Tema 3: Tal i kulturella skillnader

Informanterna talade om synen på abort, reproduktion och familjeplaneringspolitiken i termer

av kulturella skillnader, till stor del då jag tog upp den amerikanska abortdebatten och

pro-life. Till exempel att den amerikanska abortdebatten ser annorlunda ut för att amerikaner är

mer öppensinnade, XiaoLi svarar på frågan om debatten ser olika ut: ”It should be, I’ve never

been to U.S I don’t know, uhm I think it should be as I said, Chinese people are more inside,

more hidden well states people are more like [gestikulerar stort], so yeah I suppose.” En del

av de uttalanden som inbegriper kultur som en faktor har informanterna uttryckt utan direkt

koppling till mina frågor om USA. XiaoLi säger att hon inte vet, men att det kan finnas en

skillnad mellan kineser och västerlänningar angående tron på att det är dåligt för kvinnor att

göra abort. En anledning till det är att det kan vara skadligt och försvåra en framtida

graviditet. Hon säger att hon inte vet om det verkligen är så men att hon väljer att tro det,

något som indirekt kan tolkas som att västerlänningar inte tror att det är skadligt vilket kan

vara bidragande till en eventuell skillnad i synen på abort.

Jag frågar om, och i så fall hur, den abortdiskussion som pågår i USA skiljer sig från den i

Kina. Hans svarar att människor i Kina inte ifrågasätter abort och att det beror på att de följer

auktoriteter:

And in China they respect authority, most of the time, most most most of the time and they follow authority, they love authority. And the Chinese philosophy with Confucius, all the great I don’t know, stuff, is based on authority, is based on authority. It ingrate you in a very small age, even when you go to kindergarten, parents and teachers keep telling you how important the parents are because they’re older and they know more and how to respect old people and this has to do with authority. It all’s got to do with authority, and people don’t question the facts and abortion and it’s ridiculous.

Jag tolkar Hans uttalande som att de auktoritära i Kina skulle förespråka abort. I den text om

familjeplaneringspolitiken som tidigare presenterats finner jag i och för sig inget tal om att

abort bör förbjudas. Det står att det bör vara lagligt för kvinnor att göra abort men att det i

största möjliga mån bör undvikas med preventivmedel och sexualundervisning. Mellan åren

1910-1950 var abort förbjudet i Kina, det räcker alltså att inte gå jättelångt tillbaka i Kinas

historia för att se att styret ansåg abort vara något som inte skulle ske (Nie 1999:64).

Alla de informanter som är uppvuxna i Kina har angett kinesisk kultur som bakgrund till att

saker ter sig på ett visst sätt. XiaoLi beskriver kinesisk kultur vara mer inåt (inside), att det är

vanligt att en inte uttrycker känslor och åsikter verbalt. Detta i motsats till amerikaner som

skulle vara mer frispråkiga. Jag pratar med Jiang om äktenskap, hon säger att hon gärna vill

gifta sig, att det är viktigt och att hon i och med sin ålder känner stor press från sina föräldrar

och hela samhället: ”Yeah. That’s Chinese traditional culture I think. And that’s very, uhm,

for most foreign girls they may not, they’re free and they marry the one they want marry, so I

think that’s a little different.” Detta menar hon beror på kultur. Även när jag frågar om hon

vill ha barn svarar hon ja och säger att det beror på den kinesiska traditionella kulturen. Jag

får aldrig någon mer ingående beskrivning av den kulturen, det kommer mer som ett självklart

svar. Trots att hon verkar ha möjlighet att själv välja när och med vem hon vill gifta sig med

samt om hon vill ha barn pekar hon ut detta som en skillnad kontra utländska tjejer. Här görs

en kulturell skillnad som motsäger den bild jag upplever av hennes utsaga. Men kanske är det

så att förändringar sker på den punkten, att den dubbeltydighet jag uppfattar hos henne har att

göra med att tidigare generationer, så som att hennes föräldrar har en annan uppfattning.

Liao säger att folk skäms över att prata om sex i Kina, när jag frågar om hon har några tankar

kring varför sex är förknippat med skam börjar hon resonera kring gamla kinesiska

traditioner: ”In that time, in ancient time, in Ming dynasty we think this kind of physical

reaction is quite shameful. We should hide this kind of eagerness it’s quite shame, respect the

natural…to kill your natural eagerness is from that time.” Hon tar också upp konfucianismen

på liknande sätt som Eklund gör i sin avhandling. Till exempel att Ying och Yang beskrivit

kvinnor och män som olika och att kvinnan ska följa mannen (Eklund 2011:32). Ett annat

exempel är när XiaoLi berättar om ett gammalt ordspråk: en dotter som gifter sig är som spillt

vatten, borta. Hon pratar då om hur kvinnan förr när hon gifte sig tillhörde mannens familj.

Denna tradition pratar Eklund också om i relation till son preference med begreppet

patrialocality (2011:36). Företeelsen beskrivs vara en socialt institutionaliserad praktik som

kan vara orsak till att söner föredras framför döttrar. Dock påpekar XiaoLi och Jiang att detta

inte längre är gällande i dagens Kina, kanske är det till och med vanligare att ett par har mer

eller närmre kontakt med kvinnans familj. Detta skiftande resonemang förekommer hos dessa

tre informanter. Många svar börjar med en historiskt förankrad förklaring för att avslutas med

nowadays är det på ett annat sätt. Liao pratar om en annan historisk förklaring till son

preference som skulle kunna beskrivas med det begrepp Eklund talar om, patrilineality:

And some time the traditional culture, the family, the parents always love sons, because they think the sons can, can make this, their family lasting forever. They think. My family name is Lee because my father his family name is Lee so I follow this but when I get married, my child, he will not have this family name as me. They always love, sons. That is why a reason there is a lot of abortions in China.

Här antyds att en orsak till son preference är patrilineality, eller patriarkal familjelinje. Enligt

Eklund är denna praktik mest tydlig på det sätt Liao beskriver, att mannens efternamn ska

leva vidare och på så sätt fortsätta familjens existens i framtiden (2011:36). Hon pratar i nutid

att det förhåller sig på nyss nämnda sätt, att det görs mycket aborter i Kina av den här

anledningen. Hon fortsätter dock sitt svar att det förändras väldigt mycket nu och att det

främst är på landsbygden detta gör sig gällande. Även hos Liao påvisas en ambivalent

hållning till om traditioner är aktuella i dagens Kina eller ej.

Det faktum att jag inte kommer från Kina tror jag bidrar till att informanterna talar så mycket i

sina svar om att olika synsätt beror på kinesisk kultur. Hade jag varit från Kina tror jag svaren

hade sett mycket annorlunda ut, då räcker inte ”kultur” som svar, de hade med stor

sannolikhet förklarat mer djupgående vad kulturen innebär i sådana fall. Detta syns tydligt hos

Liao som nästan hela tiden genom intervjun talar om Kina som vi, situationen att hon och jag

kommer från olika ställen tydliggörs genom detta ”vi”. Hon skriver samtidigt in sig i myten

Kina och jag har svårt att avgöra vad som är hennes tankar och ord och vad som är mytens.

När jag frågar om hon vill ha barn svarar hon att det är självklart och om en väljer att inte

skaffa barn innebär det att en inte respekterar sina föräldrar. Jag frågar om det har stor

påverkan på hennes vilja att skaffa barn: ”No, it’s natural! It’s not a big or small decision, it’s

quite natural. Most Chinese want children I guess. Yes, it’s our tradition.” I Liaos syn på

familjebildning har det att skaffa barn en hegemonisk roll vilket hon också antyder är gällande

i hela Kina. Likadant med äktenskap, hon säger att personer som inte gifter sig anses av

samhället som konstiga. Hon säger till och med att det är skamfullt att förbli ogift.

Ett exempel på det postkoloniala förtryck som riktats mot Kina pratar Liao om på följande

sätt:

Because we have this kind of, because the situation in these two countries are different. We have larger population, we have this family plan but America don’t have. We have our consideration of big population. In China we don’t quite talk about human rights, we have our way of living

even though America always talk about human rights and that China are not quite…but that’s a way of living of our Chinese so I think maybe sometimes America should learn how to respect us or not force us to respect their rules. It’s our way of living, it’s our choice. What you say abortion is bad Chinese people should forbidden that, we have a different thinking. Yeah.

I min undersökning har jag undrat vad som går att höra från Kinas håll angående

abortdebatten i USA. Av mina informanter riktas ingen sådan kritik. Hans säger dock att

amerikanska politiker är idioter men håller ändå med om de argument pro-life använder. De

andra informanterna uttrycker ett liknande synsätt som Liao i citatet ovan. Hon säger att USA

och Kina har olika sätt att leva och organisera sina liv utan att lägga någon större värdering i

det. I stället framvävs vikten att respektera varandras val, något tre av mina informanter inte

upplever görs från USA:s håll.