Författare Program/Kurs
Mj Sofia Westermark HOP 1820
Antal ord: 19780
Handledare Beteckning Kurskod
Fil. Dr Johan Österberg Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap
2HO013
God anda – vad är det? En kvalitativ studie om en av de viktigare krigföringsprinciperna
God anda är en av flera utpekade krigföringsprinciper i Arméreglemente taktik samt Doktrin för gemensamma operationer. Andan och moralen bland soldater anses av militärteoretiker vara några av de viktigaste faktorerna för striden. Trots detta är god anda i svensk doktrin inte bedömd som en av de prioriterade principerna, och den vägledning doktrinforskare anser nödvändig för att principerna skall komma till sin fulla rätt verkar saknas.
Studiens syfte är att ur ett kvalitativt perspektiv skapa vetenskapligt grundad förståelse om krigföringsprincipen god anda. Förståelse skapas induktivt genom reflexiv tematisk analys av taktiska arméofficerares förståelse av god anda som krigföringsprincip, samt om dess innebörd.
Resultatet visar att förståelsen av god anda utgår från officerens erfarenhet där mer erfarna officerare förstår god anda intuitivt och som komponent av de moraliska faktorerna. I en ny roll, eller för en nyutbildad officer, ser respondenterna fördelar med att god anda är en utpekad krigföringsprincip. God anda förstås då som kontrollfunktion för att säkerställa att officeren tänkt på ”allt”. God anda ses vara kontextberoende och uppfattas som en förutsättning för att övriga principer skall lyckas.
Utgående från erfarenheter förstås god anda genom tre teman: individuella och mellanmänskliga faktorer; god andas karaktäristik samt organisatorisk påverkan på god anda. Viktigast är de mellanmänskliga faktorerna där gemensamma upplevelser är grunden, och ledarskapet fyller en viktig, men inte avgörande roll. De individuella faktorerna, vilka främst tar sig uttryck i individens vilja att strida, påverkas starkt av de mellanmänskliga faktorerna. Organisatoriska faktorer påverkar andan i positiv eller negativ riktning, mycket beroende på hur chefen genom ledarskapet hanterar samtliga komponenter. Karaktäristikan belyser bl.a. syftet med god anda, att skapa effekt i striden.
Nyckelord:
Sida 2 av 66
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1. Kontextuell bakgrund ... 4
1.2. Problemformulering, syfte och frågeställning ... 5
1.3. Avgränsningar ... 8
1.4. Centrala begrepp: God anda och krigföringsprinciper ... 8
2. Teori- och forskningsöversikt ... 9
2.1. Litteratur och forskning om krigföringsprinciper ... 9
2.2. Litteratur och forskning kring moral och sammanhållning ... 11
2.3. Krigföringsprinciper i andra länder ... 17
2.4. Kritiskt förhållningssätt till litteraturen ... 20
3. Metod ... 21
3.1. Forskningsdesign ... 21
3.2. Planering och genomförande av intervjuer ... 22
3.3. Reflexiv tematisk analys ... 23
3.4. Respondenter och författare ... 27
3.5. Forskningsetiska överväganden ... 28
4. Analys och resultat ... 29
4.1. Tematiserat resultat ... 29
4.2. Tema 1: Individuella och mellanmänskliga faktorer ... 31
4.3. Tema 2: God andas karaktäristik ... 36
4.4. Tema 3: Organisatorisk påverkan ... 41
4.5. Sammanfattning av resultat och svar på forskningsfrågan ... 43
5. Diskussion och slutsatser ... 45
5.1. Diskussion av Tema 1: Individuella och mellanmänskliga faktorer ... 45
5.2. Diskussion av Tema 2: God andas karaktäristik ... 47
5.3. Diskussion av Tema 3: Organisatorisk påverkan ... 48
5.4. Reflexiva slutsatser ... 49
6. Avslutning ... 52
6.1. Inom- och utomvetenskapligt bidrag ... 52
6.2. Reflektion kring och kritik mot studien ... 53
6.3. Förslag på vidare forskning ... 56
6.4. Förslag på ny svensk definition för krigföringsprincipen god anda ... 57
Sida 3 av 66
8. Referenser ... 60
Figur- och tabellförteckning
Figur 1 Teoretisk relation mellan god anda och krigföringsförmåga ... 5 Figur 2 Tematisk karta av god anda ... 29 Tabell 1 Krigföringsprinciper i andra länder ... 19
Sida 4 av 66
1.
Inledning
Kapitlet inleds med en bakgrund till författarens intresse för krigföringsprincipen god anda. Därefter redovisas problemformulering, syfte och frågeställning. Slutligen klargörs avgränsningar och begreppsdefinitioner.
1.1. Kontextuell bakgrund
Hösten 1996, officershögskolan. Samtal mellan två kadetter efter en övning där kadetterna övats i att leda militära förband:
Kadett A: – Du pratar för mycket med soldaterna, det är inte bra för respekten. Kadett E: – Vad menar du? Jag försöker ju lära känna dem!
Kadett A: – Det är det som är problemet, du måste hålla mer distans så att de får respekt för dig. Annars kommer de inte lyda order när det väl börjar smälla.
Kadett E: – Jaha… fast jag tänker att om de känner mig och jag känner dem så kommer de göra som jag säger… för vi litar på varandra.
Kadett A: – Fast det är ju inte det som gör att de stannar kvar… i värnet alltså… och gör som du säger.
Kadett E: – Fast jag tror att det är en del av det… som gör att de stannar kvar alltså. Kadett A: – Nej… det är något annat… det är mer… kompisarna och att man måste stanna kvar… annars dör man. Det står i våra böcker!
Kadett E: – Mmm… så kanske det är… också. Men jag tycker ändå att det är viktigt att de känner mig… Har du sett att mitt sätt att leda gjort att de inte lyder order då? Kadett A: – Nej, men man ska inte vara så… som du är. Det funkar inte… inte för de flesta.
Kadett E: – Men det funkar för mig… så jag fortsätter vara sådan!
Konversationen är en summarisk återgivning av ett verkligt samtal mellan två kadetter. Samtalet handlar bl.a. om kamratskap och ledarskap samt om varför soldaten stannar kvar i värnet och strider. Samtalet påvisar individuella åsikter om rätt och fel, vilka ställs mot varandra och mot vad som står i litteraturen. Konversationen kan sägas omfatta, även om kadetterna inte då var medvetna om det, krigföringsprincipen god anda.
Intresset för ledarskapets inverkan på soldatens vilja att strida, och därmed mer övergripande för krigföringsprincipen god anda, föddes där och då för kadett E, författaren till denna studie.
Sida 5 av 66
1.2. Problemformulering, syfte och frågeställning
”De moraliska faktorerna hör till krigets viktigaste inslag. Det är den anda, som genomsyrar hela krigets väsen […] som sätter alla krafter i rörelse och leder dem.”(von Clausewitz 2006:151)
Citatet kommer från 1800-tals militärteoretikern Carl von Clausewitz som vidare påtalar att de moraliska huvudkrafterna består av ”fältherrens talang, arméns stridsmoral och dess patriotiska anda” (2006:153). Svårigheten ligger dock i vilken faktor som är mest betydelsefull ”ty det är redan i sig svårt att över huvud taget uttala sig om deras betydelse” (2006:153). Clausewitz framhåller vidare att någon föreskrift på krigföringsprincipers nyttjande eller innebörd inte låter sig framställas då kriget är ”en verklig kameleont, eftersom det i varje konkret fall något ändrar karaktär” (2006:44). Inte bara Clausewitz lyfter fram moralens betydelse för krigets utgång. Jomini (1947:100) ansåg t.ex. att arméns och nationens moral är av avgörande betydelse för segern och Napoleon uttryckte att ”moralen förhåller sig till den materiella styrkan som tre till ett” (Widén och Ångström 2005:136). Manning (1991), Wessely (2006), King (2006), Siebold (2007) samt Käihkö (2019) påtalar också moralens, eller på svenska uttryckt den goda andans, betydelse för stridens utgång.
Enligt svensk Militärstrategisk doktrin (MSD) byggs krigföringsförmåga av fysiska, konceptuella och moraliska faktorer (se figur 1). De konceptuella faktorerna omfattar doktriner i vilka krigföringsprinciperna är del, och god anda en av krigföringsprinciperna. De moraliska faktorerna ”reflekterar den mänskliga sidan i vilja, mod, ledarskap, utbildning, övning, träning, tålighet, etik och dylikt” (Försvarsmakten 2016:25–26). I studien motsvarar de moraliska faktorerna tillsammans med krigföringsprincipen god anda, den moral och anda Clausewitz med flera menar är avgörande.
Figur 1 Teoretisk relation mellan god anda och krigföringsförmåga
Krigföringsprincipen god anda
Sida 6 av 66 Arméreglemente taktik (ART) utgår från svensk doktrinserie. Enligt reglementet är krigföringsprinciper olika perspektiv av strategi, operationskonst och taktik och syftar till vägledning vid militär verksamhet. I ART finns 11 krigföringsprinciper listade, där de fyra i fet stil enligt nedan anges vara högst värderade, och de nästkommande sju principerna benämns ”övriga” principer.
Målsättningar Kraftsamling Överraskning Handlingsfrihet Initiativ Säkerhet GOD ANDA Enkelhet Stridsekonomi Uthållighet Samordning
Krigföringsprincipernas syfte är att vägleda (Fuller 2012, Glenn, 1998) och moralen verkar enligt militärteoretiker vara bland de viktigaste beståndsdelarna (Clausewitz 2006, Fuller 2012, Jomini 1947). I svensk doktrin och reglemente är god anda dock inte bedömd vara en av de högst värderade krigföringsprinciperna. I vare sig MSD (Försvarsmakten 2016) eller Operativ doktrin (Försvarsmakten 2014) återfinns hänvisning eller återkoppling till krigföringsprinciper som begrepp, ej heller god anda. Om de moraliska faktorerna finns inte heller mer att hämta än det ovan angivna ur MSD. I remissutgåvan till Doktrin för gemensamma operationer (Försvarsmakten 2019), ersättaren till Operativ doktrin 2014, återfinns emellertid ett stycke vilket avhandlar krigföringsprinciper. Det anges att ”Principerna tjänar som vägledning vid planering och genomförande av militära operationer” samt om god anda som krigföringsprincip: ”God anda: Bygg upp och behåll en god anda” (Försvarsmakten 2019:37).
Något vidare underlag för förståelse av god anda ges således inte i remissen och inte heller vägledning om begreppets innebörd eller syfte, något doktrinteoretikern Høiback menar är en brist i doktrinsammanhang (Høiback 2011:884). En doktrin skall utöver att agera vägledande,
Principer direkt kopplade till begreppet ”taktikens grunder”, samt skapandet av ”lokal överlägsenhet” i syfte att nå avgöranden. Vägledning för principerna finns utvecklad i reglemente. (Försvarsmakten 2013:56)
Inget anges om principernas relation till taktikens grunder. Begränsad vägledning finns. (Försvarsmakten 2013:60–61)
Sida 7 av 66 även tydliggöra varför något är viktigt. Om motiven till varför något är viktigt saknas i doktrinen, riskerar den tappa i trovärdighet och risken finns att doktrinen inte efterföljs (Høiback 2016:189).
Ett såväl teoretiskt som empiriskt problem uppstår eftersom krigföringsprincipen god anda anses vara viktigt för utgången av striden, men samtidigt verkar det saknas vetenskapligt framtagen kunskap, i svensk kontext, om hur god anda förstås. Avsaknad av kunskap riskerar enligt Høiback (2016:198) innebära att den doktrinära vägledningen uteblir. En konsekvens av detta kan bli att den militära effekten nedgår då officeren inte haft förmåga att förstå och maximera samtliga delar i krigföringsförmågan.
Inomvetenskapligt kan studien motiveras genom att den skapar ny förståelsebaserad kunskap inom sitt forskningsområde. Forskning om krigföringsprincipers existensberättigande finns, och begrepp som moral och sammanhållning är undersökt i militär kontext, men mer som fenomen än som krigföringsprincip vilken denna studie gör. God anda som krigföringsprincip (på engelska Morale eller Maintenance of morale) finns förvisso utredningar kring, men enligt författarens kunskap främst genom amerikanska studentuppsatser. Någon forskning om god anda som krigföringsprincip i specifik svensk kontext har författaren inte funnit.
Utomvetenskapligt motiveras studien främst genom kopplingen till avsaknad av vägledning i doktrin och reglemente. Relevansen kan även knytas till Høibacks uttalande (2016:189) om att doktriner bör relatera till användarnas kultur, något som omhändertas genom studie av specifik svensk kontext. Med den begränsade förståelse som idag finns riskerar vetenskapligt baserad vägledningen utebli.
Studiens syfte är att ur ett kvalitativt perspektiv, och med induktiv ansats, skapa vetenskapligt grundad kunskap vilken kan ge förståelse för krigföringsprincipen god anda.
Frågeställning:
”Hur förstås den svenska krigföringsprincipen god anda på taktisk nivå i Armén?” För att besvara frågeställningen används två delfrågor:
1. Hur förstås god anda som krigföringsprincip? 2. Hur förstås begreppet god anda?
Sida 8 av 66
1.3. Avgränsningar
Innebörden och uppfattningen om krigföringsprincipen god anda av chefer på taktisk, operativ och strategisk nivå är lika viktig för helhetsförståelsen, men i syfte att gå på djupet har denna studie inriktat sig mot en av nivåerna. Det är på den taktiska nivån, genom skrivningen i Arméreglemente taktik, begreppet är beskrivet med någon slags innebörd varför denna nivå är vald framför övriga. Bataljonsnivån räknas i studien som taktisk nivå och ytterligare avgränsning är gjord till Armén. Samtliga avgränsningar är gjorda i syfte att kunna skapa förståelse för krigföringsprincipen god anda på djupet.
1.4. Centrala begrepp: God anda och krigföringsprinciper
För vetenskaplig begreppsdefinition av begreppet god anda används det engelska ordet ”Morale” utifrån Mannings (1991:453, 455) definition: ”Moral är en funktion av sammanhållning och förbandsanda” (förf. övers).
En utomvetenskaplig begreppsdefinition av god anda återfinns i ART där innehållet i definitionen belyser att det är viktigt med god anda samt vilka delar som är betydelsefulla för att skapa en god anda: ”God anda hos förbandet och hos den enskilde är avgörande för att kunna hantera svåra situationer med det mod, den beslutsamhet och den energi som krävs. Förtroende för förbandet, utrustningen, stödfunktioner och ledningen är grundstenar för en god anda” (Försvarsmakten 2013:60).
För vetenskaplig definition av begreppet krigföringsprinciper används det engelska begreppet ”principles of war” utifrån Glenns (1998:48) tudelade definition beroende på synen på krig: ”de till antalet oräkneliga aktiviteter som kollektivt omfattar vad krig är” (förf. övers) eller ”en lista över överväganden, få i antal, som enkelt kan uttryckas och är väsentliga för framgångsrik krigsföring” (förf. övers).
En utomvetenskaplig definition av begreppet krigföringsprinciper återfinns i ART: ”Krigföringens principer är ett antal perspektiv på främst operativ och taktisk verksamhet, som kan tjänstgöra som en tankemässig vägledning vid planering och genomförande av markoperationer” (Försvarsmakten 2013:55).
Sida 9 av 66
2.
Teori- och forskningsöversikt
Kapitlet omfattar såväl tidigare forskning som relevant teoribildning för området. Separat teorikapitel återfinns ej i studien då analysen sker induktivt utifrån metoden reflexiv tematisk analys.
Kapitlet inleds med en översikt av två forskningsområden: Inledningsvis litteratur/forskning om krigföringsprinciper och därnäst om andans/moralens påverkan på striden. Därefter redovisas för kontextuell jämförelse vilka krigföringsprinciper fyra andra länder/organisationer valt för sin doktrin, samt hur de uttrycker andans/moralens påverkan på striden. Avslutningsvis i kapitlet reflekterar författaren kritiskt om använd litteratur.
2.1. Litteratur och forskning om krigföringsprinciper
2.1.1. Krigföringsprincipernas vara eller icke vara
Gemensamt för litteratur om krigföringsprinciper är debatten huruvida krigföringsprinciper skall ses som regler för att vinna krig - den praktiska sidan, eller indirekta mentala guider till vad krigföring är - den teoretiska sidan. Ångström och Widén (2012:264–265) uttrycker att det handlar om krigföring som konst (praktik) eller krigföring som vetenskap (teori).
1700-talsstrategen Jomini har haft inflytande för synen på krig som teori eller praktiska principer (Ångström och Widen 2012:263). Jomini uppfattas som deterministisk då han anser att om härföraren nyttjar krigföringsprinciperna korrekt, kommer det alltid leda till seger (Alger 1982:208–209, Jomini 1947:43, 67). Jomini framhåller därmed själva existensen av fundamentala principer, men inte att de skall följas slaviskt. I frågan om krig som konst eller vetenskap hänförs Jomini till den senare – vetenskap (Arquilla och Nomura 2015:187). Clausewitz, samtida med Jomini, beskrivs ofta som dennes antagonist. Han ägnar i stort sett hela andra delen av boken Om kriget åt att diskutera hur viktig teori om krigets varande är, men samtidigt varför krigets natur inte låter sig inrymmas i praktiska regler. Clausewitz påtalar behovet av befälhavaren som slagfältets geni vilket intuitivt behärskar krigets komplexitet, något som också påvisar att Clausewitz ser utövandet av krig som konst snarare än vetenskap.
Militärteoretikern Fuller (2012:209) belyser dualiteten om krig som konst eller vetenskap genom Napoleon, som Fuller menar å ena sidan inte fastställer några krigföringsprinciper,
Sida 10 av 66 men å andra sidan ändå agerar utefter väldefinierade dito. Fullers (2012) teoretiserande kombinerar Clausewitz filosofiska syn på krigföringsprinciper om icke lagbundenhet, med den Joministiska synen, genom att ange ett antal allmänt rådande principer. Fuller (2012:13) framhåller att principerna i sig inte är svåra att förstå, men problematiska att applicera på kriget och inte möjliga att regelstyra. Fuller kom att få inflytande över 1900-talets syn på krigföring då han presenterade en lista över åtta krigföringsprinciper: målsättning, offensiven, massa, styrkeekonomi, rörelse, säkerhet, överraskning och samverkan (Alger 1982:233). Länder införde därefter olika krigföringsprinciper i sina doktriner under 1900-talet beroende på vilka teoretiker som landet influerats av. Exempel på dagens krigföringsprinciper återfinns i kap 2.3, av vilka de flesta känns igen från Fullers ursprungliga åtta.
I slutet av 1900-talet lyfts frågan om huruvida forskare och militärer bör återgå till teoretiserande om krig som fenomen, istället för att debattera vilka krigföringsprinciper som skall vara allmänt rådande (Glenn 1998). Frågan bottnar i diskussioner om att de allmänt rådande krigföringsprinciperna bör förändras utifrån kontexten, där en av dessa kontextdiskussioner är kopplad till nivåer. Lidell Harts (1932:301–303) uppfattning är att krigföringsprinciper är gällande för såväl den strategiska som den taktiska nivån, vilket stöds av Katz (1987:37) som anser att krigföringsprinciper är oberoende av tid, plats och situation. Collins (2002:93) är av motsatt åsikt och menar att krigföringsprinciper för strategisk nivå kräver andra principer än de för operativ eller taktisk nivå.
Även arenorna, t.ex. mark-, sjö- och luftarenan, har varit språngbräda för principdebatter. Mahan (1980:63) diskuterar ”Sea lines of communications” och logistikbaser som principer för sjöarenan. Lillbacka (2017:106), McRaven (1995:11) och Tovy (2009:57–61) teoretiserar specialoperationernas behov av egna principer, t.ex. principen repetition, alternativt en prioritering av principen överraskning. Lillbacka (2016:26) menar vidare att vissa principer skall vara allmängiltiga och vissa kontextberoende.
Glenn (1998:52) lyfter att förekomsten av irreguljär krigföring ifrågasätter principernas validitet, vilket Ångström och Widén (2012:266) exemplifierar med Callwells tankar om att ”Small wars” behöver specifika krigföringsprinciper. ”Operations other than war”, så som humanitära insatser, eller ”counterinsurgency-operationer” har också skapat oenighet om krigföringsprincipernas giltighet (Glenn 1998:28). Kontextens betydelse lyfter även Artelli och Deckro (2008:233) i sin studie av det de kallar fjärde generationens krigföring bestående av en kombination av gerillakrigföring, terrorism och konventionell krigföring. För denna
Sida 11 av 66 slags krigföring menar de att påverkan på motståndarbefolkningens uppfattning bör ses som en krigföringsprincip för att nå framgång. Davis (2006) diskuterar också kontextens betydelse utifrån erfarenheter från de senare årtiondens krig och ger förslaget att tillföra principerna: situational awareness, proportionality, discipline, patience och prudence till amerikansk doktrin.
Det finns också de som anser att arenor eller specifika operationstyper inte behöver egna principer, t.ex. Warden (1988:172) som menar att: “Methods of war change, but the principles of war – the essence of war – have not changed since Miltiades repulsed the Persians on the Plains of Marathon.” Ett av de senare inläggen i debatten kommer från Arquilla och Nomura (2015:188) vilka anser att en tillbakagång till Clausewitz teoretiserande kring krig är mer relevant, framför allt i vår föränderliga tid.
2.2. Litteratur och forskning kring moral och sammanhållning
I engelskspråkig vetenskaplig forskning framkommer ingen teoretisk skillnad mellan det vi i Sverige uttrycker som ”moraliska faktorer” kontra ”krigföringsprincipen god anda” – de två uttrycken faller under samma teoretiska forskningsområde. I litteraturen används ofta begreppen ”Morale” (sv. moral) och ”Cohesion” (sv. sammanhållning), även det franska uttrycket ”Esprit de corps” (kåranda) används men mer sällan. De svenska översättningarna inom parentes kommer användas i litteraturöversikten. Som specifik krigföringsprincip uttrycks god anda i engelskspråkig doktrin som ”Morale” eller ”Maintenance of morale”. 2.2.1. Moral ur tre perspektiv
Militär moral har genom litteraturen kopplats till olika nivåperspektiv. Under första världskriget fokuserade militärer på organisationsnivåns ideologi och patriotism kopplat till viljan att strida, emedan de efter andra världskriget övergick till gruppens och individens egen påverkan (Wessely 2006). Gemensamt för 1900-talets begreppsdefinitioner om militär moral är enligt Motowidlo m.fl. (1976) att den ses ur tre nivåer: individens tillfredställelse, motivation och grupptillhörighet. Evonic, Smith och Gal m.fl. publicerar alla artiklar under 1980-talet med moralens koppling till striden, i vilka även de ser att moral kan förstås ur tre perspektiv: organisatoriska mål, grupptillhörighet och individens självförtroende (Manning 1991:455), inte helt olika Motowidlos grupperingar.
Sida 12 av 66 Mannings (1991:454–457) definition av moral är också tredelad: moral på individnivå (morale); sammanhållning i grupp (cohesion) och förbandsanda (esprit de corps). Moral på individnivå omfattar viljan att strida och vad som påverkar den. Sammanhållning knyter an till relationerna i individens närhet i form av primär- och sekundärgrupp. Förbandsandan är relationen med övriga delar i organisation, utanför primär- och sekundärgrupperna.
En utvecklad indelning beskriver Siebold (2007:287) utifrån tre interagerande komponenter: horisontella och vertikala band mellan soldater och chefer (ex. inom gruppen eller plutonen); organisatoriska band till nästa organisationsnivå (ex. mellan soldaten och kompaniet) samt institutionella band mellan personalen och dess huvudorganisation (ex. mellan soldaten och brigaden eller staten).
En mer nutida indelning gör Käihkö och Haldén (2019) genom mikro-, meso- och makronivåerna. Mikronivån är enligt Käihkö individ och primärgrupp, mesonivån omfattar ett antal primärgruppsnivåer t ex. hela regementen eller armén, och makronivån inkluderar staten och samhället. Tidigare forskning kritiseras av Käihkö (2018b:583) som menar att den varit för snävt avgränsad enbart mot primärgruppens sammanhållning. För att bredda den tidigare smala forskningen anser han att forskning bör bedrivas för meso- och makronivå då sammanhållning etableras genom harmonisering av de tre nivåerna. Även Haldén (2018:606) är kritisk till tidigare forskning och menar att den enbart utgår från mikro-grupper i fasta organisationer som i sig bygger sammanhållning på en makro-legitimering av den väpnade striden. Han menar att forskningen även bör se till de icke-legitima väpnade grupperna så som terroristgrupper eller revolutionära grupper.
Siebold (2018:343) påtalar som svar på ovan kritik att det har genomförts forskning på såväl meso- som makronivå, men att Käihkö m.fl. varit för snäva i sin litteratursökning. Han anser att kritiken felaktigt kommer av att europeiska forskare tenderar att enbart söka bland europeisk forskning, och amerikanska dito på sin kontinent.
Sammanfattningsvis ses moral ofta ur tre nivåindelade perspektiv, men de uttrycks olika av olika forskare. I denna studie benämns nivåerna individ-, grupp- och organisationsnivå för vilka en mer ingående forskningsgenomgång beskrivs härnäst.
Sida 13 av 66
Individnivån och dess kontextberoende
De individuella faktorerna kan enligt Manning (1991:459–460) delas in i biologiska och psykologiska. De biologiska faktorerna omfattar hälsa, varierad god mat, vila, torra och rena kläder samt skydd för väder och vind. Flera författare framhåller dock enligt Manning att soldater ofta är trötta, hungriga och frusna, men presterar ändå på slagfältet, varför vikten av dessa biologiska faktorer kan diskuteras. General Slim (1956:195) anser att det snarare är orättvis fördelning av ovanstående biologiska faktorer som påverkar moralen negativt. När hans trupper under Burmakampanjen tvingades halvera sina matransoner krävde han något omotiverat detsamma av staben, eftersom signaleffekten av beslutet var desto viktigare. Slim är färgad av sin kontext av att ständigt vara i krig, varför han också trycker på att bästa möjliga materiel och arbetsförhållanden är avgörande för den goda andan (Glenn 1998:62). Under första världskriget var uppfattningen att soldatens nationalism och patriotism motiverade soldaten att strida effektivt, dvs. funktioner av psykologiska faktorer (King 2013:62, Manning 1991:457). Janowitz och Shils (1948) lyfte istället fram soldatens behov av att bli lyssnad på och få sin manlighet uppmärksammad som individuella motivatorer. De lyfter också fram självförtroende som drivande individuell faktor, även om de fortsatt vidmakthöll att även ”the greater cause” hade påverkan (Janowitz och Shils 1948:314). Österberg och Nilsson (2019:6–7) menar att självförtroendet är viktigt för att individen skall känna att den kan bidra till lösandet av uppgiften, något som i sig påverkar viljan att strida. Att inneha en uppskattad och viktig roll i en organisation skapar också motivation (Motowidlo m.fl. 1976). Nära förbundet med rollen är förmågan att utföra sin roll skickligt, vilket återknyter till självförtroendet, något som Malone (1983:68) lyfter fram genom citatet: ”the key to building will is building skill”.
Vietnamkrigets kontext uppmärksammade forskarna på det övergripande målets funktion för soldatens individuella vilja att strida. Det minskade stödet på hemmafronten stärkte uppfattningen om målets roll, något som Moskos (1970) lyfter fram som starkt påverkande. Manning (1991:461) lyfter i sammanhanget fram Vietnam-akronymen ”UUUU” som signifikant för upplevda känslor om soldaterna inte har ett mål att kämpa för: ”The Unwilling, led by the Unqualified, doing the Unnecessary for the Ungrateful.”
Nilsson (2018:43) lyfter fram nationalism som en kontextuell faktor vilken påverkar viljan att strida, men i detta fall för den kurdiska Peshmerga-rörelsen. Även Libanesiska
Hezbollah-Sida 14 av 66 rörelsen studerades för vilka inte samma resultat framträder, då dessa enligt Nilsson har en annan politisk kontext att förhålla sig till. Nilssons forskning, tillsammans med flera andra författare som tittat på icke-statliga organisationer (Hansen 2018, Haldén 2018), påvisar att viljan att strida byggs av olika faktorer beroende på vilken kontext individen befinner sig i. Flera forskare (Armistead-jehle m.fl. 2011:87, Janowitz och Shils 1948:281, Wessely 2006:274–276) har studerat sambandet mellan soldaters mentala sammanbrott med avsaknad av grupptillhörighet och menar att individ- och gruppnivån inte kan studeras som isolerade fenomen. Detta stöds av Käihkö (2018b:583) som är av åsikten att det är harmoniseringen mellan nivåerna som är av vikt.
Gruppnivå
I fokus för moral och sammanhållning hamnar ofta gruppens betydelse för individens vilja att strida. Grinker och Spiegels (1945:36–39) trycker på individens förmåga att identifiera sig med en grupp som avgörande för stridsviljan. Janowitz och Shils (1948) lyfter också fram den primära gruppens starka betydelse. Deras resultat visar att sammanhållning byggs av närhet mellan soldaterna, förtroende för sina kamrater samt de närmsta chefernas ledarskap (Janowitz och Shils 1948:315). Crane uttrycker målande gruppens kamratskap som en ”mysterious fraternity born out of smoke and the danger of death” (Manning 1991:461). Citatet återknyter till såväl teorierna om primärgruppen – fraternity, som den individuella viljan att överleva – danger of death.
Att öva, träna och strida tillsammans, men även att mer vardagligt tjänstgöra som soldater ihop, skapar viktiga delade upplevelser att bygga sammanhållning på. Även fritid, eller till och med att destruktivt nyttja droger tillsammans, lyfts fram av Manning (1991:457-463) som byggstenar i gruppens sammanhållning. Under träning är utmanande uppgifter viktigt för att skapa sammanhållning (Österberg och Nilsson 2019:13) och själva genomförandet av uppgifterna skapar förtroende inom gruppen. Förtroendet leder till att soldaterna litar på att de andra i gruppen både har kunskapen (instrumentell sammanhållning) och viljan (emotionell sammanhållning) att delta i uppgiftens lösande eller att hjälpa en kamrat i nöd (Manning 1991:463).
Enligt Manning (1994:12-15) fyller chefen en viktig roll i att skapa sammanhållning, genom de vertikala banden till soldaterna. Han lyfter fram förtroende och lojalitet till cheferna som grundläggande, vilket bottnar i en mängd faktorer: teknisk kompetens; kommunikation om
Sida 15 av 66 mål och uppgifter; högt i tak; delaktighet i gruppen; närvaro; hur ledaren talar till sina underställda; engagemang samt öppenhet mm. King (2006:497) trycker på chefens förmåga att tydligt kommunicera order, mål och uppgifter under de träningar och övningar han menar är grunden för sammanhållning (instrumentell sammanhållning). Johnson (2015:47) knyter ihop ledarskapet med individens vilja till strid genom gruppens påverkan. Om gruppen har förtroende för sin ledare kommer gruppens agerande påverka individens vilja att följa ledaren. Österberg och Nilssons (2019:8–9, 13) studie på de svenska rekryterna visar att chefernas förmåga att inspirera, stötta och förmedla information är viktig för gruppens sammanhållning. Även chefens förmåga att hindra utanförskap lyftes som starkt påverkande.
Debatten om vad som väger tyngst, instrumentell eller emotionell sammanhållning, har de senaste årtiondena varit framträdande inom forskning om moral och sammanhållning. Emedan Janowitz/Shils, Moskos, Grinker/Spiegel samt Siebold poängterar den emotionella sammanhållningen enligt ovan, är King (2006:497) av åsikten att det är den instrumentella som är grunden för att det över huvud taget skall uppstå en emotionell sammanhållning. Han följer Malones (1983:68) tankar om att det är den gemensamt skapade militära skickligheten som bygger sammanhållning: formella övningar i vilken soldaten ökar sin kunskap tillsammans med sina kamrater; att tillsammans med kamraterna drilla in ryggmärgsbeteenden samt att använda fastställda begrepp vid ordergivningar och att ge order enligt en viss struktur. Alla dessa formella ”ritualer” som förmedlas genom tydlig kommunikation, skapar det förtroende mellan gruppmedlemmarna som krävs för att sammanhållning skall uppstå. King (2006:510) benämner dessa delar ”collective military practices”. Kings studier baseras på professionella amerikanska förband, emedan hans antagonist i debatten, Siebold, baserar sina studier på värnpliktsförband. Denna skillnad i empiri påverkar enligt Käihkö (2018b:575) deras respektive ståndpunkter.
Organisationsnivå
I början av andra världskriget var det militära etablissemanget av uppfattningen att soldaten stred för de högre syftena och för sitt land. De tyska soldaterna ansågs strida för sin ideologi och sin försvarsmakt (King 2013:62, Manning 1991:457). Även om Janowitz och Shils (1948:314) istället framhöll primärgruppens påverkan på soldatens stridsvilja, menade de att den högre organisationsnivån alltjämt hade betydelse. Den övergripande organisationen, ex. bataljonen, regementet eller kåren, fyllde en viktig del för individens moral och vilja att strida
Sida 16 av 66 i och med att den skapade trygghet genom att förse soldaten med förnödenheter och ett strategiskt ramverk för gruppens strid (Janowitz och Shils 1948:315).
Manning (1991:457-459) lyfter också fram den högre nivåns påverkan på soldatens vilja att strida och gruppens sammanhållning, det han kallar kåranda. Delar som patriotism, nationalism och politisk övertygelse är alla viktiga delar för soldaten, men föga motiverande när ”kulorna börjar vina” enligt Manning. Det den högre nivån bidrar mest med är att sätta strider och målsättningar i en kontext, något som är viktigt för chefer i primärgrupperna att förmedla till soldaten. Organisationens påverkan på gruppen, och individen, att lyda order skapar också en slags sammanhållning. Vennesson (2015:238–245) studerar ”Mahéaffären” där franska befäl och soldater 2005 lydde order om att döda en ivoriansk civilist, något som Vennesson menar bottnar i den organisatoriska sammanhållningen och inte primärgruppens. Att studera såväl meso och makronivå är viktigt för att förstå vad som inverkar på sammanhållning i primärgruppen, det Käihkö anger som mikronivå. Att strida för sitt land eller en ideologi, delar av makronivån, påverkar individen direkt, men även gruppnivån påverkas då soldaterna i gruppen skapar sammanhållning genom att de strider för samma sak. Käihkö m.fl. påvisar på ett tydligt sätt att alla nivåer hänger samman, och att det är kontexten som bestämmer vad som är viktigt (Käihkö 2018b, a).
2.2.2. Moral som specifik krigföringsprincip i litteraturen
Fuller (2012:134) diskuterar moralens påverkan på trupperna och striden, men uttrycker inte moral som egen krigföringsprincip. En anledning till detta är att han anser att moral inte går att distansera från övriga principer, moral omfamnar snarare dem alla. Glenn (1998) föreslår att ”Morale” skall vara en egen krigföringsprincip för USAs doktrin, men inte en ”principle of war” utan en ”principle of operations”. Ångström och Widén (2012:273) lyfter fram ”The principle of morale” som en vanligt förekommande krigföringsprincip, men problematiserar samtidigt att principen kanske inte bör ses som krigföringsprincip eftersom den inte är mätbar eller kan förklaras kausalt. Friedman (2017:22) sätter motståndarens moral i fokus för det som skall påverkas i en operation. Han vänder således på resonemanget och fokuserar på vad hos motståndaren som skall påverkas, inte vad de egna trupperna skall ta hänsyn till. Även Artelli och Deckro (2008:226, 233) sätter motståndarens vilja i fokus då de föreslår en ny krigföringsprincip – motståndarbefolkningens uppfattning. Det är befolkningens uppfattning som skall påverkas så att de slutar ge motståndaren sitt stöd. Utöver ovanstående verk
Sida 17 av 66 återfinns ett omfattande antal amerikanska militära studentuppsatser vilka alla framhåller att moral skall införas som ”the tenth principle of war” då den har avsevärd inverkan på utgången av striden. Hittills har USA dock inte infört moral som krigföringsprincip.
2.3. Krigföringsprinciper i andra länder
Genom att sätta krigföringsprinciperna i en doktrinär kontext utanför Sveriges gränser kan kunskapen om synen i andra länder öka vår förståelse för principerna. För studien har fyra länder/organisationer valts ut för kontextjämförelse: USA, NATO, Storbritannien och Ryssland. De västerländska länderna/organisationen är samarbetspartners för Sverige, och Ryssland utgör en hotbild (Försvarsdepartementet 2019:55, 65, 80–88). För jämförelse har aktuell gemensam (joint) doktrin valts i syfte att motsvara svensk operativ doktrin. För Ryssland har författaren till denna studie ej funnit motsvarande doktrin, varför Glantz (1991) sammanfattande beskrivning av rysk doktrin valts som ersättning.
USA införde Fullers åtta principer i doktrinen från 1921, med tillägget ”enkelhet” (Alger
1982:241). I doktrinen för gemensamma operationer från 2019 har USA, efter erfarenhet från irreguljär krigföring, adderat tre principer: återhållsamhet, uthållighet och legitimitet, vilket tyder på principernas föränderliga kontextberoende. I tabellen markeras dessa tre som (JO) (U.S. Joint Forces Command 2011:I–2). USA har inte valt god anda som krigföringsprincip. Moralens påverkan på striden uttrycks istället på andra platser i doktrindokument men mer implicit. Under den gemensamma funktionen ”underhåll” står t.ex. moral omnämnt men inte mer än som ett ord (U.S. Joint Forces Command 2011:A1–A5, III–36).
NATO lyfter att de valda principerna är de som bevisats resultatrika och att en förståelse av
dessa är nyckeln till framgång. Principerna är inte absoluta då situationen och kontexten måste få styra (NATO 2019:1–9). NATO har valt ”Maintenance of morale” som krigföringsprincip. Principen handlar i stort sett uteslutande om ledarskap och chefens ansvar att bygga individens och gruppens självförtroende, inspirera samt kommunicera gemensamma målsättningar. Chefen skall även frammana mod, energi, beslutsamhet och respekt hos underställda (NATO 2019:1–12).
Storbritannien lyfter fram principernas vägledande funktion samt deras tidlöshet och
kontextberoende. De knyter även principerna till uppdragstaktiken och manöverkrigföringen (Ministry of Defence 2014:28). Storbritannien har valt ”Maintenance of morale” som krigföringsprincip. Doktrinen anger att: “Maintenance of morale is crucial for operational
Sida 18 av 66 success. High morale is characterized by steadfastness, courage, confidence and sustained hope. Morale manifests itself as staying power and resolve, as well as the will to prevail in spite of provocation and adversity” (Ministry of Defence 2014:30). Utöver “Maintenance of morale” har brittisk doktrin även ett relativt omfattande kapitel om den moraliska komponenten i krigföringsförmågan som omfattar sammanhållning, moralisk integritet, motivation, ledarskap och ”warfighting ethos” (Ministry of Defence 2014:32–36). De har dessutom ett avsnitt om det moraliska förbund som finns mellan de brittiska medborgarna, staten och soldaterna (Ministry of Defence 2014:37).
Glantz (1991:8) påtalar Rysslands konstanta förändring i val av krigföringsprinciper. Han menar att rysk krigföring och aktuella principer noggrant måste studeras i syfte att förstå hur Ryssland ser på krig som fenomen för stunden. De krigföringsprinciper Ryssland väljer att lyfta fram reflekterar snarare vilka problem Ryssland står inför än rena principer för krig. Moral, såväl folkets moral och soldatens vilja att strida, återfinns i den ryska doktrinen men beskrivs inte närmre av Glantz, mer än att den alltid nära sammanlänkad med den ryska politiken.
Sida 19 av 66 Sverige (Försvarsmakten
2013:55, 2019:37)
USA(U.S. Joint Forces Command 2011:I–2)
NATO (NATO 2019:1.9-1.12) Storbritannien (Ministry of Defence 2014:50) Ryssland (Glantz 1991:7–8) Målsättningar Överraskning Kraftsamling Handlingsfrihet (i text flexibilitet1) Säkerhet Stridsekonomi Samordning Enkelhet God anda Initiativ Uthållighet (vidmakthållande2) Objective Surprise Mass
Maneuver (i text flexible3)
Security Economy of force Unity of command Simplicity Offensive Restraint (JO) Perseverance (JO) Legitimacy (JO) Definition of objectives Surprise Concentration of force Freedom of action Flexibility Security Economy of effort Unity of effort Simplicity Maintenance of morale Initiative Offensive spirit Selection/maintenance of aim Surprise Concentration of force Flexibility Security Economy of effort Cooperation Maintenance of morale Offensive action (i text initiative4)
Sustainability
Inexorability/decisiveness during mission Surprise, decisiveness, secure of initiative Decisive concentration
Simultaneous attack in depth
Security of combat operations
Firm and continuous command and control Coordination and interaction of
all types and branches
Full use of morale-political factor
Timely restoration of troop combat readiness
High combat readiness
Full use of all means of combat
Tabell 1 Krigföringsprinciper i andra länder
1 I remiss för operativ doktrin står flexibilitet med som nyckelord i principen Handlingsfrihet 2 I remiss för operativ doktrin har principen Uthållighet bytt benämning till Vidmakthållande 3 I beskrivningen av principen Maneuvre står flexible med som nyckelord.
4
Sida 20 av 66
2.4. Kritiskt förhållningssätt till litteraturen
Då huvuddelen av litteraturen för denna studie är på engelska, alternativt översatt till engelska från i grunden andra språk, finns det risk att studien inte återger vad originalförfattaren menat (Alger 1982:5). Samtlig litteratur är västerländsk vilket är en brist i studien, dock bedömd som acceptabel för studiens omfattning. Någon österländsk litteratur inom forskningsområdet som varit av vikt för studien, översatt till engelska, har författaren inte funnit.
Kritiskt förhållande till kontext blir viktigt vid genomgång av tidiga militärteoretiska verk. Författares bakgrund och i vilken mån de påverkades av samhällsutvecklingen påverkar deras syn på krig. Romantiken och industrialismen påverkade t.ex. Jomini och Clausewitz syn på krig som fenomen (Alger 1982:7, Arquilla och Nomura 2015:187) och olika författare är sprungna ur olika skolor så som sociologi eller psykologi, vilket påverkar deras utgångspunkter för studier. Kontextpåverkan har därför varit ständigt närvarande i författarens reflektion kring vald litteratur.
I studien har kritiska överväganden gjorts till vilka artiklar och böcker som skall användas som referensmaterial. Samtliga artiklar är ”peer reviewed”. Huvuddelen av artiklarna härstammar från tidskrifter med klassning 1/2 på Norgelistan. I de fall en referens inte härstammar från en klass 1/2-tidskrift, t.ex. Military Review, återfinns det refererade även i en vetenskaplig artikel i klass 1/2-tidskrift.
Sida 21 av 66
3.
Metod
I kapitlet redovisas inledningsvis vetenskapsteoretiska utgångspunkter samt de metodologiska val författaren gjort för studien. Fokus är lagt på beskrivning och återgivning av den reflexiva tematiska analysmetoden vilken ligger till grund för analys av empirin. Därefter beskrivs kortfattat respondenterna och författaren i syfte att ge läsaren en möjlighet att förstå deras kontext. Kapitlet avslutas med forskningsetiska överväganden.
3.1. Forskningsdesign
Studien är en induktiv, hermeneutisk och kvalitativ intervjustudie i vilken reflexiv tematisk analys används för analys av empirin.
Hermeneutiken tar sig uttryck genom tolkning av empirin, vilket lämpar sig då det som
studeras är kontextberoende och inte låter sig klarläggas med kausala mekanismer eller bevisbara sanningar (della Porta och Keating 2008:24). Den ontologiska grunden är att innebörd och mening med händelser och fenomen skapas av de som deltar i eller observerar dem. Såväl forskare som respondenter i intervjuer är således deltagare i den meningsskapande processen genom att respondenterna tolkar vad god anda är, och forskaren tolkar respondenten utifrån egen förförståelse (Schwartz-Shea och Yanow 2012:40–41). Forskningsresultaten kommer sedan i sig påverka hur världen tolkar god anda, även kallat dubbel hermeneutik (Alvehus 2018:26). God anda och krigföringsprinciper är av sådan karaktär att de, enligt såväl tidigare forskning som av respondenter, är kontextberoende och svårligen låter sig fångas i lagbundenhet (Ångström och Widen 2012, Collins 2002, Glenn 1998, McRaven 1995). Med bakgrund i det hermeneutiska synsättet är en induktiv ansats för studien vald i syfte att generera ny kunskap ur det fenomen som observeras, istället för att deduktivt försöka förklara god anda utifrån en specifik teori. (Braun och Clarke 2006:83-84, Johannessen och Tufte 2003:35) Av denna anledning blir avsaknaden av teorikapitel naturlig. Under och efter såväl empiriinhämtning som analys har forskningsprocessen varit iterativ gentemot tidigare forskning, i syfte att finna teoretiska relationer till det empirin efter hand utvisar (Schwartz-Shea och Yanow 2012:27–29). Under empiriinhämtningen och analysen hanterades tidigare forskning enligt Walshams (1995:76) beskrivning: ”expanded, revised, or abandoned altogether” allteftersom empirin växte fram.
Sida 22 av 66
Kvalitativa intervjuer som metod utgår från ”studiesubjektens perspektiv” (Alvesson
2017:17). Metoden är vald i syfte att kunna skapa förståelse för hur respondenterna uppfattar och förhåller sig till det som skall studeras. Grundläggande för valet av intervjuer som metod är således ett interpretivistiskt förhållningssätt till god anda där kunskapen om begreppet anses kunna erhållas genom interaktion mellan intervjusubjektet och forskaren (Kvale och Brinkmann 2014:17–18, Schwartz-Shea och Yanow 2012:5). Intervjun som metod motiveras således genom att den lyfter en bild av något som uppstår mellan människor, vilket det engelska ordet beskriver väl: ”interview = develop[s] a view of something between (inter) people” (Lindlof 2011:171). Kvalitativa intervjuer lämpar sig även för studiens frågeställning då den vill gå på djupet snarare än generalisera (della Porta och Keating 2008:26).
Tematisk analys är en flexibel metod för att identifiera, analysera och sammanställa mönster
i kvalitativa data (Braun och Clarke 2006:79). Reflexiv tematisk analys omfattar även forskarens reflektioner kring vilka förkunskaper som styr att forskaren tolkar empirin på ett visst sätt. Tolkningen ligger främst i genereringen av teman utifrån den datanära analysen. Kontextens betydelse och forskarens reflektion kring denna lyfts också fram i den reflexiva tematiska analysen. Reflexivitet och kontextualitet ger således läsare en möjlighet att bedöma hur tillämpliga resultaten blir för dem i deras egen kontext, det en positivist skulle kalla generaliserbarhet (Schwartz-Shea och Yanow 2012:47–48). Den tematiska analysens genomförande beskrivs närmre i kapitel 3.3.
3.2. Planering och genomförande av intervjuer
Urval och genomförande. Ett kvalitets- (Alvesson 2011:61) och målstyrt urval (Bryman
2018:498–499) för respondenterna användes för direkt koppling mot forskningsfrågan och dess avgränsningar. Respondenter valdes utifrån att få bred representation från manöverbataljoner såväl som funktionsbataljoner, samt utifrån kravet att respondenterna skall ha passerat chefsbefattning på kompaninivå. 11 intervjuer genomfördes. Intervjuerna genomfördes öga-mot-öga på en plats som bestämdes av respondenten. Intervjuernas omfattning var i genomsnitt 49 minuter och varierade mellan 44-64 minuter.
Intervjuguiden inleds med demografiska frågor vilka används för att erhålla respondenternas
militära kontext och tidigare erfarenhet. En flexibel inkludering av frågor och dess ordningsföljd nyttjas genom att samtliga frågor berörts, men vissa har lyfts av författaren och vissa spontant av respondenten (David och Sutton 2016:113–114). Semistrukturerade frågor
Sida 23 av 66 valdes då dessa medger att det är intervjuaren som styr vad intervjun omfattar, men viss del av innebörden lämnas över till respondenten genom dess öppna struktur (Lindlof 2011:171). Intervjuguide återfinns som bilaga.
Inspelning och transkribering skedde i direkt anslutning till intervjun. Delar som utelämnats
i transkriberingen är av bedömd ointressant karaktär, t.ex. när respondenten uttryckt sig otydligt före det som är av vikt (Bryman 2018:582). Exempel: ”Jag tror att [väntan] jag skulle nog [väntan] hmm [väntan] nej men jag skulle säga att god anda består av flera komponenter”. Citatet transkriberades till: ”… nej men jag skulle säga att god anda består av flera komponenter”. Osäkerhet samt väntan har markerats med ”…” i transkriberingar och citat. Transkriberingarna återfinns hos författaren.
3.3. Reflexiv tematisk analys
Analysmetoden utgår från tematisk analys, utvecklad av Braun och Clarke (2006, 2013, 2018, 2019). Kunskapsinhämtning om tematisk analys tidigt i studien ledde fram till att det specifikt är den reflexiva tematiska analysen som bör nyttjas i studien före mer positivistiskt deduktivt influerade inriktningar i form av ”coding reliability” och ”structured codebook” (Braun och Clarke 2019:591, 2017:297).
Analysprocessen kan beskrivas genom metaforen med marmorblocket och konstnären. Empirin är för den tolkande forskaren vad marmorblocket är för konstnären. Utifrån marmorblocket är det möjligt att skapa en mängd olika konstverk inom blocket gränser, vilket även gäller för empirin och dess tolkare. Vad analysen av empirin kan ge är begränsad men ändå omfattande utifrån hur forskarens tolkning av empirin ger sig tillkänna (Braun och Clarke 2013:225). Braun och Clarke poängterar vikten av att söka efter latenta teman (underliggande) tvärs igenom empirin, snarare än semantiska (beskrivande) och framhåller att: ”some of the worst examples of ‟thematic‟ analysis we have read have simply used the questions put to participants as the ‟themes‟ identified in the ‟analysis‟ – although in such instances, no analysis has really been done at all!” (Braun och Clarke 2006:85–86). Denna inriktning av hur teman inte skall skapas har varit vägledande under analysen.
Sida 24 av 66 Varje steg i den tematiska analysen beskrivs utifrån Braun och Clarke enligt nedan i kursiv stil, med de val och åtgärder författaren i denna studie tagit i normal stil.
Steg Beskrivning av steget Förberedelser
Reflexiva/iterativt återkommande delar författaren måste förhålla sig till före och under analysen (Braun och Clarke 2006:82– 85).
Kvantitativt eller kvalitativt förhållningssätt till data Kvalitativt
Allomfattande eller djupgående resultat Djupgående
Deduktiv-teoretiskt eller induktivt-nerifrån förhållningssätt Induktivt
Semantiska eller latenta teman, dvs. beskrivande eller bakomliggande teman.
Strävan efter latenta teman
Epistemologisk utgångspunkt Hermeneutisk
Forskningsfrågans omfattning i relation till ovan ställningstagande.
”Hur förstås den svenska krigföringsprincipen god anda av taktiska chefer i Armén?”
1. Bekanta dig
med data Transkribering, genomläsning, aktiv genomläsning, åter-lyssning, anteckna initiala idéer (Braun och Clarke 2006:87–88, 96, 2013:161– 171, 204-206).
Analysens första steg startade under empiriinhämtningen, dvs. intervjuerna, genom att anteckningar fördes. Anteckningar var av den reflexiva sorten, t.ex. hur min egen förförståelse påverkade tolkningen, reflektioner samt potentiella tolkningar.
Transkribering genomfördes.
Återlyssning av intervjuer genomfördes en gång.
Sida 25 av 66 2. Generera
initiala koder Koda samtlig empiri systematiskt avseende intressanta dataförekomster. Återvänd till transkriberingen för att säkerställa kontexten för koden (Braun och Clarke 2006:88, 96, 2013:210–211, 2019).
Kodningen genomfördes utifrån rådet av Clarke och Braun att inte stressa fram teman, men ändå omhänderta initiala idéer om potentiella teman, eftersom teman bäst genereras av forskaren genom reflektion. Empirin kodades med en kommentar i Worddokumentet. Koderna överfördes via xps.fil till Microsoft excel. Varje kod innehöll information om respondent, sida i transkriberingens och kommentarens nummer för koden, i syfte att kunna återkoppla till empirin samt för transparens. 3. Temasökning
Samla koderna i potentiella teman utifrån meningsfulla mönster. Återvänd till transkriberingarna för att säkerställa att teman du genererat belyser empirin på ett adekvat sätt. Revidera och gruppera om tills du upplever att du fångat de viktigaste grupperingarna, inte nödvändigtvis de mest återkommande koderna (Braun och Clarke 2006:88–89, 96, 2013:223–236, 2019).
Koder som upplevdes höra ihop i form av delade meningsmönster grupperades i excel utifrån författarens tolkning. Därefter studerades grupperingarna upprepade gånger i syfte att reflektera kring om koderna var placerad på rätt ställe. Därefter ökades abstraktionsnivån för koderna genom att snarlika koder, ex. ”tydlig kommunikation skapar förtroende för chefen” och ”tillit till chefen kan vinnas genom tydliga ordrar” båda erhöll den övergripande koden ”tydlig kommunikation skapar tillit till chefen”. Ett antal övergripande koder samlades under ett potentiellt tema. Parallellt inhämtades djupare kunskap om reflexiv tematisk analys i syfte att förstå och följa metoden så epistemologiskt rätt som möjligt. Slutligen sattes en övergripande potentiell benämning på temat i syfte att beskriva dess centrala kärna, av Braun och Clarke kallat ”Central organizing concept” (Braun och Clarke 2013:224).
Sida 26 av 66 4. Granska teman
Granska teman, fortfarande potentiella. Gruppera teman så att de relaterar till varandra på rätt sätt. Kontrollera teman genom att iterativt återkoppla till koder, data och forskningsfrågan. Skapa vid behov en tematisk karta över analysen (Braun och Clarke 2006:91–92, 96, 2013:223–233, 2019).
Teman kontrollerades och reviderades iterativt mot transkriberingen och dess koder i syfte att säkerställa att teman representerar data på ett adekvat sätt (Braun och Clarke 2013:233–236). Revidering av teman genomfördes löpande främst i form av isär- och ihopslagna koder och teman. En tematisk karta skapades.
5. Definiera och
namnge teman Analys för att förfina detaljerna för varje tema, granska den övergripande bilden analysen ger, generera tydliga definitioner och namn för varje tema. Att skriva är att analysera (Braun och Clarke 2006:92–93, 96, 2013:248–262).
Korta sammanfattningar om teman skrevs i syfte att definiera dess gränser mot andra teman. Varje tema försågs med ett tentativt namn vilket reviderades genom hela processen tills studiens analys var klar, likaså sammanfattningarna. För den reflexiva tolkningens synlighet i studien hämtades inspiration från Demetrious avhandling där hon reflekterar kring egen förförståelse, egna erfarenheter samt därigenom hur hon som person påverkat tolkningen. Braun och Clarke (2013:303–304) anser Demetrious avhandling vara ett bra exempel på hur reflexiv tematisk analys och reflexivt skrivande genomförs.
6. Producera
texten Slutlig analysmöjlighet. Val av citat som levandegör analysen, återknyt till forskningsfråga och tidigare forskning, slutför texten (Braun och Clarke 2006:87, 96).
Analystext författades och citat införlivades för exemplifiering av analysen. Stor del av själva analysarbetet skedde genom själva skrivandet
Sida 27 av 66 (Braun och Clarke, 2013:248-249) och revidering av temanamn och temans innehåll genomfördes iterativt ända tills studiens slutliga fastställande. I studiens slutskede genomfördes återkoppling till Braun och Clarkes 15-punktslista (2006:96) samt utvärderingsriktlinjer (2019) för möjliggörande av så metodologiskt goda resultat som möjligt.
3.4. Respondenter och författare
3.4.1. Respondenternas kontext
Respondenterna har mellan 15-26 års erfarenhet av Försvarsmakten och har således varit med under förändringen från värnpliktsförsvar till anställt försvar, och nu de sista åren tillbaka till det kombinerade värnplikts- och anställda försvaret. Huvuddelen har deltagit i minst en utlandstjänstgöring, ofta flera. De flesta respondenterna upplever sig ha hög förmåga i att diskutera och utöva taktik inom sitt eget truppslag, samt för den strid de tränats i och utövat under utlandsuppdragen. Samtliga officerare har innehaft chefsbefattningar på grupp, pluton och kompaninivå – flertalet har även innehaft ledande befattningar på bataljonsnivå eller högre nivå. Respondenterna kommer från såväl manöverförband som funktionsförband. Av respondenterna är en kvinna och resten män. Samtliga respondenter har genomfört officershögskola/officersprogram samt taktisk kurs Armén för kaptener. Huvuddelen har genomfört stabsutbildning vid Försvarshögskolan.
3.4.2. Författaren som person – en grund för de reflexiva delarna i resultaten
Nyckelaktiviteten i analysen ligger i hur författaren genom tolkning genererar meningsfulla teman ur empirin, varför författaren som person är viktig att beskriva (Braun och Clarke 2013:302–304). I empirianalysen återfinns reflektioner om hur författarens förkunskaper och tidigare erfarenheter påverkat tolkning av empirin. I dessa fall, samt i denna beskrivning av författaren, används pronomenet ”jag”. Syftet med dessa reflektioner är att stärka närvaron av den reflexiva delen i den tematiska analysen.
Jag har 22 års erfarenhet i Försvarsmakten uteslutande från ett av Arméns funktionsförband. Erfarenheterna bottnar i befattningar som gruppchef, instruktör, plutonchef, kompanichef, rekryteringschef samt ställföreträdande bataljonschef. Hälften av tiden har omfattat utbildning av värnpliktsförband och hälften av anställda soldater. Jag har ingen erfarenhet av utlandstjänst.
Sida 28 av 66 Som person tenderar jag att oftast se saker från flera perspektiv, att inte bara ett sätt är det rätta. Synsättet har format mig som officer genom att jag ofta diskuterar saker från ”å ena sidan och å andra sidan”. Samtidigt har jag som person en vilja att bli mer tydlig och ta ställning i olika frågor, något som bottnar i att jag tidigt i karriären fick feedback om att jag var för mycket ” å ena sidan och å andra sidan”. Min strävan att tydligare ta ställning har t.ex. skapat ett bias för att god anda inte är en krigföringsprincip – något jag arbetat aktivt och reflexivt med under studien. Sammanhållning, eller god anda, mellan chefen/ledaren och de underställda har länge intresserat mig. Att skapa god anda genom att t.ex. vara personlig, är rätt för en officer i en viss kontext, men inte för en annan officer som skapar sammanhållning på sitt eget sätt. Min förståelse av god anda som fenomen och begrepp kommer, utifrån mina erfarenheter, har påverkat hur jag tolkar respondenternas svar och därmed vilka teman jag genererat.
3.5. Forskningsetiska överväganden
I syfte att borga för ett etiskt förhållningssätt till respondenterna har studien förhållit sig till vetenskapsrådets krav på: information till respondenter om studiens övergripande syfte och innehåll; frivillighet att delta; konfidentialitet och hantering av intervjuunderlaget; möjlighet att avbryta intervjun samt återkoppling till intervjuaren efter intervjun (David och Sutton 2016:51, Vetenskapsrådet 2017). Informationsblad om studien samt undertecknade samtyckesformulär finns hos författaren.
Respondenternas ärlighet och studiens transparens kan också ses som en etisk fråga. Respondenterna bedöms inte svara i egenintresse då de inte står i beroendeställning till författaren eller författaren till dem. Författaren är den centrala spelaren i nyttjande av tematisk analys, något som också medför ansvar och krav på reflektion om eget etiskt förhållningssätt till studien. Den djupgående datainsamlingen samt noggrann metodologisk kunskapsinhämtning svarar upp mot att författaren vill förhålla sig så ansvarstagande som möjligt gentemot resultaten.
Sida 29 av 66
4.
Analys och resultat
I kapitlet återfinns resultatet av den tematiska analysen. Inledningsvis redovisas en tematisk karta utvisande helheten av analysresultatet med en kort beskrivning av de tre temana. Därefter belyses mer omfattande varje tema för sig och dess underteman. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultatet genom svar på frågeställningen.
4.1. Tematiserat resultat
Den tematiska kartan återger analysresultatet av studiens frågeställning genom tre genererade teman: individuella och mellanmänskliga faktorer; god andas karaktäristik samt organisatorisk påverkan på god anda. Individuella och mellanmänskliga faktorer omfattar de händelser, känslor och relationer vilka påverkar upplevelsen av en god anda. God andas karaktäristik omfattar varför begreppet är viktigt att förstå såväl doktrinärt som praktiskt, samt dess centrala beståndsdelar. Organisatorisk påverkan omfattar de yttre faktorer vilka påverkar enhetens eller individers upplevelse av den goda andan.
Sida 30 av 66 Det första temat, Individuella och mellanmänskliga faktorer, omfattar fyra underteman. Det första undertemat Erfarenheter har getts en annan bakgrundsfärg än övriga teman och underteman, i syfte att påvisa att det är erfarenheter all förståelse ”utgår” från, emedan god anda förstås ”genom” övriga teman och underteman. Trots denna diskrepans mellan ”utgår från” och ”förstås genom” är erfarenheter något en individ alltid bär med sig oavsett om personen reflekterar kring ett begrepp eller hur den upplever andan i en viss kontext. Erfarenheter är således en individuell faktor och därmed är undertemat placerat inom temat individuella och mellanmänskliga faktorer. Individens upplevelse speglar vad som är viktigt för att ex. en individ skall uppleva en känsla av god anda. Gemensamma upplevelser omfattar gemensamma aktiviteter, händelser och delade åsikter vilka enligt respondenterna är viktiga byggstenar i god anda. Ledarskap innefattar ledarens påverkan på såväl individens som gruppens upplevelse av den goda andan. Temat svarar främst upp mot delfråga två i studien. Det andra temat, God andas karaktäristik förmedlas genom tre underteman: Syfte, Sammanhållning och Doktrinär funktion. Syfte innebär vad god anda är avsett att användas för samt varför det är viktigt. Sammanhållning är vad god anda är en funktion av, vilket kan jämföras med Mannings (1991:452, 455) definition ”Moral är en funktion av sammanhållning och förbandsanda”. Doktrinär funktion omfattar hur god anda kan förstås, i relation till svensk doktrin, närmare bestämt som del av de moraliska faktorerna eller som krigföringsprincip. Temat svarar främst upp mot delfråga ett i studien.
Det tredje temat Organisatoriska faktorer påverkar individers och gruppers upplevelse av andan. Undertemat Militär kontext omfattar att god anda måste förstås olika beroende på i vilken omgivning den existerar. Mål och uppgift innebär hur det som enheten gemensamt strävar mot påverkar upplevelsen av andan. Materiel och arbetsmiljö omfattar yttre fysiska faktorer vilka kan påverka upplevelsen av andan, ex. om man har sämre vapen än motståndaren. Det tredje temat är mindre omfattande utifrån empirins innehåll, men inte desto mindre viktigt för att skapa förståelse om god anda. Temat svarar främst upp mot delfråga två i studien.
Sida 31 av 66
4.2. Tema 1: Individuella och mellanmänskliga faktorer
4.2.1. Förståelsen av god anda utgår från erfarenheter
Respondenterna uttalar sig om hur de ser på begreppet god anda utifrån vilka upplevelser de varit med om i såväl militär som civil kontext, vilket skapar erfarenhet. Ofta relateras god anda till idrottsliga sammanhang, värnpliktssammanhang eller sammanhang som kommer av att ha arbetat med anställda soldater. Flera respondenter exemplifierar god anda från utlandstjänst, men aldrig utifrån rena stridsrelaterade händelser, trots att vissa deltagit i sådana. En reflektion är att då egna erfarenheter från utlandstjänst saknas ersätts dessa med historiska exempel, med tyngdpunkt i första och andra världskriget.
Citat som ”[…] jag är ju färgad av min erfarenhet […]”R11
är återkommande hos respondenterna vilket påvisar att deras förståelse utgår från upplevelser, vilka skapar erfarenhet, som i sin tur styr hur de förstår god anda. Även officerens syn på huruvida god anda är en krigföringsprincip eller inte kan kopplas till graden av erfarenhet vilket redovisas separat i tema två. Eftersom erfarenheter är det som styr uppfattningen om vad god anda är, kommer även erfarenheter att påverka varje individ som agerar inom en enhet. Erfarenheter kommer även påverka ledaren i sitt ledarskap eller hur en individ hanterar organisatorisk påverkan, undertema och tema som beskrivs senare.
4.2.2. Individens upplevelse
För soldaten är det av stor betydelse att känna sig uppskattad och behövd för upplevelsen av att det finns en god anda. Dessa känslor påverkas av personer runt om individen. Att chefen ser och uppmärksammar individen eller att kamraterna visar att soldaten är behövd skapar dessa känslor och individen upplever sig tillhöra ett sammanhang. Respekt som grund för den goda andan är också återkommande i respondenternas svar. Individen behöver få uppmärksamhet visad mot sig och sina åsikter med en atmosfär av att ”alla kunde få komma till tals, allt var högt och fritt”R4
vilket ger en känsla av att vara respekterad.
Känslan av att vara behövd och vara en viktig del i enheten kommer också av att ha en roll. Rollen skall vara tydlig och innebära en viktig kugge i krigsmaskineriet. Utan en roll riskerar soldaten känna sig obetydlig vilket i sig påverkar soldatens vilja att göra sitt bästa. Om soldatens arbetsuppgifter i enheten inte spelar någon roll – varför skall soldaten då strida?
