Reglerad reproduktion
En studie över abortdiskursen i Kina och abortmotståndet i USA
Författare: Kärstin Väster
Kandidatprogrammet Kultur
Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Uppsatskurs, kandidatuppsats, VT 2013
Handledare: Elisabet Apelmo
PROGRAM: Kandidatprogrammet Kultur
INSTITUTION: Institutionen för kulturvetenskaper, GU ADRESS: Box 200, 405 30 Göteborg
TELEFON: 031-786 0000
HANDLEDARE: Elisabet Apelmo
TITEL: Reglerad reproduktion. En studie över abortdiskursen i Kina och abortmotståndet i USA.
FÖRFATTARE: Kärstin Väster
ADRESS: Södra vägen 77 412 54 Göteborg E-POSTADRESS: karstin.vaster@hotmail.com TYP AV UPPSATS: Kandidatuppsats, 15hp VENTILERINGSTERMIN: Vt 2013
Abstract:
This thesis is on the subject of different views on abortion. With a qualitative analysis of the family planning policy in China and interviews with four persons living in China I try to answer what abortion can mean in this context. I use the results from an earlier study of the antiabortion lobby pro-life and the last republican candidate Mitt Romney to compare how abortion is being constructed in different ways.
Reproduction is in both USA and China, among other countries, a subject for
regulation. Following thesis wish to explore how that is done and what consequences it brings. I found that pro-life have centered the discussion on abortion round the fetus and the signification of life which three out of my interviewees share. Lastly I found the family planning policy being a part of how gender, sexuality and age is constructed in a heteronormative way in China.
Keywords: China, abortion, reproduction, pro-life, family planning
Innehållsförteckning
1 Inlednin
1 Inledning:...4
1.1 Bakgrund...4
1.2 Syfte och frågeställningar...5
1.3 Teori och Metod...6
1.3.1 Postkolonial teori...6
1.3.2 Diskursteori...7
1.3.3 Diskurspsykologi...9
1.4 Källor och material...10
1.4.1 Intervjuer...11
1.4.2 Textmaterial: Family Planning in China...11
1.4.3 Pro-life...12
1.4.4 Mitt Romneys ”values”...13
1.5 Källkritik...13
1.6 Urval och avgränsningar...13
1.7 Tidigare forskning...14
1.8 Uppsatsens disposition...17
1.9 Forskarreflexivitet och -etik...17
2. Analys...19
2.1 Family Planning in China...19
2.2 Jämförelse av Mitt Romney/Pro-life och Family Planning in China...23
2.3 Intervjuanalyser...25
2.3.1 Tema 1: Betydelse av liv...27
2.3.2 Tema 2: Förståelse av abort i könade termer...29
2.3.3 Tema 3: Tal i kulturella skillnader...31
2.3.4 Tema 4: Abort i relation till stat och familjeplaneringspolitiken...34
3. Avslutande och sammanfattande diskussion...37
Käll- och litteraturförteckning:...39
Bilaga 1:...40
Bilaga 2...42
1 Inledning:
1.1 Bakgrund
Mitt val att studera synen på abort i Kina grundar sig i ett intresse av genusvetenskap och en vilja att bredda min uppfattning av reglering av reproduktion och abort som ett maktmedel. I en tidigare uppsats har jag undersökt antiabort-motståndet i USA och kopplat detta till den maktobalans jag upplever finnas mellan, i detta fall, kvinnor och män (Väster 2012). Jag vill ta analysen vidare i en annan kontext, vad får då abort för innebörd? Vid litteratursök inför denna studie har jag inte hittat något skrivet om abort i Kina som inte till stor del behandlar den så kallade ”ettbarnspolitiken”. En översättning till svenska av den kinesiska benämningen lyder egentligen familjeplaneringspolitik vilket jag också kommer att benämna den som.
Politiken tillkom i Kina 1979 för att sakta ner den lavinartade befolkningsökning som pågick.
Målet var att inte överskrida 1,2 miljarder före år 2000, ett mål som inte uppfylldes men demografiskt syns ändå en stor skillnad. Politiken har medfört en rad genusbaserade konsekvenser för Kinas samhälle, en sådan är snedfördelningen av antal pojkar och flickor som föds. Då familjer i många fall endast har möjlighet att skaffa ett barn har ibland pojkar föredragits på grund av deras potentiellt större möjlighet att vid vuxen ålder försörja familjen.
Detta har bland annat kallats för son preference och bidragit till statens ”Care for Girls Campaign” (Eklund 2011). Könsselektiva aborter har varit en väg att gå för att försäkra sig om en manlig avkomma vilket lett till den kinesiska statens officiella policy att
könsbestämning vid ultraljud är förbjudet. Hård kritik har från framför allt USA riktats mot
Kinas tvång till sterilisering och abort för att fullfölja målet med en långsammare växande
befolkning. Att Kina bryter mot de mänskliga rättigheterna har varit tätt haglande kritik, ett av
de svar jag fick när jag eftersökte informanter till min studie var ”not the human right issue
again…”. Jag undrar hur abortdiskursen ser ut i Kina, för mig är abort en högst politisk
feministisk angelägenhet, hur ser betydelsen ut här?
Min studie som utförts i Chengdu, Kinas femte största stad, har som ambition att genom en kvalitativ undersökning resonera kring olika människors syn på abort i relation till Kinas familjeplaneringspolitik. Ett avsnitt kommer innehålla en jämförelse med en amerikansk abortdiskurs, jag kommer där utgå ifrån en diskursanalys jag gjort av antiabortrörelsen pro- life. Viljan att göra en ny diskursanalys, nu gällande synen på abort i Kina och den
familjeplaneringspolitik som sedan 1979 bedrivs, samt att relatera till USA väcktes när jag på republikanernas senaste presidentkandidat Mitt Romneys hemsida läste följande:
Because the good heart of America knows no boundaries, a commitment to protecting life should not stop at the water’s edge. Taking innocent life is always wrong and always tragic, wherever it happens. The compassionate instincts of this country should not be silent in the face of injustices like China’s One-Child policy. No one will ever hear a President Romney or his vice president tell the Chinese government that "I fully understand" and won’t “second guess”
compulsory sterilization and forced abortion. (Se bilaga 1)
Jag har genom min förra diskursanalys fått en ganska god förståelse över vad USA:s goda hjärta står för i abortdebatten: att ett liv startar vid befruktning och därav fostrets höga status som människa. Jag fann att det i väldigt hög grad talades om foster på pro-lifes och Mitt Romneys hemsidor, men nästan inte alls om kvinnor. Detta bidrog till slutsatsen att foster till och med har högre status än vuxna kvinnor, abort är mord. Men vad innebär abort i relation till Kinas goda hjärta att sakta ner en eventuellt ohållbar befolkningsökning och vilka uttalanden om USA:s syn och hanterande av abort går att höra därifrån?
För mig är inte abort ur ett makroperspektiv ett moraliskt problem, det blir det eventuellt först för kvinnor när de måste ta ett beslut om att antingen göra abort eller fullfölja sin graviditet.
Därav min vilja att undersöka hur det från olika håll görs just till ett moraliskt problem för att rättfärdiga en lagstiftning som styr kvinnors reproduktiva val. Vad finns det för olika sätt att göra detta, vad finns det för motstånd och vad är det som inte ges plats i diskursen om abort i Kina respektive USA är alla frågor jag ska resonera kring i denna uppsats.
1.2 Syfte och frågeställningar
Jag undrar vad fyra personer i staden Chengdu har att säga om abort och var som är centralt i dessa personers resonemang. Ses abort för dessa människor som något politiskt, feministiskt, fysiskt, psykiskt, ekonomiskt eller något helt annat, och därför ett viktigt ämne att diskutera?
Jag vill också undersöka vilken betydelse Kinas familjeplaneringspolitik har i deras tal om
abort. I både Kina och USA är reglering av reproduktion av statens intresse om än på olika sätt. Uppsatsens syfte är att undersöka hur den regleringen görs i Kina och till viss del i USA och hur det visar sig i informanternas tal om abort. För att undersöka detta ställer jag frågorna:
Hur ser mina informanter på abort?
Påverkas synen på abort hos mina informanter av familjeplaneringspolitiken och i så fall hur?
Vilka subjektspositioner görs möjliga i den kinesiska statens tal om familjeplaneringspolitiken?
Vilka likheter och skillnader finns mellan abortdiskursen i Kina och abortmotståndet i USA?
1.3 Teori och Metod
1.3.1 Postkolonial teori
Då studien behandlar synen på abort med en feministisk ansats, i ett land där jag inte är uppvuxen kan detta leda till att jag hamnar i ett berättande med främmandegörande
utifrånperspektiv. Den postkoloniala teoretikern och feministen Chandra Mohanty beskriver i Feminism utan gränser. Avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet (2007), att många
västerländska feministiska teoretiker gjort just detta. Effekten av en sådan forskning kan i värsta fall bli än mer stigmatiserande. Hon riktar bland annat kritik mot det faktum att mycket feminism talar om ett universellt förtryck. I min studie skulle det kunna yttra sig genom en beskrivning av abort som metod för mäns vilja att fortsätta kvinnors sociala underordning och att det görs på samma sätt över allt. Hon uppmanar istället feministiska tänkare att beskriva det lokala motstånd som sker (till exempel mot mäns överordning) och att det går att prata om en gemensam kamp, även om den såklart inte ser likadan ut överallt (Mohanty 2007:18).
Vidare beskriver hon sin feministiska vision där obligatorisk heterosexualitet är ett minne blott och en bestämmer själv om en vill ha barn eller inte (Mohanty 2007:19). Detta är en vision som stämmer väl överens med min förhoppning av ett framtida samhälle.
Mohanty kritiserar viss västerländsk feminism för att vara väst- och eurocentrerad och att det
saknas medvetenhet kring att det finns olika kvinnoförtryck. Samtidigt riktas också kritik mot
feminism som uppmärksammar olikheter för att vara främmandegörande och upprätthållande
av den Andre. Hur ska en egentligen kunna bedriva feministisk forskning? Jag utläser tre övergripande och viktiga aspekter:
Klumpa inte ihop alla som inte tillhör väst till en enhet. Istället ska lokala variationer uppmärksammas och kontexter beskrivas.
Reducera inte subjektspositioner. Till exempel är det av vikt att undvika resonemang som beskriver kvinnor som passiva offer för orättvisa strukturer. Det är viktigt att också påvisa agentskap och lyfta fram hur motstånd sker, bland annat genom vardagliga praktiker.
Föra forskningen framåt med en intersektionell ansats (Mohanty 2007:39) Intersektionalitet är ett begrepp som sedan 1990-talet omdiskuterats brett i feministiska kretsar. Genusforskaren Nina Lykke beskriver i Genusforskning – en guide till feministisk teori, metodologi och skrift (2009) hur begreppet myntades av den feministiska tänkaren Kimberlé Crenshaw och har varit en viktig del av postkolonial teoribildning (2009:106).
Begreppet handlar om det samspel som sker mellan olika faktorer och att belysa hur det görs.
Analyskategorier som kön, etnicitet, sexualitet, ålder, nationalitet och klass kan inte ses som avskilda från varandra. I olika maktordningar samverkar flera av dessa, intersektionalitet syftar således på att analysera hur detta görs (2009:108). Lykke betonar också hur
intersektionella analyser kunnat bidra till en nedmontering av kulturessentialismen. Genom att studera görandet av kön, etnicitet, klass, sexualitet, ålder, nationalitet med mera
uppmärksammas processer som bidrar till maktskillnader (Lykke 2009:108).
Ovanstående beskrivning av postkolonial teori är givetvis en extrem förkortning av Mohantys ingående genomgång av vad feministisk forskning och aktivism bör ta i beaktning. Jag har listat de tre punkterna för att tydliggöra vad jag ämnar ta med som verktyg i min analys vilket förhoppningsvis kommer bidra till en nyansrik och givande sådan.
1.3.2 Diskursteori
Viljan att undersöka olika sätt att se på abort motiverar valet av diskursanalys som metod men också som teori. Språket som en grund för vår uppfattning av världen är en central aspekt i alla diskursanalysens förgreningar. Jag kommer använda mig av en sammanfattning av diskursteori samt diskurspsykologi skriven av Marianne Winther Jørgensen, doktor i
humaniora och Louise Phillips, doktor i socialpsykologi (2000). Men för att börja ännu mer
från början gör jag en kort genomgång av dessa teorier och metoders grundbult, nämligen socialkonstruktionismen. Som namnet tyder på är idén att alla våra ansatser och ambitioner att beskriva någonting är sociala konstruktioner. Vi kan inte beskriva någon sanning utan att färga den med de kategoriseringar som finns tillgängliga inom språket. Vi kan heller aldrig helt lösgöra oss från en historisk och kulturell bakgrund (Winther Jørgensen, Phillips
2000:11). En sista kommentar av socialkonstruktionismen är dess antiessetialistiska hållning, som definitivt är en väsentlig aspekt i en genusvetenskaplig analys. Den innebär tron på att människor och alla sociala ordningar inte består av en oföränderlig och absolut essens. Till exempel är inte en kvinna kvinna på grund av någon inneboende kvinnoessens, istället blir hon kvinna genom sociala konstruktioner, kategoriseringar och språkstrukturer. Ovanstående skulle jag beskriva som utgångspunkt i en diskursanalytisk tradition. Jag kommer använda mig av de politiska teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffes poststrukturalistiska diskursteori för att undersöka den diskursiva kamp som finns mellan olika sidors betydelser av abort. Detta kan enligt Winter Jørgensen och Phillips beskrivas såhär: ”Olika diskurser- som var för sig representerar ett bestämt sätt att tala om och uppfatta den sociala världen – kämpar hela tiden mot varandra för att uppnå hegemoni, alltså för att låsa fast språkets betydelser på sitt eget sätt.” (2000:13), vilket är just det jag ska undersöka. Laclau och Moffe använder sig av en rad begrepp för att förklara och resonera kring diskurser och hur de skapas, upprätthålls och omskapas. Nodalpunkter är det tecken som står i centrum och som är
avgörande för hur de andra tecknen uppfattas och får för betydelse (Winther Jørgensen, Phillips 2000:33). Moment är tecken vars betydelse för tillfället är stabil medan element inte är det. En diskurs kämpar för att omvandla element till moment med deras betydelse av tecknet (Winther Jørgensen, Phillips 2000:34). Myter är ett begrepp som syftar på en enhet, till exempel Kina och att alla i Kina då förväntas ha något gemensamt just för att de kommer från Kina (Winther Jørgensen, Phillips 2000:47). Hegemoni är ett begrepp myntat av Antonio Gramsci och är mycket användbart i en diskursanalys (Winther Jørgensen, Phillips 2000:39).
Det innebär det rådande och för tillfället stabila tillståndet i en diskurs, i diskursen om Kinas befolkningsantal råder hegemoni så till vida att befolkningen är för stor. Det ses som ett faktum och ifrågasätts inte.
Förändring av samhället och subjektspositioner sker ständigt genom handlingar som strider mot det som för tillfället ses som ”sanning”, det hegemoniska. Grundprincipen är ju i diskursteorin att allting är kontingent, det vill säga inte stabilt och kan därmed vara
annorlunda. Men vissa diskurser är så etablerade och har varit under en lång tid att det är svårt
se hur det skulle kunna vara annorlunda, dessa benämns som objektiva (Winther Jørgensen, Phillips 2000:43). Diskursanalys blir alltså ett sätt att dekonstruera det förgivettagna och försöka se vad som kan finnas bortom, att öka möjliga samhällen och subjektspositioner.
Genom att associera vissa element med varandra bildas ekvivalenskedjor (Winther Jørgensen, Phillips 2000:50). Dessa ekvivalenskedjor kopplar således samman olika subjektspositioner till en identitet. I en reproduktionsdiskurs i Kina kan en sådan ekvivalenskedja lyda:
heterosexuell – förälder till ett barn – god medborgare. Diskurser styr alltså vilka roller, eller identiteter, som vi människor kan anta för att uppfattas som ”normala” eller ens möjliga. Ett exempel skulle kunna vara att en person som är punkare, kvinna och läkare för en del inte uppfattas som en sammanhängande identitet utan som något märkligt. Det är tre
subjektspositioner som för många är svåra att koppla samman till en sammanhängande identitet. Kön, klass, nationalitet, sexualitet, etnicitet och ålder är alla faktorer som bidrar till om en subjektposition är möjlig eller inte. Flera av de nämnda faktorerna kan i olika diskurser kollidera vilket i vissa situationer kan leda till att subjektet måste välja för att göra sig
förstådd (Winther Jørgensen, Phillips 2000: 63) I exemplet ovan kanske subjektet tvingas tona ner sin sida som punkare på jobbet för att upprätthålla respekt som läkare. När olika
subjektspositioner krockar eller i vissa sammanhang inte fungerar tillsammans som i exemplet ovan kallas detta i diskursteoretiska termer för en antagonism (Winther Jørgensen, Phillips 2000:55). Subjektet tvingas då välja subjektsposition om de inte går att kombinera till en identitet.
1.3.3 Diskurspsykologi
Denna studies huvudmaterial består som sagt av intervjuer vilket ligger till grund för valet att utöver diskursteori ta in diskurspsykologi som metod. Då den förstnämnda inte behandlar den faktiska sociala interaktionen, som vid intervjuer, kommer jag använda diskurspsykologi som analysmetod av intervjuerna då den erbjuder mer konkreta tips vid ett sådant
användningsområde (Winther Jørgensen, Phillips 2000:98). I enighet med diskursteorin anses även här att diskurser är konstituerande. Det finns inte en universell sanning bakom
diskurserna utan diskurserna ”är” världen och därmed finns även möjlighet till förändring.
Men det finns också olikheter dem emellan: ”Diskurspsykologin skiljer sig också från
diskursteorin genom att ta avstånd från en tendens inom poststrukturalismen att analysera
diskurser som abstrakta storheter och inte som situerade sociala praktiker.” (Winther
Jørgensen, Phillips 2000:105). Jag vill genom att använda båda dessa möjliggöra analys på
två olika nivåer, dels det textmaterial som den kinesiska regeringen formulerat samt mitt intervjumaterial. Detta för att kunna analysera en eventuell koppling mellan synen på abort och familjeplaneringspolitiken.
I diskurspsykologins metod av intervju talas det om ”retorisk analys” (Winther Jørgensen, Phillips 2000:115), där fokus ligger på hur människor talar om sig själva i identitetsskapande termer och hur de talar om och förstår världen genom kategorisering. Detta kan sedan förstås i ideologiska konsekvenser, det vill säga genom att förespråka en diskurs, förnekas en annan. I analysen kommer därför fokus ligga både på att ringa in den diskurs som förespråkas samt det som lämnas utanför. Rent praktiskt börjar analysen av intervjuerna, efter att de transkriberats, med en variant av kodning som används inom diskurspsykologin (Winther Jørgensen, Phillips 2000:122). Efter ett antal genomläsningar av materialet ska jag identifiera olika teman som gjort sig synliga och dela in texten i dessa. De olika teman jag hittar kan hjälpa mig att formulera de diskurser jag finner att intervjuerna är en del av. Vidare ska jag leta efter krispunkter vilket kan innebära att intervjun på något sätt förändras. Detta kan yttra sig i att informanten till exempel ändrar åsikt, stakar sig eller att ett avbrott sker. Krispunkter kan tyda på en antagonism mellan två diskurser i informantens åsikt och är därmed värda att
uppmärksamma. Slutligen kommer jag också undersöka vilka pronomen som används genom intervjun, talas det om jag, vi, de, eller man? En uppmärksamhet av detta bidrar till min analys av subjektspositioner, vilka tillskrivs en själv och vilka görs möjliga?
1.4 Källor och material
Jag ville från början utnyttja det faktum att jag skulle vara på plats i Kina under uppsatstiden och ta chansen att prata med människor som vuxit upp med familjeplaneringspolitiken. Därför bestämde jag mig för att materialet i min uppsats skulle bestå av 5-6 djupintervjuer och genom en diskursanlys av dessa kunna presentera andra, eller samma, element som finns i pro-lifes abortdiskurs. Vad kan abort betyda för de människor jag intervjuar? Dock visade det sig svårt att finna informanter villiga att bli intervjuade på detta ämne. Via en hemsida i form av en slags stadsguide; ”gochengdoo.com”, postade jag en annons som eftersökte informanter till en intervju gällande abort och reproduktion. Samma annons postades även på reseforumet
”couchsurfing.com”. Med en gång fick jag svar och dagen därpå hade fem personer lämnat
intresseanmälan, precis så många personers berättelser som jag var intresserad av att använda
som material i min studie. Problem kom först efter en vecka när de fortfarande inte svarat mig
en andra gång. En bekant i Chengdu erbjöd sig att fråga runt bland bekanta för att hjälpa mig med informanter. Dock uttryckte hon att det nog kunde bli svårt att finna men gav ingen förklaring till varför. Anledningar jag kom att tänka på var rädsla att uttrycka regimkritiska åsikter, ointresse av ämnet då abort kanske inte har samma politiskt känsliga historia som i väst, eller kanske att en känner sig obekväm att prata om en sådan personlig sak. Jag har inget svar men ett fortsatt resonemang återkommer senare. Jag fick dock nöja mig med fyra
intervjuer och istället komplettera med ett textmaterial om familjeplaneringspolitiken. En positiv konsekvens av detta är att min analys kan bli mer differentierad då den tar in två nivåer. Dels statens förmedlade bild av familjeplanering samt informanternas egna uppfattningar.
1.4.1 Intervjuer
Då jag lovat mina informanter största möjliga anonymitet använder jag inte deras riktiga namn. Kön, ålder och nationalitet anges i enlighet med den information jag har fått från informanterna. Jag har utfört djupintervjuer där jag utgått från förberedda intervjufrågor (se bilaga 2), med utrymme för följdfrågor och andra tankar som väckts under intervjuns gång.
De fyra intervjuer som utfördes var mellan 30 och 75 minuter långa. Samtliga har sedan transkriberats. Tvekningar, pauser, skratt och avbrytningar har också skrivits ut. Att en av intervjuerna blev så kort beror dels på att det var min första så en ovana och för få förberedda frågor kortade tiden. Men också att det till min förvåning visade sig vara en vit man vilket jag inte visste. Intervjun utfördes i en lägenhet som han och hans fru använde som
undervisningslokal. Det faktum att vi befann oss på hans ”territorium”, att han var man och hade väldigt starka åsikter gjorde mig väldigt osäker och att jag avslutade intervjun efter bara en halvtimma. De andra intervjuerna ägde rum på olika caféer med en helt annan stämning.
1.4.2 Textmaterial: Family Planning in China
Ett tretton sidor långt dokument från Family Planning Commission of P.R China, publicerat
på hemsidan: Permanent mission of the People’s Republic of China to the United Nations
office at Geneva and other international organizations in Switzerland (Internet 1) är en del
jag valt som material för analys. Texten ger en introduktion till Kinas
befolkningsproblematik, det vill säga varför familjeplaneringspolitiken behövs och vad den under årens lopp har fört med sig, följande punkter presenteras:
1. Family planning has effectively checked the trend of over-rapid population growth.
2. Family planning has promoted the change of people’s concepts regarding marriage, birth and family.
3. Family planning has created favorable conditions for the development of China’s economy and the improvement of people’s living standards.
4. Family planning has promoted the improvement of the quality of the Chinese
population in terms of education and health as well as the overall development of the people.
5. Family planning has further liberated the female productive forces and helped improve the status of women.
6. Family planning has accelerated the process of eradicating poverty in rural China.
1.4.3 Pro-life
Pro-life är en organisation som har ett kristet fäste i USA där motståndarrörelsen kallar sig pro-choice. Pro-life säger sig stå på fostrets sida och rätt att leva, de jobbar för ett förbud mot fri abort i USA. Åsikter går isär huruvida undantag ska ges till exempel vid våldtäkt, incest och risk för moderns liv. På deras hemsida vittnas det om att ett liv startar vid befruktning och att sedan 1973 har 55 miljoner bebisar dödats i USA (Internet 3). Här finner en också
journummer för gravida, tips från experter och vittnesmål från kändisar angående deras
ställningstagande som pro-life. Jag fann i en tidigare analys jag gjort av pro-life och
abortdebatten i USA att foster gavs röst till förmån för kvinnor. Ibland bokstavligt talat i
textrutor och låttexter där det var fostret som tilläts tala, men över det hela taget fann jag i stor
utsträckning att män och foster tog stor del av debatten. Vid en argumentationsanalys av tre
kvinnors berättelser över deras abortmotstånd visade det sig att kvinnans ansvarslöshet vid en
oönskad graviditet förekom flest gånger som argument. Även att ett liv startar vid befruktning
och att abort därmed likställs som mord var vanligt förekommande.
1.4.4 Mitt Romneys ”values”
Texten fanns innan valet 2012 att läsa på www.mittromney.com, den ligger tyvärr inte kvar men går att läsa i sin helhet i bilaga 1. Den behandlar Romneys värderingar angående abort, stamcellsforskning och äktenskap. Inledningen lyder att Mitt Romney är pro-life och att abort är ett problem som måste göras något åt. Det står att abort inte kan förenas med USA:s goda hjärta och att Roe vs Wade, det domslut som sedan 1973 tillåter abort i alla USA:s delstater, bör rivas upp. Vad gäller äktenskap uttrycks vikten av att behålla en traditionell lagstiftning.
Det är väsentligt för samhället att äktenskap sker mellan en man och en kvinna, en fråga Mitt Romney ämnar driva vid en eventuell presidentpost.
1.5 Källkritik
Dessvärre har informanter inte kunnat väljas ut helt ultimat på grund av tidsbegränsning, språk, samt svårighet att få folk att ställa upp över huvudtaget. Det hade varit intressant att intervjua människor från olika generationer med tanke på hur snabba förändringar på vissa områden i Kina har skett, syns det även i abortdiskursen? En viktig punkt att understryka är att de personer jag pratat med är av medelklass, en är från Sydafrika och tre är från olika städer i Kina. Det vill säga det är ett väldigt begränsat urval, jag kan varken säga någonting om olika syner på abort på landsbygden, i olika provinser eller i olika klasser.
Texten om familjeplanering är skrivet 1994 och har alltså några år på nacken. Det är en statlig text och visar alltså upp deras ambitioner inom familjeplaneringspolitiken och självklart framhävs det mest positiva. Genom en analys av den kan jag inte säga någonting om hur väl den stämmer med verkligheten, dock ger den mig möjlighet att resonera kring statens syn på reproduktion. Hur deras vision av familjebildning ser ut kan hjälpa mig i en analys av vilka subjektspositioner som görs möjliga samt i kopplingen mellan familjeplaneringspolitiken och mina informanters syn på abort.
1.6 Urval och avgränsningar
För att uppmärksamma det naturaliserade i diskursen hade jag också velat göra en djupare
undersökning och analys av specifikt mäns reproduktion, vad sägs och regleras av den? Jag
kommer beröra frågan men en djupare analys har inte varit möjlig. Detta till förmån för min inriktning på statens reglering av reproduktion i relation till abort.
1.7 Tidigare forskning
Abort är en kroppspolitisk angelägenhet som alltid varit omdiskuterat av olika grupper som vill påverka hur regleringar av gravida kvinnor ska se ut (se till exempel Maud Eduards 2007). Olika aspekter av etisk karaktär har lyfts fram, såsom när ett liv börjar, fostrets värde kontra kvinnans, köns-selektivism med mera. I relation till familjeplaneringspolitiken och abort har i Kina en preferens för söner gjort sig gällande. Sociologen Lisa Eklund har genom en empirisk studie undersökt olika faktorer som ligger bakom son preference och varför fler pojkar än flickor föds (2011). Hon klargör också att det inte uteslutande är genom abortering av flickfoster som snedfördelningen av pojkar och flickor sker, utan också redan innan befruktningen. Då finns möjligheten att med insemination välja vilket kön fostret kommer utveckla. Författaren upplever att en alltför polariserad ställning i frågan har bedrivits, till exempel med uttryck som ”the war on babygirls” (Eklund 2011:15)
1. Hon tar upp en rad olika faktorer som bidrar till önskandet av pojkar och trycker extra på vikten att studera det ur både ett mikro- och makroperspektiv för att på så sätt medvetandegöra en rad olika intersektioner som bidrar till son preference. Som historiskt förankrad förklaring redogör hon för
konfucianismen som en möjlig bidragande faktor. Konfusus beskrev man och kvinna som motsatser där den första var ledande och den sista följande. Kvinnan förväntades genom att fullfölja sitt äktenskapliga kontrakt ge sin man en son som skulle kunna föra familjens släkte vidare (Eklund 2011:34). Vidare beskriver hon patrilocality som en social tradition vilken kan fungera bidragande till son preference (Eklund 2011:38). Begreppet innebär att nygifta par bor med eller nära mannens föräldrar vilket betyder att kvinnan inte längre är lika närvarande i sin familj. En dotter ”förloras” alltså på så sätt när hon gifter sig och bidrar då inte längre till familjens försörjning. Vidare beskriver hon patrilineality, eller patriarkal familjelinje som en översättning skulle kunna lyda (Eklund 2011:36). Med detta menas att det är mannen som för släktet vidare vilket säkerställs genom den praktik som sker när ett par gifter sig. Då är det sonens efternamn som tas i bruk och genom namnet lever familjen vidare (Ekund 2011:36).
Med bara en dotter i familjen dör alltså familjenamnet ut vilket kan vara en orsak till att
1 Ett annat exempel på liknande uttryck är Slaughter of the Innocent: Coercive Birth Control in China av John S Aird (1990). Ordvalet slakt är ett tecken på den polariserade diskurs Eklund talar om.
pojkar föredras. Men Eklund påminner också att enbart sådana förklaringar blir statiska och underminerar människors agens, även vardagliga praktiker spelar in.
Jing-Bao Nie, professor i medicin, utförde under slutet av 90-talet ett försök att kartlägga kinesers syn på abort ur ett etiskt perspektiv (1999). Även hans avhandling kom att behandla ettbarnspolitiken i stor utstäckning och fann att en väldigt stor del av befolkningen stödjer den familjeplaneringspolitik som bedrivs av Chinese Communist Party. Hela tiden tvingas
författaren också, i relation till detta, resonera kring möjligheten att rädsla för regimkritik och påverkan av statlig propaganda också kan ha en stor del i de undersökningsresultat som tagits fram. Som titeln på avhandlingen avslöjar, Voices behind the silence: Chinese moral views and experiences on abortion, vill Nie ge nyans till den från västerländskt håll svartvita
diskursen och låta kvinnors egna berättelser få berättas. Han beskriver ämnet i fråga:”People’s attitudes toward abortion, like a tip of the huge iceberg, reflect different worldviews
concerning such broad issues as motherhood, sexuality, and morality.” (Nie 1999:39) och jag håller med. Jag tror att det ligger andra livsavgörande åsikter och ordningar bakom den hätska debatten och viljan att kontrollera kvinnors kroppar. Jag tror att abortdiskursen kan säga något om den könsmaktsordning
2som råder men så långt går inte Nie. Han har istället fokus på att för första gången genomföra en omfattande kartläggning över de åsikter, erfarenheter och attityder som finns runt om i Kina. Resultatet ska senare kunna användas som en
fingervisning om olika attityder gällande abort i Kina istället för de förgivettagna ”fakta” som ofta hörs i debatter om Kinas familjeplaneringspolitik idag.
I studien framkommer att det finns moraliska diskussioner om abort i Kina, på så sätt att familjeplaneringspolitiken är moralisk försvarbar då den har samhällets goda utveckling för ögonen. Abort som en del av den politiken gynnar alltså det kollektiva snarare än det
individuella. (Nie 1999:92). En annan moralisk aspekt som också gör sig gällande är av vilken anledning kvinnor gör abort, men inte att själva aborten i sig skulle vara moraliskt felaktig.
Bland annat nämns att det sätts stor social press på ogifta kvinnor att göra abort (Nie 1999:105), detta är något som är ständigt återkommande i Nies undersökning. Visar det sig vid en ultra-ljudsundersökning att fostret på något sätt är abnormalt, så som en genetisk sjukdom eller missbildning verkar det råda konsensus kring att det fostret ska aborteras, för
2 Könsmaktordning är ett begrepp myntat av Yvonne Hirdman (2003), genusteoretiker och professor i kvinno- och genushistoria. Könsmaktordning syftar på den sociala underordning kvinnor har. Hon menar att två principer fungerar upprätthållande till detta; isärhållandets princip vilket innebär att kvinna och man definieras som totalt olika samt mannen som norm och överst i hierarkin (Hirdman 2003).
befolkningens goda utvecklings skull (Nie 1999:171). Det finns alltså starka normer som medverkar till hur det talas kring abort, både heteronormativa sådana och kroppsliga.
Vid en första anblick verkar abort till fullo vara accepterat i Kina och argument som att kvinnor själva ska kunna bestämma om de ska fullfölja en graviditet eller ej hörs. Å andra sidan visar en enkätundersökning som Nie genomfört att endast 35 % svarade ja till påståendet: ”A woman should be able to have an abortion for whatever reason” (Nie
1999:168). Här tänker jag, vilket författaren också verkar göra, att det tyder på att det inte är på grundval av kvinnors rätt till ett eget val och sina egna kroppar som abort är accepterat i Kina. Jag saknar i avhandlingen en reflektion kring mannens del av reproduktion och
eventuella begränsningar av den. I avhandlingen nedan finns att läsa att mellan åren 1979-84 steriliserades 31 miljoner kvinnor och 9,3 miljoner män i Kina (Weisbrook Hauser 2011:37), någon vidare analys av de siffrorna görs dock inte.
Naomi Weisbrook Hauser har tagit ett annat angreppssätt på abort och ettbarnspolitiken i hennes masteruppsats i journalistik American Discourse on China: A Cross-time Comparison of U.S. News Framing of Chinas One-child Policy, 1979-2009 (2011). Hon ställer frågan hur USA:s nyhetsmedier har framställt denna politik samt vilkas röster som fått framträda i artiklarna. Hon identifierar olika nyhetsinramningar som tydligt färgat USA:s
nyhetsrapportering på internationella frågor; cold-war frame, post cold-war frame,
orientalism frame och human rights frame (Weisbrook Hauser 2011:15) där det sistnämnda absolut gjort sig gällande i USA:s rapportering kring Kinas ettbarnspolitik. Till exempel säger författaren följande om just mänskliga rättigheter-inramningen:”Western reporting on China and Vietnam are highly critical of domestic activities that are in conflict with American values of individuals’ freedom, democracy and human rights.” (Weisbrook Hauser 2011:15).
Tron på det egna landets ordning färgar alltså av sig som en överlägsenhet i attityden mot en annan ordning. I detta fall mot Kinas begränsning av individens reproduktiva frihet.
I artiklarna identifierar Weisbrook Hauser de olika röster (speakers) som framträder. I kategorin ”kineser, civila” uppmärksammas att män i hög utsträckning talar om sociala konsekvenser av ettbarnspolitiken medan kvinnor talar om tvångsproblematiken (Weisbrook Hauser 2011:113). Weisbrook Hauser menar att detta görs på ett sådant sätt att kvinnor målas upp som passiva offer för Kinas politik vilket skulle stödja att USA:s politik är den riktiga.
Detta är en aspekt som kommer utforskas närmare längre fram med ett post-kolonialt
perspektiv där offerretoriken och fråntagande av agens i västorienterade texter om öst är en
uppmärksammad problematik (Mohanty 2007). Benämningen ettbarnspolitik är också det en tydlig indikator över hur väst konstruerar synen på Kina där det egentliga namnet faktiskt lyder ”planerad familjepolitik” (Weisbrook Hauser 2011:24) och innebär mer än att det aldrig är tillåtet att skaffa fler än ett barn.
1.8 Uppsatsens disposition
Analysen inleds med en ingående genomgång av den kinesiska statens text om
familjeplanering som därefter jämförs med Mitt Romneys syn på familj och abort. Efter detta följer huvuddelen av analysen som består av mitt insamlade intervjumaterial. Jag inleder alltså med politiska regleringar samt en vilja att reglera, som i Mitt Romneys fall då han faktiskt inte tog över makten i USA vid förra valet. Detta gör jag för att sedan kunna dra paralleller till informanternas tal om abort och planerad familjepolitik.
1.9 Forskarreflexivitet och -etik
I både postkolonial teori och diskursanalys är forskarreflexivitet och medvetenhet kring forskarens roll ständigt närvarande. Winther Jørgensen och Phillips tar upp resonemang som att försöka göra sig främmande till materialet men de menar samtidigt att det egentligen är en omöjlighet. Istället ska transperens, kontinuerligt situerande och väl valda teoretiska ramar och metoder försvara kunskapsproduktionens värde (Winther Jørgensen och Phillips 2011:29). Socialkonstruktionismen bygger också på uppfattningen att det inte finns en objektiv sanning. Min studie blir alltså en, av många möjliga, representationer av
abortdiskursen i Kina. Den nog så svåra uppgiften är istället att genomföra den så bra och rättvist som möjligt med ovanstående kriterier som utgångspunkt. Det bör ändå nämnas att min egen uppfattning är av en feministisk karaktär där en åsikt inbegriper att om kvinnors rätt till sina egna kroppar förnekas, ökar ojämlikheten i könsmaktordningen. Min intention är inte att leverera något svar på om synen på abort i Kina är positiv eller negativ ur min feministiska synvinkel men det lär lik väl färga analysen och de frågor som ställs.
Jag har valt ett ämne som är politiskt känsligt, en viss ståndpunkt kan vara regimkritisk och
kan eventuellt ge konsekvenser som jag inte har någon kunskap om. Jag frågar mig om detta
kan leda till att mina informanter inte kan de säga vad de tycker. Det blir då extra viktigt att
tydligt klargöra vad min forskning handlar om och vad den kommer användas till (Internet
2:67). För att hålla informanterna anonyma har jag i uppsatsen gett dem fiktiva namn. All annan information de gett mig så som hemstad och utbildning är inte kodad vilket jag inte anser vara nödvändigt då den informationen inte räcker för att spåra personerna i detta fall.
Språkbarriären är ett faktum vid intervjuerna då både jag som intervjuare och informanterna inte har engelska som förstaspråk. Detta påverkar självklart ordval och möjlighet att uttrycka sig fritt. Diskursanalys som jag använder mig av i intervjumaterialet har som tidigare nämnts språkanvändning i fokus. Jag är medveten om att detta kommer vara en brist i min analys. Till exempel har jag upplevt att jag lagt ord i munnen hos informanten då jag uttryckt mig ganska rakt och ofta i svart-vita termer för att få frågan förståelig. Öppna och lite lösa frågor har i vissa fall inte blivit begripliga och då mitt ordförråd är begränsat har frågan omformulerats på ett mindre önskvärt sätt. Men eftersom alla informanter talat relativt flytande engelska tror jag ändå att en analys av språkbruk kan vara fruktbar om än med vissa brister. De personer jag intervjuat har haft universitetsutbildning vilket också har påverkat materialet. Majoriteten av informanter, vilket också innebär samtliga informanter med kinesiskt ursprung, är kvinnor.
Detta faktum är inte ett medvetet val från min sida utan det är helt enkelt så att samtliga som
svarat på mina annonser har varit kvinnor förutom personen som skrev ”not the human right
issue again” och infomant 1, Hans. Detta kan ses som en stor brist men då diskursen kring
abort faktiskt handlar om något som utspelar sig i kvinnors livmödrar är jag glad att de,
snarare än endast män, har hjälpt mig med denna studie.
2. Analys
2.1 Family Planning in China
Family Planning Commission of P.R China presenterar det problem som Kina, och världen, stod och står inför vilket är den snabba befolkningsökning som sker. Texten anger detta som orsaken till den familjeplaneringspolitiska reform som Kina antog 1979. Reformen beskrivs ha varit den enda möjligheten för att lösa problemet. Alternativet hade varit ökad fattigdom och svält, inte bara för Kina utan för hela världen som står inför samma problem. Kina tog sitt ansvar och gjorde något åt saken. Reformen beskrivs ha medfört en rad positiva effekter:
senare äktenskap vilket lett till senare och färre födslar, lyckliga små familjer och att pojkar och flickor värderas lika. Vidare framhäver texten att landet blivit mer modernt, civiliserat och vetenskapligt grundat vilket lett till ökad livskvalitét hos befolkningen. Bättre sjukvård har ökat medellivslängden och utbildningen har också kunnat förbättras. Problem som kommit från reformen som identifierats är: en föråldrad befolkning - andelen gamla
människor i Kina ökar ständigt, en ojämn könsfördelning av de barn som föds samt ett glapp mellan vissa rurala familjers preferens vad gäller antal barn och vad policyn uppmanar till (Internet 1).
Efter en första genomläsning identifierades fyra olika teman som fungerar som utgångspunkt i följande analys, dessa är:
1. Utveckling
2. Frivillig medverkan av folket
3. Policyn bryter inte mot mänskliga rättigheter 4. Förändrad attityd till reproduktion
Punkt ett var den klart mest framträdande, inte mindre än 60 gånger nämns utveckling, främst
ekonomisk och social, som en faktor i behovet av familjeplaneringspolitiken. Begränsning av
befolkningsökning beskrivs som ett måste för utveckling, och utveckling är något positivt och
nödvändigt. Nodalpunkt i regeringens diskurs om familjeplaneringspolitiken anger jag vara
utveckling vilket är det diskursen utgår från (Winther Jørgensen, Phillips 2000:33).
Utveckling i sig är ett väldigt öppet tecken som kan innebära vad som helst egentligen, dock med innebörden av någon slags progression. Texten arbetar genomgående för att stabilisera betydelsen av utveckling som ekonomisk, social, samhällelig och miljömässig sådan med tyngdpunkt på den förstnämnda. Ett element görs alltså till moment i diskursteoretiska termer (Winther Jørgensen, Phillips 2000:34). Minskad fattigdom och därmed ökad livskvalitet nämns också som positiva effekter. Utöver detta räknar jag också in de argument om kvinnors frigörelse samt ökad status som en del i den utveckling det talas om. Detta är intressant att sätta i jämförelse till vad Weisbrook Hauser (2011) kom fram till i sin undersökning av amerikansk nyhetsinramning gällande Kinas familjeplanering. I den diskursen är utveckling inte en nodalpunkt, hon skriver: ”While American media acknowledge the economic benefit of the one-child policy, they still focus more on the negative social and political impacts the policy has had for China.” (Weisbrook Hauser 2011:62). Hon finner att mellan åren 2001- 2009 är en tvångsinramning det mest frekvent förekommande (Weisbrook Hauser2011:62).
Genom att lyfta upp problematiken med tvång som en del av familjeplaneringspolitiken gör den amerikanska nyhetsrapporteringen att diskursen istället centreras kring mänskliga rättigheter. Detta tror jag har att göra med att nästa tema, folkets fria vilja, lyfts upp i stor utsträckning. Jag menar att detta framhävs av den kinesiska staten som ett svar på den kritik som riktats från bland annat USA:s håll.
Punkt två nämns inte alls i lika hög grad som föregående men återkommer med jämna mellanrum. En förutsättning för att politiken ska lyckas är massans fria vilja, att målet färre antal födslar accepteras och efterlevs för att möjliggöra Kinas utveckling. Detta beskrivs i texten att Kina har lyckats med, främst genom omfattande utbildningsinsatser och under influens av byns kader
3, en typ av byhövding. Ordet guidiance används för att beskriva den roll staten och kadrerna haft för att få med folket på tåget. Vad som menas med ordet kan innebära olika grader av påverkan. Här uppfattar jag att det används med innebörden att det inte handlat om tvång som mycket kritik från väst har hävdat. Vägledning och utbildning, som för det flesta är positivt laddade ord används i stället för att beskriva regeringens roll i
familjeplaneringspolitiken. Någon gång nämns också att de som bryter mot politiken ska bestraffas med att betala en avgift som gengäld mot att samhället ska låta detta ”extrabarn”
växa upp. De som däremot endast föder ett barn, vid rätt ålder, ska belönas.
3 Kader är en person med hög ställning inom någon slags organisation, en kader har ofta befäls- och undervisningsuppgifter (Internet 5).
Punkt tre, att Kina inte bryter mot mänskliga rättigheter, behandlas i ett av avsnitten. Här framförs att internationella organsationer har utropat befolkningsökningen som ett problem som bör lösas. Till exempel vid ”The international conference on population and
development” som 1994 arrangerades i Cairo av FN. Kina anser sig ha tagit sitt ansvar och agerat i frågan. Författarna lyfter också fram att enligt konferensen ska lösningen på
problemet göras på olika sätt i olika länder med lokala, historiska och kulturella specifiteter i beaktande. Mot denna bakgrund argumenterar texten för att andra länder inte bör uttala sig i nedlåtande termer om familjepolitiken. Genom hela texten speglar den kritik Kina har fått av sig, genomgående finns en vilja att hävda att Kina inte är sämre än något annat land, gärna rent av bättre. Det framhävs att det inte finns några rättigheter utan skyldigheter och att antalet abort per födslar ligger på genomsnittet i världen. Det framgår alltså en tydlig medvetenhet om den kritik som riktats mot Kina angående tvingade aborter vilket visar sig i greppet att jämföra med andra länder samt upprepningen av folkets frivilliga medverkan som
förutsättning för familjeplaneringspolitikens genomförande.
Sista temat i texten är den förändrade attityd till reproduktion som enligt texten är ett faktum:
”Late marriage and late births, fewer and healthier births, viewing male and female children as the same, establishing happy, perfect and harmonious small families and seeking a modern, scientific and civilized way of life have become an irresistible trend of the times”. (Internet 1).
Här målas en tydlig ekvation upp för att leva ett lyckligt liv, i diskursteoretiska termer har en ekvivalenskedja gjort sig synlig. Familjeplaneringpolitikens väg, nämligen sena
(heterosexuella) äktenskap med få barn är modernt och civiliserat och kommer leda till ett lyckligt liv och med en perfekt familj. Diskursen stabiliserar lycka genom reproduktion med innebörden i modernitet och (natur)vetenskap.
Jag vill nu knyta resonemanget tillbaka till punkt ett, utveckling. Hur kommer det sig att en politik som reglerar reproduktion har så mycket med ekonomisk utveckling att göra?
Reproduktion är i Kina en nationell angelägenhet då den även här är reglerad av regeringen.
Bakgrunden är däremot inte den samma som i andra kontexter, till exempel i USA där bland
annat kristendomen har starka kopplingar till en vilja att reglera reproduktion. Där anser jag
också att regleringen är tydligare könad då det är kvinnans val som regleras genom en vilja att
införa abortförbud, men inte mannens på samma sätt. Kinas familjeplaneringspolitik reglerar,
i teorin, både mannen och kvinnans reproduktionsmöjligheter. Varken män eller kvinnor (med
flera undantag) är tillåtna att skaffa fler än ett barn. För att praktiskt genomföra den har trots
det kvinnor i många fall dragit det kortaste strået då tvingade och sena aborter har förekommit
(Nie 1999) samt att fler kvinnor än män har steriliserats (Weisbrook Hauser 2011:37).
Ekonomisk utveckling upplever jag ändå vara drivkraften bakom reproduktionsregleringen i Kina vilket inte går att jämföra med en amerikansk kontext. Kan detta vara en bidragande orsak till att abort, vad jag uppfattat det som, inte har en lika stor betydelse i en feministisk kontext i Kina?
Family planning in China has extricated women from frequent births after marriage and the heavy family burden, further liberated and expanded the social productive forces latent in women, and provided them with more opportunities to learn science and general knowledge and take part in economic and social development activities, hence greatly promoted the
improvement of the Chinese women’s status in economic and social affairs as well as in their families. (Internet 1)
Familjeplaneringspolitiken (läs staten) har befriat kvinnor från upprepade födslar, i denna mening tas agentskapet helt ifrån kvinnor och ges till staten. Innan hade kvinnor inget val, det har staten ändrat på. En ekvivalenskedja kan identifieras i form av: färre barn - vetenskap och generell kunskap - ekonomisk och social utveckling - högre status. Detta innebär att en kvinna med många barn med stor sannolikhet (enligt texten) inte besitter generell kunskap, är
underutvecklad och alltså värderas lågt. Även om texten lyfter upp kvinnors ökade status som något positivt säger den samtidigt vad kvinnor inte får lov att vara eller göra. Ett motsvarande resonemang om män förs inte.
Ordval som ”it’s a natural choice”, ”objective need”, och ”facts have prove” tyder på en vilja att universialisera riktigheten i att ta det beslut som regeringen i Kina har gjort, här med naturvetenskapligt laddade ord som objektivt och fakta som bevis. Reproduktion är i denna diskurs väldigt tydligt kopplat till nationen Kina som jag pekar ut som en myt (Winther Jørgensen, Phillips 2000:47). Familjeplaneringspolitiken sägs gynna Kinas utveckling och befolkningens livskvalitet. Att det antas finnas en gemensamhet mellan hela Kinas befolkning gör Kina till en myt. Den utveckling det talas om tas för givet gynna alla, att ekonomisk utveckling är önskvärt av alla.
2.2 Jämförelse av Mitt Romney/Pro-life och Family Planning in China
Texten om familjeplanering i Kina handlar i min tolkning om globalisering och i
förlängningen om kapitalism. Det talas om kvinnors frigörelse och ökade status, jag kan inte annat än att se det som en ökad konsumtionsstatus och som ett medel för större ackumulation.
Kapitalism är den hegemoniska vägen till att bättre samhälle och lyckligare människor, det tas
alltså för givet att det är en positiv utveckling. I Kina har de reproduktiva valmöjligheterna begränsats till förmån för utveckling. Detta anser jag på många sätt vara försvarsbart, bland annat med tanke på de miljömässiga problematiker som följer en växande population. Texten nämner ökad handel och konsumtion som positiva effekter av familjeplaneringspolitiken som ska gynna Kinas utveckling vilket ju såklart går på tvärs med en miljöfrämjande ambition.
Detta styrker mitt antagande att det är ekonomisk utveckling som är målet och nodalpunkt i diskursen.
I Mitt Romneys text om hans syn på äktenskap och abort fann jag tydligt heteronormativa värderingar. Han talar i en diskurs som cirkulerar kring liv och en vilja att kontrollera
kvinnors kroppar. Min tidigare analys ledde till slutsatsen att förbjuda abort är ett görande av makt med en fortsatt ojämn könsmaktsordning som följd. En liknande slutsats kan jag inte dra från Family Planning in China där viljan som sagt har att göra med kapitalism. Jag vill ändå hävda att familjeplaneringspolitiken är könad. Dels då den bygger på en obligatorisk
heterosexualitet men också på det faktum att även kapitalism är en ordning som fungerar diskriminerande (Mohanty 2007:166 ). Mohanty’s vision över ett jämlikt samhälle kräver en dekonstruktion av kapitalismen. Hon menar att den bygger på ras- och genusmässiga
stereotyper och ett inskränkande av människors frihet. En kapitalistisk världsordning kan aldrig förenas med ett jämlikt samhälle (Mohanty 2007:166).
Mohanty lyfter också det faktum att aborträtt inte kan analyseras enbart utifrån kategorin genus:
När det gäller t.ex. reproduktiva rättigheter har färgade kvinnor på grund av
befolkningskontrollens och steriliseringspolitikens ras- och klassbaserade historia intagit en ambivalent hållning till rörelsen för aborträtt. För fattiga färgade kvinnor har idén om ’kvinnans rätt att välja’ att föda barn alltid förmedlats av en tvingande och rasistisk stat. Rätten till abort, betraktad som en kvinnlig rättighet i motsättning till den manliga kontrollen över familjen, kan därför aldrig utgöra det enda underlaget för feministiska koalitioner över ras- och klassgränser.
För många färgade kvinnor måste reproduktiva rättigheter definieras brett, både i termer av relationer mellan kvinnor och män inom familjen men också- och viktigare- i termer av institutionella förhållanden och statlig politik, om det ska kunna ligga till grund för sådana koalitioner. I detta exempel kan alltså inte genuskategorin, i betydelsen förhållandena mellan män och kvinnor inom familjen, vara det enda av intresse för färgade feminister. (Mohanty 2007:70)
Med detta som bakgrund vill jag leda in analysen på vilka subjektspositioner som görs
möjliga i Kinas familjeplanering respektive Mitt Romneys ”values”. Min frågeställning ämnar
undersöka hur Kinas familjeplaneringspolitik bidragit till synen på abort, men kanske borde jag backa ett steg och resonera kring hur själva definitionen av abort har gjorts av staten. Jag har efter mina möten med människor i Chengdu förstått att abort inte har samma betydelse som för mig i en svensk feministisk kontext. I en sådan kontext upplever jag abort handla om kvinnors rätt över sina egna kroppar och att styra sin reproduktion. Det finns i dag inga befolkningspolitiska aspekter av abort och reproduktion i Sverige eller USA. Att abort i USA ändå är ett vilt omdiskuterat ämne måste alltså ha andra orsaker. Som Mohanty i citatet ovan pekar på bör reproduktiva rättigheter också analyseras utifrån statlig politik. Statlig
inblandning i reproduktion är ett görande av makt. I Kina måste en vara gift för att få intyg och tillåtelse att skaffa barn vilket är ett krav för att barnet sedan det är fött ska få tillgång till den sociala välfärden. Gifta sig kan bara en man och en kvinna göra, heterosexualitet görs till norm av staten vilket är ett maktutövande över människors sexualitet. I texten om Mitt Romneys värderingar gällande äktenskap görs också heterosexualitet som det enda möjliga (se bilaga 1). De möjliga subjektspositioner vad gäller sexualitet som framkommer i Mitt Romneys values och kinesiska statens familjeplanering är alltså jämförbara. Viljan att gifta sig och skaffa barn är även den naturaliserad av båda sidor.
Jag vill titta närmare på det citat som jag i inledningen angav som startpunkt i mitt val av uppsatsämne:
Because the good heart of America knows no boundaries, a commitment to protecting life should not stop at the water’s edge. Taking innocent life is always wrong and always tragic, wherever it happens. The compassionate instincts of this country should not be silent in the face of injustices like China’s One-Child policy. No one will ever hear a President Romney or his vice president tell the Chinese government that "I fully understand" and won’t “second guess”
compulsory sterilization and forced abortion. (Bilaga 1)
Jag motsäger inte Romney i frågan att obligatorisk sterilisering och tvingad abort är
kränkande och fruktansvärda handlingar. Men hur kommer det sig att det är just detta som
lyfts fram som något han inte kan acceptera? Som ett av många exempel nämns inte att
transpersoner tvingas genomgå sterilisering i Sverige vid könskorrigering. Romneys rätt att
kritisera en annan ordning verkar ha att göra med om de stämmer överens med hans kristna
värderingar eller ej. Gör dem inte det tas helt sonika rätten att förkasta, i detta fall, Kinas
politik. Jag tolkar detta som ett led i de postkoloniala egentagna rättigheter väst utövar, den
självutnämnda rätten att förkasta värderingar som inte stämmer överens med ens egna. Jag
menar inte att orättvisor inte ska uppmärksammas men då Romney inte bara kritiserar
tvingade aborter utan ettbarnspolitiken i sig som per definition inte kan sägas vara ett brott mot mänskliga rättigheter är hans uttalande värt att uppmärksamma i ett postkolonialt sammanhang.
2.3 Intervjuanalyser
De transkriberade intervjuerna har kodats i tre steg. Först har de pronomen som används markerats, steg två var att identifiera krispunkter, kategoriseringar samt hur informanten talat om sig själv i identitetsskapande termer. Till sist har jag kunnat se de olika teman jag tycker informanterna talar i och på så sätt ringa in diskurser som jag anser de vara en del av. Jag kommer analysera intervjuerna gemensamt under respektive tema men inleder med en kort presentation av informanterna.
Informant 1, Hans
Hans är den enda informanten som inte är från Kina, trots det anser jag att hans medverkan kan bidra i analysen. Då Hans fru är från Kina och de har ett barn tillsammans har
familjeplaneringspolitiken påverkat hans reproduktiva liv. Han är 32 år och har bott i Kina från och till sedan 2007, han bor nu tillsammans med sin fru och deras tre-åriga son. Hans beskrev att hans frus familj i stor utsträckning lever ett traditionellt liv vilket enligt honom varit anledning till deras starka vilja att dottern, då hon blev gravid, skulle göra abort.
Argumenten löd att hon fortfarande studerade, han hade inte en stabil ekonomi och de var inte gifta. Trots detta behöll de barnet och något annat alternativ fanns inte för honom. Vad jag kan utläsa av intervjun menar Hans att det inte finns något som kan göra abort acceptabelt, abort kan aldrig vara något annat än mord.
Informant 2, XiaoLi
XiaoLi är 22 år och uppvuxen i Chengdu, nu bor hon tillsammans med sin pojkvän i
Shanghai. Hon har inga bröder eller systrar utan har vuxit upp tillsammans med sina kusiner,
mostrar, morbröder och sin mamma. XiaoLi har studerat Engelska och turism på universitet
vilket hon nu jobbar med. Hon drömmer dock om att studera journalistik utomlands, helst i
England eller USA. Hon anser att abort är en akt av ansvarslöshet, ser många problem och
konsekvenser med familjeplaneringspolitiken men stödjer den ändå. Hon menar att den finns av en anledning och att den fyller sitt syfte.
Informant 3, Jiang
Jiang är 26 år och kommer från en mindre stad nära Chengdu där hon vuxit upp med sina föräldrar. Efter sex år på ett universitet i Beijing och en master i mikrobiologi flyttade hon till Chengdu för att jobba på ett företag där hon utför och övervakar kliniska försök. Hon
uttrycker en förvåning över mitt val av uppsatsämne och säger att abort, reproduktion och familjeplaneringspolitiken är något hon tidigare inte reflekterat så mycket över. Trots det menar hon att abort är något dåligt och att det ska undvikas med preventivmedel. Jiang har ingen partner men längtar verkligen efter en. Hon upplever en press från föräldrar och
samhället i stort att det är hög tid för henne att gifta sig och skaffa barn vilket hon önskar göra så snart som möjligt.
Informant 4, Liao
Liao är 23 år och gör nu sin praktik på ett större företag som tolk vilket är en del i hennes masterutbildning. Hon beskriver att hennes intresse för abort och familjeplaneringspolitiken väcktes när hon läste nobelpristagaren i litteratur Mo Yans bok i detta ämne. Liaos syn på abort upplever jag skiljer sig från övriga informanter. Hon talar inte om abort i termer av fostret som ett liv. Hon pratar om att det krävs mycket förberedelser för att skaffa barn, det krävs ett stabilt liv. Ser en inte någon möjlighet att kunna ge barnet ett bra liv är abort ett alternativ. Hon tar inte lätt på abort men det ska finnas som alternativ, det ska vara ett val.
2.3.1 Tema 1: Betydelse av liv
Det första temat är alltså samma som det jag fann i den diskurs pro-life är en del av. Abort
kopplas samman med vad ett liv är och för på så vis in mord som ett moment i diskursen. Det
sker en kamp om att stabilisera innebörden av liv som i en stor abortdiskurs inte har en
stabiliserad betydelse, med andra ord ett element. Genom att slå fast att ett foster är ett liv kan
abort som något högst felaktigt och dåligt rättfärdigas med argumentet att abort är mord. När
jag tidigt i intervjuerna ställde frågan vad de hade för relation till mitt ämne eller varför de är
intresserade av att prata om abort och reproduktion fick jag av Hans följande svar: “[… ] I
love life [höjer rösten], I believe in life, I believe in preserving life and I do not feel
comfortable with terminating a pregnancy, I did not feel comfortable with an abortion…at all.
It almost pained me to think about it…”. Informanten visar här att liv är en viktig del i hans förståelse av abort då det är något av det första han säger och att döma av intensiteten i hans röst. Positioneringen av att vara en person som älskar och har stark tilltro till liv ska alltså visa på hans abortmotstånd. Subjektpositionen som icke abortmotståndare skulle med detta som bakgrund kunna beskrivas som någon vars uppfattning av liv är negativt och att liv inte bör bevaras. När jag frågar vad hans tankar om abort är börjar han svaret såhär: ”The thing is, I am a vegan, I love, I persake [sic!] life. I don’t eat meat and eggs because I, I don’t like killing, I don’t like killing.”. Här bekräftas informantens syn på foster som liv och abort som att döda, dock inte som mord. Detta framkommer längre fram i intervjun när jag mer rakt på frågar vad han tycker om resonemanget att ett foster är ett mänskligt liv och att abort därmed är fel: ”I agree, I believe, maybe it’s not a human being yet but it’s got the full potential of becoming a human being given the right conditions. If you take that away, I mean that’s murder, in my opinion. Yeah.” Samtidigt som han bekräftar abort som mord visas en
ambivalens i förståelsen av liv. Ett foster är inte ett liv ännu men har full potential att bli, just i det gränslandet upplever jag att det från många olika håll förs en kamp. När Hans på frågan om vad han tänker om abort svarar att han är vegan lyfts djurrättsdiskursen fram som ett närliggande område i diskursordningen. Där finns aspekter som värdet av ett djurs liv kontra människors liv, samt människors rätt att döda. Hans resonemang kan tolkas som att fostret inte har samma värde som en människa ännu och kanske han snarare ifrågasätter människors rätt att döda.
XiaoLi gav en hint om hennes förståelse av liv redan innan hon började svara på den faktiska frågan: “I think…abortion means kill the baby in…in you, right?” Hon pratar från början om att en graviditet är en gåva från naturen och att den bör uppskattas. Hon erkänner att
människor kan befinna sig i svåra situationer för att skaffa barn men att det kan bli bra ändå.
Det är främst efter att jag ställt frågan om vad hon anser om resonemanget att foster är
mänskliga varelser och att det gör abort till mord som hon började prata mer ingående om liv.
I do agree but I think killing anything is murder, it’s like some people is a vegetarian, but you kill the plants. […] I eat meat. I’m not a vegetarian. The thing is that I eat meat because my body needs it, but I cannot, I cannot watch, I cannot standing there and watch an animal die, I don’t know, I mean people, us, ourselves are controversial, a paradox. So, I mean, I mean pro-life they say kill, kill a child is a murder the same the other people can say that kill a plant, kill a tree or
kill an animal is a murder of this life and I don’t really think that there is a big difference between a human being or an animal or plants, they all have their ideals.
Här har liv en stor betydelse samtidigt som det inte har det. Allting är liv; människor, foster, djur och växter och alla går att döda. Detta innebär att liv inte är avgörande för informantens åsikter om abort då växter och djur enligt henne är acceptabelt att döda men inte foster och människor. Jag identifierar en antagonism i XiaoLi’s berättelse. Hennes uppfattning av liv, att foster, djur och växter är liv samt hennes abortmotstånd kan tyckas gå på tvärs med att hon äter kött. Genom att likställa människor med djur blir subjektspositionen som icke-vegetarian något oförståelig. För XiaoLi uppstår en kamp i skärningen mellan en djurrättsdiskurs och en abortdiskurs, en antagonism i betydelsen av liv (Winther Jørgensen, Phillips 2000:55).
Vid intervjun med Jiang uttalas också en syn på abort som något väldigt dåligt: “Uhm, that’s really a bad thing I think. Uhm, for abortion I think, people may, people can take
contraceptive majors [sic!] before.” Till en början uttrycker hon att anledningen till att abort är dåligt är för att det med preventivmedel går att undvika vilket kan falla under samma argumentation som XiaoLi för, att abort är oansvarigt. När jag ber henne beskriva lite mer om varför eller på vilket sätt det är dåligt visar sig även liv vara en viktig faktor; “It’s just, sort of end a life. So, uhm…because for, in my opinion I think people can take some contraceptive majors [sic!] before to avoid this, so uhm, that’s a little life. And I really think it’s not good to end a life so…” I citatet framgår också här en svag ambivalens vad gäller förståelsen av liv.
Uttrycket; att typ avsluta ett liv, och ordvalet: ett litet liv, tyder på att det ändå inte definitivt rör sig om ett fullständigt mänskligt liv, även Jiangs syn på foster befinner sig i ett gränsland.
Liao skiljer sig från resterande informanter när hon talar om abort. Hon uttrycker att det är viktigare att ta i beaktning vilket liv barnet kommer få när det faktiskt är fött snarare än att ett foster till varje pris ska födas. Hon menar att abort inte är ett lätt beslut men att det ska finnas som alternativ. På tal om pro-life och om ett foster är ett liv eller ej säger hon såhär:
I don’t think so, I don’t think so. And to me, uhm…if I get pregnant by accident, if I, if I have the, I would try my best to keep this child. But if I see there are no, I cannot raise this child well, I don’t have any hope to my life maybe I would choose abortion. Because I don’t have a hope to my life so how can I give hope to my child. He will live in poverty, he will live in helpless environment. What I can give him is a, is helpless so why?
