De svårigheter Karin finner med att använda skönlitteratur i historieundervisningen handlar huvudsakligen om tid.
35
Det är något som bekymrar mig väldigt mycket, hur man ska göra för att barnen inte ska känna att man stressar. Jag skulle vilja ha mer tid med varje barn så att man kan tränga in på djupet i någon fråga.
Hon talar också om svårigheter på grund av att barnen befinner sig på olika nivåer i sitt läsande och försöker, då de ska ha bokprat, tänka på att presentera böcker av olika svårighetsgrad.
Marie tycker att en svårighet med att använda skönlitteratur i historieundervisningen är att få alla elever engagerade, då hon har en del elever med lässvårigheter. Men påpekar att detta är problem som hon ser i alla ämnen. Hon nämner även att hon upplever det svårt att få tiden att räcka till för att förbereda presentationer av böcker som passar allas behov.
Det är att få alla engagerade, men det är det ju oavsett vad man jobbar med. Det gäller att göra en genomtänkt presentation av böckerna… så det kan ju vara en svårighet, att man ska tillgodose alla.
Anna tycker att det kan vara svårt att hinna med att själv läsa en bok innan hon ska använda den som högläsningen för barnen, Vi ett tillfälle hade hon valt fel bok att läsa högt ur just på grund av tidsbrist, och det slutade med att de fick avbryta mitt i.
Jag har stött på att jag har fått tag på böcker som inte alls passar, som inte har stämt. Och så börjar man läsa, ja det här verkar bra, så kanske man inte alltid har tid som lärare att läsa hela boken innan man börjar. För det har ju varit så att man gått bet om det. Vissa har jag ju liksom haft tid att läsa, men där var en bok alltså, den var helt hopplös, det gick bara inte. Nu kommer jag inte ihåg titeln, men vi fick lägga ner det. Den passade helt enkelt inte, inte ens till att läsa högt.
Anna tar även upp begreppet läsa mellan raderna3 som en svårighet att hinna med. Hon
talar också om att hon innan hon blev färdig med sin utbildning, hade en vision av att kunna arbeta på ett helt annat sätt än vad hon idag upplever vara möjligt.
Man får lägga ner mycket tid på att göra de klyddiga frågorna, för det är ju det här att läsa mellan raderna som är jättehett nu. Jag har upplevt det som
36
jobbigt. Jag hade en sådan här vision av allt, att göra mina egna böcker och allting… Men man har sina 45 timmar och när de är slut… Alltså det är sällan man jobbar mindre än 50 timmar i veckan, och ändå är där inte tid nog… Så det är mest när vi har tema som jag lägger ner lite extra, så att de kan få lite utöver det vanliga.
Lotta säger att det finns stora möjligheter med skönlitterär historia men att det är väldigt tidskrävande, och tid är något som det är ont om i dagens skola.
Det finns jättemycket möjligheter i allt att göra men man får inte stressa eleverna men ändå den största uppgiften skolan har är att de uppnår målen i alla ämnena. Det är en svårighet, för att det är svårt det här med att använda skönlitteratur. De fordrar ju väldig planering för jag tycker ju att även jag bör ha läst den här skönlitteraturen.
Lotta tycker inte heller att man endast kan basera undervisningen på skönlitteratur. Att läraren berättar och eleverna får lära sig att lyssna, det tycker hon är viktigt. Berättandet i undervisningen har kommit tillbaka, efter att länge nästan ha ansetts vara en synd. Barnen är väldigt positiva och det är mycket berikande. Lotta tycker att berättandet är ganska likt läsandet av skönlitteratur.
Anja tycker att det mest finns fördelar med att använda skönlitteraturen som kunskapskälla i sin historieundervisning.
Egentligen finns det inga svårigheter alls, det finns bara fördelar. Det kan vara så att författarna till böckerna inte lägger så stor vikt vid att vara helt faktamässigt korrekta, men det är ju inte så man ska läsa skönlitterära böcker, och vi vet ju inte all fakta ur historien heller. Så man får ju växla där, man får ju ha en del fakta att läsa om och så för att klä på den faktan kläder, så får man läsa skönlitteratur.
Jonas tycker att det krävs för mycket arbete runt omkring arbetet med skönlitteratur. Att det helt enkelt saknas tid. Eftersom han anser att om man ska läsa en skönlitterär bok måste det följas upp med diskussioner och annat. Dessutom tycker Jonas att det blir för svårt att genomföra på grund av att han undervisar åldersintegrerade klasser.
37
Mindre bra med användandet av skönlitteratur är att det krävs mycket planering och tid. Man måste ju själv känna till innehållet hos de böcker som ska läsas, så att det är lämpligt.
När vi frågar Karolin om svårigheterna med att använda skönlitteratur i historieundervisningen talar hon först om sin skolas arbetssätt där de arbetar i ”team”. Hon tycker att det ger väldigt mycket avlastning. Samtidigt poängterar hon vikten av samarbete för att det ska kunna fungera på bästa sätt. I annat fall skulle det bli väldigt tidskrävande. Men de främsta svårigheterna Karolin ser handlar om att barnen ligger på olika nivåer i sitt läsande samt att kunna anpassa undervisningen till elever med läs- och skrivsvårigheter.
Det kan vara svårt om man är på olika läsnivåer, och att man måste tänka på dem som har dyslexi, och att man har de möjligheterna så att man kan beställa hem det materialet på skiva istället så att man inte stänger ute dem från det. Och att det tar lite mer tid att välja en bok, för det är ganska så viktigt att man har en bok som engagerar, så att det inte blir tvärtom, att varje gång man tar fram den och ska jobba med den så blir det pest och pina. Att läsa igenom en bok innan är inte så tidskrävande, men jag tycker att det är svårare att… ja, men det kan ju vara så att när man har läst den så märker man att den inte passar så får man välja en annan bok, så lite mer tid tar det ju… Men det positiva överväger helt klart!
5.5.1 Analys av tema 4: Svårigheter med användningen av skönlitteratur i
historieundervisningen
Samtliga lärare utom Anja och Karolin upplever tiden som det största problemet med skönlitteratur i undervisningen. Eftersom Karolin arbetar i arbetslag i så stor utsträckning är tiden inget hinder för att kunna arbeta med skönlitteratur. Hon betonar vikten av samarbete och säger att det utan hjälp av kollegorna hade varit svårt att hinna. I de flesta fallen menar lärarna att om de ska använda skönlitteratur i undervisningen måste de först ha läst litteraturen själva innan. Anna tyckte att det kunde vara jobbigt att följa upp läsningen med frågor eftersom frågorna då skulle vara ställda så att eleverna blir tvingade att läsa mellan raderna för att svara på dem. Anna berättar att innan hon blev färdig lärare hade en vision av att hinna med så mycket mer i skolan än vad hon gör. Karin, Marie och Jonas talar om elevernas olika nivåer i läsande och dyslexi som
38
en svårighet för att kunna använda skönlitteratur i historieundervisningen. Marie och Karolin försöker lösa detta genom att beställa hem boken på cd. Anja och Karolin var de som såg minst svårigheter med att använda skönlitteratur i historieundervisningen. Anja var den enda av lärarna som tog upp källkritik som ett problem. Den enda svårigheten hon tog upp med att arbeta med skönlitteratur i historieundervisningen var att skönlitteraturen inte är faktamässig korrekt. Detta stämmer väl överens med vad Eva Queckfeldt (i Johannesson & Åkesson, 2006) anser om källkritik vid läsandet av historiska romaner. Sammantaget var ändå alla lärarna klart övervägande positiva till användandet av skönlitteratur i historieundervisningen.