Utifrån genomgånget resultat vågar jag hävda flertalet maskulinitetsuttryck, vilka tar form beroende på sammanhang, dels i bemärkelsen fysiskt det vill säga rumsligt, dels i en mer diffus kontextbetydelse samt beroende på individ och elevgrupp. Den teoretiska analysen har jag valt att tematisera med rubriker utifrån centrala teoretiska tankegångar.
6.1 Genusrelationer
Genus påverkar och påverkas utav sociala organisationer och individuellt identitetsska- pande. Hirdman menar att genussystemet genomsyrar hela samhället både på ett struktu- rellt- och ett lokalt plan (Hirdman 1993:146-161). Vidare beskriver Connell det institu- tionella rummets betydelse för skapandet av maskuliniteter. Detta genom en koppling till Messners undersökning av män i sportsliga sammanhang och hur dessa både lär sig ett spel samt går in i en organiserad institution. Connell menar vidare på det som gäller sportsliga sammanhang är överförbart på arbetsplatser på ett generellt plan, då organisa- toriska strukturer påverkar skapandet av maskuliniteten på en intim nivå (Connell 2008:70 f.). I det empiriska resultatet framkommer hur informanterna finner sig hemma i verkstadshallarna, samt hur de i denna kontext relaterar språk, identifikation och bete- ende till sin forna yrkesbefattning. Skolan där informanterna arbetar består av verk- stadshallar, med anslutna klassrum för gemensamma genomgångar av yrkesteori. I samma byggnad finns även klassrum för kärnämnen separerade från den gamla flyg- hangaren som nu fungerar verkstadshall, samt en verkstadshall belägen för sig själv. Atmosfär och jargong samt arbetsuppgifter skiljer sig nämnvärt åt beroende på om det undervisas i ett karaktärsämne eller ett kärnämne.
Holm (2008), beskriver i sin studie av femininiteter och maskuliniteter, hur hon har upptäckt att lärare då de antar en mer vänskaplig relation till eleverna tenderar i högre grad att bli medskapare av kön. Hennes observationsdata tyder på att detta sker spontant och oreflekterat som ett avbrott i den mer strikta verksamheten. Vidare beskriver hon hur den kamratliga och humoristiska tonen bidrar till att inslagen trivialiseras och inte uppmärksammas. I studiens resultatframställning beskriver jag en noterad informell samtalsstil mellan informanter och elever. Samtalsstil och beteende utmärks av förtro- lighet och öppenhet, emedan relationen lärare och elev utmärks av ett kompisskap, lik- som relationen mellan lärare och lärare.
6.1.2 Individuella variationer
De maskulinitetsuttryck som jag har urskiljt i mitt resultat visar på individuella variatio- ner av maskulinitetsuttryck. De individuella variationerna av maskulinitetsuttryck visar sig genom uttryckssätt beskrivande informanternas förhållningssätt jämte eleverna. Det- ta har tolkats utifrån samtalston och samtalsinnehåll från observationerna, samt infor- manternas tolkning av intervjufrågor och svarsinnehåll. Butler ifrågasätter ett konstitue- rat genus och menar på människan visar upp olika sidor av sig själv i olika situationer vilket medför att människan kan sägas ha flera genus (Butler 2007.). Detta visar även Francis undersökning (2008).
6.1.2 Kollektivt subjektsskapande
Butler menar på ett individuellt genusskapande men betonar samtidigt att identitetsska- pandet skapas genom ett kollektivt subjektsskapande, vilket medför särskilda genusut- tryck i specifika situationer och sammanhang (Butler 2007:74). Connell menar vidare att maskuliniteter och femininiteter kan ses som föränderliga identitetspositioner vilka skapas och omskapas i relation till andra maskuliniteter och femininiteter (Connell 2008). I studiens resultatframställning framhåller jag hur lärarens relation med eleven liksom kollegierelationen genomsyras av kamratskap där man kan tänka sig att identifi- kationen med gemensamma sociala referensramar gällande bland annat relationen till byggbranschen, förenar individer i ett kollektiv.
6.2 Hegemonisk maskulinitet
Connell betonar hur den hegemoniska maskuliniteten inte är någon låst karaktärstyp som ser likadan ut (Connell, 2008:114 f.). Maskuliniteter är ett komplext mönster av över- och underordningar, vilka gestaltas i en mängd olika maskuliniteter (2008). Vida- re menar Connell att det i studerandet av maskulinitetsuttryck måste finnas en individu- ell praktik, men att det är gruppen som i grunden är bärare av maskuliniteten (2008:129- 146). Maskulinitet är inte endast en idé, eller en personlig identitet, utan sammansmälter med organiserade sociala relationer, menar Connell (2008:62).
Utifrån en viss teoretisk tolkningsram har jag uttolkat en överordnad maskulinitet det vill säga en hegemonisk maskulinitet. Den hegemoniska maskuliniteten tar sig uttryck genom ett heteronormativt förhållningssätt, förlöjligande av feminina uttryck samt utav ett könsstereotypt tänkande, vilket innefattar tydliga könsroller, dikotomiska synsätt
samt könsstereotypa bemötande och tillskrivningar i mottagandet av elever. Det hetero- normativa förhållningssättet visar sig genom antaganden om heterosexuella relationer samt benämnandet av dessa i positiva ordalag med betoning på dess naturlighet. Butler menar att normerna för hur ett genus ska vara i en viss situation är skapat av människan genom en socialt och kulturellt kodad heterosexuell matris (Butler 2007). Butler betonar att en normativ sexualitet befäster normativt genus samt att den normativa heterosexua- liteten innefattar genuskontroll för att befästa heterosexualiteten (2007:25).
I det empiriska materialet beskriver jag hur förlöjligandet av feminina uttryck visar sig genom en rådande jargong gällande skämt, ordval, bemötande och samtalsinnehåll. Inom hegemonin ryms genusrelationer där det är påtagligt att det är uttryck av femini- niteter som utgör grunden för ett symboliskt förtryck, vilka markerar ett underordnande, menar Connell (Connell 2008:116 f.).
Det dikotomiska samt androcentriska förhållningssättet som jag påstår finna i den undersökta specifika undervisningsmiljön, är intressant utifrån genussystemets två prin- ciper. Hirdman menar att genussystemetet byggs upp utav två bärande principer: diko- tomin, det vill säga isärhållandet, samt hierarkin där mannen fungerar norm (Hirdman 1993:149). Samtliga kategorier i det empiriska resultatet förutom maskulinitetstyperna föräldern och kompisen, är intressanta utifrån en isärhållandets princip, samt utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt. Detta gällande både stereotypa könsroller och göranden, men också utifrån könsstereotypa tillskrivningar. Vidare menar jag på hur det empiriska materialet visar på könsföreställningar gällande könskategoriserat bemötande av elever samt på uttalanden vilka innefattar ett könsstereotypt förhållningssätt. I resul- tatet uppmärksammar jag specifika attribut kopplade till föreställningar om genus. Ge- nusföreställningar åskådliggörs genom tillskrivandet utav egenskaper utifrån antagandet att flickor är på ett visst sätt medan pojkar är på ett annat. Flickorna blir automatiskt passiva, emedan pojkarna beskrivs som aktiva under rubriken 5.2.1. Heteronormativitet. Isärhållningens grunduttryck finns i arbetsdelningen mellan könen och föreställningar om manligt och kvinnligt, menar Hirdman (1993:151). Vidare beskriver jag i det empi- riska materialet under rubriken 5.2.3 Könsstereotypt tänkande och kategoriserande, ett genusbestämmande epitet nämligen den lilla flickan. Wahlgren beskriver hur språkbru- ket genuskategoriserar genom genusbestämda epitet (Wahlgren 2009:59 ff.).
I resultatframställningen framhåller jag ett androcentriskt förhållningssätt och menar på att ett sådant är skönjbart hos samtliga informanter. Detta utifrån ett könskategorise- rat benämnande av elevgrupper där manligt kön verkar norm, trots att det finns flickor i
klassen, vilka är närvarande i den specifika situationen. Vidare utgör manligt norm i det urskiljda empiriska materialet gällande reflektioner och utlåtanden i samband med jäm- ställdhetsbegreppet. Fundamentet i Hirdmans teori om ett genussystem är det androcent- riska förhållningssättet där mannen samt konnotationer till manligt utgör norm (Hird- man 1993:146-161).
6.2.1 Atypiska maskuliniteter i förhållande till en hegemonisk maskulinitet
Jag framhäver två maskulinitetstyper av atypisk karaktär i det empiriska materialet, vil- ka jag menar på stärker tesen om föränderliga samt individuella variationer av genus. Maskulinitetstyperna föräldern och kompisen demonstrerar ett atypiskt grunddrag i för- hållande till en hegemonisk maskulinitet, nämligen en omsorgsaspekt. Vidare är egen- skaper som att visa omsorg och att bry sig noterade gällande relationen lärare och elev, beskrivna under rubriken 5.1 Atmosfär och jargong. Hegemoniska maskulinitetsuttryck noterade genom stereotypa tillskrivningar och föreställningar noteras i det empiriska materialet, vid sidan av ideal och beteenden, vilka synliggör föränderligheten i genus- begreppet och dess innehåll.
Thorne diskuterar hur ett manlighetskoncept begränsat maskulinitetsforskningen och kommit att påverka genusforskare genom att de riskerar att enbart se den hegemoniska maskuliniteten (Thorne 1993:97 ff.). Connell menar att maskuliniteten upprätthåller den hegemoniska positionen i ett visst mönster av genusrelationer, vilket förutsätter att posi- tionen alltid kan sättas i fråga. Vidare diskuterar Connell multipla maskuliniteter, det vill säga att det inte finns en specifik maskulinitet inom en specifik grupp (Connell 2008:114 f.). Thorne beskriver en maskulinitet i förändring beroende på manliga peda- gogers inträde i skolvärlden och omsorgen, vilken förut varit förknippad med föreställ- ningar om kvinnliga egenskaper (Thorne 1993:95-101). Connell beskriver dessutom hur olika uttryck av maskuliniteter såsom hegemoni, underordning och delaktighet gestaltas genom inre relationer i genusordningen (Connell 2008:118 f.). Detta i kombination med de genusmotsägelser som går att finna på personlighetsnivå (2008:246).
6.3 Genus som språkhandling
Butler menar att genus formas genom handlingar och användningen av språk då vi pre- senterar oss för andra människor i en viss kontext genom kroppslig och verbal kommu-
nikation. Detta kallar hon för performativitet, vilket innebär en upprepning av ord, handlingar och normer. Dessa befäster i sin tur mönster i hur människor bemöter var- andra utifrån ett genussystem (Butler 2007:78 ff.). Den jargong som jag noterat genom intervjuer och observationer utmärks genom språkstil och innehåll, vilka kan tänkas generera särskilda beteenden. Einarsson betonar kommunikationens attitydmässiga in- slag då det språkliga beteendet innefattar attityder av olika språkliga variationer, kopplat till bland annat språkliga skillnader beroende på kön och klass (Einarsson 2004:203). Talbot menar på det allmänt vedertagna att språket reflekterar samhället vilket inne- bär att sociala genuskategorier genomsyrar ett visst språkbruk och vice versa (Talbot 1998: 14 ff.). Samtliga informanter använder liknande språkstilar gällande bruket av svordomar och dialektala uttryck. Gruppspråket i verkstaden ter sig på ett liknande sätt oberoende av situation samt samtalspartner. Samtliga informanter beskriver att de kän- ner sig mer naturliga i verkstaden jämfört med i ett vanligt klassrum. I verkstaden kän- ner sig även informanterna mer verbala samt lediga i sitt tal.
6.4 Intersektionalitetsperspektiv
I resultatet beskriver jag hur informanterna diskuterar jämställdhetsbegreppet utifrån en rad variabler såsom etnicitet, klass och genus, detta utifrån tankar om likabehandling. För att förstå maktrelationers komplexitet är begreppet intersektionalitet ett teoretiskt redskap, vilket fokuserar hur kategorierna kön, klass, etnicitet med flera är inbäddade i varandra (De Los Reyes et al. 2005:25). Donaldson diskuterar ett skapande av en arbe- tarklassmaskulinitet, där variabeln klass liksom variabler som sexualitet, ålder och etni- citet är maskulinitetsmedskapare (Connell 2008:70 f.). Bourdieu beskriver hur en indi- vids livsstil och handlande beror på miljö och den kultur som förknippats med denna. Faktumet medför vidare specifika attityder, beteenden och identifikation som yttrar sig genom bland annat språkbruk, smak och val av utbildning, reproducerande sociala klas- ser (Bourdieu 2004:11-24). Enligt Repstad bör forskaren skilja sig så lite som möjligt från aktörerna. En lägre status som forskare, till exempel då en kvinna observerar i
mansmiljö såsom Repstad uttrycker det, (Repstad 1999:55 ff.), eller som i mitt fall en teoretiker i verkstaden påverkar situationen och därmed det empiriska materialet. I stu- diens resultatframställning framkommer hur diktafonen vid observationstillfällena be- traktas som en kontrollerande instans. Vidare framläggs jag som observerare som någon som ska hålla koll. Mitt språkkapital kan tänkas förvänta skilja sig från informanternas
och elevernas, då informanterna vid upprepade tillfällen vädjar eleverna om att skippa vissa samtalsstilar så att informanten i fråga slipper svära. Det är tydligt hur två kulturer möts i den specifika situationen med någon som observerar en autentisk miljö, dels ge- nom min närvaro som kvinna i mansmiljö, dels gällande min närvaro som teoretiker i en miljö av praktiskt arbete. Språk, uppträdande, kläder med mera blir symboler vilka för- medlar social status och identifikation.
Donaldson beskriver hur hårt kroppsarbete för manliga fabriks- och gruvarbetare för- knippas med destruktivitet på grund av det destruktiva sättet kroppsarbetet utförs, näm- ligen under ledningens kontroll (Connell 2008:70 f.). Vidare problematiserar Connell maskulinitetsskapande utifrån fem australiensiska mäns möte med en skolauktoritet, utifrån vilken de definierar sin maskulinitet som en slags konfrontation (Connell 2008:136). I resultatet har jag urskiljt hur samtliga informanter samt ett antal elever ser på ledningen som segregerad från övriga verksamheten. I det empiriska materialet framkommer antydningar till missnöje samt ett konstaterande av en rådande hierarki. En sådan tendens har jag noterat både hos lärare och elever inom byggprogrammet.