Teoretisk diskussion

De tidigare empiriska studier som presenterades i avsnitt 2.7 har funnit olika korrelationer mellan skuldsättning och det tre deterministiska variablerna tillgångsstruktur, lönsamhet och storlek. Även denna studie har fått signifikanta resultat som indikerar att de båda teorierna kan förklara ett företags val av kapitalstruktur, men för olika variabler. Nedan presenteras en teoretisk diskussion kring studiens resultat i relation till tidigare studier samt de två teorierna.

5.2.1 Trade-off teorin

Storleksvariablen har enligt tidigare studier haft olika relevans beroende på vilken teori som tillämpades. Titman och Wessel (1988) menade att variabeln hade en mindre betydelse än övriga variabler ur ett pecking order perspektiv då den främst tillämpas på mindre företag medan exempelvis Sogorb-Mira (2005) menade att variabeln är relevant för alla typer av företag ur ett trade-off teoretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att variabeln var den som hade klart svagast påverkan i modellen vilket betyder att den till minst del av de tre variablerna kan förklara ett företags val av kapitalstruktur. Även fast variabeln hade en svagare påverkan går det med statistisk signifikans säga att den faktiskt delvis kan förklara skuldsättningen fast för de onoterade företagen. TOT menar att stora företag löper lägre risk än små företag att gå i konkurs, detta eftersom de ofta opererar på olika marknader och om en del av företaget går dåligt kan det räddas av andra. På grund av detta ses de större företagen som säkrare låntagare än de mindre företagen och får därför mer förmånliga lån (Ra, 2016; Baker & Martin, 2011). Mer förmånliga lån betyder de får lägre transaktionskostnader och får på så sätt enklare att genomföra lönsamma investeringar med lånade pengar vilket förklaras med trade-off teorin (Sogorb-Mira, 2005). I de tidigare studierna i avsnitt 2.7 var även räntenivåerna på betydligt högre nivå än de rådande nivåerna i den aktuella studien. Att storlek har svag positiv korrelation med skuldsättningsgrad kan således innebära att de fördelar som större företag innehar försvinner allt mer med en lägre ränta. Eftersom TOT menar att ett företag bör maximerar företagsvärdet med hjälp av en optimal skuldsättningsgrad så kan detta resultat indikera att även mindre företag får denna möjlighet i och med lägre kostnader vid

belåning vid låg ränta. Att det däremot inte råder signifikans för alla resultat innebär att det råder en osäkerhet huruvida storlek kan förklaras med hjälp av TOT.

Tillgångsstruktursvariabeln korrelerade positivt i likhet med trade-off teorins antagande. Nunkoo och Boateng (2010) beskriver att materiella anläggningstillgångar ses som säkerheter hos

kreditgivare. Titman och Wessels (1988) förklarar det med att de materiella

anläggningstillgångarna är lätta att omvandla till pengar låg likviditet eller vid en eventuell konkurs. Kreditgivare behöver således inte vara oroliga för att inte få tillbaka sina pengar och kan då ge mer fördelaktiga lån till företagen som utnyttjar dessa för att försöka göra lönsamma investeringar. Har man å andra sidan en låg andel materiella anläggningstillgångar behöver kreditgivare ta ut en högre ränta vilket gör att företagen får högre transaktionskostnader och får därmed svårare att göra lönsamma investeringar alternativt blir nekade lån. På så sätt har företag med låg andel materiella anläggningstillgångar, frivilligt eller ofrivilligt, en lägre skuldsättningsgrad.

Eftersom det låga ränteläget medför att det blir enklare att få lån för alla företag, inklusive de företag med låg andel materiella anläggningstillgångar kan det tänkas att tillgångsstrukturen skulle få en lägre påverkan än tidigare. Indikationer på att det även skulle vara så går att urskilja i tabell 2 där den enda studien som fann negativ korrelation var den studien som genomfördes i det lägsta ränteläget (Al-Ajmi et al., 2009). Däremot visar resultaten, för både de noterade och onoterade företagen, att variabeln har en stark effekt i undersökningsmodellen.

5.2.2 Pecking order teorin

I tidigare studier har lönsamhet korrelerat både negativt och positivt med ett företags skuldsättning. Denna studie har funnit ett signifikant resultat med en negativ korrelation vilket kan förklaras med hjälp av POT. Vilket är likadan korrelation som exempelvis Titman och Wessel (1988), Sogorb- Mira (2005) och Chakraborty (2010) finner. Att studiens resultat är signifikant för denna korrelation indikerar att trots historiskt låga räntenivåer som funnits i Sverige under den undersökta tidsperioden så föredrar företag att använda sitt egna kapital före belåning. Således kan det innebära att företag som har hög lönsamhet inte ser några fördelar med att öka sin belåning som TOT förutspår. Vidare förklarar POT att i takt med att lönsamheten ökar så sjunker skuldsättningen eftersom företagen finansierar sin verksamhet med eget kapital i större utsträckning samt amorterar på befintliga lån. Baker och Martin (2011) menar att företag vid god kvalitet inte behöver belåna sig i lika stor utsträckning och därmed uppstår en negativ korrelation. Om så är fallet innebär det att företag med dålig kvalitet måste använda belåning i lika stor utsträckning eller större under den utvalda tidsperioden för studien jämfört med företag av god kvalitet. Detta indikerar även studiens resultat eftersom en högre lönsamhet innebär lägre skuldsättning och i motsats att företag av dålig kvalitet tillika låg lönsamhet måste ha en högre skuldsättning. I de tidigare studierna låg räntorna på betydligt högre nivåer än den nivå som var i Sverige under denna studies tidsperiod. Vilket

antyder att oavsett räntenivå så kommer lönsamma företag i större utsträckning finansiera sin verksamhet med eget kapital i enlighet med POT.