är beroende av att det finns en yttre fiende, motståndaren, vilken skapar målets existensberättigande.

Det måste finnas något yttre som sätter god anda i en kontext. I ett fotbollslag för grabbar så måste de ha en motståndare för att de skall känna sammanhållning. Utan en motståndare har de inget att vara sammansvetsade mot. R3

Farliga eller komplicerade uppgifter kan enligt respondenterna upplevas stärkande för andan, men respondenterna reflekterar även över att detta kan vara en fredsmässigt felaktig känsla

Sida 42 av 66 som inte med säkerhet stämmer i krig. Svårighetsgraden ställs i relation till vad enheten är utbildad för. Ett värnpliktsförband i inledningen av sin utbildning kan stärkas av mindre komplexa stridsuppgifter, emedan ett erfaret anställt förbands anda riskerar sänkas av dito då uppgifterna kan upplevas triviala. I ett förband tränat för anfallsstrid kan den goda andan gynnas av att det får motsvarande uppgifter, emedan andan riskerar sänkas om det enbart får försvarsuppgifter. Detta kan dock kompenseras av ett bra ledarskap genom chefens entusiasm och kommunikation om uppgiftens utförande och innebörd.

4.4.3. Materiel och arbetsmiljö

En organisatorisk komponent som påverkar andan är materielen. Respondenterna uttrycker att det främst inte handlar om att ha den bästa materielen, utan att ha tillräckligt bra materiel mot förbandets uppgift.

Någonstans är tillräckligt bra tillräckligt bra, man måste inte ha den vassaste materielen. Finns det en känsla av att man kan lösa sina uppgifter med det man har, så är det tillräckligt bra. R2

Om materielfrågor påverkar andan negativt är det i stort sett uteslutande frågor om den personliga materielen, t.ex. kroppsskydd, och främst vid utlandstjänst. Även i materielfrågor är ledarskapet avgörande för om det kommer påverka andan eller inte. Chefen har en utmaning i att soldaterna å ena sidan behöver uppleva att de blir lyssnade på angående deras åsikter om att den personliga utrustningen inte duger, å andra sidan måste chefen kommunicera att den tilldelade materielen är tillräckligt bra.

Att prestera bra med ”sämre” materiel stärker den goda andan genom att det då är enhetens förmåga i övriga delar som kompenserar för den sämre materielen.

Chefen var väldigt noga med att vi inte ska ha något som inte är Försvarsmaktens materiel. Från början var det ett enormt missnöje men efter en månad så var det snarare en grej som byggde god anda genom att vi inte behöver ha alla de där grejerna… vi är duktiga ändå. R7

Även kärva arbetsförhållanden upplevs stärka andan, men även dessa uttalanden är främst kopplad till utlandstjänst där det förväntas att enheten skall leva och bo lite sämre. Bäst för den goda andan verkar vara att vistas under smutsiga, dammiga, varma och spartanska förhållanden, men att förbandet istället ibland får något extra soldaterna inte förväntat sig.

Det viktiga är nog att man känner att man får till det där lilla extra ibland. Eller att man har en chef som fixar lite extra. Eller en kvartermästare, det är viktigare än själva förhållandena. Det spelar

Sida 43 av 66 ingen roll att man är ute på marsch och det är geggigt i tältet i 10 dagar, folk klagar ju aldrig över det där. Eller om man är på mission och sover 4 nätter i något gammalt skjul med spindlar. Snarare tvärtom, sådan stärker snarare andan. R7

Det gäller vid dessa tillfällen att det finns några att jämföra sig med, som då skall upplevas ha det lite bättre ”inne på campen”, men som inte uppfattas som lika hårda. Det är ofta i själva jämförelsen med ”de andra” som den goda andan stärks.

Alltså… vi bodde ju ute i en perifer del i Afghanistan och hade betydligt sämre sådana förutsättningar än vad andra hade, men jag tror snarare det finns positiva effekter av det med. R11