Teman i relation till formuleringarna i ämnesplanen

I detta avsnitt behandlas lärobokens presenterade teman i förhållande till ämnesplanens formuleringar för kursen samhällskunskap 1b rörande ekonomi. Avsnittet inleds med tabell 2, inom vilken relationen mellan lärobok och ämnesplan illustreras utifrån om kopplingen är

formuleringar presenteras inom lärobokens teman, men med hjälp av andra formuleringar, kategoriseras de som implicita och relationen blir i det avseendet en implicit sådan.

Följande exempel förtydligar resonemanget: I ämnesplanens formuleringar kan ”hushållens skulder” identifieras som formulering och därigenom ett tema som ska behandlas inom kursen samhällskunskap 1b rörande ekonomi (se avsnitt 2.2, figur 1). Behandlas ”hushållens skulder” genom att begreppen uttryckligen presenteras tillsammans inom lärobokens teman är

kopplingen mellan lärobok och ämnesplan explicit i det fallet. Behandlas däremot

formuleringen med hjälp av andra ord är kopplingen mellan lärobok och ämnesplan av en implicit karaktär. Ter det sig så att något av begreppen ”hushåll” och ”skulder” behandlas, men inte tillsammans med det andra begreppet utan istället i form av exempelvis ”hushållens lånade pengar” bedöms kopplingen mellan ämnesplan och lärobok också vara av en implicit karaktär.

Efter tabellen presenteras, i löpande text, en fördjupad redogörelse av ämnesplanens formuleringar i förhållande till lärobokens 16 identifierade teman: Inkomster och utgifter, Sparande, Lån, Eget boende, Försäkringar, Konsument, Livet och ekonomin, Behov och resurser, Alternativkostnad, Marknadsekonomi, Planekonomi, Blandekonomi, Kapitalism och socialism, Ett lands produktion, Ekonomisk tillväxt samt Ekonomisk politik.

Tabell 2 presenterar en sammanställning över ämnesplanens formuleringar rörande området ekonomi och om dessa formuleringar presenteras explicit eller implicit i läroboken Exposé. Den explicita och implicita kopplingen markeras med ”X” i tabellen. Förekommer varken en explicit eller implicit koppling markeras detta som nollförekomst ” –” i tabellen.

Tabell 2: Ämnesplanens formuleringar angående ekonomi i förhållande till läroboken Exposé

Ämnesplanens teman Exposé

Explicit Implicit Nollförekomst

Samhällsekonomi X

- Ekonomiska strukturer i Sverige och internationellt

X - Ekonomiska flöden i Sverige och internationellt X - Försörjning utifrån olika förutsättningar X - Tillväxt utifrån olika förutsättningar X - Företagande utifrån olika förutsättningar X - Resursanvändning utifrån olika förutsättningar X - Resursfördelning utifrån olika förutsättningar X

Privatekonomi X - Hushållens inkomster X - Hushållens utgifter X - Hushållens tillgångar X - Hushållens skulder X - Konsumenträtt X

- Konsumtion i förhållande till behov och resurser X - Samhällsekonomiska förändringars påverkan på

privatekonomi

X

Av tabellen framgår att 5 av de 16 formuleringar som förekommer i ämnesplanen för kursen samhällskunskap 1b rörande ekonomi tas upp explicit i läroboken Exposé, medan 11

behandlas implicit. Detta betyder att över två tredjedelar av formuleringarna som förekommer i ämnesplanen inte uttryckligen används inom lärobokens teman. Istället behandlas de med hjälp av andra formuleringar.

Begreppet ”samhällsekonomi” används i ämnesplanen och detta är ett begrepp som uttryckligen förekommer i läroboken vid upprepade tillfällen, bland annat inom mikrotema 1/makrotema 2 Behov och resurser. Detta medför att kopplingen mellan ämnesplan och lärobok är explicit.

som satts samman. I läroboken behandlas formuleringens olika aspekter implicit inom flera av lärobokens teman, bland annat inom mikrotema 1/makrotema 2 Behov och resurser,

Marknadsekonomi, Planekonomi, Blandekonomi och Kapitalism och socialism. Inom mikrotema 1/makrotema 2 Ekonomisk politik och dess mikrotema Finanspolitik och

Penningpolitik behandlas ekonomiska strukturer inom Sverige. Inom mikrotemat Ekonomisk politik inom EU behandlas ekonomiska strukturer internationellt: ”I och med starten för valutaunionen överfördes ansvaret för penningpolitiken i de respektive medlemsländerna till det europeiska centralbankssystemet (ECBS)” (Andersson et al. 2011, 290). Likt

formuleringen ”ekonomiska strukturer i Sverige och internationellt” går inte heller

formuleringen ”ekonomiska flöden i Sverige och internationellt” uttryckligen att återfinna i läroboken, då även detta är en bred formulering där flera begrepp satts samman.

Formuleringen har en nära koppling till ”ekonomiska strukturer i Sverige och internationellt” och behandlas därigenom implicit inom flera av lärobokens teman, där dess olika aspekter tas upp. Inom mikrotema 1/makrotema 2 Behov och resurser och dess mikrotema Det

samhällsekonomiska kretsloppet berörs bland annat detta: ”Samspelet mellan hushåll och företag kan illustreras med hjälp av ett ekonomiskt kretslopp” (Andersson et al. 2011, 268). Även inom mikrotema 1/makrotema 2 Ett lands produktion och dess mikrotema

Produktionens användningsområden: behandlas formuleringen: ”Produktionen kan användas inom Sveriges gränser eller exporteras till utlandet. Dessutom kan vi importera varor och tjänster från andra länder” (Andersson et al. 2011, 279f).

Formuleringen ”försörjning utifrån olika förutsättningar” brukas inte explicit i läroboken utan dess olika aspekter behandlas implicit inom flera av lärobokens teman. Ett exempel är inom mikrotema 1/makrotema 2 Ekonomisk tillväxt och dess mikrotema Arbetslöshet och inflation: ”Går många människor arbetslösa innebär det att arbetskraften inte utnyttjas på ett effektivt sätt. Tillväxten blir med andra ord lägre än vad den skulle kunna vara” (Andersson et al. 2011, 282). Detta utdrag kan också sammanföras med formuleringen: ”tillväxt utifrån olika förutsättningar” vilken brukas inom ämnesplanen. Formuleringen förekommer implicit inom läroboken och då främst inom temat Ekonomisk tillväxt, där tillväxt behandlas ur olika perspektiv.

Formuleringen ”företagande utifrån olika förutsättningar” är även den en bred formulering som används inom ämnesplanen. Denna formulering inkluderar en mängd olika aspekter där skilda begrepp förekommer. Inom läroboken behandlas formuleringen implicit inom flera av lärobokens teman, bland annat inom Marknadsekonomi, Planekonomi och Blandekonomi,

men även inom mikrotema 1/makrotema 2 Ekonomisk tillväxt, där företag behandlas utifrån olika ekonomiska aspekter.

Inom ämnesplanen används de två formuleringarna ”resursanvändning utifrån olika förutsättningar” och ”resursfördelning utifrån olika förutsättningar” och den förstnämnda förekommer implicit i läroboken, främst inom de olika mikrotema 1/makrotema 2

Marknadsekonomi, Planekonomi och Blandekonomi. Resursfördelning utifrån olika

förutsättningar behandlas främst inom mikrotema 1/makrotema 2 Kapitalism och socialism: ”Enligt kapitalismen är det framförallt de enskilda individerna som framförallt ska äga resurserna, medan socialismen menar att allt ska ägas gemensamt genom staten” (Andersson et al. 2011, 277).

Begreppet ”privatekonomi” används inom ämnesplanens formuleringar och kan explicit sammankopplas med läroboken, då detta begrepp presenteras uttryckligen. Värt att poängtera är att begreppet endast förekommer i den metatext som finns till den ena kapitelrubriken ”Arbete och pengar”.

Formuleringen ”hushållens inkomster” samt ”hushållens utgifter” kan explicit

sammankopplas med lärobokens formuleringar, då dessa uttryckligen behandlas inom dess mikrotema 1/makrotema 2 Inkomster och utgifter. Ämnesplanens formulering ”hushållens tillgångar” används inte uttryckligen inom något av lärobokens teman, vilket innebär att det inte existerar en explicit koppling mellan ämnesplan och lärobok. En implicit koppling förekommer däremot, då mikrotema 1/makrotema 2 Avkastning och risk implicit behandlar detta. Med andra ord innebär det att läroboken behandlar hushållens tillgångar genom andra formuleringar än de som används i ämnesplanen och vanligt förekommande är formuleringen ”sparade pengar”: ”Ju längre tid du kan spara och ju mindre beroende du är av dina sparade pengar desto större risker kan du ta” (Andersson et al. 2011, 60). Formuleringen ”hushållens skulder” brukas inom ämnesplanen och denna formulering används uttryckligen i lärobokens mikrotema 1/makrotema 2 Lån. Detta innebär att det råder en explicit koppling mellan lärobok och ämnesplan.

Formuleringen ”konsumenträtt”, vilken förekommer i ämnesplanen, används inte uttryckligen inom läroboken, utan begreppets aspekter behandlas istället genom andra formuleringar inom mikrotema 1/makrotema 2 Konsument och dess skilda mikroteman. I ämnesplanen förekommer formuleringen ”konsumtion i förhållande till behov och

utan behov och resurser kombineras istället med något annat, vilket följande exempel illustrerar: ”Samhällsekonomi handlar om behov och resurser” (Andersson et al 2011, 266), ”Att våra behov är omättliga samtidigt som våra resurser är begränsade leder oss fram till att ekonomi handlar om att välja” (Andersson et al. 2011, 269). Härigenom kategoriseras kopplingen mellan lärobok och ämnesplan i det här fallet som en implicit sådan.

Formuleringen ”samhällsekonomiska förändringars påverkan på privatekonomi” är liksom den föregående formuleringen lång och då begreppen i denna formulering inte uttryckligen presenteras i läroboken är kopplingen implicit. Denna formulering behandlas implicit inom mikrotema 1/makrotema 2 Konsument och dess mikrotema EMU:s påverkan på svenska konsumenter. Den tas även upp implicit genom andra teman, bland annat inom Ekonomisk tillväxt: ”Eller om den amerikanska börsen går ner till följd av en lägre tillväxt så påverkas svenska placerare som har satsat pengar på att köpa amerikanska aktier. Dessa personer kommer troligen minska sin konsumtion av varor och tjänster i Sverige” (Andersson et al. 2014, 282). Även inom mikrotema 1/makrotema 2 Ekonomisk politik behandlas denna formulering implicit, inom dess mikroteman Finanspolitik och Penningpolitik.

4.1.3 Innehållsliga framställningstyper

I det här avsnittet behandlas de innehållsliga framställningstyper som förekommer i läroboken Exposé när området ekonomi behandlas. För att skapa tydlighet i presentationen utgår denna från lärobokens 16 identifierade teman (se avsnitt 4.1.1, figur 3). I tabell 3 presenteras en översikt över de framställningstyper som förekommer inom kapitlens olika teman. Den dominerande framställningstypen inom respektive tema markeras med ”X”. I fallen där det inte går att avgöra vilken av de förekommande framställningstyperna som dominerar inom temat markeras samtliga med ”X”. De resterande framställningstyper som förekommer inom temat markeras med ”x”. Nollförekomst markeras med ”–”.

Tabell 3: Sammanställning av innehållsliga framställningstyper i läroboken Exposé.

Teman i läroboken Framställningstyper

Konstaterande Förklarande Reflekterande/ Normativ

analyserande

Inkomster och utgifter X X – x

Sparande x X x x

Lån x X – x

Eget boende X X x x

Försäkringar x X – –

Konsument x X – x

Livet och ekonomin X X – x

Behov och resurser x X x x

Alternativkostnad x X – –

Marknadsekonomi X X X x

Planekonomi – X x x

Blandekonomi x X x –

Kapitalism och socialism X x x –

Ett lands produktion X x x x

Ekonomisk tillväxt x X x x

Ekonomisk politik X X x x

Av tabellen framgår att samtliga framställningstyper inkluderas i det textuella innehåll som behandlar området ekonomi i läroboken Exposé. Den förklarande framställningstypen dominerar, följt av den konstaterande. Den reflekterande och analyserande är mer vanligt förekommande inom de teman som behandlar samhällsekonomiska aspekter. Den normativa framställningstypen uppträder inom fler teman än den reflekterande och analyserande, men i en lägre utsträckning.

Inom temat Inkomster och utgifter är den konstaterande och förklarande

framställningstypen dominerande. Vid vissa tillfällen förekommer flera konstateranden och förklaringar efter varandra, men i flera fall efterföljs även ett konstaterande av en förklaring: ”Möjligheterna att påverka de fasta utgifterna har dock ökat. Idag kan man t.ex. välja

elleverantör eller telefonbolag […]” (Andersson et al. 2011, 58). Flera värderingar förmedlas i form av att något exempelvis betonas som viktigt, lätt eller svårt, vilket följande är ett

Inom temat Sparande är den förklarande framställningstypen dominerande, tätt följd av den konstaterande. Flera förklaringar avlöser varandra vilket innebär att samtliga konstateranden inte förklaras. Den normativa framställningstypen uppträder vid flera tillfällen, framförallt i form av att en värdering om att något är bra eller viktigt förmedlas. Den reflekterande och analyserande uppträder vid några få tillfällen genom att olika exempel jämförs med varandra: ”Aktiekurser påverkas nämligen av hur många som vill köpa aktier precis som en varas pris på en auktion påverkas av hur många som vill köpa varan” (Andersson et al. 2011, 62). Inom temat Lån dominerar den förklarande framställningstypen. Den konstaterande är ungefär lika vanligt förekommande. Samtliga konstateranden följs inte av en förklaring, istället är det vanligt att flera förklaringar avlöser varandra: ”För ett större lån kan det krävas att en säkerhet lämnas. En säkerhet kan ses som en pant som kan säljas om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet. Vid t.ex. ett husköp är det vanligt att man lånar en del av köpensumman” (Andersson et al. 2011, 64). Den normativa framställningstypen förekommer vid några

tillfällen i form av att ett budskap om vad som är bra och viktigt förmedlas. Den reflekterande förekommer inte.

Inom temat Eget boende dominerar den konstaterande och förklarande framställningstypen. Ofta följs konstaterandena av en förklaring: ”För många, framförallt yngre personer i

storstadsregioner, är det svårt att hitta en hyresrätt idag då antalet sökande många gånger är fler än antalet lediga lägenheter” (Andersson et al. 2011, 68), men i vissa fall uppträder flera konstateranden och förklaringar efter varandra. Den normativa förekommer vid flera tillfällen, främst i form av att en värdering om att något bör göras eller inkluderas förmedlas: ”Om man har en lägenhet bör man […]” (Andersson et al. 2011, 68), ”I hyreskontraktet bör bostadens storlek vara angiven […]” (Andersson et al. 2011, 68). Den reflekterande och analyserande förekommer genom att bostadsrätt jämförs med hyresrätt (Andersson et al. 2011, 68). Inom temat Försäkringar förekommer enbart den konstaterande och förklarande

framställningstypen, där den sistnämnda dominerar. Vanligt för temat är att ett konstaterande följs av minst en förklaring: ”Varje dag utsätter vi oss för risker utan att ens tänka på det. Vi blir sjuka, vi går över vägar och riskerar att bli påkörda […]” (Andersson et al. 2011, 69). Inom temat Konsument dominerar den förklarande framställningstypen, följt av den

konstaterande. Inom mikrotemat EMU:s påverkan på svenska konsumenter berörs hur Sverige skulle påverkas positivt av ett medlemskap i EMU, men andra perspektiv i form av nackdelar inkluderas inte (Andersson et al. 2011, 74). Detta innebär att innehållet ges en normativ karaktär istället för en reflekterande och analyserande som annars varit fallet.

Inom temat Livet och ekonomin dominerar den konstaterande och förklarande

framställningstypen och vanligt är att flera konstateranden följs av flera förklaringar. Den normativa framställningstypen förekommer vid upprepade tillfällen, främst i form av att en värdering om vad som är viktigt förmedlas, men även andra värderingar, vilket följande exempel illustrerar: ”Är båda parter överens om att skilja sig och de inte har några barn under 16 år är det ganska lätt” (Andersson et al. 2011, 76f). En värdering om att en skilsmässa är enkel bara det finns en överenskommelse och barn över 16 år förmedlas. Den reflekterande och analyserande framställningstypen förekommer inte inom temat.

Inom temat Behov och resurser dominerar den förklarande, följt av den konstaterande framställningstypen. Samtliga konstateranden förklaras inte, utan vid vissa tillfällen följer flera konstateranden och förklaringar efter varandra. Den reflekterande och analyserande framställningstypen förekommer endast inom mikrotemat Det samhällsekonomiska

kretsloppet, inom vilket den dominerar. Textens innehåll ges ytterligare en dimension då den kompletteras med en modell över detta kretslopp (Andersson et al. 2011, 268). Den normativa framställningstypen uppträder vid ett tillfälle.

Inom temat Alternativkostnad förekommer enbart den konstaterande och förklarande framställningstypen, där den sistnämnda dominerar. Vid majoriteten av tillfällena följs ett konstaterande av flera förklaringar: ”I alla ekonomier finns det marknader där säljare och köpare möts, men dessa kan se olika ut och styras av olika regler. På vissa marknader har konsumenter och producenter stor frihet och stort inflytande. På andra marknader griper staten in genom att sätta regler för vad som får produceras eller konsumeras och hur resurserna ska fördelas” (Andersson et al. 2011, 269).

Utmärkande för temat Marknadsekonomi är att den reflekterande och analyserande framställningstypen, tillsammans med den konstaterande och förklarande dominerar. Den reflekterande och analyserande förekommer inom flera av temats mikroteman, men dominerar i mikrotemana Prisbildning och Skiftning i utbud och efterfrågan. Det textuella innehållet kompletteras med olika grafer, där utbud och efterfrågan illustreras och hur det ser ut när dessa skiftar: ”Om priset P1 ligger över jämviktspriset kommer utbudet att vara större än efterfrågan” (Andersson et al. 2011, 271). Det anknyts vid flera tillfällen till läsaren och företeelser som för henne är bekanta, bland annat kexchoklad: ”Föreställ dig att du är chokladfabrikant och att du kan sälja chokladkakorna för ett lägre pris” (Andersson et al.

Inom temat Planekonomi dominerar den förklarande framställningstypen. Den

konstaterande förekommer inte överhuvudtaget, vilket är utmärkande för temat, som inleds med den reflekterande och analyserande framställningstypen: ”Till skillnad från

marknadsekonomin förutsätter den rena planekonomin ytterligare en aktör […]” (Andersson et al. 2011, 274). Planekonomin jämförs här med en annan teori: marknadsekonomin. Den normativa framställningstypen förekommer i form av att det förmedlas en värdering om att planekonomi som system inte är gynnsamt i någon bemärkelse (Andersson et al. 2011, 274). Inom temat Blandekonomi dominerar den förklarande framställningstypen, följt av den konstaterande. Den reflekterande och analyserande förekommer vid ett tillfälle inom mikrotemat Marknadsmisslyckanden genom att olika teorier och modeller jämförs: ”Den prismekanism som vi beskrev under den rena marknadsekonomin fungerar inte för alla varor och visar inte alltid samtliga kostnader för produktionen” (Andersson et al. 2011, 275). Den normativa framställningstypen förekommer inte.

Inom temat Kapitalism och socialism dominerar den konstaterande framställningstypen, följt av den förklarande, vilket innebär att flera konstateranden avlöser varandra. För att förklara kapitalism och socialism inkluderas de två perspektiven marknads- och planekonomi i temat vid några tillfällen, vilket innebär att den reflekterande och analyserande

framställningstypen förekommer. Den normativa inkluderas inte i temat.

Inom temat Ett lands produktion dominerar den konstaterande framställningstypen, följt av den förklarande, vilket innebär at samtliga konstateranden inte förklaras. Den reflekterande och analyserande framställningstypen inkluderas vid några tillfällen på olika sätt, ett exempel är inom mikrotemat Produktionens användningsområden där det textuella innehållet som behandlar Sveriges försörjningsbalans kompletteras med en uppställning över denna, vilket tillför innehållet en ytterligare dimension.

Temat Ekonomisk tillväxt är mättat med förklaringar, då denna framställningstyp överlägset dominerar. Den reflekterande och analyserande framställningstypen inkluderas genom att läroboken behandlar ekonomisk tillväxt ur olika perspektiv, bland annat vad gäller tillväxt i relation till miljö, där både positiva och negativa samband lyfts fram (Andersson et al. 2011, 283). Den normativa framställningstypen förekommer vid några få tillfällen inom temat. Inom temat Ekonomisk politik dominerar den konstaterande och förklarande

framställningstypen. Den reflekterande och analyserande förekommer vid några tillfällen och ett exempel är genom att ett kommande medlemskap i EMU, för Sveriges del, behandlas ur olika perspektiv (Andersson et al. 2011, 293). Den normativa framställningstypen

4.2 Z – konkret

Det kapitel som rör ekonomi i läroboken Z – konkret inkluderar ett delkapitel vilket behandlar arbetsmarknad (Bengtsson 2014, 184-194). I och med att arbetsmarknad utgör ett eget centralt innehåll inom kursen samhällskunskap 1b (Skolverket 2011c) inkluderas inte detta delkapitel i analysen.

Avsnitt 4.2.1 inleds med en översikt över de teman som förekommer i det kapitel som behandlar ekonomi i läroboken. I avsnitt 4.2.2 behandlas lärobokens identifierade teman i relation till de formuleringar som förekommer i ämnesplanen angående området ekonomi för kursen samhällskunskap 1b. Lärobokens innehållsliga framställningstyper behandlas i avsnitt 4.2.3.

4.2.1 Teman i läroboken

I figur 4 presenteras en hierarkisk uppställning av de makro- och mikroteman som förekommer i läroboken Z – konkret:

Figur 4: Sammanställning av teman i läroboken Z – konkret.

Det överordnade makrotemat för det textuella innehåll i det kapitel som behandlar ekonomi

Ekonomi och resurser

Privat- företags- och samhällsekonomi Konsumtion och produktion

Produktionsfaktorer Samhällsekonomins aktörer Företag Marknader Boendets ekonomi Boendeförhållanden Bostadsmarknadens tre delmarknader Hyresmarknadens aktörer och prissättning

Konjunktursvängningar

Bruttonationalprodukkt och ekonomisk tillväxt

Hög- och lågkonjunktur Hög- och lågkonjunktur i verkligheten

Arbetsmarknadens påverkan Inflationens påverkan

Riksbanken Den ekonomiska politikens mål Den ekonomiska politikens medel

Lån, sparande och försäkringar Kreditmarknadens parter Tre lånemöjligheter Kronofogden Olika sparmöjligheter Socialförsäkringar och privata försäkringar

Olika typer av privata försäkringar Privata affärer

Ekonomisk tillväxt Sveriges ekonomiska tillväxt Sveriges ekonomiska historia Sveriges tillväxtökning Naturtillgångar som tillväxtförklaring

investeringar som tillväxtförklaring Know-how som tillväxtförklaring

Initiativ- och idérikedom som tillväxtförklaring Strukturrationalisering som tillväxtförklaring

Övriga tillväxtfförklaringar Sveriges tillväxt under det sena 1990-talet

De svenska skatterna Den offentliga sektorns skatteintäkter

Kommunalskatt Statens skattebaser Statlig konsumtionsskatt

Statlig inkomstskatt Statlig skatt på arbetskraft

och ett av dessa teman innehåller i sin tur olika mikroteman, vilka utgör mikrotema 2. Dessa teman är placerade i de ljusgrå fälten i figuren.

Ekonomi behandlas inom kapitlet med titeln ”Ekonomi och resurser”. Genom analys av kapitlets textuella innehåll kan det konstateras att denna titel överensstämmer med det som behandlas i kapitlet. Kapitlets titel är placerad på en egen sida, vilket innebär att den markeras explicit genom positionering. Titelns teckenstorlek är större än övrig text och detta innebär att den också markeras explicit genom rubricering. Ingen metatext förekommer i anslutning till kapitlets titel.

Mikrotema 1/makrotema 2 har framtagits utifrån kapitlets olika rubriceringar. Med andra ord förmedlar rubrikerna det tema som deras tillhörande textuella innehåll behandlar. Dessa teman markeras genom rubricering och positionering i och med att de är skrivna med en